I mitten av mars publicerade vi en artikel om en barbarisk händelse i Etiopien, en man brändes levande. Kriget har fått en del uppmärksamhet i västerländsk press och många har fördömt det man betraktar som brott mot mänskliga rättigheter. Samtidigt är situationen komplex och det finns olika sidor i debatten som kommer fram mer än andra.

Ronie Berggren är konservativ politisk analytiker och har skrivit en serie artiklar om konflikten i Etiopien. Han menar att vi gett en bild av händelserna som har slagsida åt rebellsidans agenda. Enligt Berggren har de tigreanska rebellerna, TPLF, starka förankringar i FN och bland västerländska politiker och andra organisationer.

Vi kontaktade Berggren för att få klarhet i hans bild av konflikten. Är premiärminister Abiy Ahmed en blodig diktator som försöker kväsa fria medier och utsätter tigreaner för rasprofilering? Finns det en god sida i den här konflikten?

Du reagerade på min artikel som publicerades för några veckor sedan, som till stor del var baserad på en i brittiska The Guardian. Vad anser du var problemet med den?

Det här är en av de historier vi fått fel i väst. Sedan förekommer det våld på alla sidor, vilket man ska fördöma.

1991 träder en Tigray-ledd koalition in och tar över makten i Etiopen. Vad anser du om utvecklingen i landet efter kommunismens fall?

Det blev en diktatur. Men USA och väst tyckte det var bättre än kommunismen ändå, så man fick en partner i regeringen. Man var nöjd med att landet nu lämnat det nära förhållandet med Sovjet och gick mot väst. Man utvecklade partnerskap och hoppades att landet skulle utvecklas i demokratisk riktning och bli öppnare och öppnare.

Sakta men säkert blev det bättre, speciellt på 2000-talet. Etiopien blev mycket rikare tack vare ekonomiskt stöd från väst. USA var oroliga för situationen i Somalia, med islamisterna al-Shabab, och valde därför att knyta Etiopien ännu närmare. Landet fick en växande medelklass.

TPLF var definitivt inte som kommunistregimen innan, men man var ändå på många sätt en diktatorisk regim som gick hårt åt politiska meningsmotståndare. På 2010-talet växte pressen att bli ett mer demokratiskt land, det är 80 folkgrupper i landet och ett komplicerat land på det sättet. När förre presidenten Meles Zenawi dog 2012 (han regerade från 1991 till sin död) blev partiet svagare och trycket på reformer ökade. Man ville ha demokratisering, billigare bensinpriser och så vidare.

Abiy Ahmed blev vald, han är från en annan folkgrupp, oromo, och påbörjade demokratiseringen 2018. Han fick Nobels fredspris 2019 för att ha mäklat fred med Eritrea.

Samtidigt är Abiy sämre på engelska och mindre integrerad med väst. Många inom TPLF pratar perfekt engelska och känns mer anpassade till västerländsk kultur. Även om de såklart inte är västerlänningar. Zenawi pratade till exempel mycket bra engelska.

Du menar att det är därför västerländsk media tar position för Tigray, för att man är van vid att de är västtillvända?

Ja det stämmer.

Det här med att Abiy är pingstvän, har det gjort att han har starka kopplingar till väst?

Nej inte så mycket. Hans fru har bott i USA, och han har vissa kontakter där. Men det är inte som med TPLF, hela amerikanska utrikesdepartementet åkte på hans begravning 2012. Han var nära vän med Susan Rice och Barack Obama.

Nu har TPLF pumpat ut propaganda om att regeringen utför folkmord på tigreaner. Men det är tvärtom, man har detta som svepskäl för att utföra terrordåd.

Exempelvis i norra Afar-regionen där 300 000 civila drevs på flykt efter TFLP:s offensiv. Det har skett plundring och förstörelse av sjukhus och infrastruktur viktig för jordbruket.

Men i med TPLF:s agerande av i dag i åtanke, satsade man på fel kort 1991?

Nej, då var de ändå the good guys, valet mellan de och kommunisterna var ganska lätt. USA har fått byta fot gällande Abiy Ahmed, när man började förstå hur TPLF är nu senaste åren med kriget. Men Abiy har också sökt sig till Turkiet, Iran och Kina för att köpa till exempel drönare och det gillar inte USA.

3 oktober 2020 utlöste Tigray kriget med en attack mot en militärbas. Vad anser du om utvecklingen efter det?

TPLF förlorade makten till nuvarande regeringskoalitionen, Prosperity Party. Man attackerade militärbaser i Tigray främst. Ganska fort etablerades bilden av att det pågår ett folkmord i Tigray, vilket inte stämde. Efter ett tag så lämnade regeringen Tigray helt och ville att kriget skulle ta slut. TPLF gick till offensiv och närmade sig Addis Abeba. Det varnades för att huvudstaden skulle falla, amerikaner lämnade staden.

Men Abiy Ahmed åkte ut till fronten och ledde själv styrkorna ett tag, man lyckades pressa tillbaka TPLF till Tigray. Tigray har nu dragit konflikten in i två andra regioner, en kristen och en muslimsk, där man går hårt åt civilbefolkningen.

Regeringen är inte angelägen om att släppa in lastbilar i Tigray då de kan föra med sig militära leveranser. Det gör att svält har utbrutit i Tigray, men det är deras eget fel.

Här finns också flera olika faktorer. Det är inte regeringen som kontrollerar gränsen mot Tigray, det är Afar – vilka TPLF bedriver terror mot. De kan stoppa ibland, och ibland har TPLF själva stoppat leveranser. Förra året, när regeringen var i Afar, så utnyttjade TPLF/Tog över FN-leveranser för att frakta vapen och soldater.

Diktaturstyret i Tigray representerar inte sitt eget folk, utan använder civilbefolkningen i sitt krig mot regeringen och omgivande grannregioner. Det är som situationen i Palestina, man vill använda civilbefolkningens misär som ett vapen mot styret.

Nu har regeringen föreslagit att FN kan skicka nödhjälp via flygplan. Men skulden läggs grundläggande på TPLF: Om de inte krigar så kommer hjälp.

Hur ser du på kopplingarna mellan det gamla regeringspartiet och dess företrädare, och det som sker i Tigray nu?

Förut var det ett fungerande statsparti men många av de kända företrädarna är borta. Ett fåtal finns kvar. Nu har det blivit en terroriströrelse snarare. Man har tappat mycket av sitt konkreta stöd från väst.

Det sägs att regeringen gör etnisk profilering av tigreaner i Etiopien, vilket fått stor uppmärksamhet i media.

Det är blåst utom proportioner. Det finns tigreaner i Abiy Ahmeds regering, det är ingen etnisk konflikt på det sättet.

Däremot sker det säkert i byar och regioner där TPLF krigar. Till exempel han som brändes levande. Det är säkert ett etniskt hat, men det har inte med regeringens politik att göra.

Men borde inte regeringen ha ett ansvar för att stoppa den etniska konflikten?

Efter mordbränningen som ni skrev om meddelade regeringen att man kommer åtala förövarna. Man gör kontinuerliga försök att stävja de etniska motsättningarna.

Du nämnde i en av dina artiklar att det var rätt av USA att internera japaner under andra världskriget. FN har varit kritiska till regeringen i Addis Abeba. Men är FN pålitliga över huvud taget?

Problemet är att FN har många aktivister. Till exempel ordföranden för WHO Tedros Ghebreyesus är från TPLF, han twittrar från sitt FN-konto att det pågår ett folkmord mot tigreaner. Många etiopier tycker detta är fake news.

Dock börjar FN nu förstå att regeringen inte är perfekt men att man behöver göra som man gör. Det går åt rätt håll, Abiy Ahmed var nyligen och besökte EU där han fick träffa bland annat Magdalena Andersson.

I min artikel skrev jag att regeringen tycker det skrivs för mycket fake news. Är det en form av informationskrig mot Tigray och deras västallierade att man vill ta ett hårdare tag mot sociala medier?

Etiopiens medier har aldrig varit så fria som nu, man kan kritisera regeringen. Inte som Sverige såklart, men relativt hur Etiopien var innan. Man hade en tillfällig lag mot tigreaner i Addis Abeba, där man utförde id-kontroller och liknande, men den är avskaffad nu. När säkerhetsläget var lugnt.

När Abiy Ahmed tillträdde blev situationen bättre för journalister i Etiopien. Men det kom delvis att ändras när konflikten bröt ut. Vissa har fängslats under landets krigslagar, då de intervjuat personer i Tigray. En irländsk journalist som arbetar för The New York Times utvisades, då han rapporterat inifrån Tigray om våld och våldtäkter.

Vilka medier tycker du har rapporterat bra om konflikten?

Det finns somliga journalister i Sverige som varit bra, en del på vänsterkanten. Även Jeff Pearce är bra, en kanadensisk journalist.

Hela poängen är att det inte finns något djup, ingen tar frågan på djupet. SVT har till exempel alltid med norske experten Kjetil Tronvoll som är extremt partisk till förmån för TPLF, på en nivå som gör att jag tror han är betald av dem. Han är alltid ute och cyklar i sina analyser.

Journalister läser något snabbt, kopplingen mellan Etiopien och Sverige är svag och intresset är svalt. Man gör det lätt för sig, är den enkla förklaringen.

Filip är reporter på Morgonposten.