GRÖNT LJUS FÖR RÖTT KÖTT: Européer ska äta nötkött och fläsk – här är kyckling skadligt för miljön – konstaterar ny studie som ifrågasätter den långvariga propagandan om fjäderfäfabrikernas positiva klimatpåverkan

Rött kött har länge fått många miljövänner att se rött. Fläskkött har heller inte setts med blida ögon av dem som oroar sig för klimatet. Produktionen av kött från nötboskap har ansetts leda till så omfattande utsläpp av växthusgaser att de utgör en miljöfara. Ju mer ryggbiff och högrev vi stoppar i oss, desto mindre blir det kvar av polarisarna, har det hävdats i olika rapporter.

Men i en ny studie publicerad i Nature Food kommer forskarna fram till att tidigare kostråd som utvecklats av dem som fruktar för global uppvärmning är fel – åtminstone sett till de förhållanden som råder i Europa.

Forskarna bakom den nya studien skjuter i första hand in sig på EAT–Lancet-rapporten. Den rekommenderar ett kraftigt minskat intag av rött kött – dels därför att det anses vara ohälsosamt, dels på grund av att nötkött bedöms leda till för stora utsläpp av växthusgaser. EAT–Lancet-rapporten rekommenderar drastiska förändringar i västerlänningars matintag. 

Du förväntas äta fem till nio portioner mindre i veckan av rött kött. Däremot ska du äta mer nötter. Mycket mer nötter. Det intaget ska öka tio gånger.

Och så ska du öka ditt grönsaksintag med en portion per dag. Ska du äta kött ska det komma från kyckling som enligt EAT–Lancet-rapporten har ett lägre utsläpp av växthusgaser.

Allt för att du och jorden ska må bättre.

Det här är tankegångar som även svenska statliga myndigheter ansluter sig till. Så här skriver Livsmedelsverket i sina rekommendationer:

”Djurproduktionen står för nästan 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Nötkött har störst klimatpåverkan per kilo bland köttslagen, följt av lammkött, som i sin tur ligger högre än griskött. Kycklingkött är det köttslag som påverkar klimatet minst per kilo.”

Men den nya studien menar att vi istället ska äta mindre kyckling, och den minskade mängden ska ersättas med fläsk, mjölk, ost och nötkött. Då kommer utsläppen av växthusgaser att minska med 31 procent jämfört med om vi lever enligt EAT–Lancet-rapporten. Dessutom minskar användningen av bra åkermark som kan odlas för andra ändamål än till exempel kycklingfoder. Minskningen av sådan dålig användning kan bli omkring 40 procent.

Forskarna bakom den nya studien menar att EAT–Lancet-rapporten gör flera grundläggande fel. Man talar om växthusgaser i största allmänhet – men det är inte samma sorts gaser som genereras innan kycklingbröstet eller entrecôten hamnar på din tallrik. Kycklingen ger upphov till koldioxid som stannar i atmosfären i upp till 1000 år. Nötkött leder till metangas som finns kvar i atmosfären i ett tiotal år.

Kvar i 1000 år

Den som fruktar koldioxidens påverkan på klimatet bör därför minska kycklingätandet, ju mer kyckling du äter, desto mer koldioxid i atmosfären. Och den blir kvar där mycket länge, konstaterar studien.

Men kritiken bland forskare mot EAT–Lancet-rapporten är inte på något sätt ny. 11 oktober 2019 arrangerades en konferens på Chalmers tekniska högskola för att diskutera EAT–Lancet-rapporten. De kritiska synpunkterna var många från de deltagande forskarna.

Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap, biologi och bioteknik konstaterade att rapportens mål var en stor utmaning eftersom då:

”[…] behöver intaget av rött kött minskas till en femtedel, grönsaksintaget i princip fördubblas och intaget av baljväxter behöver öka cirka nio gånger, jämfört med dagens intag.”

Han liksom andra deltagare pekade också på farorna med för lågt intag av B12, zink och selen samt järn.

Likaså ställde sig deltagare frågande till att EAT–Lancet-rapporten inte diskuterade möjligheten av att öka människors intag av blod- och inälvsmat från nötboskap och grisar.

Jens Berggren, hållbarhetsexpert hos Lantbrukarnas Riksförbund påminde konferensdeltagarna om att:

”Den svenska produktionen av kött och mejeriprodukter bidrar till lägre negativ klimatpåverkan jämfört med det globala genomsnittet.”

Christel Cederberg, professor i fysisk resursteori kritiserade EAT–Lancet-rapporten för att den inte analyserade frågor om markkvalitet och odlingsmetoder. Frågor som är avgörande för både jordbrukets miljöpåverkan och kvaliteten på vår kost.

Men trots forskares tveksamhet när det gäller EAT–Lancet-rapporten har den fått ett genomslag i media och när det gäller kostrekommendationer. Det anses som självklart att vi ska äta mindre rött kött.

Frågan är vilka som står bakom EAT–Lancet-rapporten, och hur trovärdiga är deras påståenden?

Det granskar vi morgon.