Den australiske publicisten Julian Assange har av brittiska High Court dömts till utvisning till USA. En distriktsdomare i London hade överklagat det tidigare beslutet från januari om utvisning med hänvisning till att Assange riskerade ta sitt liv, men domstolen gick på USA:s linje. Assanges ombud kan till och med 23 december överklaga utvisningsbeslutet till Högsta domstolen, Supreme Court of the United Kingdom. 

Domare Timothy Holroyde motiverade beslutet med att man fått försäkringar från USA om hur Assange kommer behandlas. Man har blivit lovade att han inte kommer sättas på en så kallad ADX-anstallt, ett federalt högsäkerhetsfängelse. Och även att han kommer få avtjäna ett eventuellt straff i hemlandet Australien. Assange är av amerikanska myndigheter misstänkt på 18 punkter under Espionage act och riskerar ett fängelsestraff på 175 år. Den amerikanska processen mot Assange har pågått parallellt med den svenska. Australien har meddelat att man inte kommer lägga sig i processen och att man respekterar brittisk lag.

Svenska åklagarmyndigheten utfärdade 2010 en internationell arresteringsorder mot Assange. Svea hovrätt fastställde misstankarna som gällande våldtäkt och sexuellt ofredande.

Två kvinnor var målsägande, varav den ena är socialdemokraten och diakonen Anna Ardin. Assange befann sig då i Storbritannien och var misstänksam mot det svenska rättsväsendet som han trodde skulle utvisa honom till USA om han återvände till landet för förhör. 

2012 beviljades Assange asyl av Ecuador och flyttade in i deras ambassad i London. Tiden på ambassaden blev alltmer komplicerad och fysiskt och psykiskt påfrestande för Assange. 2019 upphävde Ecuador Assanges asyl och brittisk polis tog honom till Belmarshfängelset där han suttit fängslad sedan dess. 2015 preskriberades de lägre åtalspunkterna mot Assange i det svenska rättsfallet.

Efter att Assange tagits i förvar av brittiska myndigheter 2019 återupptog svenska åklagarmyndigheten utredningen, men 19 november samma år lade åklagaren Eva-Marie Persson ned undersökningen mot Assange med hänvisning till svag bevisföring. 2020 preskriberades fallet.

2019 släppte FN:s specialombud för tortyrfrågor Nils Melzer en rapport om Assanges situation. Trots att man 30 gånger erbjudit svenska myndigheter att komma och förhöra Assange i England drog dessa ut på tiden och man väckte aldrig åtal under de nio år förundersökningen pågick. Melzer var också starkt kritisk till att Assange inte kunnat få tillräckligt med juridisk hjälp i fängelset och saknat information och filer i den komplicerade amerikanska rättsprocessen mot honom.

2017 hade president Donald Trumps CIA-chef Mike Pompeo och hans stab seriösa planer på att kidnappa och mörda Assange. Wikileaks hade då publicerat Vault 7, en samling dokument som visade CIA:s hackerverktyg, den största dataläckan i myndighetens historia. 

Melzer pekar också på den otroliga press som satts på Assange genom några av världens mäktigaste stater, som USA, och vågen av personangrepp från statstjänstemän och även högt uppsatta personer inom rättsväsenden. Hot, förödmjukelser och andra nedvärderande uttalanden har florerat både i vanlig media och på sociala medier. Från USA:s sida har man ironiskt nog försvarat sina uttalanden med att yttrandefrihet råder.

Rapporten visar också att hans hälsa påverkats mycket negativt av hans situation på ambassaden och senare i fängelset. Extrem stress, kronisk ängslan och tecken som tyder på långvarig psykologisk tortyr konstaterades.

Melzer påpekar i en nyutkommen bok flera oegentligheter kring Sveriges hantering av rättsprocessen mot Assange. Claes Borgström gjorde ändringar i det första förhörsprotokollet med de två kvinnorna som anmält Assange. Borgström, som var JO 2000-2007, var kvinnornas målsägarbiträde och ville öka möjligheten till ett åtal genom att göra ändringar i protokollet. Detta skedde också, då överåklagare Marianne Ny återöppnade det åtal som chefsåklagare Eva Finne lagt ned. Enligt Melzer är den långdragna och plågsamma hanteringen av Assange en effekt av ett samspel mellan olika nationers myndigheter.

Assange fick en mindre stroke 27 oktober i sin fängelsecell. Han har fått ett hängande ögonlock, vissa minnesproblem och tecken på neurologiska skador. Stroken ska ha skett i samband med ett videoförhör med Hight Court i oktober. Assange tar nu medicinering mot stroken och har genomgått magnetröntgen. 

Bakgrund: Assange och Wikileaks

Amerikanska myndigheter påstår att Assange via Wikileaks försatt människor i fara genom att publicera säkerhetsklassade dokument. Dokumenten rör militära och diplomatiska hemligheter. En uppseendeväckande publicering var dokumentation över döda i Irakkriget 2004-2009. Över 66 000 civila dödsfall dokumenterades i fältrapporter, varav 15 000 inte tidigare hade erkänts av USA. Dokumenten visade också hur man inte undersökt fall av tortyr, våldtäkter och andra övergrepp mot civila av amerikanska soldater och deras allierade.

Wikileaks har även släppt dokument rörande USA:s invasion av Afghanistan och ett antal andra uppmärksammade samlingar av dokument och e-post från olika länder. Man uppmärksammades stort under det amerikanska presidentvalet 2016 då man släppte e-postläckor från Hilary Clinton och det Demokratiska partiet. Clinton har upprepade gånger påstått att Assange är ett verktyg för rysk underrättelsetjänst och att han går Vladimir Putins ärenden. 

Filip är reporter på Morgonposten.