Bröderna Robin Dahlén och Christian Karlsson är kända från Kevinfallet, en uppmärksammad rättshistoria som pågått sedan 1998. Fyraårige Kevin Hjalmarsson hittades död och bröderna, som då var fem och sju år gamla, blev huvudmisstänkta för brottet. De bedömdes sedan vara skäligen misstänkta och förklarades skyldiga, men dömdes aldrig rättsligt eftersom de var barn. Bröderna och deras familj fick då flytta in i en lägenhet på ett behandlingshem under ett halvår, och sedan till en annan stad i närheten av Karlstad.
I allmänhetens ögon var bröderna skyldiga, något som de fått betala ett psykologisk och socialt pris för under många år.
Bröderna får nu en miljon kronor vardera i ersättning av staten ex gratia. Det innebär att ersättningen kommer av nåd och saknar rättslig grund, vilket är mycket ovanligt i Sverige. Bröderna har tidigare krävt skadestånd av Arvika kommun, men nekats. Detta då man inte hittat något fel i socialtjänstens agerande när bröderna förklarades skyldiga.
Den officiella sanningen om fallet var mycket länge slutsatserna i polisutredningen. Men 2017 började DN och SVT granska fallet på nytt. P3 Dokumentär hade 2015 gjort ett avsnitt om fallet som avpublicerades, då det helt baserade sig på att polisens historia var sann. Vem som faktiskt var skyldig i fallet blev nu ifrågasatt.
Förundersökningen återupptogs och bröderna friades från alla misstankar 2018. 2020 prövade Justitiekanslern om de hade rätt till skadestånd, men gav ett negativt besked.
En uppmärksammad person i fallet är minnes- och psykologiforskaren Sven-Åke Christianson. Han använde sig av så kallad vallning, där den misstänkta förs fram på brottsplatsen i ett sätt att få den att minnas händelsen bättre. Bröderna i Kevinfallet vallades på detta sätt på brottsplatsen där Kevin dött, med en Kevin-liknande docka. Detta gjordes trots att en barnpsykolog protesterat mot valet av metod.
Men Christiansons metod har också fått kritik i ett annat fall, det med 16-åriga Malin Lindström som mördades i Örnsköldsvik 1996. Vallning användes i utredningen, och en misstänkt man fälldes i tingsrätten för mordet. Men han friades i hovrätten, som uttryckligen beskrev vallningsmetoden som att den misstänkte ”fått hjälp på traven” att minnas händelserna.
Christianson var även inblandad i det uppmärksammade fallet med Thomas Quick (numera Sture Bergwall). Fallet blev uppmärksammat för att Quick erkänt ett trettiotal mord, erkännanden som han sedan under uppmärksammade former tog tillbaka.
Christianson sade i samband med granskningen av Kevinfallet 2017 att han blivit utsatt för ett karaktärsmord.
Leif GW Persson är professor i kriminologi och mycket känd från främst tv som expert i brottsfall. I och med att Arvika kommun nekade bröderna skadestånd kommenterade han fallet igen. Han säger sig veta om vem som är skyldig och att det bestämt är ett mord som begåtts. En 13-årig pojke finns tidigt med i utredningen, men poliserna bortser från honom av obegripliga skäl, menar Persson. Han menar också att inga fungerande poliser fanns i utredningen då den 13-årige pojken ”borde fått alla blåljus att gå igång”.
Pojken ska ha blivit förhörd och haft ett alibi, men det är påhittat. Trots det bortser man från honom, vilket enligt Persson beror på att det var valår (1998) och pojken tillhörde en familj av politiska flyktingar.
Pojken våldtar nio månader senare en treåring och blir tagen på bar gärning. 100 meter från platsen där Kevin försvann.
Persson tar också upp en till besvärande faktor, att regeringen lade sig i fallet och hade daglig kontakt med utredarna. Utredarna kände en press att inte göra fallet till en ”invandrardebatt”. Det var Justitiedepartementet och dåvarande socialdemokratiska justitieministern Laila Freivalds som var ansvarig, men hon vill inte kommentera uppgifterna. Freivalds är också känd för att vara den enda minister i Sverige som avgått två gånger, och för att hon 2006 stängde ner Sverigedemokraternas hemsida.
Bröderna har nu slutligen fått ett skadestånd av staten, 24 år efter mordet på Kevin. Det satt långt inne och det krävdes speciella åtgärder från regeringen.
Det kan jämföras med en syrisk medborgare som 2018 dömdes för en kidnappningsvåldtäkt i en källare i Malmö. Men han beviljades resning då det framkom att han var under 18 år då han begick brottet. Straffet sänktes till två års fängelse från fyra och ett halvt, och han beviljades 840 000 kronor i skadestånd för den felaktigt utmätta strafftiden.
Ett annat fall var där Javier Zavala felaktigt pekades ut som kriminell av svenska staten. 2004 blev han informerad av länsstyrelsen att han varit dömd till nio månaders fängelse i Norge för försök till grovt rån. Han meddelade felet direkt men det tog 14 månader innan det ändrades i det svenska belastningsregistret. På grund av detta blev han arbetsbefriad i sex veckor från sitt arbete som väktare. Han fick sedan 26 000 kronor i skadestånd.
Prenumerera för 99 kr/mån!