Antalet gängmord i Sverige ökar. Sedan 1990 har antalet döda i skjutningar i kriminella miljöer ökat med 1000 procent. I dessa siffror döljer sig också att minst 15 helt oskyldiga fått sätta livet till i gängens uppgörelser.
Siffrorna kommer från kriminologen Mikael Rying på Polisens nationella operativa avdelning (Noa). Han har sammanställt statistik över det dödliga våldet från 1990 till i dag. Det handlar om över 3 000 fall.
Den nedåtgående trend i dödligt våld man kunde se fram till 2012 har brutits, och från att det då dog färre än 80 personer ligger siffran nu stadigt på över 110 om året. Anledningen till trendbrottet stavas gängskjutningar.
Det är inte nog med att dessa skjutningar ökar kraftigt. Polisen lyckas inte heller lösa dem i någon större utsträckning. Det finns en tystnadskultur bland gängen som gör att utredarna inte kommer någon vart, och enligt Rying saknas det resurser. Det krävs fler utredare för att utreda gängmord än andra mord. Sedan 2015 ligger uppklarningssiffrorna bara på 25 procent.
Det är till och med så att siffran 25 procent är missvisande. Den avser fall där någon gärningsman dömts, men ofta har då ytterligare gärningsmän eller anstiftare sluppit undan.
Mellan 2000 och 2010 låg antalet döda i gängrelaterade skjutningar på knappt tio stycken om året. Sedan har siffran ökat stadigt. Åren 2020 och 2021 dödades 43 respektive 44 personer. Till största delen med illegala vapen.
Stockholms län har dominerat stort i dödsskjutningar de senaste åren. Bara förra året sköts där 24 personer till döds och året före var siffran 25. På sensommaren small det flera gånger i Tensta och Hjulsta. Natten mellan den 29 och 30 augusti sköts två unga män i huvudet på en innergård i Hjulsta, och en av dem dog.
De är lättkränkta, de har dålig impulskontroll, de är unga och de är ovana. Det kan vara småsaker som en mindre skuld eller kränkning eller individuell konflikt, sa Robert Karlsson, tillförordnad regionpolischef i Stockholm, till TT då.
Han fyllde i med att det nog skulle ta 15–20 år att få bukt med gängkriminaliteten – om samhället kraftsamlar.
För en vecka sedan åtalades tre män för dådet i Hjulsta, och enligt åklagaren Carl Mellberg handlar det om en konflikt mellan två grupperingar från Järvaområdet.
De skjutna eller några i deras gruppering hade blivit beskjutna i Tensta tidigare under kvällen, och begav sig till Hjulsta för att ge igen. Det misslyckades bevisligen, och nu återstår att se om de åtalade kommer att straffas och om polisen kan bättra på uppklarningsprocenten.
Oskyldiga drabbas
Enligt Rying har 15–20 oskyldiga personer dödats i gängskjutningar sedan 2009. Han pratar alltså specifikt om skjutningar; inte om bombdåd, handgranatsdåd och andra typer av våldsbrott.
2015 sköts 20-årige Petar Petrovic ihjäl när han skulle hämta en pizza på Vårväderstorget i Biskopsgården i Göteborg, men tyvärr hamnade han mitt i en hämndaktion med automatvapen.
Sommaren 2020 dödades en tolvårig flicka, som hamnade i gängens skottlinje när hon var ute och rastade sin hund i Norsborg.
Annat dödligt våld minskar
Skjutningar i kriminella miljöer, det som ovan har kallats gängskjutningar, står i dag för 36 procent av alla dödsfall orsakade av våld. Den siffran har stigit stadigt sedan 2010 när den låg på 10 procent.
En tröst är att det delvis beror på att annat dödligt våld minskar. Enligt Mikael Rying har dödligt våld mot barn halverats sedan 90-talet och alkoholmissbruksrelaterade mord har också minskat kraftigt. Det dödliga våldet mot kvinnor har legat still över tid.
Otrygghet
Rying konstaterar att det stora antalet döda i gängskjutningar tillsammans med den låga uppklarningen skapar en otrygghet i samhället. Det gör också att de kriminella tappar respekten för polisen.
Även om polisen inte lyckas med uppgiften att utreda gängskjutningarna så går det bättre när det handlar om andra typer av dödligt våld. Där löser man regelbundet över 85 procent av fallen.
Prenumerera för 99 kr/mån!