2014 tillträder Mikael Blom en tjänst som präst i Stenstorps pastorat. 2019 blir han sjukskriven för utmattningsdepression. Nu står han åtalad för att ha försnillat 474 727 kr ur Svenska kyrkans kassa och ur kollekten.

Svenska kyrkans diakoniverksamhet är omfattande. Ett viktigt inslag är alla de frivilliga som ställer upp och arbetar för människor som behöver hjälp. Det kan röra sig om sjuka, ensamma äldre, familjer där ekonomin kollapsat, missbrukare eller asylsökande. En del av medlen som används kommer från kollekt och andra former av insamlingar, eller i form av bidrag från stiftelser och fonder. När det gäller hjälp till flyktingar kommer en stor del från Svenska kyrkan centralt och fördelas på stiften som i sin tur fördelar dem mellan pastoraten. För 2019 fanns 60 miljoner kronor tillgängliga för stiften i Sverige.

I Stenstorps pastorat i Falköpings kommun har hjälpen till behövande tagit sig mer ovanliga former. Det har köpts in tre studsmattor genom åren, liksom vad som kan tyckas vara märkliga mängder ost för tusentals kronor. Då rör det sig inte om en vanlig herrgårdsost eller en prästost utan om exklusiva sorter inhandlade på Falköpings Osteria, typ Kvibilles paradost Stormbyar: ”En limited edition-ost som erbjuder samma fantastiska smakupplevelse som en klassisk cheddar, men mer av allt. Mer smak, djupare doft och kraftigare sälta. En tydligare ton av smörkola och en konsistens som är fast men samtidigt smälter i munnen.”

Det har även köpts leksaker för 40 000 kronor, blommor för 25 000, och bullar, kakor och matbröd för kanske 30 000 – och i det fallet har pastoratet verkligen strävat efter att sätta guldkant på de behövandes tillvaro. Inköpen har inte gjorts i närmaste snabbköp utan från bagerier där man satsar på hantverk, som Knäck & Bräck där man bakar ”endast på ekologiska forntida sädesslag odlade i närområdet av lokala bönder”.

Anmälan

Det märkliga är att inga av de inköpen har gjorts av de personer som deltagit i och direkt ansvarat för hjälpverksamheten eller barntimmarna. Den som personligen stått för handlandet är prästen Mikael Blom.

Den anmälan som gjordes mot honom 2019 av Stenstorps pastorat ledde till en förundersökning som lades ner. Då protesterade pastoratet, en revisionsfirma anlitades och förundersökningen återupptogs och har nu lett till åtal.

I förhören förklarar de som arbetat med hjälpverksamhet att Blom i princip inte deltog i det arbetet. Ett av vittnena säger att hon inte tror att: ”Blom var så intresserad av att arbeta med asylsökande. Blom hade en negativ inställning gentemot asylsökande. Blom var inte med på den öppna verksamheten som bedrevs i samarbete med röda korset i Stenstorp.”

Den misstänkte själv menar att han ägnat sig åt uppsökande verksamhet, och åkt runt med matkassar, leksaker, skor, kläder, böcker, blommor, och presentkort. En hel del har delats ut som kontantbidrag till behövande, totalt 180 200 kronor.

Provade kläder

De som arbetat med hjälpverksamhet har berättat att när behövande bett om kläder har de hänvisats till second hand-butiker där ”man får mer för pengarna”.

Prästen Blom har däremot nästan genomgående använt sig av den bästa herrbutiken på orten när han inhandlat kläder. Personal har berättat hur Blom alltid provade kläder och skor själv. Det tyder på att alla behövande i pastoratet har samma skonummer och klädstorlekar som Blom, något som ju är praktiskt.

Vid en husrannsakan i prästgården där Blom har sin tjänstebostad fann polisen många av de saker som enligt vad Blom hävdat hade inhandlats till hjälpsökande. Hans förklaring var att han ofta köpte dubbletter; ett par skor till flyktingen, ett par skor till sig själv – de senare betalade han själv och det var inköp av det slaget som fanns i hans hem. I en del av fallen är hans förklaring att han gjorde många inköp till en stor flyktingfamilj – som utvisades innan inköpen kunde överlämnas till dem, och sedan hade de blivit liggande i prästgården.

Bloms fru ger en något annorlunda bild under förhören:

“(Förhörsledare) Så det är Mikael som köpt skor för framtida bruk?

Jag brukar tänka så här ibland att precis som man är alkoholist så kan man vara shopoholic. Mikael har en otrolig förmåga att handla. Han har ett köpberoende. Jag är sällan med när han handlar. Han åker och handlar kläder, skor m m.

Anneli berättar att Mikael måste iväg och handla varje dag.

Under en period försökte Anneli få igenom att de skulle veckohandla mat med det gick inte. Mikael var tvungen att åka iväg och handla var dag. Mikael handlar sällan bara det som de bestämt utan han kommer hem med ytterligare saker.”

Under hela tiden Anneli har levt med Mikael har han handlat mycket saker. Anneli har därför inte reagerat på när det kommit hem saker.

“Varför finns det så mycket saker som inte har använts och som ligger kvar i sina originalförpackningar?

Därför att Mikael handlar kopiösa mängder. Anneli har försökt och bett honom sluta handla men fått till svar av Mikael att det kan vara bra att ha.”

Inköpen av blommor har Blom förklarat med att anhöriga till begravda klagat över att gravarna inte sköttes ordentligt – och han tog därför saken i egna händer och köpte blommor och fixade till.

Det är inte alltför vanligt att präster begår brott i den här storleksordningen eller misstänkts för det. Ett av de få fallen är en präst i Finspång som lurade till sig 400 000 kronor från ett 30-tal pensionärer. De betalade in pengar för att han skulle ordna en resa till Nordkap. Resan ställdes in – men inga pengar betalades tillbaka. Den prästen försvarade sig med att en del av pengarna ”gått till behövande”. En stor del av pengarna gick dock till en semesterresa för honom själv och hans familj, samt till inköp av två bilar.

Dessa fall ligger dock långt efter Are Blomhoff som under sin tid som pastor i norska Metodistkyrkan förskingrade 15,8 miljoner kronor. Pengarna gick till sprit och prostituerade. Han beskrev under rättegången hur han: ”arrangerade stora fester med prostituerade i Spanien. De inbjudna var män medan kvinnorna fick betalt för att vara där. Festdeltagarna hade sex med kvinnorna som han betalde för. Priset per kvinna och fest låg på mellan 1 000 och 1 500 euro.”

De pengarna skulle också egentligen gått till sjuka och behövande.