Sedan kriget i Ukraina bröt ut har vi sett en stor kampanj för att bojkotta och ta avstånd från ryska idrottsmän, organisationer och klubbar. Detta har skett parallellt med de statliga sanktionerna som utfärdats av USA, EU och andra länder. Det påstått neutrala Schweiz är även med på tåget och har ställt sig bakom EU:s sanktioner mot Ryssland.

Vladimir Putin är 70 år och kanske inte den första person man tänker på när det gäller idrottsmän, men han har svart bälte i taekwondo. Detta har nu dragits tillbaka av internationella taekwondoförbundet, World Taekwondo. Förbundet har också meddelat att ryska och vitryska flaggor inte kommer visas vid internationella turneringar, ej heller kommer nationalsångerna spelas. Putin har även fråntagits titeln som hederspresident av Internationella Judoförbundet. Det är ännu oklart om Förbundet för björnrytteri kommer ta avstånd från Putins årliga barbröstade ridturer på ryggen av en brunbjörn över den sibiriska tundran.

Fotbollens internationella organ Fifa har meddelat att Ryssland utesluts ur kvalet till VM i Qatar 2022. Både Polen, Tjeckien och Sverige meddelade att man skulle vägra spela mot Ryssland, med vilka man var i samma kvalgrupp som. Det blir skönt för den gemytliga demokratin Qatar att slippa krigshetsarna från Ryssland i sin turnering.

På tal om tjecker så har den gamla stjärnmålvakten Dominik Hašek krävt att alla ryssar slängs ut ur NHL. Ryssar och andra från det före detta östblocket kom till NHL efter kommunismens fall i början av 1990-talet, och har satt stark prägel på den amerikanska toppligan. Stjärnan Aleksandr Ovetjkin, som sagts stå nära Putin tidigare, har fördömt kriget som sådant men inte tagit avstånd från Putin. Hašek går till attack mot Ovetjkin, möjligen med ett par Pilsner Urquell innanför bältet, och kräver att även Putin-kritiska ryska atleter ska portas.

Vi har sökt den tappre soldaten Švejk för att få ett annat tjeckiskt perspektiv på situationen i Ukraina, men han vill inte kommentera mer än att skulden för kriget är Österrikes och Ungerns.

Många spelare lämnar den ryska fotbollsligan efter krigsutbrottet. Viktor Claesson är en profilerad spelare i FC Krasnodar, men han är nu på väg hem till Sverige. Även Krasnodars tyske tränare Daniel Farke har lämnat klubben.

Den djupt korrupte Sepp Blatter, ordförande för Fifa mellan 1998 och 2015 har plötsligt upptäckt att Putin är “en person som uppenbarligen inte längre vet vad han gör och som startat ett helt meningslöst krig.” Man kan tro att Blatter känner viss ångest nu, då han hjälpte Ryssland att bli arrangör av VM 2018.

Då hade dock Putin redan lett Rysslands militäroperationer i Georgien och Tjetjenien, samt annekterat Krim och stöttat utbrytarrepublikerna i Luhansk och Donetsk. Minnet är kort för den gode Blatter. Man ska också ha i åtanke att VM tilldelades både Brasilien och Sydafrika under Blatters presidentskap.

En annan uppmärksammad händelse i fotbollsvärlden är att Roman Abramovitj säljer Chelsea FC. Han köpte klubben 2003 och blev något av en pionjär i att stöpa om engelsk fotboll till en leksak för utländska miljardärer. Att han stod Putin nära var väl inget större problem förrän efter Euromajdan och kriget 2014. Abramovitj har fått problem med visum i Storbritannien och sist han besökte landet var det med sitt israeliska pass. På tal om Israel så grävde BBC fram att Abramovitj är en storsponsor till organisationer som hjälper nybyggare på Västbanken och östra Jerusalem, områden som både Israel och Palestina gör anspråk på.

Bojkotten av Ryssland har spridit sig även till bridge. Lag-VM hålls i Italien i slutet av mars och World Bridge Federation har beslutat att ryska landslag inte är välkomna till turneringen.

Ryska Grand Prix har ställts in efter ett beslut av Formel 1. Man hade annars riskerat en stor bojkott av sina förare, befarade man. Tävlingen skulle gått av stapeln 25 september i Sotji. Sotjis bana ligger i OS-staden som byggdes inför vinterspelen 2014.

Även vitrysk fotboll beläggs med restriktioner. Alla tävlingar som organiseras måste spelas på neutral plan utan publik. Detta gäller alla matcher som anordnas av Uefa, landslag och klubblag.

Många stora internationella klädmärken tar nu avstånd från Ryssland. H&M, Adidas, Nike, Puma för att nämna några. Även om man har butiker som är kvar och öppna stoppas leveranser och i vissa fall försäljningen. Delvis därför att man inte kan garantera att det som beställs i landet kan levereras dit. Men också av politiska skäl, man är del i en våg av ekonomiska påtryckningar och sanktioner mot Ryssland.

Det är lustigt, för under sommaren 2020 blåste andra vindar på de stora klädkedjornas huvudkontor. Då var det Black Lives Matter-demonstrationerna som var nummer ett på den politiska dagordningen. Trots att pandemi brutit ut och nedstängningar införts i många städer lät man ändå BLM-demonstranterna härja fritt.

Delar av städer drabbades rejält, Minneapolis var ett specifikt fall som fick mycket uppmärksamhet i media. Demonstranterna tilläts sätta eld på byggnader och plundra butiker. Lokala politiker valde medvetet att inte ingripa och låta polisen avvakta medan pöbeln förstörde vanliga människors arbetsplatser och livsverk.

Någon principiell linje om att våld inte löser problem finns det inte i styrelserummen för många av världens globala storföretag. Speciellt om företaget har sin bas i USA.

Dubbelmoralen

Det finns ett annat land som i grunden är fientligt inställd till Västvärlden, men som är djupt ekonomiskt förankrat i densamma. Det är Kina. Sedan 1970-talet har en stor del av Europas och USA:s industrier flyttat till Kina och deras grannländer. Detta var en planerad strukturomvandling av ekonomin och en av effekterna är att Kina tillåtits integreras in i västländer. Det gäller företag, det gäller forskning, studenter och immigranter.

Nu finns det dock en pågående kritik mot Kina på flera plan. Det är inte som att man är omedveten om faran med landet. Men, jämför man med vad som nu håller på att ske med Ryssland kan man fråga sig varför Kina ändå kommit så lindrigt undan?

Kina är inte främmande för att sätta i gång en etnisk rensning för att främja sina egna etniska intressen. Uigurerna har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren då de utsätts för en kraftig repression av kinesiska myndigheter. Uigurerna är ett turkiskt islamiskt folk och skiljer ut sig rejält från Han-kineser och andra östasiater. Även i Tibet har man tvingats underkasta sig kinesiskt styre, efter invasionen 1951. Nyligen har också Hongkong inkorporerats i det huvudsakliga Kina och Taiwan står på tur. Där är det bara en fråga om när det sker, det kinesiska kommunistpartiet har en annektering på agendan.

Kineser inom akademin och företag i västvärlden är ökända för att skicka hem affärshemligheter och annat till hemlandet. Förväntningen på kineser från den kinesiska regimen är också lydnad, oavsett var i världen de befinner sig.

Kina arrangerade nyligen vinter-OS i Peking. Förutom pandemirestriktionerna som satte stopp för besökare från övriga världen präglades turneringen av klagomål på dåligt bemötande och undermåliga faciliteter för olympierna. Till exempel hade vissa inte tillgång till varm mat. På grund av pandemirestriktionerna har olympier som fått covid-19 varit tvungna att isolera sig, och levnadsstandarden i isolering har varit undermålig.

Kineser ser på västerlänningar ungefär som de ser på hundar och grisar, man har en viss respekt för dem och man använder dem gärna till sina syften, men i grunden är de lägre stående varelser. Kina drar sig inte heller för att förnedra andra folk.

Trots diplomatisk bojkott från flera länder så kvarstår faktum att Kina trots allt tilldelats OS och lyckats genomföra arrangemanget. Någon total bojkott har det aldrig varit tal om, utan den PR-seger Kina räknat med har man också kunnat räkna hem.

I USA har det dessutom skett något mycket märkligt. Plötsligt blev anti-asiatiskt hat en stor grej. Att det finns olika begrepp för våld riktat mot den ena eller den andra gruppen är känt sedan länge. Men, trots större misstänksamhet mot Kina efter den hårdare retoriken i och med Donald Trumps presidentskap, och den upptrappade repressionen från Kinas håll mot minoriteter och intåget i Hongkong – fanns det ändå utrymme för att ge asiater i USA en större del av kränkthetskakan.

Nej, det är inte bara kineser som räknas in i gruppen asiater i USA, här dessutom syftandes främst på östasiater, alltså japaner, kineser och koreaner. Men det är framför allt Kina som använder just den retoriken mot USA, att deras utvandrade landsmän utsätts för orättvis behandling av vita amerikaner. Vänsterflygeln inom amerikansk politik står till stor del på samma sida som yttre krafter som vill splittra landet. Under kalla kriget var det Sovjet som bedrev ett propagandakrig om den hemska rasismen i amerikanska södern.

Samtidigt är det inte direkt populärt inom det republikanska etablissemanget att ifrågasätta handeln med Kina. När Donald Trump kandiderade på en mer protektionistisk och Kinafientlig linje fick han stark kritik från marknadsliberala och globalistiskt sinnade opinionsbildare och politiker. Samtidigt verkar polletten trillat ned även där på senare tid, och George Soros varnar nu för att Xi Jinping är det största hotet mot fria samhällen som vi har idag.

Men smakar det så kostar det. Sanktionerna mot Ryssland kostar på men innebär ändå inte i närheten av samma risk som det skulle innebära att göra samma sak mot Kina. Och personerna i de västerländska etablissemangen är inte intresserade av att vara principfasta när det kommer till krig, brott mot mänskligheten och diktaturer.

Därför kommer hetsen mot Ryssland och ryssar eskalera, samtidigt som Kinas övergrepp främst kommer mötas med tom retorik.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip Lamperud
Filip är reporter på Morgonposten.