Människor verkar ha ett ständigt behov av att förlita sig på människor som förklarar hur de ska leva. Så här ska du andas, det här får du äta, så här mycket ska du sova.

Men vilka är dessa experter på hur vi ska ordna våra liv? Hur har de blivit experter? Och bryr de sig verkligen om dig – eller är det sin egen position de månar om?

I dag granskar vi Agnes Wold, och vi börjar med hennes föregångare som allvetande expert.

2017 gick Hans Rosling ur tiden. Han var professor i internationell hälsa och hade under åren före sin död snabbt seglat upp som den mest populäre förklararen av tidens stora frågor. Han föreläste om befolkning och migration och talade på ett lättförståeligt sätt till folket. Utan att för den skull vara förankrad i folkdjupet. Hans värld var hälsobyråkratens, hans uppdragsgivare Sida och WHO. Han var i första hand en handelsresande i idéer om att allt var bra och att allt skulle kunna bli ännu bättre.

Rosling hamnade på sin piedestal först och främst för att han var akademiker och forskare. Han var också följsam mot dem som har makt. Han pratade därför ständigt om hur vi måste lita på dem som bestämmer, vare sig det var afrikanska presidenter – som hans vän i Nigeria Muhammadu Buhari – eller FN-byråkrater och läkemedelsbolag. Han kunde förmedla budskapet på ett personligt sätt, om så behövdes genom att skrika till journalister. Han var helt enkelt vad man kallar ”bra teve”. Därför fick han sin position i media.

Agnes Wold påminner på många sätt om Hans Rosling. Hon är professor i klinisk bakteriologi, och kommer från en familj med åtskilliga framgångsrika akademiker inom olika fält. Hennes morfar Svante Arrhenius tilldelades Nobelpriset i kemi 1903. Wold har visserligen varit något av en B-kändis inom akademiska kretsar under ett par decennier, men när coronapandemin bröt ut 2020 lyftes hon fram i tidningar och tv. Nu fick hon ett folkligt genomslag.

Förutom att bli intervjuad i en mängd olika medier om pandemin är hon för närvarande tävlande i SVT:s frågeprogram På spåret. Hon har även intervjuats i Skavlan, så mycket större kan man inte bli i Sverige – eller Norge.

Hon gör även podcasten Fråga Agnes Wold i Sveriges Radio, tillsammans med Christer Lundberg.

Wold är en naturlig arvtagare till Rosling. Hon har rätt ålder, lite över 60 år. Hon har en gedigen kompetens inom sitt yrkesområde, och ger ett betydligt roligare intryck än en vanlig stel professor.

När man studerar Wolds uttalanden och intervjuer samt artiklar om henne framträder ett intressant mönster. Man kan kalla det för å ena sidan, å andra sidan. 

Å ena sidan uttrycker hon sitt starka ogillande för myndigheternas klåfingrighet. Å andra sidan är hon själv en aktiv debattör i stora och små frågor och drar sig inte för att påpeka att någon förespråkar ett felaktigt levnadssätt.

Å ena sidan säger hon sig stå bakom individens val att välja om man vill bli vaccinerad eller inte, å andra sidan har hon tagit till sig uttrycket antivaxxare som är ett svepande och nedvärderande uttryck om vaccinskeptiker.

Ibland håller hon med högern i vissa frågor och ibland håller hon med vänstern. Hon lyckas hålla sig a jour i debatten genom att hänvisa till sin roll som forskare och vad vetenskapen säger.

Men kan det vara så att Wold helt enkelt säger det som är vetenskaplig konsensus just här och nu?

I en intervju i TV4 från oktober 2021 blir hon konfronterad med sina gamla påståenden om frågor kopplade till covid-19. Hon hade i augusti året innan sagt att man absolut inte ska vaccinera sina barn mot covid-19. 

Wold får ett villrådigt uttryck i ansiktet. Hon svarar att hon måste veta exakt vad hon svarade på då (eftersom det kan vara taget ur sitt sammanhang) och menar att det där och då inte fanns några data (som visade på effekterna av vaccin på barn). TV4 visar ett exempel till, då från SvD i maj 2021, där hon säger att hon är 100 procent säker på att Folkhälsomyndigheten inte kommer rekommendera vaccinering av barn. Hon försöker komma undan detta med att hänvisa till sin personlighet, ”jag är ju som jag är”, och säger att det är mycket hon inte vet något om. Hon väljer nu att avstå från att uttala sig om vaccinering av barn under 16 år.

Träningsindustrin

TV4:s programledare Jenny Strömstedt säger att det Wold berättar om i sin podcast går helt emot det hon själv lärt sig i skolan. På detta svarar Wold att man inte får lära sig speciellt mycket om kroppen i skolan och att biologi länge haft låg status. Hon säger också att ”hälsoindustrin” och ”träningsindustrin” haft påverkan på människor.

Varför myter över huvud taget finns inom sjukvården får man inget konkret svar på, mer än att när myten väl fått fäste så sipprar det nedåt i organisationen och tar minst 20 år att bli av med. Wold säger att sjukvården till sin natur vill hjälpa till och hellre ger råd än att säga ”vi vet inte”, medan vetenskapen kan slå sig för bröstet och gärna utgår ifrån att vi inte vet saker om ett specifikt ämne.

Men skolans läroplan och sjukvårdens regler och verksamhet bygger ju till stor del på vad Wolds kollegor och andra experter forskat fram. Sveriges utveckling har under årtionden varit avhängig experter, forskare och akademiker. Som av en händelse har Wold arbetat inom universitetsvärlden och sjukvården hela sitt yrkesliv.

Wold, liksom andra som framhävs som experter, hänvisar gärna till vad de hävdar är vetenskapens nuvarande ståndpunkt, och låtsas aldrig om att vetenskapen hade en annan ståndpunkt för ett år sedan. Lika lite låtsas man om att det alltid bland vetenskapsmän finns motstridiga uppfattningar, och att bara en del av dessa uppfattningar tillåts få etiketten ”riktig vetenskap”.

Wold ger ofta intrycket av att se människor som styrda och bestämda av biologiska faktorer. Man kan få intrycket av att hon ser oss som varelser som inte kan påverkas nämnvärt. Wold säger sig inte ha uppfostrat sina barn. Hon säger om både sina hundar och barn att de helt enkelt är det de är.

Hon har ett praktiskt förhållningssätt till sitt giftermål, hon gifte sig för att det rent juridiskt gav fördelar och för att det såg bättre ut när hon sökte en tjänst i USA. Wold tror heller inte att människan har en själ.

Man kan å ena sidan tro att Wold är något av en realist i grunden, bunden till vetenskap och fakta. Våra kroppar och biologin sätter ramarna för oss.

Men å andra sidan är hon en livslång feminist. Hon var med i FNL-rörelsen på 1970-talet och sedan feministrörelsen Grupp 8. I en intervju i SVT-serien Från savannen till Tinder (2021) får Wold frågan om biologiska skillnader mellan män och kvinnor. Hon svarar att män tog makten i historiens gryning med muskelstyrka. Männen hittade sedan på kultur och religion. Att belysa biologiska skillnader kan användas mot kvinnor och kvinnor alltid har blivit ”nedbankade med argument”, hävdar Wold.

Politisk övertygelse

Wold är alltså å ena sidan professor och en förkämpe för vetenskap, men å andra sidan låter hon politisk övertygelse stå över vetenskapliga fakta. I alla fall när det gäller saker hon själv tjänar på. Man kan fråga sig om detta är ett enskilt fall som bara berör feministiska frågor.

Wold har varit anställd inom forskarvärlden och inom sjukvården hela sitt liv och har aldrig behövt arbeta på en riktig konkurrensutsatt marknad. Kanske är det så att man inom vissa miljöer kan tillåtas vara ideologiskt förblindad. Kanske måste man vara följsam mot de sanningar som råder för tillfället?

1995 uppmärksammade Wold och kollegan Christine Wennerås hur Medicinska forskningsrådet (MRF) diskvalificerade kvinnliga sökanden till förmån för män, trots bättre meriter. Hon beskriver hur stort motståndet var, trots att de fick rätt och MRF:s styrelse avgick. Men tittar man på dagens läge ser man att pseudovetenskapligt motiverade personer lyckats ta sig in på institutioner inom nästan alla akademiska fält i västvärlden.

Wold delar till exempel en artikel på Twitter, där kritik framförs mot ett nytt nätverk av forskare inom den humanistiska fakulteten på Göteborgs universitet som kallar sig VitKrit. Wold vänder sig alltså mot att känslan av inbillad kränkthet ofta är utgångspunkten för olika forskningsprojekt.

Men har hon inte själv bäddat för att människor som känner sig kränkta får positioner i den akademiska världen? Och är det så att Wold nu uppfattar signaler från makten om att det kanske gått för långt? Då intar hon en ny passande ståndpunkt.

Wold är som så många andra svenska intellektuella inte bara skicklig i att följa vad de som har makten önskar ska sägas. Hon är också skicklig i sitt framförande, lite flamsig och förment folklig. Just det gör henne så värdefull för makthavare, för Wold lyckas också positionera sig som en fritänkare i mer oskyldiga frågor; som när hon propagerar för att det är klart att gravida kvinnor ska kunna ta ett glas vin. Genom sådana utspel skapar hon en känsla av att hon tänker självständigt, och kan därmed lättare få genomslag för tankar som gör oss i verklig mening osjälvständiga.

Filip är reporter på Morgonposten.