Sverige närmar sig Natomedlemskap. Sverigedemokraterna kastar in handduken och ger upp alliansfriheten, och partistyrelsen får bestämma om Natoansökan. Socialdemokraterna kanske också förbereder sig för en anslutning. Är det snart bara V och MP som motsätter sig Nato-medlemskap?

Den svenska neutralitetspolitiken försvann och ersattes med alliansfrihet. Snart kanske den också kasseras när parti efter parti börjar förespråka att Sverige ska gå med i Nato. Stödet bland väljarna för en Natoanslutning har ökat den senaste tiden, och ligger nu på strax under 50 procent enligt Novus senaste undersökningar (49 procent 4 mars och 46 procent 9 mars).

De gamla allianspartierna har redan tagit ställning för Natomedlemskap. Socialdemokraterna har hittills hållit linjen i frågorna om alliansfrihet och Natoanslutning, men de kan också vara på väg att vackla. Flera politiska kommentatorer hävdar detta, och tidigare Nato-kritiker inom socialdemokratin och till vänster har förklarat att de nu är positiva till inträde i Nato.

I helgen var det så Sverigedemokraternas tur att ge upp kravet på att Sverige ska vara alliansfritt, när partiet tog upp frågan på sin valkonferens och strök ordet ur sin valplattform. Ovanpå det gav man partistyrelsen mandat att stödja en Natoansökan om ett förändrat säkerhetsläge kräver det, eller om Finland ansöker om medlemskap.

Det var inte många som protesterade i går, och man får leta för att hitta någon som är emot ändringarna, men Morgonposten hittade Andreas Exner, kommunalråd i Borås och ordförande i SD Sjuhärad. Vi talade med honom inför konferensen.

Det verkar som att partiet rör sig mot en position som är mer positiv till ett Natomedlemskap?

Det finns ett förslag till omformulering som ska diskuteras på valkonferensen nu i helgen. En förändring av politiken behöver diskuteras vidare. Det är rimligt med en utredning.

Vad tycker du om en eventuell omläggning av politiken till att förespråka Natomedlemskap?

Jag tycker det behövs en utredning så att vi får diskutera vidare. Det är ju en oerhört viktig fråga.

Du motionerade på de senaste landsdagarna om att frågan om en Natooption borde underställas en omröstning på stämman. I motionen sades att frågan var av principiell betydelse. Hade du ingen egen uppfattning?

Nej, jag efterlyste egentligen en debatt i frågan. Men det blev inte mycket till debatt, bland annat för att det inte fanns något underlag. Det behövs ett underlag för att samtliga ska kunna ta ställning.

Exner hade ingen uppfattning i fredags, men vi kontaktade honom igen på söndagen, under konferensens sista dag.

Utredning ska tillsättas, men beslut att överge alliansfriheten och ge partistyrelsen mandat att söka Natomedlemskap togs ändå i går. Valkonferensen var alltså tvungna att rösta i frågan utan det beslutsunderlag du efterfrågade. Har du någon kommentar till det?

Min generella inställning till sakfrågan har inte ändrats från gårdagens beslut. Jag respekterar beslutet i och med att det nu är demokratiskt beslutat. Jag vidhåller dock att underlaget var undermåligt och framtaget med kort varsel, vilket leder till att jag därmed har skäl att återkomma i frågan till vår nästa nationella konferens med syfte att korrigera det.

Korrigera genom att få till en omröstning med bra beslutsunderlag, eller korrigering genom att verka för ett annat resultat i omröstningen?

I första hand korrigera saken genom att ombuden får möjlighet att ta ställning med ett bra beslutsunderlag. I andra hand värna om alliansfriheten, som jag personligen förespråkar.

Ett ombud som är för bibehållen alliansfrihet, alltså. För att hitta kraftfullare kritik mot Sverigedemokraternas positionsförflyttning sökte vi oss utanför partiet, till deras före detta riksdagsman Jeff Ahl, numera partistyrelseledamot för Alternativ för Sverige.

SD övergav alliansfriheten och öppnade för möjligheten att ansöka om Natomedlemskap. Kommentarer?

Det är ingen ny förflyttning. Den har pågått i flera år. Först släppte man igenom värdlandsavtalet för att man inte ville förarga moderaterna. Sedan införde man samvetsfrihet med möjlighet för partiföreträdare att förespråka Natoanslutning inför en eventuell folkomröstning. 2020 sa man ja till Natooptionen, och nu är man i princip för ett medlemskap.

Det är inte bråttom. Ryssland kommer att vara upptagna i Ukraina länge och det finns tid för en folkomröstning.

Vad är det för organisation man vill gå med i? Medlemmen Turkiet bedriver hybridattacker mot Europa med flyktingströmmar. USA bedriver krig i egenintresse runt om i världen och spionerar på svensk försvarsindustri och svenska politiker.

Det går emot nationalistiska grundprinciper att välja den vägen. Det finns i praktiken ingen nationalistisk opposition kvar i Sverigedemokraterna. Det finns ett tyst motstånd, men de är inte så många. Det finns ingen i partiledningen och få i riksdagen.

Morgonposten har även sökt kommentarer från flera representanter för Vänsterpartiet angående att Natomotståndet har blivit en minoritetsposition, och frågat om de tror att Natofrågan kommer att bli en stor valfråga. Ingen har velat kommentera.

Vägen till omsvängningen

1999 blev Folkpartiet först med att vilja se en svensk Natoanslutning. Övriga före detta allianspartier trevade sig fram mot samma inställning. Moderaterna nådde i stort sett dit 2014, medan Centern och Kristdemokraterna hoppade på tåget 2016.

Sverigedemokraterna har varit under press. Ryssland har angripit Ukraina och oron för en större konflikt har spridit sig hela vägen till Sverige. Alla partier vill visa att de tar säkerhetshoten på allvar, och Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna ser en möjlighet att vinna terräng i Natofrågan – det vill säga de partier som Sverigedemokraterna bildar någon form av block med i dag.

Åkesson har tidigare anklagats för att ha en allt för välvillig inställning till Ryssland, men när kriget bröt ut tog han ovillkorligen parti för Ukraina. Måhända är ställningstagandet genuint, men det är samtidigt ett steg bort från den neutrala position partiet tidigare försökt ha i stormaktspolitiken. Att börja förespråka Natomedlemskap ligger i förlängningen på den väg Åkesson redan anträtt.

Det finns ett ord som slängs runt i den säkerhetspolitiska debatten, och det är “Natooption”. Vad det egentligen betyder är att man anpassar sig till vad som krävs för att accepteras som Natomedlem. Man förbereder sig praktiskt för att tiden från ansökan till upptagande i organisationen ska bli så kort som möjligt, om en sådan lämnas in. Man gör sig så redo man kan.

Sverigedemokraterna sa ja till en Natooption 2020, med motiveringen att Finland valt den vägen. SD har i många år förespråkat att Sverige ska ingå ett försvarsförbund med Finland.

Peter är reporter på Morgonposten.