Den 22 juni 2021 utestängdes den kinesiska telekomjätten Huawei från den svenska utbyggnaden av 5G-nätet. Kanske kan det bättre uttryckas som att de slängdes ut. Förvaltningsrätten i Stockholm är nämligen hård i sin dom. Rättens ordförande Ulrika Melin förklarar:

“Sveriges säkerhet är ett tungt vägande skäl och förvaltningsrätten har beaktat att det endast är Säkerhets­polisen och Försvarsmakten som tillsammans har en helhetsbild när det gäller säker­hetsläget och hotbilden mot Sverige.”

Men samtidigt som myndigheterna oroas av – och slår till mot – växande kinesiskt inflytande när det gäller telekommunikationer fortsätter Kinas position i svensk energiproduktion att växa. Och den kommer att växa ännu mer. 

Det kinesiska energibolaget CGN är huvudägare i stora vindparker som etablerats i Piteå, Bollnäs, Ockelbo, Sundsvall, Ljusdal, Gällivare. Där har de investerat närmare 20 miljarder kronor och produktionen utgör nästan en tiondel av den el som årligen kommer från vindkraft.

I Ockelbo finns en av landets största vindkraftsparker. Den utvecklades och byggdes av OX2 som projekterar och säljer vindkraftsparker.

Nu vill OX2 bygga 44 vindkraftverk som är 290 meter höga fem mil därifrån i Gävle. 

– Vi ser ett stort framtida behov av el i området och Gävle är en attraktiv kommun att etablera sig i för många elintensiva företag, säger projektledaren Matilda Sahl.

Vad säger de politiker som styr Gävle kommun? Vi ringde upp det socialdemokratiska kommunalrådet Jörgen Edsvik.

OX2 vill ju uppföra 44 stora vindkraftverk i Gävle. De har tidigare byggt vindkraftsparker som de sedan säljer till kinesiska bolag. Ser ni det som ett problem?

Nej, utifrån det kommunala ansvaret ser vi enbart på frågor som markanvändning och miljöskäl. Det skulle bli knepigt om vi börja granska ägarbilden i privata företag och ha synpunkter på den.

Men kinesiska företag är ju kända för att vara styrda av staten, och används för att uppnå politiska mål. Det spelar ingen roll i bedömningen?

Den kommunala vetorätten finns i två fall och den gäller vindkraft och uranbrytning. Den rätten regleras i miljölagstiftningen.

Här tvekar Jörgen Edsvik lite och säger sedan:

Fast det är väl klart att det skulle kännas bra om det var statliga Vattenfall som var ägare.

Så du skulle föredra Vattenfall framför ett kinesiskt bolag?

Nej, nej, det har jag inte sagt. 

Han tvekar igen. Säger sedan – med vad jag tycker är ett besviket tonfall:

De har aldrig varit i kontakt med oss i de här frågorna.

Kommunpolitikerna i Gävle är vana vid strider om vindkraft. Nyligen stoppades två långt gångna vindkraftsprojekt efter en överklagan som byggde på att politiker som röstat ja till vindkraft i Gävle skulle varit jäviga.

Den S-MP-L-C-allians som styr Gävle är i stort behov av el. Grön el. I kommunen har Microsoft etablerat tre stora serverhallar. De har rätt att bygga totalt 25 serverhallar i kommunen.

En serverhall drar lika mycket el under ett år som tre mellanstora svenska städer.

Ingen vet om Microsoft har för avsikt att bygga 25 serverhallar. Men ansökningar om tre till ligger redan inne, berättar Jörgen Edsvik. Microsoft vill dessutom att den el de energislukande serverhallarna använder gör att verksamheten blir klimatneutral. Därför ska den komma från vatten och vind.

Snart kommer det alltså i Gävle att finnas ett område som slukar lika mycket el som 18 svenska mellanstora städer. En mellanstor svensk stads elförbrukning blir plötsligt densamma som hos 19 mellanstora städer. Och elen ska vara grön. Den kommer att förbrukas av ett amerikanskt företag och ett inte orimligt antagande är att den till stor del kommer att levereras av ett kinesiskt företag.

En kommunalpolitiker i Sverige i dag har att förhålla sig till två saker; ordna nya arbetstillfällen till kommunen och se till att kommunen gör sitt i den stora påbjudna omställningen till ett fossilfritt Sverige.

Ett kommunalråd som Jörgen Edsvik kan ha dolda förhoppningar om att den svenska staten ska ta hand om detta, men den svenska staten verkar ha överlåtit hela processen åt USA och Kina. USA:s internetjättar bjuds in för att bygga energislukande serverhaller, och när det gäller faran för kinesiskt inflytande över svensk elproduktion svarade Miljöpartiets dåvarande finansmarknadsminister Per Bolund i november 2020:

Genom att bygga ut det förnybara blir vi mindre beroende av utlandet.

Per Bolund och Miljöpartiet har också länge varit pådrivande för att avskaffa det kommunala vetot när det gäller etablering av vindkraft. De tar därmed ingen hänsyn till vad som sker i världen.

2015 beslutar de kinesiska ledarna att landet år 2025 ska vara en högteknologisk supermakt. Ett av områdena som pekas ut är grön energi. 

2015 förklarar Stefan Löfven att:

För att Sverige ska nå målet om 100 procent förnybar elproduktion år 2040 är vindkraftsutbyggnaden en central del.

En supermakt satsar på vindkraft, en liten nation satsar på vindkraft.

Resultatet ser vi nu på den svenska landsbygden och i mellanstora svenska städer.

Att den kinesiska regeringen inte tvekar att använda sig av ekonomiska påtryckningsmedel mot länder vars politik de är missnöjda med har både Norge och Sverige fått uppleva.

När H&M våren 2021 uttryckte oro över att den bomull man köpte från den kinesiska regionen Xinjiang framställts genom tvångsarbete svarade Kina med en uppmaning till köpbojkott. Uppmaningen kommer från det kommunistiska ungdomsförbundet. Under tre månader minskade H&M:s försäljning i Kina med 650 miljoner kronor.

2010 tilldelas den kinesiska regimkritikern Liu Xiaobo fredspriset av den norska Nobelpriskommittén. Kina svarar med en bojkott av norsk lax. Tidigare hade Norge 94 procent av marknaden för importerad lax i Kina. 2015 var marknadsandelen nere i tre procent.

Den största kinesiska aktören i Sverige när det gäller vindkraft är CNG. I USA är företaget svartlistat efter att ha stulit amerikansk kärnteknik för militära syften. 

I Sverige betraktas CNG:s tillväxt som ofarlig och en garant för att vi ska bli ”oberoende”.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Boris är chefredaktör för Morgonposten.