Med 98,77 procent av rösterna räknade har vi en seger för Fidesz, som får 135 mandat. MMM får 62, vilket är sex färre räknat på vad koalitionspartierna fick 2018.

Orbán sitter säkert i ytterligare fyra år.

Den nya partiet Rörelsen vårt hemland startades 2018 av utbrytare ur högerpartiet Jobbik. Man får sju mandat i valet, tidigare hade man två genom två ledamöter som lämnade Jobbik efter  valet 2018.

Den ungerska tvåsvansade hunden-partiet blev fjärde störst, men tog inga mandat. Partiet är ett satirparti som främst sysslar med gatukonst och kritik mot den politiska eliten i landet.

I valet 2018 sopade Viktor Orbáns parti Fidesz banan i parlamentsvalet. 133 av 199 platser var visserligen ingen skillnad mot valet 2014, men oppositionen misslyckades åter igen rubba Fidesz särställning inom den ungerska väljarkåren.

Årets val har av olika orsaker påverkats av utrikespolitiska omständigheter. Främst genom kriget i Ukraina och Ungerns mottagande av flyktingar. Närmare 370 000 personer har anlänt efter krigsutbrottet. Men även av press från EU och USA gällande landets lagar för sexuella minoriteter.

Orbán har fått intern kritik för sin med EU-mått mätt mildare kritik mot Ryssland och Vladimir Putin. Visegradgruppen ställde in sitt planerade möte på grund av detta, då både Tjeckien och Polen håller en markant mer kritisk linje mot Ryssland. Det tidigare så enade Visegradblocket är för tillfället splittrat.

Samtidigt har inte opinionsläget för Fidesz ändrats av krigsutbrottet.

Orbán har heller inte dragit jämt med sin teatraliske kollega i Kiev, president Volodymyr Zelenskyj, som tillträdde 2019.

Zakarpatska oblast är regionen i Ukraina som gränsar till Ungern och har en ungersk minoritetsbefolkning. Andrea Bocskor valdes in i EU-parlamentet för Fidesz, etnisk ungrare från Ukraina och således den första från ett land utanför EU att ta plats i parlamentet.

Relationerna mellan Ungern och Ukraina försämrades kraftigt efter 2017 med anledning av Ukrainas nya språklagar. Från femte klass måste ukrainska vara det primära språket i undervisningen. Lagen har mottagits illa av minoriteter och ses som ett sätt att försvåra för dem att hålla sin kultur levande. Detta har lett till att Ungern motsatt sig Ukrainas närmande till EU och Nato.

2018 ville Ukraina bygga en militärbas i Berehove, en stad på gränsen till Ungern med en majoritet ungrare. Förslaget fick stark kritik och övergavs sedan, för att åter igen bli aktuellt 2020.

Berehove är det kulturella centrumet för ungrare i Ukraina och var skådeplats för en annan kontrovers samma år. Personer filmades på ungerska konsulatet svärandes trohet till Ungern och sjungandes nationalsången när de fick sina ungerska pass. Det är förbjudet enligt ukrainsk lag att inte avsäga sig sitt ukrainska medborgarskap om man blir medborgare i ett annat land. Därför uppmanade konsulatet människor att gömma sina nya ungerska pass.

Situationen ledde till en diplomatisk kris mellan länderna. Man har även haft en dispyt över Ungerns avtal att köpa gas genom TurkStream, 2021. Gasen skulle gå från Ryssland i TurkStream och sedan via Serbien och Österrike. Den vanligaste rutten för rysk gas är via Ukraina, som tjänar pengar på att vara mellanhand. Efter en tids krishantering slöt man ett extra avtal där man kommer köpa gas även via Ukraina.

Relationen med det krigsdrabbade grannlandet är således inte bra. Men flyktingarna fortsätter att strömma in Ungern.

HBTQ-lagarna

Samtidigt som parlamentsvalet kommer man hålla en omröstning om HBTQ-rättigheter.

EU och USA har pressat på för att Ungern ska ändra sina lagar som klubbades igenom 2021. I valet kommer man få svara på följande fyra frågor:

  • Stödjer du undervisningen om sexuell läggning till barn i offentliga skolor, utan föräldrars medgivande?
  • Stödjer du information om könsbytesterapi riktat till minderåriga barn?
  • Stödjer du oreglerad exponering av explicit sexuellt material i media för barn, om det riskerar skada deras utveckling?
  • Stödjer du att man ska få visa media med innehåll om könsbyte, för barn?

Omröstningen har fått kritik från ungerska HBTQ-grupper som uppmanar väljare att kryssa i båda svarsalternativen. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar lagförslaget skamligt och diskriminerande. Polen stödjer lagen, övriga östeuropeiska stater har valt att inte kommentera den.

Kritiken från både EU och USA gör gällande att sådana lagar bryter mot mänskliga rättigheter, oavsett om de stiftas via parlamentet eller genom folkomröstning.

Oppositionen

Oppositionsblocket leds av Péter Márki-Zay och kallar sig ungefär: Ungern för alla (MMM). MMM är inget parti men ett blocköverskridande samarbete, med en plattform med tolv punkter. Sex vitt skilda partier står bakom plattformen, både högerpartiet Jobbik och socialisterna och miljöpartiet.

En udda allians, men som kan vara tillräckligt bred för att bryta igenom i valsystemet och besegra Fidesz. Man har redan vind i ryggen genom lyckade lokalval 2019, där man bland annat tog borgmästarposten i Budapest.

MMM är betydligt mer EU-vänliga än Fidesz och vill också att landet närmar sig Nato. Man vill också att Ungern går med i eurozonen. Ökad pressfrihet och skydd mot illegal invandring är två andra frågor man driver.

Under hösten 2021 höll man ett primärval där Márki-Zay valdes till premiärministerkandidat, hundratusentals personer röstade. Det blåste positiva vindar kring MMM.

Målet är att byta ut Orbán, som suttit tolv år i sträck på premiärministerposten. Enklare sagt än gjort. Man anser att Orbán konsoliderar makt och undergräver demokratiska institutioner. Man har stöd från ickestatliga organisationer och andra grupper i civilsamhället. Man har bland annat organiserat 20 000 valobservatörer.

En anledning till att det är svårt att mäta sig mot Fidesz är konstitutionsändringarna 2010. Distrikt ritades om och den största minoriteten vinner hela. Dessutom fick två miljoner ungrare utomlands rösträtt, i grannländer som Rumänien och Slovakien. Dessa röstar till stor del på Orbán.

Opinionsläget

Fidesz låg på ungefär 50 procent i de aggregerade mätningarna innan valet och MMM på 45 procent. Trenden har varit samma under de senaste sex månaderna och i princip oförändrad veckorna innan valdagen.

 

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip är reporter på Morgonposten.