Bränslepriserna skenar till nya rekordhöjder och Sverige har i skrivande stund världens dyraste dieselpriser. Bensinpriset är inte långt därifrån. Politiker skyller på stigande oljepriser, men de har inte alls ökat i samma takt som bränslepriset. Skatten har däremot successivt höjts tills den kostar mer än produkten – drygt 60 procent utgörs av skatt. Vad är syftet? Att försöka påskynda omställningen till en elektrisk bilpark.

Politiker pratar om att vi snabbt måste frigöra oss från våra ”fossila bojor”. De slår sig för bröstet under FN:s klimatmöten, där de vill gå i bräschen med en modell som andra länder ser upp till och följer.

Men det är vi som bor i ett av Europas mest glesbebodda länder som betalar genom att tanka dyrast i världen. Räddar vi verkligen klimatet på det sättet? Och är det rimligt?

Kan det inte till och med vara så att vi ”räddar klimatet” på ett sätt som inte är miljövänligt? Omställningen till elbilar måste ske i takt med att infrastrukturen byggs ut, forskning och utveckling går framåt och priserna reduceras. Vi har redan idag stora problem med distribution och produktion av el, vilket jag personligen påminns om när jag ser oljekraftverket i Karlshamn tuffa för fullt. Vi ökar blandningen av biodrivmedel i våra fossila bränslen, dock består den större andelen av importerat och palmoljebaserat ful-biodrivmedel från Asien. Bakom de gröna och goda budskapen gömmer sig en förvirrad politik. De miljövänliga produkterna, är ofta allt annat än just … miljövänliga.

Om vi skulle kunna ladda allt fler elbilar på ett vettigt sätt, skulle de flesta ändå inte ha råd med en elbil. Mycket talar dessutom för att det är mer miljövänligt att fortsätta köra sin gamla fossildrivna bil än att köpa en ny elbil. I alla fall än så länge. Batterierna behöver utvecklas och effektiviseras, och det ökade behovet av batteriproduktion kräver mängder med nya gruvor som hotar vattenkvalitén och sprider gifter. Och arbetsförhållandena är många gånger vidriga vid brytningen.

Det kommer dröja ett tag med elbil för min egen del. Men hur mycket får bränslet kosta innan det påverkar ens frihet? Sannolikt är denna gräns nådd för många, kanske redan för länge sedan. Tar man hänsyn till inflationen, ökade reallöner och mer bränsleeffektiva bilar, ser det faktiskt ut att vara ungefär lika dyrt att köra bil idag som för 30 år sedan. Så varför är folk så arga just nu? 

När priset höjts så snabbt (dieseln har höjts 29 procent på ett år, bensinen 23 procent), vaknar folk. De dolda skatterna har på kort tid blivit synliga. De som reagerar starkast och som drabbas hårdast är de som bor på glesbygden. Lönenivån är lägre, avstånden längre, och få har möjlighet att köpa en ny och mer bränslesnål bil. Lägg där till bonus-malus-systemet och oförändrade reseersättningar som fastställdes när bränslet kostade hälften så mycket. Även många företag blir drabbade, vilket riskerar att leda till färre jobb i glesbygden.

Det känns orimligt att ett land där majoriteten är beroende av bilen, ska axla hela världens klimatångest och urmjölkas likt statliga kassakor. Skattepengar som för övrigt inte ens är öronmärkta för att gynna bilisterna, vilket gör att många tankande människor säger som Leif Östling: ”Vad fan får jag för pengarna?”.

Ramona Karlsson