Kungsgaraget under berget Otterhällan är inte bara ett garage utan också Göteborgs största skyddsrum, med en yta stor som Gamla Ullevis gräsmatta – det finns gott om plats för tjugotvå man, men om kriget kommer ska det gå att trycka in 5 760 skyddsbehövande göteborgare. Knappast ens sillen, när silla går till, behöver trängas som en packad sardin, men det är vad du kan få göra om du flyr ner under Otterhällan när larmet går.
Men man ska inte misströsta, som man säger. Den med torgskräck, som väl vänder i dörren, joggar snabbt de 800 meterna till skyddsrummet under Kvarnberget. Där trängs på sin höjd 2 500 personer.
Dessa två skyddsrum är Göteborgs befolkningsskyddsrum. De tillkom med andra världskrigets stadsbombningar i färskt minne, och under 1950-talet hann det byggas 15 sådana i landets större städer. Sedan satte man stopp. Delvis för att man tvivlade på att skyddsrummen skulle hinna fyllas på de tre minuter man bedömde att folk skulle ha på sig, och delvis för att man i stället började planera för massevakuering av stadsbefolkningar vid händelse av krig.
Det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som har det övergripande ansvaret för landets skyddsrum, men varje fastighetsägare ansvarar för att deras skyddsrum ska vara funktionsdugliga och kunna tas i drift inom 48 timmar. Tor Kjellström är projektledare på Fastighetskontoret och den som har hand om de två stora skyddsrummen. Vad tror han? Går det att få ut alla bilar från Otterhällan och ha det klart på den tiden?
Få ut alla bilar, det tror jag är det minsta problemet. Det är nog andra saker. Tidigare har det varit två gubbar som har jobbat där, alltså nu pratar vi 80-talet. Då fanns det två heltidstjänster som jobbade bara med att hålla igång det här under fredstid. Ska man driftsätta det här till krissituationer eller krigsdrift, eller vad man nu ska kalla det för, så behövs det faktiskt personal som jobbar både med att iordningställa det och hålla driften i gång under tiden det är i bruk, så att säga. Den organisationen finns inte i dag.
MSB:s skyddrumskarta hittar du här
Finns det någon krisorganisation, som snabbt kan ställa upp med arbetskraft?
Nej, inte som jag känner till. Det är mycket möjligt att det är andra som kan svara på den frågan, men inte som jag känner till. Jag tror inte att det gör det, så det är faktiskt en berättigad fråga. Det är ju inte bara att det kommit upp nu, helt plötsligt. Det är ju en fråga som man har tänkt på i flera år, men nu kommer det här att forceras.
Med “forceras” menar han att MSB i dagarna begärt av regeringen att den satsar 50 miljoner i år på att rusta upp landets stora skyddsrum.
Åter till Otterhällan. Det finns med andra ord inte en chans att få skyddsrummet i drift på de stipulerade 48 timmarna.
Om det inte går på två dagar, går det på två veckor?
Ja, jag skulle säga … om viljan finns, och resurserna finns, så kan man nog säkert få det klart på två veckor. Kanske till och med på en vecka, men då ska det till resurser, förklarar Kjellström.
Är skyddsrummet i grunden funktionsdugligt?
Vi har ju betongpelare som måste renoveras. De är inte katastrofalt dåliga, men de är inte bra, och dem måste vi åtgärda snarast. Det är det jag håller på med, och försöker reda ut. Hur gör vi en sådan renovering utan att vi gör skyddsrummet obrukbart under en längre tid? Den måste vara effektiv och snabb.
Inga lugnande svar om kriget står för dörren och göteborgarna behöver sätta sig i skydd. Det har byggts väldigt få skyddsrum i det som nyproducerats i staden de senaste 20–30 åren. Det är fakta som också upprepas av många beredskapsdirektörer runt om i landet, och av den statliga utredaren Britt Bohlin, som just nu utreder skyddsrumsbehovet i landet. Ingen vet exakt hur många fler skyddsrumsplatser som skulle behövas, men att det finns för få kan vi vara säkra på.
Vad säger då politikerna? Tror de att göteborgarna vet var deras närmaste skyddsrum ligger?
Det är säkert olika. En del vet det, och en del vet nog inte det. Det är nog ganska blandat, säger Axel Darvik, 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen, och Göteborgs näst starkaste man.
Vet du var du ska ta skydd om det blir bråttom?
Ja, om det är så att man behöver gå till ett skyddsrum, så vet jag vilka skyddsrum som ligger i närheten av mig, ja.
Vad gör kommunstyrelsen just nu för att försäkra sig att hela Göteborgs befolkning kan få skydd, om det skulle hända något?
Ja, vi jobbar ju med de planer vi har för civil beredskap, och vi har ju även då bestämt oss för att vi snabbar på det arbetet som görs.
Vad pratar vi om för tidshorisont då?
Nu vet jag inte vad du menar, riktigt?
Ni ska snabba på arbetet som bedrivs där, sa du.
Ja, ja, nej det är ju ett långsiktigt, kontinuerligt arbete, och nu har man då gått in i en fas som kallas förstärkt samordning, och också en ökad prioritet för att säkerställa en ökad civil beredskap.
Vi frågar också Demokraternas Martin Wannholt om han kan berätta vilka åtgärder som sätts in för att ge göteborgaren plats i ett skyddsrum i händelse av krig. På väg in till ett möte ger han oss följande kommentar: “Men, det ska du väl inte prata med en politiker om? Det ska du väl prata med våra topptjänstemän om, som sitter och jobbar med frågan?”.
En topptjänsteman, stadens säkerhetschef, Filip Lundgren säger om skyddsrumsbehovet:
Ja, vi är ju fastighetsägare, i flera fall, genom våra bostadsbolag och förvaltningar som fastighetskontoret och lokalförvaltningen. Det är det som är vårt ansvar, att se till att våra skyddsrum kan tas i drift om det skulle behövas.
Och informationen till göteborgarna, lägger ni den i händerna på MSB eller försöker ni själva få ut någon information, så att folk vet var skyddsrummen finns?
Ja, både och, skulle jag vilja säga. Vi ska ju informera om att vi har skyddsrum och var de finns i våra hyreshus, eller vad det nu kan vara. Det ska finnas skyltar uppsatta. Sen så har MSB en förteckning över var skyddsrummen finns i hela Sverige, där även våra skyddsrum finns med. Det finns en statlig utredning som ska redovisas i november, om just skyddsrum. Där kommer säkert många intressanta slutsatser. Det är ju en fråga som har legat i träda i många år. Utredningen kommer säkert med nya direktiv, och de måste vi ju följa då, så klart.
Känns det inte otillfredsställande att behöva vänta till november på den statliga utredningen?
Vi kommer att ta del av utredningen när den kommer.
Varför är skyddsrummen eftersatta? Vad har prioriterats i stället? Vi frågar åter Axel Darvik.
Man kan ju inte veta när det blir krig, så klart, men vad säger du om proportionerna mellan det som satsas på framtida miljökatastrofer som ligger 80 år in framtiden jämfört med det som har satsats på krigsberedskap och skydd?
Vi behöver stärka både den militära sidan av försvaret, och jag tycker också att man ska säkerställa att vi har en bra beredskap att hantera eventuella miljökatastrofer. Översvämningar eller liknande.
Hotet om översvämningar är inte bara ”eventuella”, de ligger enligt Göteborgs kommun en bra bit in i framtiden. På kommunens hemsida förklaras det att:
”Vi vet att havsnivån stiger. Vi vet också att extrema väderhändelser blir allt vanligare. Om vi inte gör någonting nu, hur skulle Gustav Adolfs torg se ut om cirka 80 år? Stormvindar piskar torget, himlen öppnar sig och regnet vräker ned. Vägar översvämmas, bilar, tåg- och spårvagnstrafik står still, byggnader, diken och dagvattenbrunnar översvämmas.”
I Göteborg diskuterar också politiker och tjänstemän stora portar i Göta och Nordre älv för att hindra att Göteborg översvämmas vid extremväder. De kommer att kosta minst tio miljarder kronor. Satsningarna på skydd mot framtida översvämningar beräknas kunna kosta 30 miljarder kronor.
Staden har producerat en skräckframkallande film som visar hur det kan se ut år 2100, när vattnet dränker innerstaden. Var finns filmen som visar när bomber ödelägger Avenyn i Göteborg?
Prenumerera för 99 kr/mån!