Många i USA frågar sig i dag vart Kamala Harris tagit vägen. Själv frågar hon sig nog mest vart hennes medarbetare tar vägen.

Fyra av Kamala Harris viktigaste stabsmedlemmar har lämnat administrationen de senaste veckorna. Bland dem finns hennes kommunikationschef och hennes presstaleskvinna.

New York Post har talat med 18 tidigare eller nuvarande medlemmar av Harris stab. De har berättat att hon sällan bryr sig om att sätta sig in i de frågor hon är ansvarig för. Hon beskrivs också som en mobbare:

”Du tvingas stå ut med ständig själsdödande kritik”.

”Du måste hela tiden stötta en översittare och du förstår inte riktigt varför.”

Nu kan man förstås tänka sig att Harris driver sina medarbetare hårt för att få saker gjorda, och att en del av dem inte klarar kraven.

Men problemet är att hon får kritik för att hon inte uträttar något.

I mars i år utnämndes hon till ”gränstsar” av Joe Biden. Harris skulle reda ut den kaotiska situationen på gränsen till Mexiko, där strömmen av illegala immigranter ökade för varje dag. De första veckorna väntade allmänhet och media på att hon skulle träda fram och berätta vad som måste göras. Men inget hände.

Hon lät meddela att hon ”studerar roten till problemet”. Hon ringde också två telefonsamtal, ett till Guatemalas president och ett till Mexikos. I övrigt hade hon fullt upp med att få pressbilder tagna när hon besökte vaccinationsstationer, firade påsk, besökte småföretagare i norra Kalifornien, lunchade med religiösa ledare, med scouter och med Bill Clinton.

Orsaken till den ökade strömmen av människor som illegalt ville ta sig in i USA var Joe Bidens uttalande om att han som president ville ge de elva miljonerna illegala invandrare som fanns i landet medborgarskap. Det väckte förhoppningar hos hundratusentals människor i framförallt Centralamerika, och de satte sig i rörelse mot USA.

Under Harris tid som ”gränstsar” har antalet omhändertagna barn vid gränsen stigit med 62 procent, antalet omhändertagna illegala immigranter totalt har ökat med 33 procent jämfört med den högsta siffran under Donald Trumps tid som president.

Kamala Harris opinionssiffror sjunker också stadigt. I dag har hon lägre stöd än någon av de fyra föregående vicepresidenterna.

Kanske ska man inte bli förvånad över att situationen förvärrats. Kamala Harris karriär ger inga exempel på att hon fått saker gjorda, förutom att hon ständigt förbättrat sin position.

Stegen på karriärtrappan

Kamala Harris har alltid beskrivit sig som en outsider i politiken som fått kämpa därför att hon är en svart kvinna som växt upp i ett rasistiskt samhälle:

”Jag är svart och jag är stolt över att vara det. Jag föddes svart och jag kommer att dö svart.”

Hennes morfar var indisk diplomat. Hennes mor cancerforskare. Hennes irländske anfader var slavägare på Jamaica. Hennes far ekonomiprofessor vid Stanford.

När Kamala Harris är sju år skiljs föräldrarna. Vårdnadstvisten är hård. Fadern förlorar. Umgänget mellan Kamala och hennes far kommer under åren att vara tämligen begränsat, och han har själv kallat hennes försök att hänvisa till att hon är svart och till sitt jamaicanska kulturarv som ”parodiskt”. Speciellt upprörd blev han när hon i ett radioprogram på frågan om hon rökt marijuana svarade:

“Halva min familj är från Jamaica! Skämtar du?”.

Hennes far kommenterade detta i ett uttalande:

”Mina far- och morföräldrar, liksom mina bortgångna föräldrar måste just nu vända sig i sina gravar över att se sitt familjenamn, sitt rykte och sin stolta jamaicanska kultur utnyttjade i en identitetspolitik strävan bli förknippad med den falska stereotypen av en marijuanarökande lätting.”

När Kamala Harris är tolv år får modern en tjänst i Quebec där hon ska forska och undervisa på McGill University. Kamala och hennes syster Maya skrivs in i en finare katolsk flickskola.

Hennes skolkamrater från åren i Kanada beskriver henne som mycket populär och aktiv i mängder av föreningar. I hennes självbiografi omnämns den tiden på två sidor. Den tiden borde varit mer formande för henne än de tidigare åren i San Francisco – men det är dem hon alltid talar om. Det är mer politiskt gångbart.

Hon återvänder till USA och efter sin universitetsutbildning är hon fast bestämd att ”bli någon”.

Men karriären tar inte fart förrän 1994. Då blir hon den 30 år äldre Willie Browns flickvän.

Förhållandet varar i två år, och kan verka betydelselöst – Harris nämner det inte i sin självbiografi. Hon är vid den tiden en tämligen obemärkt biträdande distriktsåklagare i Alameda County, Willie Brown däremot står på höjden av sin karriär som talman i Kaliforniens kongress, en post han innehaft ända sedan 1981. Han byggde upp total kontroll över kongress och förvaltning genom att utnyttja sin möjlighet att utnämna personer som stödde honom. De fick uppdrag och poster. Något som hans motståndare utan större framgångar försökte bekämpa genom lagförslag och budgetnedskärningar.

Den nya flickvännen Kamala Harris utnämns nästan omgående till två välbetalda, men inte betungande uppdrag.

Distriktsåklagare

Efter 14 år som talman i delstatskongressen blir Willie Brown borgmästare i hemstaden San Francisco.

1998 blir Kamala Harris biträdande distriktsåklagare i San Francisco. Den som rekryterar henne är stadens distriktsåklagare Terence Hallinan. Han beskrev sig själv som ”den mest vänsterprogressive distriktsåklagaren i USA”.

Hallinan och Willie Brown blir vänner på 1960-talet i den kommunistiska studentklubben ”W.E.B Dubois” där Hallinan brukade hålla föreläsningar i marxism-leninism.

Hallinan var i sin ungdom en av USA:s bästa boxare i lätt tungvikt. Sina färdigheter använde han även i gatu- och krogslagsmål. Eftersom hans politiska övertygelse gjorde att han hade lite svårt att förstå begreppet privat egendom roade han sig ibland också med inbrott, stöld och skadegörelse. Hans rika familjs kontakter gjorde att han ändå fick bli medlem i Kaliforniens advokatsamfund.

Det är denne man som handplockar Kamala Harris och 2003 ersätter hon Hallinan som distriktsåklagare.

Stöd från George Soros

Under åren i Hallinans tjänst introduceras hon i det demokratiska partiets innersta krets. Där finns representanthusets demokratiska talman Nancy Pelosi, liksom senatorn Dianne Feinstein. Hon blir vän med miljardärsparet Buell som hör till kungamakarna i det Demokratiska partiet. De leder tillsammans med bland annat George Soros organisationen ”Democracy Alliance”. Man blir medlem om man betalar minst 200 000 USD till kampanjer för demokrater som organisationen rekommenderar.

Pengar från dessa kretsar var avgörande för Kamala Harris när hon först blev distriktsåklagare i San Francisco, därefter Kaliforniens justitieminister och efter det senator från Kalifornien.

Och till slut Joe Bidens vicepresident.

De som tycker att hon är tämligen osynlig blev kanske förvånade när hon 8 december i år infann sig i senaten för att rösta. Omröstningen gällde om den av president Biden nominerade Rachael Rollins skulle bli federal distriktsåklagare i Massachusetts. Det blev hon med rösterna 51 mot 50. Kamala Harris röst fällde avgörandet.

Rollins är känd sedan sin tid som distriktsåklagare i Suffolk County där Boston är huvudorten. Hon införde ett regelverk som innebar att åklagarmyndigheten inte skulle väcka åtal när det gällde 15 typer av brott, däribland olaga intrång, häleri, stöld om värdet understiger 2500 kronor, och förstörande av annans egendom.

Rollins tillhör den grupp av åklagare vars karriärer och kampanjer finansierats av organisationer som George Soros stöder. Kanske var det därför Kamala Harris infann sig i senaten?

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Boris är chefredaktör för Morgonposten.