Allt fler sällskapsdjur medicineras med antidepressiva medel för att bota deras oro eller ångest – forskare anser att djurägare som själva tar sådana mediciner lättare tillgriper metoden att ge lyckopiller till sin hund eller katt

Det finns behandlingsformer för depression som innebär att patienten får ett husdjur; en hund eller katt. En levande varelse som livar upp en kanske ensam tillvaro.

Men numera får även hundar och katter mediciner – för att de betraktas som deprimerade.

Allt fler svenskar medicineras för vad som anses vara psykiska problem. En miljon svenskar åt antidepressiva medel 2020. 150 000 fick adhd-mediciner.

Och nu ser vi alltså samma fenomen när det gäller sällskapsdjur.

Sedan 2010 har medicineringen med antidepressiva läkemedel av sällskapsdjur ökat explosionsartat.

Människans bästa vän hunden verkar numera vara på väg att må lika dåligt som människan själv. Sedan 2010 har förskrivningen av antidepressiva mediciner till hundar och katter ökat stort från år till år.

En orsak kan vara att det numera finns fler läkemedel tillgängliga än tidigare, men också att man upptäckt att dessa läkemedel kan användas för att lindra andra problem än depression. Hundägaren kan vilja minska tillfällig oro hos sin hund eller dämpa fysisk smärta.

Men kan det vara så att det inte är hundens behov som är styrande utan husses eller mattes egen vana vid antidepressiva mediciner? Man ser till att ens husdjur får samma behandling som man själv?

Lena Olsén, som är forskare och studerar farmakologi för djur vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), har i en studie visat att personer som själva medicineras med antidepressiva läkemedel är mer benägna än andra hundägare att ge sina husdjur liknande preparat. 2020 skrevs det ut 5500 förpackningar med antidepressiva mediciner till hundar, och 1000 till katter. På sex år har därmed förskrivningen ökat med 100 procent.

Lena Olsén tror inte att utvecklingen beror på att våra husdjur mår sämre, utan på att ägarna blivit mer uppmärksamma på hur deras hundar eller katter mår – och på att de tillgängliga medicinerna är fler.

Exemplen på situationer som kan få djur att må dåligt är många i det moderna samhället. De kan visa stark oro vid biltransporter, i stora folksamlingar eller om de för en period skiljs från sin ägare.

Då vill en del att deras husdjur ska få medicin som dämpar oron.

Det kan också finnas mer grundläggande problem med beteendet; till exempel katter som inte klarar av att vara inomhuskatter och som uppvisar störningar. De kan till exempel kissa överallt i en lägenhet och inte bara i kattlådan. Förr hade man kanske till slut avlivat en sådan katt. Nu kan ägaren istället välja att se till att katten får en antidepressiv medicin. Då kan den förlika sig med att alltid vara inomhus och håller sig till kattlådan.

Välj rätt ras

Därmed kommer man in på en annan slutsats som Lena Olsén dragit av sin forskning – det gäller att välja rätt sorts sällskapsdjur. Vill man ha en hund som man sitter med i soffan och kliar bakom öronen ska man inte välja en jakthund eller någon annan slags hundras som behöver vara ute och röra på sig i skog och mark. Tillvaron som soffpotatis kommer att göra hunden dyster, och då kanske matte eller husse tar till medicineringen – precis som de kanske gör för egen del på grund av att de tillbringar så mycket tid i soffan.

Lena Olséns forskning pekar också på problemet med biverkningar. Människor kan berätta om de problem som uppstår när de tar antidepressiva läkemedel; det kan vara allt från muntorrhet till starkt nedsatt sexlust. Men hur ska en hund eller katt kunna förmedla obehaget de kan känna efter att ha fått ett antidepressivt läkemedel?

Carl Ekstrand, forskare och veterinär på SLU, har pekat på problemen med att hundar får ångestdämpande mediciner för att minska den separationsångest de kan få när de blir lämnade ensamma hemma, den kan ta sig uttryck i att de tuggar sönder möbler. Han menar att det är bättre att träna hunden att klara situationen än att ge den medicin – eller så kan man förstås också välja att inte försätta en hund i den situationen som ger den ångest.

I USA har man länge sett en trend där människor behandlar sina sällskapsdjur på samma sätt som de behandlar sig själva. Det finns olika specialdieter för hundar, de kan få gå på djurspa och koppla av eller genomgå skönhetsoperationer. Det företag som lanserade Prozac för människor, kom sedan att också lansera pillret som en bot mot djurs ångest – och numera är medicinen också godkänd för sådant bruk i EU.

Den svenska hundpsykologen Anders Hallgren är starkt kritisk till användandet av dessa läkemedel och rekommenderar istället psykologisk utredning och beteendeförändringar som tillfredsställer hundens grundläggande behov.

Om man också vill prova att tillföra ämnen som kan hjälpa den egna hunden på traven rekommenderar Hallgren en samling B-vitaminer som innehåller B6 som tillsammans med äggviteämnet tryptofan är med vid bildandet av serotonin.

Bakgrund: USA ett ”föregångsland”

I USA ger man hundar ett antal olika läkemedel för att behandla ångest. 

Enligt den amerikanska veterinären Jennifer Coates kan de tio vanligaste ångestdämpande och antidepressiva läkemedlen delas in i fem kategorier: 

Bensodiazepiner, serotoninåterupptagshämmare (SSRI), tricykliska antidepressiva (TCA), dopaminpåverkaren azaperon och noradrenalinpåverkaren dexmedetomidin. 

De tre första används med varierande framgång för läkemedelsbehandling mot ångest och depression hos människor.

Bensodiazepiner har en starkt beroendeframkallande tendens hos människor vilket har gjort att det mer sällan skrivs ut av läkare. Det är också förknippat med våldsbrott där den som är påverkad blir avtrubbad av substansen och kan få problem med medvetandet om vad han för tillfället gör, särskilt i kombination med alkohol. Det förekommer också minnesförluster efter sådant bruk. 

Tricykliska antidepressiva har fasats ut för användning på människor eftersom de påverkar en rad olika signalsubstanser i hjärnan vilket ger många biverkningar varav en är att överdosering är mycket giftigt. Framförallt i kombination med alkohol kan livshotande dämpning av andningen och kramper komma snabbt. 

Azaperon påverkar främst dopamin och är ett sövande medel för djur som inte används på människor. 

Dexmedetomidin påverkar främst noradrenalin men också serotonin och dopamin. Detta medel finns i det finska läkemedlet Sileo som har blivit mer populärt i Sverige i samband med att hundar blir oroliga vid främst fyrverkerier.