USA:s högsta domstol kan komma att upphäva den nationella abortlagstiftningen. Detta enligt ett utkast som Politico fått tillgång till. HD-domaren Samuel Alito har skrivit utkastet, där man har röstat ned det tidigare domslutet Roe mot Wade från 1973. Enligt Alito var domslutet helt fel från början.

Roe mot Wade gjorde aborträtten till en federal lag och den upprätthölls 1992 genom Planned Parenthood mot Casey. Ett utkast är inte ett definitivt beslut och kan ändras under tidens gång. Oftast skrivs flera utkast och domare ändrar ibland sin röst. Det slutgiltiga utlåtandet från Högsta domstolen väntas komma inom två månader.

Att ett utkast läckt ut medan ett fall pågått har inte hänt under modern tid. Det visar att domarna tillsatta av republikanerna, Clarence Thomas, Neil Gorsuch, Brett Kavanaugh och Amy Coney Barrett, röstade med Alito. Övriga, Stephen Breyer, Sonia Sotomayor och Elena Kagan arbetar med motförslag. Det är oklart hur chefsdomare John Roberts kommer rösta.

Fallet har hamnat i Högsta domstolen efter att en överklagandedomstol i New Orleans ogiltigförklarat en ny lag i Mississippi. Lagen skulle göra det olagligt med abort efter vecka 15.

Ett utfall från Högsta domstolen i enlighet med utkastet godkänner Mississippis lag och flyttar all abortlagstiftning till delstaterna. Då väntas många delstater i södern och mellanvästern införa striktare abortlagstiftning. Och ungefär hälften väntas förbjuda abort.

Utkastet är 98 sidor och inkluderar ett appendix på 31 sidor med tidigare abortlagstiftning på delstatsnivå. 118 fotnoter hänvisar till tidigare beslut, böcker och liknande.

Alito har fått kritik för ett påstått politiserat språk i sina utlåtanden. Men han skriver också om de tidiga abortförespråkarnas eugeniska agenda, där syftet var att minska den svarta befolkningen. Effekten av Roe mot Wade på demografin påverkade svarta mer än andra grupper. Alito själv skriver att han bara beskriver effekten av lagar och inte ifrågasätter lagstiftarnas eller förespråkarnas motiv.

Efter utkastet blev känt samlades människor utanför Högsta domstolen i Washington DC för att protestera.

Roe mot Wade och Planned Parenthood mot Casey

Roe mot Wade handlade om Norma McCorvey som blev gravid med sitt tredje barn 1969, men ville göra abort. Abort var dock förbjudet i hennes hemstat Texas. I den kommande rättsprocessen fick hon pseudonymen Jane Roe, motsvarande för män är John Doe. Wade kommer från Henry Wade, distriktsdomaren från Dallas som upprätthöll delstatslagen.

Fallet gick via en jury i Texas upp till Högsta domstolen. Där röstade man med 7 mot två i McCorveys favör, fem av dessa var nominerade av republikanska presidenter. Utfallet blev att abort blev tillåtet inom den första trimestern. Under den andra kunde lagstiftare kräva rimliga restriktioner av hälsoskäl. Under den tredje kan det vara helt förbjudet så länge inte moderns liv är i fara.

Abort blev en ”fundamental rättighet” och domstolar fick granska abortlagar enligt den striktaste standarden i det amerikanska rättssystemet.

Det första riktiga hotet mot Roe mot Wade kom 1992 genom Planned Parenthood mot Casey. Här upprätthölls grunden i lagen från 1973, men trimester-systemet skrotades. Nu kunde delstatsdomstolar införa restriktioner för aborter i första trimestern. Den strikta standarden för domstolsgranskning togs bort, till förmån för den om otillbörlig standard. Generellt sett innebär den att lagar inte får vara för tyngande eller restriktiv mot en individs fundamentala rättigheter.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip Lamperud
Filip är reporter på Morgonposten.