Det var äntligen dags för Joe Bidens andra State of the Union-tal. Årets tal i Kongressen hade flyttats fram till 1 mars, något som är mycket ovanligt. Man kan fråga sig varför, men det finns ett antal oroshärdar som plågar Bidens presidentskap. Nu föll det sig också så att det utbröt krig i Ukraina några dagar innan talet.
Coronapandemin var i full blom när Biden tillträdde i början av 2021. Han gjorde en del försök att centralisera styrningen av pandemiåtgärderna, men det gick så där. Främst demokratledda delstater hade stränga nedstängningar av samhället och krav på masker inomhus. Han försökte också driva igenom en enorm infrastruktursatsning, med en mängd politiska åtgärder av allehanda slag inbakade. Där satte två senatorer från hans eget parti stopp, Joe Manchin och Kyrsten Sinema.
Han har också brottats med en rekordhög inflation. It’s the economy, stupid. Alla amerikanska presidenter vill presentera en god ekonomi för vanligt folk, bra tillväxt och gärna någon större reform. Detta är ofta nära kopplat till presidentens förtroendesiffror. Att komma ur en pandemi och en ekonomisk nystart har ändå inte hjälpt president Biden särskilt mycket.
En väntad framgång är att han kommer nominera en ny liberal domare till Högsta domstolen, som kommer kunna sväras in innan mellanårsvalen i höst.
Talet
Det sägs att Biden börjar bli dement. Han orkade i alla fall hålla en timmes tal inför Kongressen med hyfsad intensitet rakt igenom. Ett par gånger sade han fel ord, men mycket fler fel än så blev det inte.
Talet inleddes med en känga åt Ryssland och den ryska invasionen av Ukraina. På plats i salen fanns Ukrainas ambassadör till USA. Biden talade om ett enat USA, som står upp mot den ondskefulle Vladimir Putin. Putin påstods avvisat alla förslag till en diplomatisk lösning på situationen.
Han hyllade också delar av den infrastruktursatsning han lyckats få igenom. Han vill se ett infrastrukturdecennium, där alla amerikaner ska ha tillgång rent vatten och mat. Den riktiga satsningen kan dock inte ske utan blocköverskridande samarbete, vilket också nämndes i talet. Han nämnde givetvis inte vad i Demokraternas satsningar som gör de inte kan röstas igenom som helhet, utan måste tas bit för bit. Han gav ingen kritik mot partikollegor.
Biden lovade också att satsa på det nedgångna Rostbältet, där industrierna lagts ned i hög takt senaste decennierna. Och att ta kampen mot inflationen. Han sade också att han vill ta striden mot höga kostnader för sjukvård och medicin, främst för barnens skull. En pojke med typ 1-diabetes fanns på plats i publiken.
En viktig men omstridd punkt är den om minimilön om 15 dollar. Ett köttben till vänsterflygeln inom demokraterna, som annars var svältfödda på riktigt ideologiska förslag. Väldigt mycket av förslagen kretsade annars kring detaljfrågor, flera gånger med blocköverskridande samarbete i fokus.
Biden nämnde två poliser som skjutits till döds nyligen i New York City, och ville se mer resurser till polis, och bättre träning. Även detta var mer riktat till moderata demokrater och republikaner. Många demokratiskt ledda städer har senaste åren gjort precis tvärt om, och låtit våldsverkare gå fria och bantat polisens budget.
Biden tackade av liberale domaren Stephen Breyer, och nämnde sin nominerade kandidat Ketanji Brown Jackson, som kommer bli den första svarta kvinnan i Högsta domstolen. På slutet handlade det mest om att få in så många frågor som möjligt utan att fördjupa sig. Invandrarkategorin Dreamers bör få en väg till medborgarskap, en fråga som legat och skvalpat i åratal. Transsexuella bör få jämlik status i lagen. Förbud mot illasinnad reklam riktad mot barn. Veteranerna måste få bättre stöd.
Talet avslutades i ett för Biden högt tempo med slagord om enighet och USA som den unikaste och bästa nationen i världen. Bara i USA är ordet möjligheter den sammanhållande faktorn.
Talet var som helhet ganska nedtonat, med stort fokus på detaljfrågor och enighet mellan partierna och mellan alla amerikaner. Ytterst få av de riktiga stridsfrågorna togs upp, vänsterns försök att skriva om USA:s historia och deklarera alla vita i landet som rasister fanns inte med. Ingen Critical Race Theory eller mer intrikat vänsterideologi nämndes.
Detta har sina förklaringar, den främsta är problemen att få igenom saker i Senaten. Satsningarna måste hela tiden plockas isär och röstas om bit för bit, vilket inte ser bra ut. Den andra förklaringen är att Demokraternas vänsterflygel är mycket impopulär bland republikaner och mittenorienterade demokrater. Därför kommer sådan politik hållas på en annan nivå, och utanför det direkta rampljuset Biden står i.
Biden undvek också att prata om fiaskot när USA lämnade Afghanistan i höstas. Det inledande pratet om kriget i Ukraina var också det enda som ägnades åt frågan under talet.
Talet börjar ungefär 18 minuter in i klippet.
Prenumerera för 99 kr/mån!