Hos ABF i Borlänge kan man gå en kurs i ”Zombieöverlevnad – din guide till apokalypsen”. Med tanke på rapporteringen från Borlänge och riskområdet Tjärna Ängar kan det verka vara en lämplig kurs ABF erbjuder. Våld, öppen knarkhandel och annan kriminalitet präglar området.

Statistiken pekar på en nedgång i antalet begångna brott – men det säger polisen beror på att de som bor i området i allt större utsträckning gör upp sina mellanhavanden själva. Eller så orkar man inte rapportera brott. Eller vågar inte göra det. Vi vet inte riktigt vad som försiggår i området, säger polisen i Borlänge, i en beskrivning av läget.

I SVT–programmet Sverige möts hade man i oktober 2021 samlat politiker, poliser och boende i Tjärna Ängar för att diskutera problemen.

Kommunstyrelsens ordförande, socialdemokraten Jan Bohman, blev utskälld av 19-åriga Khulud Omar. Den unga somaliskan arbetar med bland annat Rädda Barnen, och hon förklarade för Bohman att: 

“Det måste hållas en dialog med boende i området. Politikerna måste komma ut i området och fråga ”Hur känner ni er? Ni ska inte komma ut hit när det är val och vinna politiska poäng. Det är inte det det gäller.”

En väldigt defensiv Jan Bohman försvarade sig:

”Men kan vi inte göra så, att vi efter det här mötet träffas någon dag framöver och diskuterar: Hur skapar vi de här mötena?”

Han avrundar med ett litet nödrop till Khulud Omar:

”Så hjälp oss”.

Man får lätt intrycket av diskussionerna i detta program och i Uppdrag granskning – som i januari 2022 beskrev situationen i Tjärna Ängar – att det görs för litet för de boende i området och framförallt för den stora gruppen somalier. ”Det finns ingen plan för integration”, som man konstaterar i Uppdrag granskning. 

Men om man bryter ner det hela i siffror, och inte bryr sig så mycket om repliker i offentliga debatter blir det svårt att förstå vad som debatteras.

Vi ringde därför stadens starke man Jan Bohman för att försöka begripa hur han resonerar.

Har det verkligen gjorts för lite för de boende i Tjärna Ängar och för somalierna? När jag lyssnar på dig i debatten med Khulud Omar och tittar på alla projekt som är riktade till somalier förstår jag inte vad hon menar.

Det blir ju ofta så polariserat i debatter av den här typen. Jag har träffat henne efter programmet, och en gång i månaden är vi från kommunen ute i området och har sociala hållbarhetsdialoger tillsammans med dem som bor där och organisationer som Rädda Barnen.

Sociala hållbarhetsdialoger? Är du inte väldigt långt från ditt partis gamla hållning – då man sa till arbetarna att de skulle tvätta sig bakom öronen och studera på kvällarna efter jobbet. 

Nu förstår jag inte riktigt hur du menar?

När jag läser intervjuer med dig så talar du alltid om vad kommunen ska göra för dem som bor i riskområdet. Du verkar inte ställa några krav på dem som bor där.

Jag är den förste att hylla vårt partis gamla paroll: Gör din plikt, kräv din rätt. Med betoningen på att man först ska göra sin plikt. I Borlänge avslås upp till 30 procent av alla bidragsansökningar om den sökande inte varit med och upprättat en aktivitetsplan.

Det kan låta tufft. Men en aktivitetsplan kan innebära att man är anmäld hos Arbetsförmedlingen som arbetssökande, det kan också innebära att man går SFI eller en kurs. Större är inte kraven.

Och trots att en tredjedel av ansökningarna avslås, enligt Jan Bohman, så är 16,6 procent av Borlänges invånare bidragsförsörjda (det innefattar sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, ersättning vid arbetslöshet och ekonomiskt bistånd). Kommunens egna kostnader har ökat från år till år. Trots de avslagna ansökningarna.

Somaliska föreningen Umis har haft ett stort utbildningsprojekt på gång i tre år, kallat Ungdomsresan. Man har utbildat 70 ungdomsledare som ska bidra till integrationen. De ska bearbeta och vägleda barn och ungdomar mellan 10 och 25 år. Borde det inte vara jättelugnt bland alla somaliska ungdomarna nu?

Jag har stora förhoppningar där för framtiden. Men kursen är nyss avslutad.

Men borde vi inte sett resultat under de här tre åren? 70 ungdomsledare? Det innebär en ledare på tolv somaliska ungdomar. Det borde vara kav lugnt i Tjärna Ängar med 70 stycken välutbildade unga somalier som vandrar runt och pratar demokrati och integration.

Men det finns ju motkrafter.

Som?

Kriminella miljöer.

Jag pressar Jan Bohman på hur stor ledartätheten ska vara för att det ska bli lugnt. En på fem? En på en? Ska alla unga somalier få en annan ung somalier som integrations- och demokratihandledare, men han konstaterar bara trött att: 

Det är svårt. Man måste var uthållig.

”Ungdomsresan” är enligt alla dokument en mycket gedigen utbildning. Under tre år har 70 ungdomar utbildats till en kostnad av fyra miljoner kronor. Arvsfonden har stått för huvuddelen av finansieringen och samarbetspartners har varit Somaliska Riksförbundet i Sverige, Unga Örnar Dalarna och Borlänge kommun.

Den somaliska föreningen Umis presenterar själva projektet så här:

”De övergripande målen är att skapa bättre förutsättningar för unga i Borlänges Västra område för att leva ett balanserat liv med känsla av stolthet och tro på framtiden, att vara självständig och engagerad samt att ungdomarna blir oemottagliga för extrema ideologier och våldsbejakande aktiviteter.”

Man kan alltid diskutera vad som menas med ”självständig” om det mest utmynnar i krav på vad samhället ska ställa upp med.

Allmänna arvsfonden är nöjda i sin utvärdering av projektet:

”Ungdomsledarna har fått förståelse för rättigheter och skyldigheter i samhället och mer kunskap om mänskliga rättigheter vilket inspirerat flera till studier även efter gymnasiet. Vidare har målgruppen fått mera kunskaper kring samhällets demokratiska värderingar och ett ökat engagemang och kunskap kring föreningslivet. De har besökt Riksdagen samt träffat beslutsfattare på kommunal- och riksnivå.”

Alltså – 70 nya ledare fostras under tre år – under en period då situationen i Tjärna Ängar förvärras. De som organiserat det hela och de som betalat är dock nöjda.

Och Jan Bohman har som sagt stora förhoppningar.

Riskområdet Tjärna Ängar är ett stabilt socialdemokratiskt fäste. I valet 2018 fick man 48,2 procent av rösterna i det ena av områdets valdistrikt och 40,5 procent av rösterna i det andra. I hela Borlänge fick man 32,3 procent av rösterna.

Det här med att du och ditt parti inte ställer några krav på dem i Tjärna Ängar. Beror det på att ni får så mycket röster där? Tycker de att ni är för besvärliga och ställer krav så kanske ni totalt kryper en bit under 30 procent-strecket i hela kommunen? 

Men det finns de som redan i dag tycker att vi ställer för mycket krav.

Men om jag säger så här. Den socialdemokratiska barnorganisationen Unga Örnar står stark i Tjärna Ängar och andra utsatta områden i Borlänge. Och den får rejäla bidrag av kommunen och har de senaste åren slukat ungefär 45 procent av alla bidrag som går från kommunen till föreningslivet. Nästan hälften. Ert partis barn- och ungdomsrörelse är ju väldigt närvarande där i kommunens utsatta områden – vad har ni för aktiviteter egentligen eftersom det inte verkar påverka barn och ungdomar.

Men föreningslivet är väldigt viktigt, och Unga Örnar har viktiga aktiviteter i områdena. De arrangerar en lägervecka på sommaren för barn som annars inte kan komma ut i naturen.

När jag senare studerar Unga Örnars verksamhet består den mest av att man bjuder på pizza, våfflor vid Halloween och ordnar disco. Lägerveckan? Den hålls i Mållångsta i närheten av Bollnäs varje år och är ett samarbete mellan Unga Örnar i Gävleborg, och Unga Örnar i Dalarna. Det finns cirka 180 platser som ska fördelas mellan alla de orter som ingår. Det finns ett 30-tal avdelningar, så det lär inte vara så många från Tjärna Ängar som kommer med.

Oavsett det verkar dagens Unga Örnar avlägsnat sig mycket långt från organisationens ursprung där man i programmen från 1930-talet talade om att avsikten var att ”fostra” och ”härda” barn och ungdomar. Det är oklart om de grundarna skulle ha tyckt att pizza och disco kunde betraktas som lämpliga aktiviteter.

Jan Bohman förklarar vidare att ”utan Unga Örnar och föreningslivet skulle det se värre ut”. Exakt vad det innebär utvecklar han inte, men det bör logiskt sett innebära att Tjärna Ängar inte längre skulle vara ett riskområde utan istället hamna i den värsta kategorin på polisens skala; ett särskilt utsatt område. Ett membran av pizza skiljer området från riktigt kaos.

Annars är föreningslivet i Borlänge välutvecklat i den somaliska befolkningsgruppen, här finns Somali Youth for Education, Somaliland förening i Dalarna, Somaliska fred och framtidshopp, Somaliska föreningen i Borlänge, Somaliska föräldrar och barn förening i Borlänge, Somaliska kultur och utveckling i Borlänge, Somaliska kvinnor för utveckling i Dalarna, Somaliska pensionärsföreningen i Dalarna. 

Och Umis.

I slutet på intervjun deklarerar Jan Bohman:

Man glömmer så lätt bort alla de somalier som arbetar och som spelar en viktig roll i samhället.

Som?

Senast i dag mötte jag en ung kvinna som nyss blivit klar med sin högskoleutbildning. Nu har hon fått jobb på socialen.

Men är det inte ett av problemen? De somalier som utbildar sig gör det för att få jobb där de kan företräda andra somalier eller ta hand om dem som socialarbetare. Det är väl inte speciellt produktiva sysselsättningar, det är väl inte det Borlänge behöver.

Det spelar väl ingen roll vilken hudfärg hon har?

Nu förstår jag inte. Jag har väl inte talat om hudfärg?

Jo, det gjorde du.

Nej, jag konstaterade att hon inte hade en produktiv sysselsättning.

Men hudfärgen spelar ingen roll.

Vi avrundar intervjun med att några gånger till upprepa det vi nyss sagt, fram och tillbaka. Jag får en känsla av att Jan Bohman mycket väl vet skillnaden på produktiv och improduktiv sysselsättning,  men det blir lättare att låtsas att min fråga och invändning gäller personens hudfärg.

Detta är den första i en serie om somaliernas makt i Borlänge. Det behövs en serie för att skildra de strukturer som gör det möjligt för en liten etnisk grupp att påverka ett stort parti och en kommun.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Boris är chefredaktör för Morgonposten.