Det har blivit svårare att få tag på lämpliga hästar till landets ridklubbar. En anledning är att färre låter betäcka sina ston, färre föl föds. Det är också dyrt med hästavel i Sverige. Vi har tittat närmare på situationen i Sverige. Är det verkligen en kris som pågår, eller är det en konjunktur som vänder uppåt?
Mora ridklubb har av ekonomiska skäl köpt in hästar man annars hade valt bort. Ridskolor bedriver utbildning på olika nivåer, vilket ställer krav på hästarna. Man har köpt in Jojje, en häst som inte är färdigutbildad, men billigare än en fullt utbildad. Första tiden blir det därför att lära upp Jojje så han sedan kan användas i ridskolans verksamhet.
Det råder ingen tvekan om att pengar är en avgörande faktor för att köpa in nya hästar. Men det gäller även verksamheten i stort. Stigande el- och foderpriser pressar ridklubbarna hårt. Malung-Sälens ridklubb fick en räkning på 44 000 kronor i början av året, man anordnade en insamling via swish för att kunna lösa situationen. Man har halverat temperaturen i delar av sina lokaler.
2018 var en varm och torr sommar och foderpriserna ökade rejält. Det fick många ridklubbar att söka kommunala bidrag till verksamheten. Det har rapporterats om höjda foderpriser våren 2022 på grund av högre energipriser, delvis kopplat till kriget i Ukraina.
På Uppsala Ponnyklubb är man oroade. Man räknar med 10 till 25 procents prisökning på foder, vilket är en betydande summa då man förbrukar 150 ton per år. Där kommer man sannolikt behöva höja terminsavgiften i höst med 100 till 200 kronor per elev bara på grund av foderpriserna.
Stigande elpriser satte under vintern hård press på svensk industri. Ökande foderpriser kommer påverka jordbruket och i slutändan priserna på mat. Och vanliga människors plånböcker.
Bristen på hästar
Från 2019 till 2020 ökade importen av hästar med 25 procent. Sedan minskade den något med fyra procent till 2021. Samtidigt som det varit betydligt ökad efterfrågan på platser till ridskolan och ridläger finns det inte tillräckligt med hästar. Priserna på importerade hästar har också gått upp. Men är det frågan om en kris?
Ridläger som brukar köpa hästar från Irland och Polen har märkt en prisuppgång med 30 till 40 procent, enligt Alexander Lorentz, vd på Hästlycka.
Hästar som räknas in i ett slags mellanskikt, sex år gamla, går för mellan 50 000 och 5 000 000 kronor. Dessa är oftast tränade i dressyr och hoppning. Dyrare annonseras inte på vanligt sätt utan säljs i privata sammanhang.
Ett problem är att aveln generellt riktar in sig på tävlingshästar, med god explosivitet. Samtidigt vill de flesta ha en allroundhäst, som är snäll. Men sådana avlas inte fram i någon större utsträckning. Aveln hade ett bottenår 2013 och har fortsatt ligga på låga nivåer. Det är just den ålderskategorin som eftersöks i dag, sex år och äldre, som är en väldigt liten kull.
Enligt stallmästare Jens Fredricson på Ridskolan Strömsholm och Flyinge kommer utbudet stabilisera sig när trenden vänder, något den gör när priserna stiger. Då kommer fler vilja avla mer. Han tror dock inte på att all import är bra, då han anser hästarna bör övas i kuperad mark. Det får man inte på en platt plan i Belgien, till exempel.
Toppåret 2007 betäcktes drygt 20 000 ston. Man har de senaste åren legat hyfsat stabilt på runt 13 000. Just nu har vi alltså en brist på hästar i Sverige. Men trenden är på väg uppåt och har varit så sedan 2013. Eftersom avel sker med långt tidsperspektiv kan man inte på kort varsel möta en ökad efterfrågan, av fler ridskoleelever.
För att möta problemet har Svenska Ridsportförbundet startat projektet “Framtida och hållbar rekrytering till den svenska ridskolan”. Man vill visa att ridskolor är en bra marknad och att även hobbyryttare eftersöker samma typer av hästar. Anna Reilly, ridskolerådgivare på förbundet, tror att det går att få lönsamhet i uppfödningen, speciellt om man har mycket mark och egna hingstar.
Projektet löper över tio år och det är så man bör se hästaveln i Sverige. Långsiktiga projekt och en konjunktur som kommer förbättras över tid.
Prenumerera för 99 kr/mån!