NY KOLUMNIST: Möt RAMONA KARLSSON, började med motorsport vid fyra års ålder, samlade miljontals kronor och blev den första kvinnan i världen att driva ett supercar-team, bidrar nu med fartfyllda och energirika kolumner i Morgonposten

Tänk dig att du sitter bakom ratten i en bil som gör 200 km/h. Plötsligt börjar bilen brinna. Du och den andra personen i bilen försöker ta er ut. Den andra personen fastnar och släpas med. Du hoppar ur bilen strax innan den kraschar mot vallen.

Men ni klarar er.

Antagligen undviker du att köra bil ett bra tag efter den upplevelsen. Och när du väl trycker på gasen igen ser du till att du aldrig ens är i närheten av 200 km/h.

Men nu är inte Ramona Karlsson vem som helst.

Hon har varit en av världens främsta rally- och rallycrossförare, och när hon satt i den brinnande bilen låg hon och hennes kartläsare på andra plats i rally-VM 2012.

Man kan tycka att om inte själva skräckupplevelsen skulle avskräckt henne, så borde hon gett upp sin sport när hon såg vad det blev kvar av bilen.

Kvaddad bortom all räddning.

Och hon som hade slitit så hårt för att få ihop sponsorpengar för att kunna köpa den bilen. (Ändå anser hon inte att det här var hennes värsta upplevelse. Man hör rysningen när hon talar om en väg i Mexiko som gick parallellt med ett bråddjupt stup).

Sex miljoner kostade VM-satsningen som slutade med kraschen mot vallen.

Säsongen året efter, slet hon ihop till fyra nya miljoner och kunde ställa upp i rally-SM.

Ramona är helt enkelt svår att stoppa och har en obegriplig energi. Och det behövs om man ska köra rally och rallycross. De som vill backa upp förare ekonomiskt står inte i en lång kö när det gäller de sporterna. Kanske allra minst om det är en kvinna som är föraren.

Ramona fick slita hårt när hon skulle inleda sin karriär inom motorsporten. Allt skulle hon bekosta själv, vilket innebar att hon arbetade med en närmast ofattbar mängd olika jobb under sin första rallysäsong. Restauranger, i vården, på bowlinghallar och i tvätterier och som säljare.

Och hon körde truck.

Trots allt detta slit vid sidan av tävlingsbanan var hon framgångsrik på tävlingarna och blev rankad som A-förare. Då började det dyka upp sponsorer, och hon fick dessutom ett erbjudande om att bli testförare åt Volvo. Äntligen ett jobb som gav en erfarenhet som hon hade nytta av i sin rallykarriär. Det är ju en viss skillnad på att köra truck och att köra i 200 km/h på en testbana.

Men det behövdes fortfarande sponsorpengar. På lediga stunder fick Ramona sätta sig vid telefonen och ringa runt och presentera sig och förklara att det väl vore en bra idé för den i andra änden av luren att sponsra henne.

För att kunna satsa för fullt bestämde hon sig för att ge upp jobbet för Volvo och lägga all sin energi på att tävlingsköra – och på att dra in sponsorer.

Det är inte bara bilen och den egna lönen som man behöver pengar till – man måste också kunna betala kostnaderna för det team som behövs för att man ska kunna tävla. Men Ramona klarade det och kunde ställa upp med ett eget team i rally-SM under fyra år fram till 2012. Under den tiden föddes tanken på att hon också skulle satsa på VM.

Hon får ihop de miljoner som behövs och det går bra i VM. Tills den där olyckan då bilen börjar brinna.

Andra skulle kanske tänkt att någon däruppe försökte ge en vink om att man nog borde gå över till en stillsammare sport som curling eller rodd. Men ganska direkt efter olyckan började Ramona alltså planera för start i SM. Och det gick – trots att ny bil måste ordnas och trots att försäkringsbolaget krånglade.

Den som mötte Ramona som barn ställdes inför en ganska blyg och inåtvänd tjej. Det kan vara lite svårt att förstå hur det barnet kunde utvecklas till den Ramona som blir framgångsrik rallyförare.

Men om man som barn och ung har turen att ställas inför en aktivitet som passar den egna personligheten perfekt, om man upptäcker något som får en att inse att: ”Det här är jag, det här bara måste jag göra” – ja, då kan den som är inåtvänd förvandlas och bli en person som inte tvekar att ringa obegripligt många samtal i jakten på sponsorer, eller inte skyggar inför att bygga upp och leda ett motorsport-team. Eller inte är rädd för att köra på dåliga vägar i hastigheter vi andra inte vill uppleva.

Det som förvandlade Ramona var att hennes pappa – som var motorintresserad – hade en motocrosscykel. Men Ramonas framfart på den orsakade så många skrapsår och blåmärken att pappa tyckte att hon skulle satsa på ett fordon med fyra hjul och en störtbåge.

Så det fick bli rally och senare rallycross.

Och nu blir hon kolumnist i Morgonposten.

Svensk journalistik kan behöva någon som är van vid hög fart, farliga vägar och som inte är rädd för utmaningar.

Den som känner för att själv komma i rätt fysisk form för att kunna anta nya utmaningar kan dessutom få Ramona som personlig tränare online, där erbjuder hon träningsprogram och coachning via nätet.