Det första man upptäckter som utlänning när man flyttat till Nederländerna är att holländarna cyklar överallt. Samt att dom tycker det är konstigt om du inte cyklar överallt, säg 25 km till jobbet. Enkel väg.

Det andra man upptäcker är att kosten primärt verkar bestå av bröd. Vitt, industriprocessat, smaklöst bröd som inte går att bre riktigt smör på utan att det smulas sönder och till slut får rullas ihop (och slängas).

Brödkvaliténs avsaknad av kompatibilitet med smör löses genom att man helt enkelt har tagit fram särskilt bredbart smör, alltså smör som man gjort mjukt, genom raps- eller olivolja.

Eller kanske ännu enklare genom att man helt enkelt har andra saker på mackan, som Nutella eller ”hagelslag”, en slags chokladströssel.

Fyra eller fem skivor av detta och ett glas mjölk och frukosten är klar.

Till lunch lyxar man till det med samma bröd, till 90 procent bestående av luft, men ovanpå rapsoljan lägger man osaltad smaklös industriprocessad ost, eller kanske ”filet americain”. En sorglig mjuk industriprocessad bredbar variant av råbiff.

Men kom ihåg, vill du ha en ”broodje gezond”, en hälsomacka, då är det bara ost och en tunn, tunn skiva skinka som gäller. Två till tre sådana mackor och ett glas filmjölk och lunchen är avklarad.

Nu kanske du som läsare tänker att jag avsiktligt försöker ge holländarna dåligt rykte för sina matvanor, och då har du helt rätt. Min förhoppning är att denna krönika ska nå Nederländernas ambassadör i Sverige och att han vidarebefordrar dessa ord till expeditionsministären som omedelbart förbjuder rapsolja i smör.

Men jag har föga hopp om att kunna förändra holländarnas sektlika beteende när det gäller mat och bröd. De är en nation som med emfas samlas kring bröd av så dålig kvalité att en sedan två dagar kvarglömd Skogaholmslimpa framstår som en saftig smaksensation.

För holländarna är mat bara bränsle.

Kolhydrater ger flest snabba kalorier. Vitt bröd ger flest kolhydrater. Alltså äter man vitt bröd morgon, middag, kväll. Smidigt och enkelt. Om det sedan dessutom inte smakar någonting, desto bättre. Det gör det enklare att äta snabbt.

Holländarna är fokuserade på helt andra saker. Att jobba till exempel.

Nu bor jag nedanför floderna, alltså i det som resten av Nederländerna ser som det oorganiserade, livsnjutande, lite lata, katolska Brabant. Men det är ändå lätt att anlägga en lutheransk och kalvinistisk analys där ett enkelt liv med enkel mat och hårt arbete premieras före ett bröd det går att breda smör på.

En macka kan man förbereda hemma, äta vid skrivbordet på några minuter, på så sätt kan man bli klar med jobbet snabbare.

Så har man mer tid till att cykla sina 30 km hem. Då kan man göra av med kolhydratkalorierna dessutom.

Och när man väl kommer hem, då äter man faktiskt riktigt lagad varm mat tillsammans med familjen.

Kanske inte så dumt ändå.

Om nu bara brödet var ätbart.

Stefan Nilsson-Kawamura