SAS står åter igen inför en ekonomisk kris. Ett sparprogram på 7,5 miljarder kronor har utannonserats och man behöver ta in mer färskt kapital. Detta efter den senaste kvartalsrapportens röda siffror: förlust med 2,6 miljarder november–januari. Och perioden innan tappade man 744 miljoner. SAS Forward heter sparprogrammet som kommer innebära stora förändringar för flygbolaget på alla nivåer.

Svenska och danska staten äger 21,8 procent av aktierna vardera och väntas gå in med nytt kapital. SAS vill sänka kostnaderna genom att fördela utgifterna mer jämt över fordringsägarna, man vill göra om sin profil och bli ledande inom ”hållbart flygande”.

Norska banken DNB menar i sin analys av SAS att en rekonstruktion är nödvändig. Man ger rådet till sparare att sälja aktierna i flygbolaget. Analysen från DNB fick aktien att falla 20 procent under onsdagen 16 januari. Aktien föll ytterligare sex procent på tisdagsmorgonen 22 efter kvartalsrapportens offentliggörande.

2020 räddades man efter en nyemission. Man lyckades dock inte fullteckna de nya aktierna, och svenska och danska staten fick köpa in sig mer än tänkt. Då fick man in 12 miljarder. Analysen av Jacob Pedersen på Sydbank var då att det skulle dröja ungefär 18–24 månader innan en ny nyemission behövdes. Och där verkar vi vara nu. Han menar också att SAS tappar mycket på grund av det minskade affärsresandet, många har nu möten digitalt.

Man fick också stöd på 1,5 miljarder under coronapandemin, genom kreditgarantier. Totalt har man gått back med 17,6 miljarder under pandemiåren, enligt DNB.

Det finns också en risk för strejk. Piloternas avtal går ut sista mars och man är besviken på att SAS nya bolag Connect och Link delvis konkurrerar med huvudbolagets verksamhet.

Man har också fått konkurrens på inrikesflyg från Arlanda. Ryanair har etablerat sig där och konkurrerar med betydligt lägre priser. Även lågprisbolaget Eurowings finns nu på Arlanda och konkurrerar på linjer som Köpenhamn och Malaga.

Ytterligare ett problem för SAS är strulet med sin kommande linje till Toronto. På grund av ovan nämnda problem med facket har pilotföreningen ALPA i Kanada uppmanat till bojkott av SAS.

Många problem genom åren

SAS har haft stora ekonomiska problem som går tillbaka minst 30 år. Efter avregleringarna på 1980-talet fortsatte man att ha monopolställning på delar av marknaden i Skandinavien, men det luckrades successivt upp. Trots varningar för hur det sett ut i Nordamerika som haft sin avreglering tidigare agerade man inte proaktivt från SAS.

Terrorattacken 11 september 2001 utlöste en global kris för flygtrafiken vilken SAS drabbades av.

Efter nedgången fick man tillåtelse att köpa norska Braathens, och fick en stor dominans i norsk flygtrafik. Man fick då förbud mot att använda sitt bonusprogram i landet. Braathens omvandlades några år senare till SAS Norge.

2003 startade man Snowflake som skulle konkurrera inom lågprissegmentet, det blev ett stort misslyckande och avvecklades redan i oktober 2004.

2005 hade man ett omstruktureringsprojekt kallat ”Turnaround 2005”. Verksamheten delades i fyra dotterbolag: SAS Braathens, SAS Danmark, SAS International och SAS Sverige. Man hade trots detta två omfattande strejker kommande år. Vid avvecklingen av Spanair tvingades man skänka bort 80 procent av ägandet till nya finansiärer, liksom hela ägandet i Airbaltic, då man inte hade råd att driva dem.

I sviterna av finanskrisen 2009 var man återigen under konkurshot, man fick avskeda personal och omstrukturera verksamheten. Man hade då drygt 20 000 anställda, jämfört med närmare 40 000 i början av 1990-talet.

2012 var det kris igen, personalen gick med på försämrad arbetstid, löner och pensioner. Bankerna gick med på att ge nya lån då en del av markservicen outsourcades. Man hade enligt Jacob Wallenberg ”cash för tio dagar” och det var under en tid nära konkurs.

Den norska staten sålde av sitt innehav i SAS 2018, motsvarande 9,88 procent.

Det är oklart hur mycket subventioner SAS totalt fått genom skattebetalarna de senaste decennierna. Genom aktieemissioner, stödpaket och andra former av stöd handlar det troligen om åtskilliga tiotals miljarder kronor.

Flyget i världen

I Transportstyrelsens rapport om Luftfartsmarknadens utmaningar i spåren av covidpandemin säger man att det är tveksamt om passagerartrafiken kommer komma upp i nivån det var innan pandemin om ens fem år.

En analys av Leeham News and Analysis visade att 66 av de största flygbolagen gick back närmare 9300 miljarder kronor under pandemiåret 2020. Intäkterna minskade med 60 procent under året och vinsten gick från 170 miljarder till en förlust på 1400 miljarder.

Här följer ett axplock av flygbolag som gått i konkurs under 2020 och 2021: Air Italy, Atlasglobal (Turkiet), Flybe (UK), Miami Air International, Trans States Airlines (USA), Ernest Airlines (Italien), Compass Airlines (USA), Cityjet (Irland), Avianca (Colombia), Tame (Ecuador), Latam Airlines Group (Chile), med flera. Åtskilliga bolag har bantat personalstyrkan och gjort andra omfattande strukturförändringar för att minska kostnader.

För tillverkarna föll omsättningen med 50 procent 2020 jämfört med 2019. Då hade man haft en stadig ökning under tio års tid. Prognosen är dock ändå tillväxt om 3,3 procent över en 20-årsperiod, enligt analysföretaget Cirium, vilket är 8 procent lägre på grund av pandemin och fler skrotade flygplan.

Normal trafik väntas först 2024, förutsatt att inte nya ännu okända nedstängningar och liknande problem väntar.

Filip är reporter på Morgonposten.