Römosseskolan i Angered i Göteborg slåss mot politiker och Skolinspektionen. Miljoner har försvunnit till islamiska organisationer utomlands. Vem är skyldig? Skolan eller förre rektorn Abdirizak Waberi? Grundskolenämndens ordförande drar ut på korståg.

Det senaste året har Römosseskolan kämpat mot indraget bankkonto, en utredning av Ekobrottsmyndigheten, en grundskolenämnd som vägrade betala ut skolpengen och en skolinspektion som drog in tillståndet att bedriva skolverksamhet. Trots allt detta står man upp fortfarande, och sedan i höstas har man vunnit flera segrar.

I december presenterade man en ny styrelse.

Det är en väldigt kompetent styrelse, säger Mohammad El-Alti, en av tre i Föreningen Framstegsskolans nya styrelse, den förening som driver Römosseskolan i Angered i Göteborg.

Han beskriver de andra två, Johan Romberg och Martin Williamsson, som att de har stor kompetens inom skola respektive ekonomi. Själv bidrar han med IT-kompetens.

Den tidigare islamiska inriktningen har man slopat helt. El-Alti fortsätter:

Det är en ny profil som heter “Hållbarhet, människa, teknik, samhälle”, där vi vill vara den skolan som satsar mycket på hållbarhet, som finns ute i förorten där vi har starkt förtroende från alla som bor i närheten. Vi har över tusen elever som står i kö för att komma till våran skola. Det är en populär skola. Det är en skola som är uppskattad av elever och lärare, och föräldrar.

Politiker i Göteborg, Skolinspektionen, experter, ledarskribenter – få verkar tro att Römosseskolans omsvängning är på riktigt, men El-Alti menar att man alltid följt lagen, och att alla ekonomiska oegentligheter beror på den förre rektorn. När Morgonposten frågar vad han tror om framtiden för Römosseskolan, med alla bekymmer de haft, säger han:

Bekymmer och bekymmer… Tyvärr så kopplas Römosseskolan till … Det utsmetas en hel del kring vad en person har gjort, och en tidigare anställd som är avskedad …

Abdirizak Waberi?

Ja, och de bekymmerna är hans bekymmer. Han har begått ett brott som har ställt till det för skolan, förstås. Det är ju där problemen startade.

En som inte tror att omsvängningen är på riktigt, är terroristforskaren Magnus Norell.

Generellt nu, strukturen som vi använder oss av när det gäller friskolor, till exempel, gör att det är inte så svårt att göra förändringar som egentligen inte är några riktiga förändringar. Du byter namn eller du plockar in andra personer i styrelsen som kanske är lite okända, och så vidare, och kommer runt beslut på det viset. “Så, ja, nu har vi uppfyllt de här villkoren”.

Det är inte bara Sverige, utan över huvud taget när de här olika islamistiska organisationerna fungerar, så gör de ofta så, för att strukturen i demokratiska öppna länder gör att det är ett väldigt bekvämt sätt att agera på.

Vem är vem?

Vilka är de olika aktörerna i den hårda skolstriden?

Skolinspektionen kämpar nu i Kammarrätten för att stänga ned skolan. Först drog man in tillståndet för skolans huvudman, Föreningen Framstegsskolan. Det var i oktober. Man ansåg att styrelsemedlemmarna var olämpliga att driva skola eftersom miljontals kronor hade försvunnit till islamistiska organisationer i Somalia (och till den förre rektorns exotiska sexresor).

Frågan hamnade i Förvaltningsrätten som lät skolverksamheten fortsätta i väntan på dom, och i januari fick skolan tillståndet tillbaka. Varför? Jo, Föreningen Framstegsskolan hade fått en ny obefläckad styrelse.

Men Skolinspektionen ger sig inte. Man känner sig kastrerad på sina maktmedel och vill att det ska kännas när man tar fram storsläggan. Saken är överklagad och har som sagt hamnat hos Kammarrätten.

Axel Darvik (L) är ordförande i grundskolenämnden i Göteborg. Han är politikern som inte nöjer sig förrän Römosseskolan är igenbommad och förpassad till historien. Det är åtminstone så han framträder. Inget tyder på att han kommer att ge upp. Han har ofta visat sitt stöd för Skolinspektionen. “Om allt blir frid och fröjd för att styrelsen byts ut, saknar Skolinspektionen möjlighet att agera kraftfullt”, har han sagt.

Han har i egenskap av ordförande ofta utnyttjat ett vapen som kallas ordförandebeslut. Många gånger under förra året svingade han det och lyckades på så sätt undanhålla skolpengen från Römosseskolan. Som mest gömde Darvik 48 miljoner kronor i länsstyrelsens kassavalv, men i december gick hans politiska motståndare i nämnden samman och tvingade fram en utbetalning till skolan.

I början av veckan drabbade Darvik samman med en ny motståndare i form av Göteborgs stadsrevision. Den anklagar honom för att ha brutit mot skollagen när han utnyttjat ordförandebesluten mot Römosseskolan. Han avfärdar revisionens kritik och säger att någon måste våga ta de svåra frågorna.

Römosseskolan har bytt skepnad. Efter att i 23 år varit en islamisk friskola träder man nu fram i ny skrud. Den stavas “Hållbarhet, människa, teknik, samhälle”. Borta är de gemensamma bönestunderna.

Skolan har haft ett tufft år, i synnerhet ekonomiskt, men har vunnit flera slag. Darvik fick släppa i från sig skolpengen. Skolinspektionen tvingades till reträtt, och nu rustar man som bäst för nästa strid mot denna svåra motståndare.

Sedan finns det en annan intrig som fortfarande är höljd i dunkel. Var den förre rektorn en förskingrande förrädare, eller är han en syndabock? Under våren 2021 spärrades skolans bankkonto, vilket var det som gav Darvik chansen att norpa skolpengen. I vad som kanske inte var en slump, attackerades skolan samtidigt av Ekobrottsmyndigheten.

Abdirizak Waberi var rektor på Römosseskolan från starten 1998 till i somras, med ett avbrott på fyra år då han representerade Reinfeldts moderater i riksdagen. Nu har skolan brutit med honom. Han fick sparken i juni och skolan anklagar honom för förskingringen av 13 miljoner kronor.

Ekobrottsmyndigheten verkar hålla med. Den utreder nu Waberi och inte skolan. Waberi förnekar brott.

Alla andra politiker i Göteborg, som inte heter Darvik, har inte gjort mycket väsen av sig. Ingen av dem protesterade när grundskolenämnden höll inne betalningen till Römosseskolan. Men när fler och fler påpekade att det kanske inte var lagligt att hålla inne skolpengen på det sätt man gjorde, orkade man inte hålla emot längre.

Politiker i och utanför nämnden har den senaste tiden uttalat sig, men få försvarar dock Römosseskolan. Hellre ger man sig på Darvik. Daniel Bernmar (V) tycker att Darvik ska visa respekt mot stadens revision. Jonas Attenius (S) välkomnar att Skolinspektionen överklagat till Kammarrätten, men han vill att Axel Darvik ska stå till svars för hur Liberalerna agerat på riksnivå. Han menar att det är deras fel att det inte finns något kommunalt veto mot friskolor, eller ett förbud mot religiösa sådana.

Segregerad undervisning

Römosseskolan har genom åren fått kritik för att man segregerat pojkar och flickor i undervisningen. I december, när den nya styrelsen presenterades, sa Axel Darvik:

Det hade varit fantastiskt om de plötsligt bytt ideologisk grund, men det tror jag inte. Det är samma förening med samma ideologi som står bakom, och de har hela tiden agerat på ett sätt som tyder på att deras syfte är att segregera barnen.

Mohammad El-Alti försvarar sig:

Sedan att man pratar om könsuppdelning och så vidare, det är ingenting som vi har gömt för någon att vi har haft sedan skolan började i princip, några år efter, att det var könsuppdelning. Att man hade killar för sig, tjejer för sig i gympalektioner till exempel. Det är någonting som Skolinspektionen har vetat om, och det var helt lagligt i Sverige. Den lagen som förbjöd detta kom väl ganska nyligen, typ 2020, och det var bara att, “visst, okej, då anpassar vi oss”, och då tog vi bort könsuppdelat.

Varför har de inte kommenterat det tidigare. I så fall tycker jag att, då borde de få kritiken, att de inte har agerat mot oss. Förstår du vad jag menar? Vi har inte gjort något fel. Vi har ju bedrivit en fin utbildning i vår skola.

Magnus Norell får avsluta:

Jag minns när besluten kom, och den nya styrelsen presenterades och allt det här, men det är ju monumentalt naivt att tro att de har ändrat ideologi. Nu har de läst Thomas Jefferson och blivit varma demokrater. Nej, nej, det är klart att de inte har. Varför skulle de göra det? Det behövs ju inte ens. Det finns ju ingen anledning.

Systemet är sårbart och det har inte riktigt hittat sina försvarsmekanismer för att hantera några som har en egen regelbok som man använder sig av, och försöker komma runt det här. Så ser man att det formella är att man byter styrelse. Det är ju jätte-enkelt, och så, och så gör man det. “Fint!”, säger Förvaltningsrätten, “Då har ni uppfyllt de här villkoren”. Vilket de ju har, formellt sett! Men det ändrar ju ingenting.

Alltså, man har en friskola här för att man vill driva en ideologisk linje; annars skulle man inte behöva en friskola. Annars så dög det väl med vilken skola som helst, eller hur? Vi har öppnat upp för ett system som inte riktigt räknade med att såna här typer skulle vilja ha en skola. Nu har vi gjort det, så då får vi ju fatta att det här händer hela tiden. De vore ju dumma om de inte gjorde det. Så det här är nog inte sista gången vi ser sådana här manövrer, det tror jag inte.

Peter är reporter på Morgonposten.