Hotar ett verkligt krig mellan Ryssland och Ukraina eller rör det sig om ett ordkrig som nu återigen brutit ut; ett förhandlingsspel där alla parter med hjälp av hot försöker förstärka sina positioner? 

G7-länderna, vars utrikesministrar i helgen samlades i Liverpool, hotar nu Ryssland med massiva sanktioner om Ukraina invaderas. Det är det senaste steget i upptrappningen av konflikten mellan Ukraina och Ryssland. Det videosamtal som hölls i förra veckan mellan USA:s president Joe Biden och Rysslands Vladimir Putin, gjorde inget för att dämpa de motsättningar som finns.

Under videosamtalet ställdes Biden inför flera krav från Putin. Denne ville ha garantier för att Nato ska sluta expandera österut. Dessutom ville han ha ett löfte om att Ukraina inte ska inträda i Nato.

Dagen efter videokonferensen utvidgade Putin sina önskemål med att han också ville ha garantier för att det inte skulle dyka upp nya vapen eller fler Nato-soldater i länder som gränsade mot Ryssland.

Bidens svar kom två dagar senare. I ett samtal med Natomedlemmar lovade han att de länder som ligger längst österut ska få ”ytterligare resurser”.

Den brittiska utrikesministern Liz Truss förklarade under G7-mötet att alla former av ekonomiska sanktioner var tänkbara och hon kunde dessutom tänka sig att strama upp det egna landets lagar mot penningtvätt för att försvåra för de ryska oligarker som sökt sig till London, och placerat en stor del av sina tillgångar där.

Under måndagen samlas EU:s utrikesministrar i Bryssel och de väntas också påbörja förberedelser för att införa sanktioner mot Ryssland. I första hand mot den ryska Wagner-gruppen som tillhandahåller legosoldater över hela världen. Förband från gruppen har deltagit i strider i Ukraina, Syrien, Libyen och Sudan.

Frankrike trycker hårt på just sanktioner mot Wagner-gruppen. Men orsaken i det fallet kan vara att Wagner-gruppen har stor närvaro i en del av vad som Frankrike betraktar som sina intresseområden i Afrika.

Ingen omedelbar risk

Även om ordkriget hårdnat är det fortfarande oklart om ett verkligt krig kan vara nära förestående.

Ukraina hävdar att Ryssland sänt stridsvagnar, prickskyttar och artilleri till frontlinjen i de regioner som sedan 2014 kontrolleras av utbrytare.

Men i videomötet mellan Biden och Putin och på G7-mötet är det de ryska trupperna innanför landets egna gränser som diskuterats som ett hot, och som betraktas som en förberedelse för en möjlig invasion av Ukraina.

Amerikanska underrättelserapporter talar om styrkor på upp till 100 000 man på den ryska sidan av gränsen.

Ingen hävdar att det finns ett omedelbart hot om invasion eller att Putin fattat beslut om en invasion. Ukraina och USA:s underrättelsetjänster har dock uttalat att det de ser som en rysk uppladdning kommer att vara klar mot slutet av januari 2022, och att en invasion då blir fullt möjlig.

Den ryska ståndpunkten är att man har rätt att förflytta trupper som man vill inom sina egna gränser och den biträdande utrikesministern Sergej Rybakov har varnat för att spänningarna riskerar att leda till en situation liknande den 1962. Då ledde Sovjetunionens utplacering av robotar på Kuba till en konfrontation mellan Sovjet och USA som fick många att frukta för ett kärnvapenkrig mellan stormakterna.

Det Ryssland oroas mest av är risken för att Ukraina ansluter sig till Nato. Då har Putin förklarat att man utgår från att utplacering av Natos offensiva vapen blir nästa steg – och därmed skulle hotet mot Ryssland öka avsevärt.

I dag är den västerländska militära närvaron i Ukraina begränsad. Storbritannien hjälper till med att bygga två flottbaser i landet och USA har skänkt två patrullbåtar från sin kustbevakning. Den ukrainska armén har dessutom utrustats med amerikanska pansarvärnsrobotar.

Oklart är dock hur långt USA är berett att gå. Om Ryssland invaderar Ukraina har president Biden talat om motåtgärder ”som ingen någonsin sett maken till”. Samtidigt har han förklarat att en militär insats inte är tänkbar.

Boris är chefredaktör för Morgonposten.