I Stockholm har några hundra muslimer protesterat mot att socialen har omhändertagit barn. I Göteborg och Malmö förbereds liknande demonstrationer. I sociala media manar islamistiska kanaler med miljontals följare till heligt krig i Sverige på grund av de omhändertagna barnen.
Men hur stor är egentligen omsorgen om de egna barnen i den muslimska kulturkretsen?
I Pakistan upprättades 2017 en nationell databas för att forskare skulle få en överblick över de sjukdomar som kusinäktenskap kan orsaka bland de barn som föds av föräldrar som är släktingar.
Inledningsvis registrerade man mer än 1000 mutationer som kunde kopplas till 130 medicinska problem. Thalassemi är en av de vanligaste – en sjukdom som leder till blodbrist.
I Pakistan är hälften av befolkningen gifta med en kusin eller en syssling. I delar av landet – utanför de stora städerna – kan siffrorna vara så höga som 80 procent.
Medicinska experter har gjort försök att få landets imamer att predika mot kusinäktenskap men möts av förklaringen att sådana giftermål är i enlighet med profetens vilja och Koranens kunskap.
En miljard människor i världen lever i dag i länder där äktenskap mellan närstående släktingar är vanliga. En tredjedel av dessa är gifta med en kusin eller syssling. Genetiskt betingade sjukdomar bland barn i sådana äktenskap är ungefär dubbelt så stor som i de fall då föräldrarna inte är släkt.
Men de stora befolkningsströmmarna från Asien, Afrika och Mellanöstern till västvärlden har nu allt mer uppmärksammats som ett problem i Europa.
I april 2021 konstaterades i en rapport från myndigheterna i Birmingham att äktenskap mellan släktingar var en av orsakerna till det ovanligt höga antalet missfall i regionen – den är dubbelt så hög som i resten av landet. Rapporten konstaterar att det är grupper från Pakistan och Sydasien som bidrar till den höga dödligheten. Det beräknas att hälften av de pakistanier som är bosatta i Storbritannien lever i kusinäktenskap.
Kusinäktenskap är tillåtna i de flesta länder i Europa. Men i Norge förbjöds det av stortinget i oktober 2020. Motiveringen till förbudet var inte de medicinska problem som kan föras i arv utan orsakerna var sociala och politiska. Den norska polisen stödde tidigt lagförslaget och hade redan tidigare förklarat att ett förbud mot kusinäktenskap skulle bli ett ”effektivt medel för att förebygga och bekämpa kriminalitet som är knuten till negativ social kontroll, tvångsäktenskap, hedersvåld och våld i nära relationer”. Den som vill hålla sin klan stark och växande kommer att se kusinäktenskap som ett självklart verktyg. Den invandrare som vill hålla fast vid klankulturen vill det för att han inte vill integreras i sitt nya samhälle.
Norrmännen såg därför kusinäktenskap som en bärande del av en kultur som var skadlig för det norska samhället och förbudet var ett försök att skjuta ett grundskott mot den kulturens strukturer.
Danmark har utvecklat en praktik som visar att man har en inställning som liknar den norska. Utomeuropéer som har gift sig med en dansk medborgare som är deras kusin får oftast inget uppehållstillstånd. Myndigheterna utgår från att det då rör sig om ett tvångsäktenskap.
När det gäller de medicinska problemen ska de inte överskattas vid enstaka fall. Riskerna för barnet bedöms vara likvärdiga med dem som uppstår om kvinnan föder barn sent i livet – kring 40 års ålder. Men om det sker i generation efter generation – som i Mellanöstern och Pakistan – ökar riskerna i varje led.
I Sverige har kusinäktenskap varit tillåtet sedan mitten på 1800-talet. Den nuvarande andelen kusinäktenskap bland svenskar är minimal; det rör sig om 0,01 procent.
Hur stor andelen kusinäktenskap är bland de invandrare som kommit till Sverige sedan början av 2000-talet är okänt. De största invandrargrupperna kommer från länder där kusinäktenskap är vanliga. Giftermål mellan kusiner är naturligt och självklart i länder som Syrien, Irak, Afghanistan, men även Turkiet (21,1 procent av äktenskapen).
Ändå för SCB ingen statistik över kusinäktenskap i de utifrån kommande grupperna. Det pågår heller ingen svensk medicinsk forskning när det gäller riskerna med kusingifte – det är beskedet från Centrum för sällsynta diagnoser på Sahlgrenska. Samma besked kommer från sektionen för klinisk genetik på Karolinska Institutet.
Den som ändå googlar för att hitta svensk forskning på området kommer att upptäcka att det pågår studier om problem med inavel bland vargar, och en del andra djurarter – men på människosidan verkar det inte finnas någon ansats till samma sorts studier som i till exempel Storbritannien. Möjligen är en av förklaringarna att det är svårt att få anslag till forskning som riskerar att man ifrågasätter hur en miljard människor lever.
I regeringen finns ingen vilja att gå den norska vägen och se kusinäktenskap som något som är intimt sammanvävt med hedersvåld och kvinnoförtryck.
När Liberalernas Robert Hannah i januari i riksdagen ställer frågan till Morgan Johansson om han är beredd att utreda ett förbud mot kusinäktenskap svarar ministern:
”Det finns inget hinder enligt svensk lag mot att ingå äktenskap med en kusin. Däremot är det en självklarhet att ingen ska tvingas att gifta sig mot sin vilja.”
Johansson svarade på ungefär samma sätt på en liknande fråga för fyra år sedan. Man är emot tvångsäktenskap men Socialdemokraterna ser inget samband mellan kusinäktenskap, hederskultur och tvångsäktenskap – även om det är beteenden som utvecklats och växt ihop under årtusenden – och som uppenbarligen överlever en förflyttning till andra länder och miljöer.
Även om inte alltid barnen som föds i dessa äktenskap överlever.
Prenumerera för 99 kr/mån!