I Atenförorten Néa Filadélfeia byggs AEK Atens nya fotbollsarena, Agia Sophia Stadium. Byggandet är nu inne i den tredje och sista fasen, invigning väntar i sommar. Arenan byggs på den plats där klubbens gamla arena Nikos Goumas låg.

Den nya arenan och klubben AEK har en nära hundraårig historia i Aten, men är bärare av en äldre kultur med rötterna på andra sidan Egeiska havet. Arenans yttre kommer efterlikna stadsmuren i Konstantinopel, som fram till 1453 var huvudstad i det tusen år gamla kristna bysantiska kejsardömet.

Hur man kom att hamna i en förort till Aten i stället för att vara kvar i sin hemstad är nära sammankopplat med de gamla imperiernas fall efter första världskriget. Kartor ritades om, folk tvångsförflyttades, men den gamla kulturen och minnena hålls vid liv.

Det ottomanska rikets fall

I västra Anatolien, i det som i dag är Turkiet, var en stor andel av befolkningen greker innan 1915. Där levde även många assyrier och armenier, den sistnämnda gruppen kom att drabbas hårt av ungturkarnas folkmord under kriget.

Det ottomanska kalifatet gick in i första världskriget på Tysklands och Österrike-Ungerns sida. Decennierna innan kriget hade man haft interna problem, med uppror och utbrytningar. Man hade en gång kontrollerat i stort sett hela Balkan och gjort försök att ta Wien. Men efter det pågick ett långsamt förfall.

Bulgarien förklarade sig självständigt 1908, Grekland blev självständigt redan 1832 men stora delar av den grekiska befolkningen och det som historiskt varit präglat av grekisk kultur låg fortfarande under ottomanskt styre. Även andra folkgrupper som serber och albaner hade brutit sig loss och bildat självständiga nationer.

Under första Balkankriget 1912 stred serber, bulgarer, greker och montenegriner tillsammans i en ortodox sammanslutning. Bulgarerna nådde i princip ända fram till Konstantinopel. Fredsfördraget accepterades inte av ottomanerna. Det andra Balkankriget bröt ut 1913 men nu var det splittringar som spräckte den ortodoxa alliansen. Kriget slutade med att Albanien etablerades som egen nation och ottomanerna behöll bara en del av Thrakien och Konstantinopel på Balkan. 2,5 miljoner turkar lämnade de nya nationerna för den turkiska delen av ottomanska kalifatet.

Upptrappningen inför första världskriget var alltså mycket negativ för ottomanerna som fått se större delen av sina västra kolonier bli självständiga.

Fotboll i Konstantinopel

Precis som på många andra platser introducerades fotbollen i Konstantinopel av engelsmän. Den kom först till Izmir men sedan till huvudstaden 1895. Det var främst minoritetsfolk som armenier och greker, med inflyttade engelsmän, som utövade sporten och startade lag.

En stadsliga bildades 1904, kallad Söndagsligan efter sin fasta speldag på just söndagar. Den första ligasegraren var HMS Imogene FC, grundat av engelsmän precis som ligatvåan Moda FC. Ligasegraren året efter, Cadi-Keuy FC var också grundat av engelsmän men hade främst greker i laget. Elpis FC var ett helgrekiskt lag.

Det första laget att vinna ligan som var grundat av turkar var Galatasaray, fortfarande kända än i dag och är en av landets tre stora klubbar tillsammans med Fenerbahce och Besiktas.

Verksamheten för minoritetsinfluerade klubbar bröts tvärt i och med första världskriget. Staden ockuperades och hölls av en brittisk-fransk-italiensk-grekisk koalition från 1918 till 1923, tills republiken Turkiet utropades i spillrorna av Ottomanska riket. En och en halv miljon greker lämnade sedan det som blivit Turkiet för Grekland, och ungefär 400 000 muslimer skickades åt andra hållet.

Den grekiska befolkningen reducerades en gång till 1955 under en pogrom, och i dag är det ungefär 3 000 greker kvar i Istanbul. Mycket av den tradition och kultur som fanns bland grekerna i staden flyttades till flyktingförorter i städer som Aten och Thessaloniki.

AEK Aten

Klubben AEK Aten FC grundades 1924 av greker som flytt från Istanbul och bosatt sig i förorter till grekiska städer. Tiden innan kriget präglades av en aktiv idrottsrörelse som utövade en mängd olika sporter. Många av grundarna till AEK var aktiva i klubben Pera, som än idag är aktiv i Turkiet under namnet Beyoğluspor Kulübü. I övrigt är den äldre grekiska sportkulturen försvunnen i staden.

Det finns ett antal liknande klubbar i Grekland, den mest kända är PAOK Thessaloniki, även den med rötterna i klubben Pera. Precis som AEK har PAOK dubbelörnen i sitt emblem, vilket är en symbol för den bysantiska kejsarmakten.

Klubbnamnet AEK betyder ungefär Fotbollsunionen från Konstantinopel. Den nya arenan, Agia Sophia Stadium, är uppkallad efter kyrkan Hagia Sofia i Istanbul. Kyrkan är en symbol för grekisk-ortodox kristendom och det östromerska Bysantinska riket. I dag är den museum och moské. Arenan byggs i samma stil som Konstantinopels gamla stadsmurar och kommer likna en borg från utsidan. Detta är för att befästa arvet som befolkningen i Néa Filadélfeia bär med sig. Stadsdelen är uppkallad efter Filadelfia i Anatolien, i dag Alaşehir i Manisaprovinsen.

AEK är en av landets mest framgångsrika föreningar med 30 inhemska titlar i pokalskåpet. Man har även sektioner i ett tjugotal andra sporter, som schack, vattenpolo, e-sport och basket för att nämna några.

I den kommande arenan finns ett museum för grekiska flyktingar, turkiskt bad och inomhuspool, en souvenirshop, restauranger och annat. Ett sällskapsrum i arenan är uppkallad efter rederimagnaten Aristoteles Onassis, som var flykting från Smyrna, nuvarande Izmir. Kapaciteten kommer ligga på 32 500 åskådare under fotbollsmatcher. En symbolisk donation till bygget gjordes av Konstantinopels ekumeniska patriarkat, som representerar östligt ortodoxa greker och ännu har sitt säte i Istanbul.

Nära hundraårsminnet av att klubbens grundandes kommer Konstantinopels murar resas än en gång. Till minne av det som en gång var och som symbol för en kultur som ännu är livskraftig.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip är reporter på Morgonposten.