På lördagskvällen 9 april genomfördes en misstroendeomröstning i Pakistans parlament och landets premiärminister Imran Khan förlorade – och avgick.

Omröstningen inleddes bara några minuter innan Högsta domstolens tidsfrist gick ut, och kom efter det att Khans parti under 14 timmar försökt blockera omröstningen.

Alldeles innan omröstningen avgick också parlamentets talman, som förklarade att han inte kunde delta i vad han såg som resultatet av utländska krafters intriger och påverkan. En annan parlamentsledamot fick därför leda omröstningen.

Khan har behållit en god relation till Ryssland, trots påtryckningar. Armén fördömer Ryssland och oppositionen vill att man närmar sig sina allierade i väst än mer. Kriget i Ukraina kastar långa skuggor över landet med 226 miljoner invånare. I centrum står Khan, premiärminister och tidigare cricketstjärna, den islamiska nationens första manliga sexsymbol. Nu spelar han åter igen ett högt spel.

Den 8 mars väckte oppositionspartierna misstroendevotum mot premiärminister Khan. Man ansåg att han misskött ekonomin och styrt statsapparaten illa. Ledaren för oppositionen Shahbaz Sharif menar att misskötseln Khans regering utsatt landet för saknar motstycke.

Svaret från Khan blev att anklaga oppositionen för att vara del av en komplott, orkestrerad av den amerikanska regeringen. I ett tal till nationen som visades på tv sade han att ”USA har hotat mig”. USA har förnekat anklagelserna.

Oppositionen hade 177 röster i parlamentet, fem fler än minimum för att kunna avsätta Khan. Två gånger tidigare i Pakistans historia har misstroendevotum genomförts, Benazir Bhutto klarade sig 1989 och Shaukat Aziz likaså 2006.

Men det blev aldrig ett tredje historiskt misstroendevotum. Den tredje april nekade vice talmannen Qasim Khan Suri parlamentet att rösta. Suri är en av Khans allierade. I stället upplöste president Arif Alvi parlamentet på Khans inrådan, och utlyste nyval. Detta trots att konstitutionen inte tillåter en premiärminister, med en väntande misstroendeomröstning mot sig, att agera så.

Landets högsta domstol har tagit in handlingar och undersöker om vice talmannens blockering av omröstningen var laglig. På kvällen den 7 april kom man med ett utlåtande, parlamentet kommer återinstalleras och misstroendevotumet genomföras.

Samtidigt har Khan framträtt flitigt i tv och uppmanat till demonstrationer. Han ifrågasätter oppositionens, som han ser det, rädsla för ett nyval. Efter domstolens beslut meddelade Khan att regeringen kommer sammanträda under fredagen.

Cricketstjärna, sexsymbol och partykung

Imran Khan föddes i en pashtunsk familj 1952. Moderns släkt kom från indiska Punjab, men flyttade till Lahore efter Pakistans självständighet 1947. Pashtuner utgör drygt 15 procent av Pakistans befolkning i dag.

Khan växte upp i en familj från den övre medelklassen. Han flyttade till England och studerade under högstadiet och gymnasiet på Royal Grammar School i Worcester. Där började han också spela cricket, något han fortsatte med på Keble College i Oxford.

Han tog examen i ekonomi, filosofi och statsvetenskap 1975. Han spelade både för Oxfords universitetslag Blues Cricket och för klubbar i hemstaden Lahore i Pakistan.

Landslagsdebuten skedde 1971 och karriären fortsatte till och med VM-finalen mot England 1992. Under de sista tio åren var han lagkapten och guldet 1992 är Pakistans hittills enda.

Han blev känd som en av sportens bästa all-rounders, bra på både slag och kast. Smeknamnet Kaptaan (kapten) är fortfarande hans signum i folkmun.

Tack vare tv-mediets utbredning under 1980-talet och landslagets omättliga popularitet blev Khan en superstjärna. Atletisk och resligt byggd, bildskön och med en västerländsk aura blev han Pakistans första manliga sexsymbol. Oräkneliga kvinnor i det strängt islamistiska landet fick något bättre att titta på än sina försoffade makar.

Han medgav själv att det var stora kontraster mellan hemlandets islamiska kultur och den västerländska, som han växlade mellan.

Han blev känd som en partyprins i England och frekventerade ansedda nattklubbar i London. Han påstås ha avlat en oäkta dotter med Sita White, dotter till baronen White av Hull.

Själv har han aldrig förnekat sina år på dansgolven och har sagt att han ”inte är någon ängel”.

Han medverkade också i reklamfilmer, till exempel för läskedryckstillverkaren Pepsi.

Khan är praktiserande muslim, och hans första fru brittiskan Jemima Goldsmith konverterade efter bröllopet. Paret har två söner tillsammans, men äktenskapet varade bara i knappt tio år. 2004 tog de ut skilsmässa.

Han har även hunnit med ett äktenskap under 2015, som inte varade ens ett år, med journalisten Reham Khan. Reham Khan har påstått att han har ytterligare fyra oäkta barn, utöver dottern med White. Påståendena kom i en bok publicerad några veckor innan parlamentsvalet 2018.

Sedan 2018 är han gift med Bushra Bibi, som kommer från en politiskt inflytelserik familj. Det var Khans växande intresse för sufism, islamisk mysticism, som förde dem samman. Bibi var Khans spirituella mentor.

Khan är generös med äldre bilder från sitt liv, på sociala medier. Han är mån om att bibehålla bilden av sig själv som en man av sportslig framgång, religiös pietism och intellekt.

1996 grundade han partiet Pakistan Tehreek-e-Insaf, PTI (Pakistans rättviserörelse). Han är fortfarande partiets ordförande. PTI beräknas ha över tio miljoner medlemmar i Pakistan och utomlands, vilket gör dem till det sjätte största i världen. Man har som ideologi att bygga en välfärdsstat på islamism och socialism. Man vill bekämpa nepotism och motverka förföljelse av religiösa minoriteter. Kritiker menar att PTI i regeringsställning försämrat ekonomin och inskränkt landets yttrandefrihet.

Internationella relationer

Ryssland menar att USA försökt påverka Pakistans inrikespolitik efter att Khan var på statsbesök i Moskva 23 till 24 februari. USA och väst motsatte sig statsbesöket. Khan menar att en högt uppsatt amerikansk företrädare hotat Pakistans ambassadör i Washington DC med att störta regeringen i Islamabad.

Den ryska invasionen av Ukraina startade just den 24 februari och sammanföll med det första pakistanska statsbesöket i Moskva på 23 år.

En huvudorsak till mötet är ländernas energipolitiska samarbete. Ryssland finansierar till exempel CASA-1000, ett projekt där el från vattenkraft ska transporteras från Kyrgyzstan och Tadzjikistan till Afghanistan och Pakistan. Projektet kostar drygt tio miljarder kronor och väntas bli klart 2023. Khan diskuterade också med Putin om ett framtida projekt, en gasledning värd tiotals miljarder kronor.

Khan uttryckte oro kring krigsutbrottet och konsekvenserna det kan komma att få för ländernas samarbete.

2019 stödde Khan Turkiets militäroperation i norra Syrien. Han uttryckte förståelse för Turkiets motivering, terrorbekämpning. Han har också hållit en annan lång politisk pakistansk linje vad gäller Mellanöstern, att inte erkänna Israel innan en palestinsk stat upprättats. Han har även stärkt relationerna med gulfstaterna och Saudiarabien.

Pakistan har en landgräns till Kina och det ekonomiska samarbetet länderna emellan har ökat de senaste decennierna. Enligt avtalet om en ”ekonomisk korridor” kommer Kina göra stora investeringar i infrastruktur i Pakistan. Man beräknar att 3,55 procent av Pakistans årliga BNP går förlorad på grund av dåliga vägar och liknande, något man vill råda bot på.

Kina har också investerat i Gwadars hamn vid Arabiska havet. Hamnen är en del av både projektet Ett bälte, en väg och det maritima sidenvägsprojektet. Båda är enorma internationella infrastrukturprojekt, som binder ihop stora delar av Asien och Afrika med Kina. Kinas investeringar i Pakistan har liknats vid Marshallplanen och omfattar hundratals miljarder kronor.

Relationen till USA kan beskrivas som långvarig men skakig. Pakistan är en nyckelpartner för inflytande i Asien. Man understödde tillsammans mujaheddin i Afghanistan på 1980-talet. USA har pumpat in närmare 780 miljarder kronor i stöd till främst militär utbyggnad. USA är också Pakistans största exportmarknad. Men Pakistan har inte alltid rättat in sig i ledet, man misstänks till exempel stödja talibanerna som återtagit makten i Afghanistan.

Khan har sagt att man nu frigjort sig från sina bojor, efter att USA lämnade grannlandet 2021. Om Khan lyckas behålla makten och distansera sig ännu mer från västerländskt inflytande återstår att se.

Filip är reporter på Morgonposten.