Privatpersoner har under flera år märkt hur bankernas kontroll av deras pengar skärpts. Ständiga frågeformulär om hur man fått sina pengar – även om det rör sig om ett lönekonto som funnits i årtionden. Lika vanliga är kraven på att man berättar till vem och varför man skickar sina pengar.

Men under de senaste tio åren har svenska banker varit inblandade i ett antal affärer där det varit uppenbart att de hanterat miljardbelopp åt personer som kan misstänkas för penningtvätt.

Där har det inte ställts några kontrollfrågor.

Är alla dessa frågeformulär till privatpersoner och småsparare bara bankernas sätt att försöka ge intryck av att de bekämpar kriminella personers penningtvätt? Det är en fråga man kan ställa sig när man studerar de senaste årens bankaffärer.

2009. Svarta löner och krediter. Swedbank räknade in baltiska kunders svarta inkomster vid kreditprövning. I upptakten till den ekonomiska krisen 2008 anklagades banken att ha uppmanat till oförsiktig belåning.

2015. 85 miljoner kronor i böter. Handelsbanken fick en anmärkning och straffavgift om 35 miljoner kronor av Finansinspektionen (FI) eftersom man inte följt reglerna om penningtvätt. Man bedömde inte riskerna hos alla kunder och kunde inte avgöra när man skulle sätta in speciella åtgärder. Inte heller gjorde man tillräckliga kontroller av kundernas affärsförhållanden. Dessutom var systemet för att automatiskt granska transaktioner ofullständigt. Man utsatte sig för risk att utnyttjas av penningtvättare och personer som finansierar terrorism.

Nordea granskades av FI under samma period. Bedömning: stora brister och ibland ingen riskbedömning av kunderna. FI granskade hundra högriskkunder, exempelvis utländska domare, politiker, diplomater och förmögna personer. Banken dömdes till en straffavgift om 50 miljoner SEK.

2016. Missbedömda risker upp till 80 miljarder. Nordea hade grovt underskattat risken i utlåningen till företagskunder. I en hemlig promemoria från FI som SVD Näringsliv fick del av framgick det att banken bedömdes behöva 50-80 miljarder kronor extra för att klara kapitalkraven.

2016. Nordea fixade brevlådeföretag med avlidna målvakter. Under Panama-affären uppdagades det att Nordea erbjöd viktiga kunder brevlådeföretag i skatteparadis. Banken hade via sitt Luxemburgkontor tagit hjälp av advokatbyrån Mossack Fonseca i Panama för sina förmögna klienters räkning. Man hade även andra aktiva brevlådeföretag där vissa ägare var målvakter, några till och med avlidna. Enligt banken själva hade man sedan 2009 slutat med verksamhet som inte tålde riktig granskning, men uppenbarligen såg man mellan fingrarna.

2016. Nordea får betala 235 miljoner extra i skatt och böter. Nordea sålde sitt huvudkontor i Stockholm och har med hjälp av ett anonymt holdingbolag på skatteparadiset Jersey sett till att få till ett förmånligt upplägg för affären. Kammarrätten underkände upplägget och Nordeas hyresvärd Pembroke upptaxerades med 765 miljoner kronor, och Skatteverket krävde in 235 miljoner kronor extra inklusive böter för felaktig information.

2017. Nordea ger usel rådgivning åt finska åldringar. Nordea i Finland får böter om en miljon EUR och varnas för ha gett dåliga investeringsråd till äldre privatkunder. Man hade inte tagit reda på tillräckligt om kunderna för att veta om placeringsrådgivningens lämplighet. En 90-årig kund sålde sin aktieportfölj och omplacerade pengarna i bankens investeringsinstrument vilket ledde till en oförutsedd skattenota om 100 000 EUR.

2018. Danske Banks i Estland misstänkt penningtvätt i tusenmiljardersklassen. Danske Bank misstänks ha låtit 6200 kunder tvätta pengar, runt 2000 miljarder SEK har slussats genom bankens filial i Estland. Kunderna är främst personer bosatta utomlands men med bankkonto i Estland. VD Thomas Borgen avgick direkt efter avslöjandet.

2019. Swedbank hjälper ryska oligarker. 50 högriskkunder har under åren 2007-2015 slussat minst 40 miljarder kronor från Swedbank till Danske bank i Estland, visar dokument SVT:s Uppdrag Granskning tagit del av. Kunderna har i vissa fall företrätts av målvakter eller haft dolda ägare.

Det avslöjades också att Swedbank lät rysk-uzbekiske oligarken Iskender Mahmudov slussa sex miljarder kronor genom sina 200 konton i banken i Baltikum. När finansmyndigheten DFS i New York begärde ut information undanhöll Swedbank allting om Mahmudov. Skandalen blev så skadlig för Swedbank att VD Birgitte Bonnesen avskedades, bara dagar efter att polisen gjorde razzia mot bankens huvudkontor i Sundbyberg. Även en dåvarande minister i den ryska regeringen Mikhail Abyzov använde sig av Swedbank i Baltikum. Han slussade sex miljarder kronor ut ur Ryssland till skatteparadis. En anställd på banken i Estland ansvarade för ryska toppklienter, som Abyzov och Mahmudov.

2020. Nordea hjälper oligark köpa upp kulturarv i Siena. Nordea var del av ett betalningsflöde med andra banker, men visste inte vilka alla ens egna kunder var. Totalt 17 miljarder kronor gick genom flödena, transaktionerna skedde främst mellan åren 2013 och 2017. I ett fall har man på direkt förfrågan från Deutsche Bank om vem som äger kunden Somitekno Ltd svarat att det har kunden själv inte velat uppge.

Ägaren är den kazakiske affärsmannen Igor Bidilo och Somitneko Ltd är hans offshorebolag på Brittiska Jungfruöarna. Bidilos bolag Sielna spa har köpt upp verksamheter vid kulturhistoriskt viktiga Piazza del Campo i centrala Siena, vilket gett honom smeknamnet Tsaren av Siena. Han blev sedermera misstänk och utredd av schweiziskt och italienskt rättsväsende, efter det att anklagelserna om penningtvätt blev kända.

2021. Danske Bank tar risken att finansiera terrorism. FI hittar brister i Danske banks riskbedömning av produkter och tjänster som riskerar användas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Man konstaterade att banken saknade tillräckliga uppgifter om en stor majoritet av sina kunder. Bara en mindre del av produktklasserna var riskbedömda, och även det på en otillräcklig nivå. Inte heller har man känt till kundernas affärskontakter och dess syfte och art tillräckligt. Senast mars 2023 ska samtliga produkter och tjänster banken tillhandahåller i Sverige vara katalogiserade och riskbedömda.

Källor

Nordea 2015

https://fi.se/sv/publicerat/sanktioner/finansiella-foretag/2015/nordea-far-varning-och-straffavgift/

https://www.affarsvarlden.se/artikel/misstankt-penningtvatt-genom-nordea

Nordea 2016

https://www.dagensarena.se/redaktionen/nordeas-skandaler-hela-listan/

https://www.svd.se/hemligt-pm-fran-fi-80-miljarder-saknas-i-nordea

Igor Bidilo:

https://www.lastampa.it/esteri/la-stampa-in-english/2019/03/08/news/hands-over-siena-how-russian-oil-is-buying-the-tuscan-city-1.33686296

https://tekdeeps.com/fincen-files-the-oligarch-owner-of-the-historic-center-of-siena-investigated/

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/misstankt-penningtvatt-genom-nordea-igen

UG och Swedbank

https://www.svt.se/special/swedbank/

Danske bank (2020)

https://www.fi.se/sv/publicerat/sanktioner/finansiella-foretag/2021/danske-bank-far-forelaggande-att-gora-rattelse/

Nordea

https://sverigesradio.se/artikel/6168610

Nordea Finland

https://svenska.yle.fi/artikel/2017/03/08/en-miljon-i-boter-nordea-prickas-investeringsrad-till-aldre

Swedbank 2009

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/bankkrisen-i-baltikum-swedbank-gav-lan-pa-svarta-inkomster

Nordea upptaxeras

https://www.svd.se/upptaxering-pa-765-miljoner-efter-nordea-upplagg/om/naringsliv

Danske bank Estland

https://www.svt.se/special/swedbank/danskebank/

Filip är reporter på Morgonposten.