Malmö satsar hårt på att framställa sig som en stad där barn, natur och husdjur har en självklar plats.

Nyligen invigdes i Oxie temalekplatsen Nangijala. Där finns Körsbärsdal och den eldsprutande Katlas grotta och man får möta den onde Tengil.

Men hur länge får den stå orörd utan att bli nedbränd och utan att körsbärsträden blir sönderkarvade? För verklighetens Malmö är en stad där någon, eller några, hatar barn, natur och djur.

I ungefär två års tid har Malmös lekplatser plågats av olika typer av skadegörelse. I slutet på 2019 kom de första anmälningarna till polisen om krossat glas på stadens lekplatser. Snabbt konstaterades att glaset var utplacerat så att lekande barn skulle skadas, och i slutet av juli 2020 kom den första rapporten om att en treårig flicka skadats i ena foten av utplacerat glas.

Kommunen började då mer systematiskt söka av lekplatser och hade även personal som besökte lekplatser och rensade dem från glas varje morgon. Det var en besvärlig process där sanden i sandlådan silades för att man skulle kunna fånga de större glasbitarna. I vissa fall var man tvungen att byta sanden helt och hållet.

Enligt en av personerna som fick i uppdrag att söka av lekplatserna hittades glas i den sandlåda han var med och genomsökte minst en gång i månaden, och det var bara en av Malmös många lekplatser. Under hösten fortsatte skadegörelsen på lekplatserna och nu började det även dyka upp rapporter om att man försökt sätta eld på vissa av dem.

Parkpyromanen

I maj 2021 totalförstördes lekplatsen på Rosengårdsfältet östra i en brand. Det blev starten på en våg av anlagda bränder på lekplatser.

Snart följde pyromanattacker på populära lekplatser i olika delar av staden, bland annat Teaterlekplatsen i Pildammsparken, Sollekplatsen i Västra hamnen, Bondgårdslekplatsen i Videdal och Mellanhedsparkens lekplats. Kommunen vet inte när alla lekplatser kan vara återställda eller om de överhuvudtaget kommer att bli det. Vissa av modellerna har nämligen utgått ur sortimentet hos lekplatsleverantören.

Parkpyromanen är kallblodig och metodisk i sina härjningar. Eller rör det sig om flera personer? Ett gäng av parkpyromaner som hatar glada barn som leker?

Hittills har ungefär 15 lekplatser satts i brand och det finns inget som tyder på att det kommer upphöra. Fram till nyligen var det endast en lekplats per gång som förstördes i lågorna, men i november har det vid minst ett tillfälle brunnit två lekplatser i olika delar av Malmö under en natt.

Barnens detektivklubb

Vid lekplatsen i Mellanhedsparken leker en grupp barn runt stängslet som omgärdar den nedbrunna lekställningen. Kvar på lekplatsen finns mest saker att leka med för de lite mindre barnen, vilket de äldre kompisarna tycker är tråkigt. De har dock startat en egen utredning och bildat en detektivklubb för att gå till botten med mysteriet med den nedbrunna lekställningen

Rutschkanan här var det roligaste med lekplatsen, den var min favorit. Så vi vill hjälpa till att fånga den som gjort det, säger Erik, 7 år.

Både han och hans pappa är arga över det som hänt och hoppas att personen som ligger bakom brotten snart tas fast, och att man återställer lekplatserna så att man kan leka där igen. De brukar även besöka Sollekplatsen i Västra hamnen och Teaterlekplatsen i Pildammsparken och konstaterar att även dessa har brunnit och inte är så roliga att leka på för tillfället.

Det är riktigt trist det som händer! Vad är det för en person som gör så mot barn? säger pappa Richard. Det borde även gå lite snabbare att bygga upp dem igen, sist läste jag att de ska vara färdiga innan sommaren. Sen tycker man väl att polisen vid det här laget borde tagit fast galningen så man får ett slut på eldandet.

Men polisen i Malmö verkar helt handfallen i vågen av pyromandåd. När vi talar med polisens presstalesman Nils Norling förmedlas känslan av att polisen väntar på att missdådarna ska anmäla sig själva och bekänna sina brott.

Det mest sannolika är att det är en person som går runt och eldar lekplatserna, förklarar Nils Norling, presstalesman på Polisen i Malmö.

Det sker nästan uteslutande nattetid eller tidig morgon när det inte rör sig så mycket folk ute. Lekplatserna man väljer har ofta dålig insyn och eftersom man även agerar i skydd av mörkret så saknas relevanta vittnesuppgifter, menar Nils Norling när Morgonposten talar med honom.

Vad gör man för att förhindra framtida lekplatsbränningar?

Det är svårt att förebygga den här typen av brott eftersom det inte finns något synbart syfte med bränderna – mer än själva förstörelsen. Vi vet inte när, eller ens om, personen tänker slå till igen och man behöver nästan göra gripandet när de tänder på. Det eller få in tillräckligt starka vittnesuppgifter, något vi ännu inte fått, säger Nils Norling.

Det har varit tal om att eventuellt sätta upp kameror på lekplatserna för att fånga sabotören i akten. Då skulle man behöva ha någon som följer vad som visas på kamerorna för att kunna gripa personen medan denne tänder på. Problemet med att sätta upp kameror på lekplatserna, menar Nils Norling, är att Malmö har väldigt många lekplatser och kostnaden skulle vara för stor.

En motsvarande lekställning till den lilla brandbilen som brann ner i november kostar ungefär 50 000 kr medan lekställningen Gula kulan på Sollekplatsen i Västra hamnen kostar runt en halv miljon. På det tillkommer kommunens arbete med att städa bort de nedbrunna resterna samt transportera dit och bygga upp de nya lekställningarna.

Hundhataren

Förutom bränder på lekplatser har Malmö utsatts för trädterrorister, bilbanditer och hundhatare.

Hundhataren har lagt ut hembakta bullar med glas eller metall i som hittades vid ett trettiotal tillfällen mellan november 2020 och september 2021 vid hundgårdar och parker. Malmöborna och Malmös hundar har varit förskonade från just denne i ett par månader.

Trädterroristen

I december 2020 började någon systematiskt karva sönder träd i Malmös parker. Senaste gången var i februari i år. Det rör sig om flera hundra träd där stora bitar bark systematiskt karvats bort. Runt millennieskiftet vandaliserades 1500 träd, den gången skadades många träd på liknande sätt som nu men då knäcktes också träd rakt av. Under en natt knäcktes 700 träd och detta antas ha gjorts med handkraft efter att man sågat en bit in i stammen. Om man antar att det tar 45 sekunder per träd tar det 8 timmar och 45 minuter att genomföra dådet.

Bilbanditen

De över 700 bilar som repades mellan februari och april 2020 beräknas ha kostat flera miljoner att lacka om för de drabbade och deras försäkringsbolag. I augusti 2021 skars däck sönder på dyrare bilar som även sprayades med ordet ”KLIMATET” med röd färg, en av de vandaliserade bilarna var en elbil, en Tesla modell 3. Dagen innan upptäcktes ett tjugotal bilar med sönderskurna däck runt Rönneholmsparken.

Systematisk skadegörelse

Skadegörelse mot lekplatser, träd och annat existerar även utanför Malmö, men det är bara i Malmö den här sortens förstörelse nått denna nivå och sker så systematiskt. En sak som nämligen är gemensam för alla brott Morgonposten tittat på är att de i allmänhet är mer överlagda än andra brott av samma typ. Att karva i ett träd kräver att du redan innan du lämnar hemmet bestämmer dig för vad du ska göra, tar med rätt verktyg (förmodligen en späntkniv), väljer plats och arbetar med handkraft en stund. Detsamma gäller glasbullarna där man gått så långt att man faktiskt blandat ingredienserna, knådat degen, krossat glasbitar eller klippt till metallen, placerat dem i degen och sedan gräddat bullarna i ugnen. Att man också behöver mer än en tändare för att få fyr på och totalförstöra en lekplats är också talande för att man bestämt sig för vad som ska göras och gjort förberedelser innan man lämnat hemmet.

De som vill förstöra Malmö än mer blir allt mer välorganiserade.

Efter två år av denna växande systematiska skadegörelse är ännu ingen gripen.

Totalt har all denna ödeläggelse sannolikt kostat Malmös invånare mycket lågt räknat tio miljoner kronor vid det här laget. Antagligen är siffran avsevärt större.

Men vad förstörelsen kostat barnen känslomässigt kan förstås ingen mäta i kronor.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!