Jag kör i 230 km/h över krönet och plötsligt släpper bakvagnen. Motorn ligger på varvstopp och sladden bara fortsätter. Det finns inget sidogrepp alls. Tidsbegreppet övergår till slowmotion och jag känner i hela kroppen hur bilen bara balanserar på några gruskorn. När jag inser att vi snart riskerar att mosa bilen i ett träd har jag inget att förlora, så jag drar i handbromsen för att få bilen att snurra runt på vägen.

Det var ungefär som att åka kaffekopparna på Liseberg, fast snabbare, och aningen farligare. Vi snurrade och snurrade medan trädgrenarna smiskade längs bilens sidor. Till slut blev det tyst och vi stod still – på vägen. Vi lyckades! Glädje och adrenalinkick som heter duga, men givetvis också en rejäl tankeställare. En fullfartssnurr i en björkallé i över 200 km/h önskar jag ingen.

På grund av tight budget hade jag för denna tävling valt billigare däck, som visade sig ha sämre sidogrepp än de däck jag använt i tidigare tävlingar. Jag tummar aldrig på valet av däck igen, varken i tävlingsbilen eller privat. I min privatbil blir inte små marginaler lika signifikanta eftersom man inte kämpar mot tiondelar, men när man plötsligt behöver bromsa hårt, väja undan, köra i ösregn eller på is så blir det genast tydligt.

Däcken är den enda fysiska kontakt man som bilist har med verkligheten och är en mycket viktig säkerhetsutrustning. När man ska välja däck finns det till synes en djungel av alternativ och det gäller att göra bra research. Kvaliteten och egenskaper kan skilja sig mycket åt, såsom riktningsstabilitet, bromsförmåga, drivförmåga, sidogrepp, ljudnivå, livslängd och förmåga att leda bort vatten. Likaså stommar, gummiblandningar och däckmönster skiljer sig åt mellan olika fabrikat. Men generellt gäller den gamla hederliga tumregeln: man får vad man betalar för. Satsa på premiumdäck och anpassa valet av däck efter de behov du har. Kör du till exempel på isiga vägar behöver du utan tvekan dubbdäck, men bor du i södra Sverige med mestadels plusgrader klarar du dig ofta med dubbfria däck. (Men är det kyliga morgnar eller kvällar ska du i så fall kunna ställa bilen, eftersom friktionsdäck är rentav livsfarliga på isunderlag.) Dubbfria däck, eller så kallade friktionsdäck, ska inte förväxlas med allrounddäck eller ”året runt-däck”. Allrounddäck borde inte ens få existera i vårt klimat, eftersom det är som att promenera på isen med ballerinaskor. Man står upp en stund men risken är stor att det skiter sig till slut.

Även skicket på däcken är en viktig säkerhetsfaktor, men våra regler för mönsterdjup innebär säkerhet med modifikation. För sommardäck är den lagliga gränsen 1,6 mm, men redan under 4 mm ser man tydliga skillnader i grepp. Däcktester har till exempel visat över 10 meters längre bromssträcka med 2 mm mönsterdjup jämfört med 7 mm vid en hastighet på 80 km/h. För vinterdäck är den lagliga gränsen 3 mm, men man bör byta redan vid 5 mm.

Det gäller alltså, som med allt annat i livet, att ta ansvar och tänka själv. Förutom att ha koll på däckens skick är lufttrycket viktigt och det bör checkas någon gång i månaden. Lufttrycket varierar några tiondels bar beroende på yttre temperatur och likaså om däcken är varma eller inte, vilket man bör ha i åtanke särskilt såhär i vintertid. Och kör du med fullastad bil behöver däcken lite extra luft. Det finns oftast en tabell över detta på förardörren, b-stolpen eller bensinluckan. Se också till att du förvarar dina däck rätt (svalt, torrt och mörkt), att du har rätt hjulinställning på bilen och att du balanserar hjulen för att minimera slitage.

Storleken av en handflata – så stor är kontaktytan mellan dina däck och vägen. Och hur stor denna handflata är kan man i mångt och mycket påverka på egen hand. Med schyssta puckar på bilen och en stor skopa personligt ansvar kommer du att göra en stor och viktig insats för din och dina passagerares säkerhet. Bra däck kan som sagt svida i plånboken, men är kanske den billigaste livförsäkringen du kan investera i.

Ramona Karlsson