Det nya läkemedlet Lecanemab har givit hopp om hjälp för många Alzheimerspatienter – och deras anhöriga. Nu visar det sig att det är mycket dyrt.

Lecanemab har nyligen godkänts i USA. Sveriges Radio har pratat med professorn i hälsoekonomi Linus Jönsson vid Karolinska institutet som säger att det i USA kan kosta 265 000 kronor per patient och år.

Jönsson berättar också att kanske 100 000 svenska patienter skulle kunna ha nytta av Lecanemab. En multiplikation ger att det skulle kosta 26,5 miljarder att behandla dem alla med det nya läkemedlet. 2021 köptes det läkemedel på recept i Sverige för 33,2 miljarder kronor.

Europeiska läkemedelsmyndigheten (Ema) har inlett en granskning av Lecanemab. De flesta tror att det kommer godkännas.

Ekot på Sveriges Radio har också pratat med hälsoekonomen Gustaf Befrits som sitter i Rådet för nya terapier (NT-rådet). NT-rådet ger rekommendationer till landets regioner om användning av vissa nya läkemedel. Rekommendationerna bygger på ekonomiska och etiska prioriteringar.

– Det är ett väldigt utmanande pris, säger han till Ekot.

Befrits resonerar kring kostnaden och konstaterar att efterfrågan är hög, och att läkemedlet förmodligen kommer gå att sälja till ett mycket högt pris.

Lecanemab har tagits fram av det svenska forskningsföretaget Bioarctic, vars aktie gick som en raket på Stockholmsbörsen förra året. Under två dagar i september ökade kursen med 242 procent – från 92 till 315 kronor.

Alzheimers sjukdom

De flesta som drabbas av demens är över 65 år. Minnet försämras, den drabbade kan få svårt att hitta orden och glömmer namn och kan få svårt att hitta. Oftast är det närminnet som påverkas.

Demensen kan också påverka den sjukas personlighetet Den kan bli lättirriterad, initiativlös och tappa tappa lusten för tidigare intressen.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. WHO uppskattar att den utgör 60–70 procet av alla demensfall i världen. Enligt en svensk undersökning från 2012 uppskattades att drygt 5 procent av alla över 65 i Sverige lider av Alzheimers.

Alzheimers sjukdom är en neurodegenerativ sjukdom som hittills är obotlig. En av orsakerna till Alzheimer är proteinet beta-amyloid, som lagras i hjärnan. Det är det proteinet som bekämpas av Lecanemab, men inte heller Lecanemab botar sjukdomen. Det sätts in i ett tidigt stadium och kan skjuta upp sjukdomsförloppet.

Gustaf Befrits förklarar för Ekot att det kan dröja innan svenska patienter kan få del av läkemedlet, även om NT-rådet skulle säga ja.

Först ska de diagnosticeras och sedan ska de bedömas som lämpliga för behandling.

– Det går inte att klara av 100 000 patienter på en eftermiddag, konstaterar Befrits.

Han bedömer sedan att det skulle ta ett till två år innan svenska Alzheimerpatienter får tillgång till Lecanemab.

I höstas gruppvåldtog gänget en kvinna bakom Casino Cosmopol i Malmö. Nu tillrättavisas de av Malmö tingsrätt.

Den våldtagna kvinnan är i 20-årsåldern.

Domen föll i fredags. Först slår tingsrätten fast att det är ställt utom rimligt tvivel att de tilltalade tillsammans och i samförstånd har gjort sig skyldiga till våldtäkt.

Tingsrätten konstaterar att våldtäkten varit grov. Kvinnan har utsatts för den av fem personer, det har förkommit visst våld, förloppet har varit utdraget, penetrationen har varit vaginal, anal och oral. Handlingar som man konstaterar ger en känsla av total hjälplöshet hos offret och på ett ytterst starkt sätt kränker offrets integritet.

Gärningsmännen var vid tiden för brottet den 22 oktober mellan 15 och 18 år gamla.

18-åringen, den statslöse Amer Tamem, döms till fem års fängelse.

Av de övriga fyra, som alla var under 18 år gamla, döms tre till sluten ungdomsvård mellan 10 och 13 månader.

Den yngste döms till ungdomsövervakning i ett år.

Rätten, rådmannen Håkan Olaussen och nämndemännen Dragan Anicin, Lars Danred och Ursula Larsson, var enig.

Våldtäkten skedde i Kungsparken, bakom Casino Cosmopol. Den avbröts av två patrullerande poliser. Flera patruller kom snabbt till platsen och kunde hjälpa till att fånga in de flyende våldtäktsmännen.

Männen nekade till brottet.

# More images available in the Full Article

Ungdomsövervakning

Rätten konstaterar först att straffvärdet för Tayssir Hedars gärning är ett års fängelse. Inte 5 år som 18-årige Tamem fick, eller något där emellan:

"Med beaktande av Tayssir Hedars ålder motsvarar straffmätningsvärdet fängelse i ett år."

Hans ålder blir sedan en faktor en andra gång. På grund av hans ålder döms han ändå inte till fängelse:

"Det höga straffmätningsvärdet och brottets art innebär att det ligger nära till hands att anse att det föreligger synnerliga skäl för fängelse. Med hänsyn till Tayssir Hedar mycket unga ålder menar dock tingsrätten påföljden i hans fall ska bestämmas till ungdomsövervakning i ett år."

Ungdomsövervakning kan utdömas i lägst sex månader och som högst ett år. Det utdelas till gärningsmän mellan 15 och 17 år som har begått allvarligt brott eller upprepad brottslighet.

Tayssir Hedar måste träffa en särskild koordinator inom frivården två gånger i veckan. Han får så kallad helghemarrest, och får inte lämna hemmet på helgkvällar och helgnätter.

De dömda

Statslöse Amer Tamem, född 2004, döms för grov våldtäkt till fängelse i 5 år.

Adham Al Sayasneh, född 2005, döms för grov våldtäkt till sluten ungdomsvård 1 år 1 månad.

Syriske medborgaren Hussein Mashan, född 2005, döms för grov våldtäkt till sluten ungdomsvård i 1 år 1 månad.

Yamen Aldughaim, född 2006, döms för grov våldtäkt till sluten ungdomsvård i 10 månader.

Syriske och svenske medborgaren Tayssir Hedar, född 2007, döms för grov våldtäkt till ungdomsövervakning i 1 år.

Vid tiden för häktningsförhandlingarna den 26 oktober var Adham Al Sayasneh och Yamen Aldughaim syriska medborgare. Tayssir Hedar var vid samma tid bara syrisk medborgare. (Källa: jämförelse av uppgifterna i domen och häktningsframställningarna)

Tre kvinnor kidnappades, drogades och våldtogs i en lägenhet Falkenberg.

Zayar Kamaran Mahmod och Sarmad Blasini ska ha hållit tre unga kvinnor i en lägenhet mot deras vilja och våldtagit dem mellan torsdagen och fredagen i förra veckan.

De häktades under eftermiddagen för människorov och grov våldtäkt.

Blasinis häktningsförhandlingen fördröjdes eftersom tolken inte hade avlagt tolked och inte vågade uppge sitt namn så Blasini hörde det. Han skulle tolkat på den nordkurdiska dialekten Badinani.

Kamaran Mahmod fick tolkhjälp på kurdiska.

De unga kvinnorna hölls i Blasinis lägenhet mot sin vilja mellan torsdag och fredag förra veckan, menar åklagaren. De ska ha utsatts för grova våldtäkter och enligt tidigare uppgifter ska de ha blivit drogade.

En av kvinnorna lyckades rymma från lägenheten barfota och slå larm. Vittnen har berättat om en stor polisinsats som följde, där poliser med dragna vapen och polishund stormade lägenheten där de unga kvinnorna hölls.

Lägenheten ligger på Strandvägen i Falkenberg, nära Tullbroskolan.

– Jag gör det inte för att jävlas, men när det är ett så känsligt läge så vill jag inte lämna fler upplysningar.

Jouråklagaren Klas Lundgren är förtegen på grund av förundersökningssekretess, men några uppgifter kom ur honom.

Offren har kallats unga kvinnor och tonåringar. Kan man sluta sig till att de är 18 eller 19 år?

– Det finns ingen definition på det ena eller det andra där.

– Man kan sluta sig till att de är över 15, det kan man göra. Man kallar kanske inte 13–14-åringar för unga kvinnor. Tonåringar mellan 15 och 19 kan man kalla för unga kvinnor.

Så du vill inte säga om de är över eller under 18?

– Nej, jag gör inte det nu, säger Lundgren.

Intilliggande Tullbroskolan är en högstadieskola.

Klas Lundgren berättar att det hållits ett tiotal förhör. Det hölls förhör med de båda misstänkta redan i fredags. De utsatta kvinnorna har hörts och några vittnen.

Det kan bli Klas Lundgren som får ärendet på sitt bord, eller någon annan på åklagarkammaren i Halmstad. Under häktningsförhandlingen drev han det som jouråklagare.

Finns det tecken på att detta är en del i ett större sammanhang, med fler inblandade än de två misstänkta?

– Det är också för tidigt att uttala sig om.

För att du inte vet eller för att du inte kan?

– Man kan aldrig utesluta att det är en del i ett större sammanhang, men det finns inga uppenbara tecken på det i nuläget.

Tror du att kvinnorna följde med frivilligt till lägenheten?

– Det finns uppgifter om hur det där har gått till, men om man ska säga om det är frivilligt eller inte ... Det är en bedömningsfråga, faktiskt.

Häktningsförhandling

I fredags anhölls de båda för olaga frihetsberövande och grov våldtäkt. När helgens jouråklagare lämnade in sin häktningsframställan på söndagen hade han uppgraderat brottet till människorov.

Både människorov och grov våldtäkt har ett minimumstraff på över två års fängelse. Då ställs lägre krav på åklagaren att visa att det finns risk för fortsatt brottslighet, flyktfara eller att personen kan förstöra utredningen.

– Då räcker det med tillstymmelse till någon av riskerna för att personen ska bli häktad, förklarar Lundgren.

Straffet för människorov är fängelse mellan 4 och 18 år, eller livstid. Straffet för grov våldtäkt är fängelse mellan 5 och 10 år.

Enligt Aftonbladet har den ena mannen tidigare dömts för misshandel till 8 års fängelse, och dessutom för stöld och brott mot knivlagen. Båda är dömda för narkotikabrott.

Nu blir kaffet billigare. Kilopriset sjunker med 10 kronor enligt Matpriskollen. Men Gevalia väljer att gå mot strömmen.

Matpriskollens vd Ulf Mazur har intervjuats av TT. Han säger att alla de större kedjorna sänker kilopriset med uppemot 10 kronor. Butikschefen på Willys Örebro Marieberg, Björn Freij, bekräftar sänkningen:

– Det skiljer lite, men i snitt ungefär fem kronor per paket.

Den där tian per kilo som Matkollen pratar om?

– Ja, det stämmer jättebra.

Enligt SCB:s inflationsindex KPI var inflationen 12,3 procent i december. Livsmedelspriserna har ökat tretton månader i rad så sänkta kaffepriser är åtminstone en liten tröst.

– Det är dit man vill att inflationen och allt ska hamna. Även om de kanske gjort höjningar så har de kunnat stabilisera det och fått bättre koll på kostnaderna. Och gör de sänkningar så gör vi sänkningar, förklarar Björn Freij.

Gevalia mot strömmen

Morgonpostens favoritindikator när det kommer till inflation är Twitteranvändaren som kallar sig Guld & gröna skogar. Han har sin matkasse som han handlat på Willys i Örebro de senaste två åren. Förutom en marginell sänkning i maj 2021 har priset bara stigit för kaffesugna örebroare.

Guld & gröna skogar har Gevalia mellanrost i matkassen. Den största höjningen kom för ett år sedan när priset höjdes med hela 15 kronor, från 86 till 101 kronor/kg. I januari låg det på nästan 119 kronor.

Det har gått tre veckor sedan Fredrik, som han heter, gjorde sin senaste uppdatering så vi skrev och fick svar:

Hej! Sista mätningen som gjordes 11 januari visade 118,89 kr per kilo. Tittar jag idag har samma vara ett kilopris på 130,89 kr (?!). Så jag ser ingen mattning, tvärtom. /Fredrik

Dyrare kaffe i Örebro, med andra ord. Det stämmer inte alls med Matkollens glada budskap.

Nu framgår det säkert varför vi ville prata med just Björn Freij på Willys i Örebro. Han har svaret:

– Vi har sänkt priset på alla sorter utom Gevalia, för Gevalia har aviserat en prishöjning. För alla övriga leverantörer sänkte vi priserna i onsdags.

Vet du varför Gevalia har höjt priset i stället för att sänka?

– Det vet jag inte. Gevalia ägs av ett företag som heter JDE – det är inget svenskt företag (holländska Jacobs Douwe Egberts, reds anm). Ett multinationellt företag. Varför de har valt att höja, det har jag inte fått något svar på.

– Jag vet bara att Löfbergs, Arvid Nordquist och Zoégas har sänkt sina priser. De har väl kommit till rätta med skördar och kan få till en bra prisbild.

När kaffepriset sjunkit och priset på Gevalia har gått upp, syns det på försäljningen?

– Det är klart det märks. Gevalia står still i hyllan och de andra sorterna rör sig mer. Kunderna är priskänsliga nu och tittar mer på vad varorna kostar, avslutar Björn Freij.

Goda skördar

Ulf Mazur på Matkollen har förklarat prissänkningen med att kaffeskördarna i Brasilien har varit bättre än väntat, samtidigt som efterfrågan har minskat.

På råvarubörserna har priset på kaffe varit på väg ned från höga nivåer i snart ett halvår. Det stora fallet kom i oktober och november. I New York nåddes toppen i februari 2022 med 2,58 dollar per pund (454 gram). Bottennoteringen nåddes den 11 januari med 1,44 dollar. I går, den 2 februari låg priset på 1,78 dollar.

Morgonposten har försökt nå Gevalia och Jacobs Douwe Egberts för en kommentar, men har ännu inte fått något svar.

https://twitter.com/StadlerViktor/status/1614971066161545217

Bönderna är förtvivlade. Gäss och tranor förstör för miljonbelopp när de äter sig mätta på sådden.

Fåglarna bekämpas med hagelbössa eller olika skrämselmetoder. För att skrämmas används bland annat laserpekare, inspelade fågelskrik, gasolkanoner och stora uppblåsbara figurer.

Skrämsel fungerar en kort tid tills fåglarna inser att det är ofarligt. Även när det fungerar är det inte helt optimalt:

– De flyttar sig bara och så får grannen dem i stället, säger Örjan Bertilsson, spannmåls- och grisbonde i Blixtorp utanför Varberg.

Bertilsson har problem med gäss och tranor på sina marker. För några år sedan förstörde vitkindad gäss en hel åker med åkerbönor för honom.

Han försöker försvara sig mot fåglarnas härjningar med stora vajande flaggor och gasolkanon. Flaggorna bryr sig fåglarna inte så mycket om längre.

– Den ger ifrån sig en smäll, säger han om gasolkanonen.

– Den har ett tidur så man kan ställa in den att starta klockan sju på morgonen och sen smäller den en gång i kvarten eller vad man väljer.

Tar gässproblemet mycket tid från annat?

– Jo. man måste passa det hela tiden. När de tog åkerbönorna så kom de femtusen och jag hann aldrig reagera.

Han har satt upp en viltkamera så han kan se på sin telefon när fåglarna kommer.

De tre största bovarna är tranan, grågåsen och den vitkindade gåsen. Tillsammans står de för 89 procent av skadorna för de svenska jordbrukarna.

Sångsvanen orsakar bara fyra procent av all skada men ser man bara till dess favoritföda raps är den ett stort problem.

Ett växande problem

Enligt forskarna på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har de stora betande fågarna vuxit i antal. Vissa arter har varit fridlysta och kunnat växa sig livskraftiga. Det kanske största skälet är att jordbrukets utveckling har givit tillgång till säker föda året om.

Nu sår bönderna också på hösten för att kunna skörda i början av sommaren. Många fåglar som förut flyttade söderut väljer i stället att stanna i Sverige.

Fram till 90-talet uppskattades antalet gäss i Sverige i januari månad till under 50 000. 2019 hade antalet stigit till över 250 000.

– Det är jättefint med fåglar, men flera tusen gäss som slår rätt ner är inte lika roligt. Likadant tranorna. Stora fötter har de. De är hemska. De ska vara i Hornborgasjön och inte här, tycker Örjan Bertilsson.

Den vitkindade gåsen är ett exempel på en fågelart som vuxit sig stark. Den har varit fridlyst länge, men sedan ett par år tillbaka är det tillåtet med skyddsjakt på den. Samma med trana och sångsvan.

Grågåsen, Sveriges vanligaste gås, är inte fridlyst.

Enligt SLU står Tranor står för 34 procent av skadorna i landet, vitkindade gäss för 28 procent och grågäss för 27 procent.

Tranor är särskilt förtjusta i korn och potatis. De vitkindade gässen gör störst skada på vallar och betesmarker men äter också gärna korn och foderspannmål. Grågässen uppskattar korn, vete och vallväxter.

Större budget

I år har anslaget till länsstyrelserna ökat med 15 miljoner kronor. Nu finns det 67,8 miljoner kronor som lantbrukarna i Sverige kan få i ersättning. Om deras ansökningar godkänns. Örjan Bertilsson berättar om när han försökte:

– När de åt upp åkerbönorna för tre år sedan så ringde jag och anmälde det.

Länsstyrelsen ville komma ut och se själva att gåsen åt av grödorna, annars skulle det inte godkännas.

– De skulle hyra en bil först så de kunde inte komma på 2–3 dar. Då hade gässen redan stuckit.

– Det funkar ju inte. Byråkrati, du vet. Är det helt uppätet och alla plantor ligger helt utslagna på backen så finns det ingen annan förklaring, tycker man.

Blir du trött på det ibland?

– Nej, jag är så jävla envis så jag kommer aldrig ge mig. Som egenföretagare så ... Nej.

Men det kan ju inte vara därför du vill vara bonde, för att behöva jaga gäss?

– Men alltså, vi lägger ner så mycket tid och det är så jäkla fint när våren kommer, och man sår och ser det växa. Sen är det totalförstört på en dag, när man lagt ner så mycket jobb och pengar. Så ja, det gör att man blir lite trött på det.

Åklagaren: Polischefen Mats Löfving misstänks för grovt tjänstfel och tjänstefel för agerandet i Linda Staaf-härvan.

Det grova tjänstefelet gäller hur han tillsatte Staaf 2015.

Det andra brottet avser tilldelningen av tjänstevapen till henne 2020. Mats Löfving förnekar att han gjort något brottsligt.

Linda Staaf erkände i december att hon och Löfving haft en relation, vilket Morgonposten rapporterat om. Hon sa då att:

– Vi utvecklade senare även en privat men ytlig relation när han var min chef vid Noa, men vi har aldrig varit närstående.

Hennes uttalande kom efter att Expressen valt att lyfta fram märkligheterna kring hennes tillsättning, vilket Morgonposten också hade gjort mer än fyra månader tidigare.

Många har konstaterat det märkliga i att kalla en stormig och flerårig relation för ytlig. Löfvings svartsjuka ledde till och med till en polisanmälan (som dock lades ned).

Det kan möjligtvis ha varit sant att den var ytlig för Staaf – om det bara handlade om köttets råa lustar, eller om att komma upp sig i karriären. Eller så säger hon det för att tona ned allvaret i korruptionen. Det står var och en fritt att spekulera.

Nu kanske vi får ett svar på hurdan deras relation var, när vice överåklagare Bengt Åsbäck ska bevisa att tillsättningen av henne 2015 var ett grovt tjänstefel. Då kanske vi också får ett svar på när den inleddes. Staaf hävdar att det var efter att han tillsatte henne.

I pressmeddelandet från Åklagarmyndigheten står det att både Löfving och Staaf är förhörda. fler vittnen kommer att förhöras och inhämtad digital bevisning ska anlyseras.

Löfvings karriär

Mats Löfving tog ett steg bakåt i karriären i oktober 2020. Då slutade han som chef på Nationella operativa avdelningen (Noa) och som ställföreträdande rikspolischef. I stället blev han regionpolischef för polisregion Stockholm. Om det var helt frivilligt eller om det berodde på dålig stämning i högkvarteret vet bara Löfving och rikspolischefen.

Innan han kom till nyinrättade Noa 2014 var han länspolismästare i Östergötlands län i tio år. Där lärde han känna underchefen för ekonomiavdelningen Linda Staaf i en eller annan utsträckning. Hon var då chef för en intern ekonomienhet.

Han tog en juristexamen 1988. Mellan 1988 och 2004 arbetade han sig upp i systemet via olika chefspositioner. Morgonposten har skrivit om polischefer med endast akademisk bakgrund och utan poliserfarenhet. Löfving är inte en av dem men om man gräver lite så är frågan om han har så mycket erfarenhet från ute på fältet.

Efter examen från på Polishögskolan 1981 och fram till 1988 arbetade han på ordningspolisen i Norrköping. Det är längesen nu men snacket går fortfarande om hur han hellre satt i receptionen och pluggade juridik än åkte radiobil.

– Det kommer från folk som jobbat med honom, eller varit i samma turlag, säger en källa till Morgonposten.

Rikspolischefen tog bort Löfving från tjänsten som regionpolischef i Stockholm i december när Särskilda åklagarkammaren inledde sin förundersökning. Det var ännu ett steg bakåt i karriären. Kanske slutar det där det började, i Norrköpingspolisens reception?

– Antingen brinner man för polisarbetet eller så vill man göra karriär. Då sitter man hellre i vakten och pluggar juridik och tar emot anmälningar från folk som fått sina plånböcker stulna, säger samma källa.

Linda Staafs uppdrag som underrättelsechef på Noa har upphört. Hon skulle börjat en ny tjänst på Justitiedepartementet i januari men det stoppades av nuvarande chefen på Noa, Johan Olsson.

Bandidosledaren Mehdi Seyyed är gripen av polis. Han sitter häktad, anhållen för grovt bedrägeri och penningtvätt.

Polisen slog till mot två adresser i Göteborg i går med koppling till Seyyed. Enligt uppgift fann man en betydande summa pengar i kontanter.

Åklagare Eva Wintzell arbetar på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet (RIO). Hon har sagt till media att det finns flera brottsmisstankar, mot Seyyed och en annan person som också är anhållen.

Wintzell säger att det handlar om förmögenhetsbrott men hänvisar i övrigt till förundersökningssekretess. Men polisen har uppgivit till Expressen att det handlar om grovt bedrägeri och penningtvätt.

Den tidigare ledaren för Bandidos Göteborg jobbar numera dubbla skift. Han driver en exklusiv pizzeria samtidigt som han arbetat med säkerhet på Europanivå inom Bandidos MC.

Karriär inom Bandidos

Mehdi Seyyed kom till Sverige och Göteborg som fjortonåring från Iran 1989. Samma år som motorcykelklubben Bandidos startade sin första avdelning i Europa – i Frankrike.

Seyyed hamnade i förorten Gårdsten. I slutet av 90-talet dömdes han till fängelse ett par gånger för brott som olaga frihetsberövande, dopingbrott, vapenbrott och misshandel.

Tidigt 00-tal dömdes han också till fängelse ett par gånger för bland annat grovt vapenbrott och misshandel

Han var med och grundade Bandidosavdelningen i Göteborg 2002 och blev ganska snart ledare för den, med titeln president. Motorcykelklubben etablerade sig i Sverige 1995, då i Helsingborg.

Han dömdes till sju års fängelse 2009 för att beordrat bilsprängningar i Hisings Backa och på Storgatan i centrala Göteborg tre år tidigare. På Storgatan placerades en handgranat under en bil som tillhörde vaktchefen på den populära Avenykrogen Nivå.

När den så kallade superbunkern i Kumla öppnade 2009 placerades Mehdi Seyyed i den.

Senare samma år var Seyyed målsägande i en rättegång. Då dömdes ledaren för fängelsegänget Asir till fem års fängelse för att ha förberett ett mord på honom.

Han släpptes ut från fängelset 2014. Då var han inte längre president för Bandidos i Göteborg. Enligt polisen har han på senare år avancerat i klubbens internationella organisation. Han har bland annat varit en del av säkerheten i Europa med titeln "Sargento de armas".

Goda pizzor

Pizzeria Buono ligger på Teatergatan, alldeles bakom Avenyn i Göteborg.

Seyyed och hans personal bakar goda pizzor, så mycket står klart om man läser recensionerna. På Google har 587 personer givit ett sammanvägt betyg på 4,8. På restaurangsajten Thatsup har den fått betyget 4,7. De flesta som skrivit kommentarer på Google kallar pizzorna riktigt goda, fantastiskt goda eller supergoda. Flera säger att Buono har Göteborgs bästa pizzor, och några sträcker sig så långt som till att det är den bästa pizzan de ätit.

På sajten Pizzatoppen tronar Buono på förstaplatsen över de bästa pizzeriorna i Göteborg.

På Margharitan har de San Marzano-tomater, parmesan, buffelmozzarella, basilika, olivolja och svartpeppar. Denna pizzeriornas stapelvara kostar 209 kronor.

Du får förmodligen rikligt med buffelmozzarella på din Margharita, för det är inte den billigaste pizzan på menyn. Funghi kostar bara 169 kronor. Då får du en billigare mozzarella, parmesan, ricotta och kort och gott "svamp".

För 259 kronor får du en Parma con Bufala, med fyra sorters ost, parmaskinka, valnötter och fikonsylt.

Gästerna får betala lite extra för en pizza på Buono men intäkterna räcker inte till vinst. 2021 omsatte ägarbolaget AB Metti 2,4 miljoner kronor och resultatet var en förlust på en miljon. Bolaget har inte gått med vinst något år sedan starten 2019.

Restaurangen bekräftar att de har öppet i dag fram till klockan 22 för den som vill serveras en napoletansk pizza i riktig maffiastil.

Örfilen tar klivet in i sportens värld.

Med rejäl rotation i överkroppen och spänd handled kan en god örfilare knocka sin motståndare.

https://www.youtube.com/watch?v=35OOalROL5Y

I brist på ett svenskt namn får det kallas slap fighting. Man mot man turas de tävlande om att örfila varandra över ansiktet. Mottagaren ska stå still och bara ta emot.

En örfil ska träffa kinden och får inte träffa öga, öra, hals eller tinning. Hela handen måste vara träffyta. Man får inte träffa med bara handloven.

Slap fighting växte sig först stort i Ryssland, Öst- och Centraleuropa och nu lägger sporten USA under sig.

Mest uppmärksamhet har MMA-organisationen UFC fått med sin nya turnering Power slap. Med professionell produktion och redan etablerad TV-distribution har Power slap fått stort genomslag på bara två veckor.

Ett videoklipp på ordföranden Dana White och hans hustru bidrog till publiciteten. I klippet sågs de örfila varandra på ett dansgolv på nyårsafton.

https://twitter.com/214poundsVolk/status/1610136349008625665

Power slap

De tävlande i Power slap får tre örfilar var i en duell. Om båda står på benen hela duellen ut avgörs den på poäng.

Den 18 januari var det premiär för tävlingen och TV-programmet. Det började med uttagningar i Las Vegas. I två avsnitt fick deltagarna demonstrera sina färdigheter i en uttagningstävling, uppdelade i fyra viktklasser. Flera av de hoppfulla knockades.

Lagledare för två lag valde sedan var sin trupp utifrån vad de sett. Ex-boxaren och tungviktaren Mitchell Sipe gick som förstaval.

De utvalda kämparna bor nu tillsammans i ett hus i rena dokusåpa-stilen.

Polska Slap Fighting Championship är en konkurrent. Organisationen har knutit till sig Arnold Schwarzenegger och Jake Paul som affischnamn och gör en satsning på USA-marknaden.

Amerikanska Slapfight Championship har hållit tävlingar i USA i flera år men riskerar nu att hamna i bakvattnet.

Kritik

I takt med publiciteten kommer kritiken mot den våldsamma sporten.

Boxningspromotorn Lou DiBella bänkade sig framför TV:n för att se på Power slap och kunde inte tro sina ögon. Han skrev på Twitter: "Om du tvivlar på att vårt samhälle håller på att braka ihop, se på det här".

Den amerikanske neurologen Chris Nowinski tog också till Twitter. Han försvarade i och för sig vuxna individers rätt att välja farliga jobb, men konstaterade sedan att "... träffar mot huvudet utan försvar är sorgligt. Det påminner oss om att människor som inte tar risker ofta exploaterar dem som gör det."

I Expressen varnar professorn och överläkaren i neurokirurgi Niklas Marklund för att sporten kan ge utövarna långtidskonsekvenser. "Hela poängen är att ge motståndaren rotationsskada mot hjärnan. Det är mycket dumt - på alla sätt", menar han.

Utrustningssport?

Deltagarna i slap fighting stoppar bomull i örat för att skydda trumhinnan när det smäller till. De bär dessutom tandskydd.

Den som ska örfila pudrar talk på handen så domarna kan se var motståndaren träffades.

Comșa Simion

Den rumänska kampsport-promorn Real Xtreme Fighting (RXF) anordnar tävlingar i slap fighting. I Rumänien håller de sig inte till tre slag var.

https://www.youtube.com/watch?v=MzFV61Q6Rvo

Nyligen hölls ett mästerskap där Comșa Simion gick genom örfilar, eld och vatten för att ta hem segern. Han var uppsvullen i ansiktet redan innan finalen. Örfil efter örfil avverkades innan motståndaren gav upp. Efteråt såg Simions huvud ut som en basketboll insmord i talk och blod. Men han var glad över segern.

https://twitter.com/barnettjake/status/1615562600896499712

Kirunas politiker håller inte på och kissar i simbassängen. I stället verkar de gilla att kissa i byxorna.

Hur kan man bättre beskriva deras förkärlek för glädjekalkyler? Det är varmt och skönt i början, men inte lika roligt när fördyringen kommer.

Från början skulle det nya badhuset kosta 360 miljoner kronor. En varm, skön och hanterlig summa för ett nytt fint badhus. Sedan steg kostnaden till 550 miljoner. Sedan till 720 miljoner. Då började de huttra lite i Sveriges nordligaste kommun.

Nu kommer beskedet att badhuset kommer att kosta omkring 880 miljoner kronor. Mer än en halv miljard extra, är beskedet till Kirunas skattebetalare.

Situationen just nu

Kommunstyrelsen begär mer pengar av kommunfullmäktige. Omröstningen är den 6 februari.

I sin begäran hänvisar kommunstyrelsen till Kirunabostäder, som uppskattar kostnaden till mellan 865 och 885 miljoner kronor. Däri står också att den nuvarande budgeten på 720 miljoner kronor redan överskridits. Den 16 januari hade summan passerats med 13 miljoner.

Man vill att pengarna ska tas från de så kallade stadsomvandlingspengarna. Pengar som annars är avsedda för att bygga nya lokaler för verksamheter som skola och omsorg. De får i stället betalas med skattemedel (om man inte lyckas mjölka LKAB på mer pengar).

Vad är det värt? Är det värt 880 miljoner?

– Ja. Jag vill påstå att det är det. Om vi fått de här siffrorna inledningsvis och fått tänka efter ordentligt. Då tror jag vi hade sagt ja.

Det säger Gunnar Selberg (C), som var kommunstyrelsens ordförande förra mandatperioden, när beslutet togs om att bygga badhuset.

– Kiruna har inga naturliga bad. Det hade vi i Luossajärvi, men det tog LKAB ifrån oss. När jag var liten fanns det sandstrand där, och hopptorn och ombyteshytter.

– Vi har jättelånga kalla vintrar, korta somrar med väldigt små möjligheter till bad. Om man behöver ett bad nånstans så är det i Kiruna.

Badhuset

Kiruna får mer än hopptorn och ombyteshytter under tak.

Det gamla badhuset hade en personalstyrka på åtta personer. I det nya badhuset ska det arbeta 23 personer plus extrapersonal, och det är en minimibemanning. Andra bad av motsvarande storlek har en högre bemanning.

Badhuset byggs i två våningar. Det blir 15 bassänger i olika storlekar, varav två på 25 meter. Det finns en familjedel med småbarns- och familjepooler, vattengrotta, vågmaskin, varmpool, två vattenrutschbanor med mera. Relaxavdelningen har varma och kalla bassänger. Det finns allt som allt 10 bastur i byggnaden.

I en skrivelse till politikerna i november beskriver kommundirektören badhuset som "en av flera anledningar till att man kommer att välja Kiruna som resmål eller att konferera i".

Verksamhetsplanen anger 170 000 besökare som en realistisk bedömning. Det betyder 9,7 besök per år för varje invånare i staden. 8,3 besök om man slår ut det på alla kommuninvånare (ej medräknat alla turister som reser till Kiruna för att bada).

Planen är att badhuset ska driftsättas i oktober och invigas i december i år.

Vad har gått fel?

Generalkonsulten We Group har projekterat och projektlett bygget. En stor del av arbetena har utförts på löpande räkning av entreprenörer som i sin tur anlitat underentreprenörer.

Revisionsfirman KPMG kom med en rapport i maj 2022 som sa att underlagen var dåliga när olika avtal ingåtts. Den politiska styrningen försvårades. Roller och ansvarsfördelning var otydlig. KPMG såg tydliga förbättringsbehov inför framtida upphandlingar.

Som viktiga skäl till fördyringarna konstaterade KPMG att projektet led av bristande ledning och styrning, och att det inte fanns bra incitament i avtalen för att hushålla med skattepengar.

Gunnar Selberg sa redan förra året att de borde lyssnat på Peab som vid upphandlingen sagt att det skulle bli dyrare. I stället lyssnade de på We Group som sa att man kunde pressa kostnaderna med löpande räkning.

– Peabs ursprungliga siffra på 720 miljoner var nog rätt, med facit på hand. Med tanke på att det är Kiruna och med tanke på nivån på badet, och allting, förklarar han för Morgonposten.

360 miljoner

Gunnar Selberg vill inte kännas vid att prislappen någonsin angetts till 360 miljoner kronor.

– Det är siffror som folk under uppstarten har slängt ur sig. Ibland har man jämfört med vad det har kostat att bygga nån annanstans. Det har inte funnits någon relevans alls i de jämförelserna.

I budgeten som antogs i juni 2020 låg byggkostnaden på 550 miljoner kronor. Så långt har Selberg rätt.

Vem är det som gärna säger 360 miljoner?

– Dåvarande opposition. Kanske Mats Taaveniku, som nu är kommunstyrelsens ordförande, är en av dem. Men det är folk som har slängt ur sig saker på Facebook och en del journalister har hängt på. Men det är bara att gå tillbaks och titta på fakta, säger Gunnar Selberg.

I mars 2019 kunde man läsa om kostnaden 350 miljoner kronor i lokaltidningarna.

Byggstarten var i september 2019, när Selberg symboliskt hällde vatten på platsen ur en plastanka. Peab började då med markarbeten och grundläggning. Vid den tiden var bygget av huset inte ens upphandlat.

Vd:n för Kirunabostäder Mats Dahlberg var ordförande för styrgruppen. Han sa vid byggstarten att bygget skulle kosta mellan 300 och 400 miljoner kronor.

När beslutet togs i juni 2020 protesterade oppositionen mot vad de tyckte var en fördyring. De menade att de i februari samma år hade fått veta att badhuset skulle kosta 360 miljoner kronor.

De väcktes av en smäll på morgonen den 28 september 2021. Bombdådet skakade om de boende i Annedal i centrala Göteborg.

75-åriga Elisabeth Bovin avled av skadorna hon fick. Hon bodde inte ens i huset utan var på besök för att hjälpa sin sjuka kusin. Många av de boende har fått bo i tillfälliga lägenheter i nästan ett och ett halvt år. 140 lägenheter med adress Övre Husargatan behövde repareras och renoveras.

Nu börjar de värst drabbade flytta hem igen och då får många av dem höjd hyra. För vissa så mycket som med 27 procent.

De renoverade lägenheterna har fått höjd standard och hyresvärden Ernst Rosén menar att priset då måste höjas enligt bruksvärdessystemet.

Ernst Rosén menar att försäkringspengarna inte täcker en renovering till den högre standard som råder i dag och därför måste de höja hyran. Dessutom är det inte alla lägenheter som gått igenom omfattande renoveringar. De flesta får en höjning som är lite lägre. I Dagens Nyheter kan man läsa att hyresgäster hunnit flytta in i 13 lägenheter. I dessa varierar höjningarna mellan 10 och 27 procent.

De sista hyresgästerna beräknas flytta tillbaka i april.

Svårt för alla

Hyresgästerna har fått bo i kappsäck sedan bombdådet men hyresvärden menar att det kunde varit värre.

Louise Samuelsson är affärschef för bostad och lokal på fastighetsbolaget Ernst Rosén. Hon säger till DN att hyresgästerna lidit en ännu större ekonomisk skada om de varit bostadsrättsinnehavare. Många är drabbade, menar hon:

– Det här är ju en situation som är svår både för en hyresvärd och hyresgäst att hantera.

Hon säger också att Ernst Rosén måste förlita sig till reglerna:

– Hela den här situationen är beklaglig men det är också en väldigt ovanlig situation, och då har vi det regelverket som finns.

Mark Lorentzon

En man misstänktes för bombdådet – 55-årige Mark Lorentzon, som hette Maciej Gumkowski när han kom till Sverige från Polen som liten pojke.

Lorentzon försvann efter bombdådet och hittades död i Göta Älv den 6 oktober. Polisen fann bensin på Lorentzons skor. Han hade före dådet inhandlat butangas, propangas, dunkar med bensin och tändare och tändstickor.

Samma dag som sprängningen skulle en äldre anhörig till Lorentzon vräkas från fastigheten. Han hade försökt få hyresvärden att låta bli, och hade bland annat skickat ett mail med budskapet "Det blir döden för henne och mig om hela hennes liv och mitt förstörs så här".

När Mark Lorentzon hittades död lade åklagaren ned utredningen. Inget brott misstänktes i samband med hans drunkning.

Lägenhetshusen i Annedal ligger centralt i Göteborg, ett stenkast från Linnegatan. Det är ett relativt attraktivt miljonprogramsområde, där dragiga arbetarbostäder revs för att ge plats åt framtiden.

Tjuvar kan få tillträdesförbud till butiker. Men många åklagare är ovilliga att dela ut förbuden. Handlarna är uppgivna.

För snart två år sedan kom en lag som gjorde det möjligt att ge personer tillträdesförbud till en butik. Butiksägare får ansöka om ett förbud hos åklagare. Det kan meddelas för upp till ett år och kan förlängas – också med upp till ett år i taget.

En 23-årig man dömdes i förra veckan för brott mot ett tillträdesförbud till ICA Supermarket i Vårgårda. Alingsås tingsrätt konstaterade att förbudet var korrekt meddelat.

Tingsrätten brydde sig inte om mannens försvar: att han inte kände till förbudet och att han inte kan ha koll på allt de delger honom. Nu ska han betala 3 000 kronor i böter.

SVT Västmanland har rapporterat om att branschen är missnöjd med den nya lagen. När ett förbud är utdelat så fungerar den bra säger Svensk Handel. Problemet är att åklagarna avslår butikernas ansökningar för ofta.

En utredning visar att det varierar mycket mellan hur olika åklagarmyndigheter beslutar. I Västerås godkänns endast 13 procent av ansökningarna.

Risk för brott

Enligt lagen kan åklagare besluta om tillträdesförbud om det finns en risk att en person kommer begå brott i en butik.

Det ska tas särskild hänsyn till om personen tidigare har begått brott "på eller i anslutning till platsen". Det måste inte finnas en dom om stöld, trakasseri eller liknande, men chansen till ett förbud ökar om det gör det.

Branschen pekar då på att det är svårt att få någon dömd.

– Varannan handlare anmäler inte till polisen lägre. De tycker inte att det är lönt då det inte kommer att hända något. Det blir ingen utredning eller fällande domar.

Det sa Nina Jelver, tf säkerhetschef på Svensk handel, för några veckor sedan till SVT Småland. Hon lät sedan som förre statsministern Stefan Löfven när hon slog fast:

– Det är viktigt att sända signalen att det inte är okej.

Många miljarder varje år

2021 anmäldes 42 560 stölder i butik enligt Brå. Trenden för anmälningar är nedåtgående de senaste tio åren. Samtidigt går det inte att veta hur många stölder som faktiskt sker. Brottsförebyggande rådet bekräftar det som branschen också säger, att många stölder aldrig upptäcks och att butikernas vilja att anmäla varierar.

Det totala värdet av butiksstölder var 8,5 miljarder 2021 enligt Svensk handel, som liknar summan med budgeten för fem svenska genomsnittskommuner. Enligt organisationen är det 1,7 miljarder kronor mer än 2018 och dubbelt så mycket som 2010.

Kött och särskilt nötkött har en särställning bland det som stjäls i svenska butiker. Enligt Livsmedelshandlarna stjäls det kött ur butikerna för tre miljarder varje år

Lagen utvidgades den 1 juli 2022. Nu kan tillträdesförbud också beslutas för bibliotek och badanläggningar. Den heter nu Lag (2021:34) om tillträdesförbud till butiker, badanläggningar och bibliotek

Tiderna förändras och svensken har på senare år förstått att samhället inte kan skydda honom på det sätt han tagit för givet. Och vem ska skydda oss mot hoten ute i cyberrymden?

Ett X 2000 som rusar fram över Västgötaslätten kapas av någon bakom en datorskärm i Ryssland. Samtidigt ser du fram emot kaffet och mazarinen du precis köpt i bistron. Det blir din sista mazarin.

Din mor ligger på operationsbordet kopplad till livsuppehållande maskiner. Kirurgerna har börjat skära i henne. Då går strömmen.

Vi har bara sett början

Den 12 december utsattes kommunerna Mörbylånga och Borgholm på Öland för cyberattacker. Så småningom pekades hackergruppen Cuba Ransomware ut som skyldig. Ingen kan säga exakt vilken information gruppen kom över och attackerna satte igen ljuset på datasystemens sårbarhet. Cuba Ransomware är ökänd för att kräva stora summor pengar genom utpressning.

Sveriges a-kassor fick problem på grund av en cyberattack i början av december. Attacken riktades mot leverantören Softronic. Konsekvenserna dröjer sig kvar och mediantiden för att få sin a-kasseersättning är just nu fem veckor.

I oktober stängde Naturvårdsverket ned sina servrar i en vecka efter ett allvarligt intrång. Stora mängder data hade kopierats till en utländsk server.

Sommaren 2021 drabbades bland annat Coop av det ryska hackernätverket Revil. Gruppens ransomware-attack riktade sig mot mjukvaruleverantören Kaseya, som stängdes ute från sina egna system. Därför slogs Coops kassasystem ut och man fick stänga nästan alla butiker en hel helg. Revil krävde 600 miljoner kronor för att släppa sin "gisslan".

Brist på experter

Hoten ökar men organisationer som faktiskt vill förbättra sitt skydd har svårt att hitta någon som utför arbetet. Bransch- och arbetsgivarorganisationen TechSverige varnade för två år sedan för att det kommer att saknas 70 000 specialister i IT-branschen 2024, många av dem inom IT-säkerhet.

P4 Kalmar följde upp situationen i ljuset av cyberattacken på Öland. Region Kalmar kunde bekräfta att det blir allt svårare att rekrytera personal inom IT-säkerhet.

I somras intervjuade Dagens Industri flera chefer inom IT-branschen och svaret var entydigt: Det utbildas för få specialister inom IT-säkerhet. När högskolorna inte levererar har många företag börjat utbilda själva:

– I stället för att vänta på nästa kull dataingenjörer kommer det att bli allt viktigare att hitta personer med rätt attityd och fallenhet, sen får man utbilda dem för att svara mot behoven, berättade Anders Herrström, IT-säkerhetskonsult på PA Consulting.

Johan Malmliden på IT-konsulten Omegapoint hade ett tydligt budskap till branschen:

– Vårt upprop till marknaden är därför att fler företag, och gärna även offentliga organisationer, måste starta interna utbildningar.

Mörk digital framtid

Internationella försäkringsjätten Zurich Insurance Group menar att cyberattacker kan ge så stora skador att det kan bli omöjligt att försäkra dem i framtiden. Vd:n Mario Greco sa till Financial Times i december att de är ett större hot än naturkatastrofer.

Johan Silkenäs, Global Director på IT-säkerhetsföretaget Mimecast släppte i går en text där han varnar för sofistikerade bedrägerier med hjälp av smartare AI-teknik, men han ser också utpressningsförsök mot kritisk infrastruktur:

– Föreställ dig att sjukhus måste övergå till nödgeneratorer på grund av att deras elförsörjning slås ut, eller lokförare som tappar kontrollen över sina tåg när hackare lyckas ta över deras kontrollsystem.

MSB:s broschyr "Om krisen eller kriget kommer" gav i viss mån upprättelse till alla preppers, som inte längre behövde vara de som bar foliehatten bland släkt och vänner. Det blev inte längre pinsamt att ha filtar, värmeljus och mat och vatten för 72 timmar hemma.

Pandemier, inhemsk kriminalitet och krig har väckt många andra ur Törnrosasömnen. MSB har särskilt noterat kriget i Ukraina som en ögonöppnare. Så smått vaknar några upp av cyberhotet.

Sjutton personer i Gottsundaverket ska få sin dom. Åklagaren har yrkat på 14 års fängelse för den 44-årige ledaren.

KLOCKAN 14, domen släpps: Andersson döms till 12 års fängelse.

TROJAN SHIELD: Åtalen var ett resultat av FBI-operationen Trojan Shield och appen Encrochat.

Ledaren Tommy Andersson döms till drygt fängelse i tolv år och två månader, för bland annat grovt narkotikabrott.

Fadi Absi döms till nio år och sex månader. Hasip Alptekin döms till sju år och två månader. Rolf Marklund döms till sex år och sex månader.

Maho Cicek, Patrik Rotedal och John-John Forsberg döms till sex år och två månader vardera bakom lås och bom. Robin Lindström döms till fem års fängelse. Elias Treekrem-Runge döms till fyra år och tre månader.

En åtalad dömdes till fängelse i ett och ett halvt år för narkotikabrott av normalgraden. Ytterligare två dömdes till bötesbrott.

Andersson var bosatt i Spanien varifrån han styrde verksamheten. Han greps i juni 2021 och har suttit häktad sedan dess.

Jonas Eronen på polisregion Mitt får frågan av SVT om domen är viktig. Den är viktig, säger han, men arbetet fortsätter: "Vi har inte tid att känna efter".

Sju personer döms för synnerligen grovt narkotikabrott, två döms för grovt narkotikabrott och en för narkotikabrott.

Två döms för annan brottslighet, bland annat för brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor. I det ena fallet bedöms brottet vara synnerligen grovt.

Åsa Hanna, rådman vid Uppsala tingsrätt och rättens ordförande: "Det har varit fråga om allvarlig brottslighet som pågått i olika delar av landet och i en närmast företagsliknande struktur där olika personer haft olika roller."

"Det längsta fängelsestraffet överstiger maxstraffet för synnerligen grovt narkotikabrott, men eftersom personen döms för flera andra brott finns möjlighet att överskrida den gränsen"

När rättegången började uppgick förundersökningen till 15 000 sidor, och den fortsatte växa under förhandlingens gång. Tingsrätten säger att det har bidragit till att det tagit så lång tid att skriva domen. Rättegången avslutades i mitten av november.

Rätten var enig i bedömningen.

Straffskalan för synnerligen grovt narkotikabrott är fängelse i sex till tio år, för grovt narkotikabrott fängelse i två till sju år, och för narkotikabrott av normalgraden fängelse i högst tre år.

Flera av de åtalade frikändes. Från domstolens pressmeddelande:

I ett fall har åklagaren inte lyckats bevisa kopplingen mellan den tilltalade och de krypterade applikationstjänsterna som åklagaren påstått att personen använt. Den personen har frikänts.

- Även flera andra tilltalade frikänns helt från brott. Detta gäller personer där åklagaren inte påstått att de använt någon krypterad kommunikationstjänst och tingsrätten inte funnit att utredningen varit tillräcklig för att de ska kunna dömas för brott, säger rådmannen Åsa Hanna.

"Sex av de tilltalade är fortsatt häktade i målet. Åklagaren hade yrkat att flera av de andra tilltalade skulle häktas i samband med dom. Flera av dessa personer släpptes på fri fot av åklagaren under förundersökningen och tingsrätten har inte funnit tillräckliga skäl för att häkta dem igen.

Tommy Andersson också misstänkt för inblandning i ett annat mål – en anlagd brand 2020, mot Restaurang Liljan i Uppsala. Den utredningen pågår fortfarande.

Den invasiva stenmården måste utrotas. Den har på något sätt lyckats ta sig in i landet och nu förstör den för invånare i Blekinge och nordöstra Skåne.

Den gnager sönder kablar i bilar och isoleringsmaterial i hus, och den skiter på vinden i de hus den besöker.

Än värre är att den hotar att utrota arter i det svenska ekosystemet.

Stenmården finns naturligt nere på kontinenten, inklusive Danmark, och i Asien. I Sverige registrerades den första förekomsten 2018. En man i Fjälkinge utanför Bromölla hade åkt hem från jobbet för att äta lunch.

– Så han satt och käkade när han hörde ett oväsen i sin hönsgård. När han tittade ut såg han en mård som dödade höns, och då tog han sin hagelbössa och avstyrde det, berättar Per-Arne Åhlen, på Svenska jägareförbundet.

– När han tog upp djuret tyckte han att det såg konstigt ut för att vara en skogsmård. Den skickades hit till kontoret och då kunde jag 2018 artbestämma en för Sverige ny däggdjursart.

Strörapporter om stenmård kommer in till Jägareförbundet från olika delar av södra Sverige, men oftast handlar det om något annat. Det egentliga utbredningsområdet är mycket litet. Det är bara kring Bromölla, Kristianstad och Sölvesborg, i gränstrakterna mellan Skåne och Blekinge, som denhar kunnat bekräftas.

Åhlen säger att det handlar om en promile av Sveriges yta, och han är övertygad om att de kommer att utrota Stenmården. Särskilt som att den är lågreproduduktiv.

Insatsen i Bromölla

Jaktens epicentrum finns i Bromölla. Det är där flest stenmårdar finns och det är där de förstört för flest villaägare.

Jägareförbundet har haft en insatsstyrka på plats sedan januari 2022, som har nedgjort 39 individer, 3 av dem i år.

De får in rapporter från villaägare som fått in mården på sina vindar. Sedan placerar de ut hönsägg i trädgårdarna och sätter upp videokameror. Med hjälp av inspelningarna får de ett hum om när under natten mårdarna hämtar äggen, och kan planera sina pass.

Det låter lite som kommandosoldater på specialuppdrag, när ni ska fånga den här stenmården?

– Ja, alltså den här personalen vi har nere i Bromölla har imponerande pannben. Att kunna ligga på ett garagetak i sex timmar och titta in i en mörkerkikare, för att nånting kan komma. Det är imponerande passlim och imponerande pannben. Och kallt är det.

Och de här nattliga uppdragen, är de roliga?

– Som jag önskar att jag hade tid med det. Det hade varit jättekul och jag saknar det. För 15 år sedan gjorde jag väldigt mycket fältarbete själv, men vi har tio heltidsanställda yrkesjägare som jobbar med det här. Tyvärr får jag sällan vara i fält längre.

Vad skjuter ni med?

– Vi använder oss av extremt finkalibriga vapen, med rikoschettfri ammunition. Sen har vi termiska sikten som gör att man kan arbeta i becksvart mörker.

Hur fungerar rikoschettfri ammunition?

– Det är en .17 HMR, som kalibern heter. Den är extremt finkalibrig (4.4 mm, reds anm). Den går i en väldig hastighet. Sen är det ett hölje, och innanför är det kopparpulver. Så när kulan träffar blir det bara ett pulver.

Och höljet är gjort av tunn koppar?

– Ja, precis. Jag har jobbat mycket i urban miljö och det är extremt viktigt med säkerhet. Det måste vara bra teknik hela vägen ut.

De försöker också få fram bra fångstredskap för att kunna ta stenmårdarna passivt, men det är svårt, menar Åhlén:

– För att vara djur som är så oerhört intresserade av att ta sig in i mänsklig infrastruktur, så är de fruktansvärt fällskygga. De är inte lätta fånga.

Naturvårdsverket har skjutit till mer pengar i kriget mot stenmården. Under 2022 ska Jägareförbundet ha 100 kameror utplacerade i naturen runt om Bromölla för att se om det bara är i den urbana miljön som mården lever.

Satsningen med kameror, fällor och prickskyttar kommer att pågå under året, och i november ska allt utvärderas.

Ni har skjutit 39 stycken. Har antalet fällningar glesats ut, så ni märker att de blir färre?

– Personalen tror att vi avlivat fler under 2022 än det fötts. Men vi kommer veta mer i november.

Invasiv art

I stort sett alla markhäckande fåglar kan falla offer för stenmården. Arter som sydlig kärrsnäppa och rödspov finns i Skåne och tillhör Sveriges mest hotade fåglar.

– Invasiva arter är den enskilt största anledningen till att vi förlorar arter i världen i dag. Och det är invasiva rovdäggdjur som orsakar de största utdöendena.

Att rädda den biologiska mångfalden är den största drivkraften för biologen och jägaren Åhlen.

Djur och växter som skadar och bereder sig plats i ekosystem där de inte hör hemma kallas för invasiva. De kan antingen vara inplanterade på en annan plats än sitt ursprungliga utbredningsområde, eller så kan de ha tagit sig dit utan avsiktlig påverkan av människan.

När en ny art introduceras hotar den ofta den biologiska mångfalden på den nya platsen.

Stenmården är ganska lik den gamla svenska skogsmården. Pälsen på halsen är ljus på båda, men på stenmården är den vit och på skogsmården gul. Dessutom har stenmården nakna trampdynor, mindre öron och en rosa nos. Skogsmårdens nos är svart.

– Mitt absoluta budskap är att snälla gå upp och titta på vinden. Är det fullt med avföring, bytesdjur och sönderriven isolering, då går man in på invasiva.se och kontaktar oss, vädjar Per-Arne Åhlen.

– Det enskilt viktigaste sättet vi har lyckats hitta dem här i Bromölla, är att folk har gått upp och tittat på vinden.

Eleven ville inte stänga av sin surfplatta. Han mordhotade i stället lärarvikarien. Nu får inte vikarien några fler uppdrag på Göteborgs skolor.

Instruktionen var tydlig – eleverna i sjundeklassen skulle stänga av sina surfplattor. Alla utom en lydde uppmaningen och lärarvikarien Hans Olofsborg ställdes inför ett problem som behövde lösas.

– Först och främst talade jag om för hela klassen att vi skulle ha genomgång på tavlan i några minuter. Alla stängde av utom den här killen. Han satt dessutom inte på sin plats.

Hans gick fram till eleven och bad honom stänga av sin platta, men utan resultat.

– Jag sa till honom igen, jag tror jag gav honom två–tre chanser. Sen sa jag till slut att om han inte stänger av surfplattan så beslagtar jag den.

Eleven lyssnade ändå inte på Hans, som i stället försökte ta plattan.

– Då kom hotet: "Om du tar min platta så kommer min pappa och klipper dig".

– Men då tog jag honom i armen. Jag tog till det här fysiska ingreppet i sista hand. Det får jag göra både enligt den gamla och den nya justeringen av Skollagen, menar Hans.

Det där greppet i armen ledde efteråt till att han anmäldes för misshandel av elevens föräldrar. Hans anmälde eleven för olaga hot.

Är det rätt att beskriva det som att du förde ut honom ur klassrummet?

– Nej, han ryckte sig ur mitt grepp och gick ut frivilligt

Så hur länge höll du i honom?

– Nja, det var bara någon sekund. Föräldrarna framställer det som misshandel, men det är rent absurt att kalla det för misshandel.

Att klippa någon betyder på ungdomens språk att döda någon, skjuta någon eller "ta" någon med avsikt att skada eller döda. Det bekräftas också av polisens egen slangordlista.

Enligt Hans Olofsborg ligger skolan i ett "ytterområde" som inte är utpekat som ett utsatt område av polisen.

– 99 procent är andra generationens invandrare, eller första. Mestadels andra generationen.

Han är legitimerad lärare och har arbetat som det i 10 år. Fram till händelsen i maj arbetade han som vikarie på 80–90 procent. Han har erfarenhet från 25 skolor i Göteborgs kommun, säger han, och nu ser han sig själv som en visselblåsare.

– Det är också en viktig princip att man inte tar till såna ord i ett klassrum. Om det inte blir några konsekvenser, vad sänder det för signaler i en skola där elever går in för att sabotera, skrämma och hota? Där de använder ett sexistiskt språk, och så vidare?

– Jag är inte ute efter att trycka till vare sig skolledningen eller den berörda familjen. Jag vill bara prata klarspråk om att vi har en extremt dålig skolpolitik i det här landet.

Han lägger till att mer än en tredjedel av landets lärare är rädda för att kritisera verksamheten på sin skola, av rädsla för repressalier. En siffra han fått från en färsk undersökning från Sveriges Lärare.

Inga fler jobb

Båda polisanmälningarna lades ned, men Hans fick inte jobba vidare som lärarvikarie. Det är Grundskoleförvaltningens bemanningsenhet som delar ut vikariaten i Göteborg. Enligt den skulle han löst situationen med ett lågaffektivt bemötande av eleven – inte genom att ta honom i armen och fösöka ta surfplattan.

Chefen på bemanningsenheten, Larisa Muslijovic, förklarade i en intrevju med SVT att vikarier måste klara av de situationer som uppstår. Hon säger också att samarbetet med Hans Olofsborg avslutats efter en samlad bedömning.

Han fick beskedet i ett mail från bemanningsenheten. Han fick veta att "I situationer där du behövde agera lågaffektivt så agerade du istället själv impulsivt".

I mailet står att du borde agerat lågaffektivt, men i stället agerade du impulsivt. Vad vill du svara på den anklagelsen?

– Det har inget stöd i fakta. Total brist på fakta, svarar Hans Olofsborg.

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande har vunnit mark det senaste decenniet, med den danske psykologen Bo Hejlskov som främsta auktoritet. Det ska användas visavi personer med problemskapande beteenden för att undvika konfrontationer och upptrappning av konflikter.

Enligt metoden skulle Hans förhållit sig öppen och empatisk, och visat respekt och förståelse för elevens känslor och behov.

– Det hade inte fungerat. Den här klassen var väldigt stökig och jag blev given en elevassistent i början. Just den dagen var elevassistenten upptagen, så det fungerade bra utom just den lektionen. Då barkade det rätt åt skogen, menar han.

Knepet är att man ska vara försiktig med att ställa krav på en individ, undvika ögonkontakt och vidrörande, försöka avlägsna åskådare och undvika ett aggressivt kroppsspråk.

– Om eleven hade fått ett lågaffektivt bemötande hade han sett mig som väldigt rädd och svag, och börjat distrahera de andra eleverna. De hade börjat titta på hans skärm i stället för på mig.

Hans Olofsborg har inte fått någon utbildning i lågaffektivt bemötande. Till SVT sa Larisa Muslijovic att det finns några tips på lågaffektivt bemötande i vikariehandboken.

Hans menar i vilket fall att metoden inte fungerar:

– Skolan kan inte vara en lekstuga. Det är ett ofta återkommande intryck att undervisningen störs av surfplattor. Vuxna vågar inte gå in och bryta och så sätter de detta i system. Sen blir de förvånade att de får underkänt, och det blir påtryckningar mot lärarna från föräldrar och rektorer. Till slut blir det en slags häxjakt på lärare.

Fysiska ingripanden

Skollagen ändrades den 1 augusti för att fastställa vad som gäller för fysiska ingripanden. Händelsen i Göteborg inträffade visserligen i maj, men enligt förarbetena handlade lagändringen om att förtydliga vad som redan existerade i praxis.

En lärare får ingripa fysiskt för att avvärja våld och kränkningar, men också för att stoppa andra ordningsstörningar. Samtidigt måste ingripandet vara proportionerligt. Andra mindre ingripande åtgärder ska väljas i första hand.

Närodlat kan vara det som räddar din familj när kriget kommer. Men i vissa kommuner är försörjningsgraden bara två procent.

"Det reder sig", som såsmakar'n sa.

"Nej, det är inte säkert" säger Hushållningssällskapet. Åtminstone inte när det gäller självförsörjning av mat i händelse av krig eller katastrof.

Stora problem med matförsörjningen kan befaras i de delar av landet där det inte produceras så mycket relativt befolkningsmängden.

De flesta inte självförsörjande

Hushållningssällskapet i Jönköping har sammanställt statistik och räknat på försörjningsgraden kommun för kommun. I vissa kommuner produceras det bara så lite att det täcker två procent av årsbehovet, det vill säga för en vecka av årets femtitvå.

Bara 100 av 290 kommuner är självförsörjande på livsmedel, och då är det beräknat på den energi som produceras. Det handlar alltså om kalorier, inte om en produktion som är godkänd enligt kostcirkeln.

– Vi vill att man får upp ögonen för de här frågorna och att det leder till något som förbättrar situationen. Att vi får en ökad livsmedelsproduktion och en stabilare matsituation i vårt eget land, säger Frida Carlsson, vd på Hushållningssällskapet i Jönköping.

Kan du se ett uppvaknande bland politiker när det gäller de här frågorna?

– Det kan jag definintivt göra. Det är väl inte så konstigt med rådande läge i världen. Vi har gått från en pandemi och in i ett hemskt krig som råder i Europa. Har man ett samhällsansvar som politiker i en kommun är man nog väl medveten om att det behöver hända saker.

Förändringar man tänker sig är att försörjningsgraden förbättras, krisberedskapen stärks och näringslivet utvecklas.

Men för många kommuner är det knappast möjligt att ens öka graden av självförsörjning. Bland de femton sämsta finns några som nästan bara består av skogsmark, och i kommuner runt Stockholm och Göteborg har det mesta av åkermarken bebyggts. Där är man helt beroende av andra kommuner, eller import från utlandet.

De självförsörjande kommunerna finns jämnt spridda över landet. 20 av kommunerna kallar sällskapet för "superförsörjare", som producerar mer än fem gånger det som konsumeras i form av livsmedel.

Här ser sällskapet också några problem. Superförsörjarna är beroende av insatsvaror, och ibland också arbetskraft, utifrån. Fortsatt expansion sker ofta på närliggande kommuners bekostnad. Men Frida Carlsson menar inte att de superförsörjande kommunerna ska skämmas för den stora produktionen:

– Det är bra med kommuner som producerar mycket mat. Man behöver relatera siffrorna till förutsättningarna i respektive kommun.

I stället för att bara förlita sig på storproducerande kommuner ska fokus ska ligga på att andra kommuner gör sitt yttersta för att hjälpa sin egen livsmedelsproduktion. Åkermark måste räddas när mark exploateras, skolmatsedeln ska anpassa till lokala råvaror och krisberedskapsplaner måste upprättas. Det är uppmaningen till landets kommuner.

– Framförallt det här med jordbruksmarken. Det finns ett oerhört stort värde i det om det ska finnas möjlighet att producera mat på ett bra sätt under lång tid framöver.

– Om man bygger kommer marken inte att gå att använda till att odla mat på framöver. Det är väldigt svårt att backa tillbaka, menar Carlsson.

Samarbete är bra

Statistiken har tagits fram på kommunnivå, och uppmaningarna handlar om hur politikerna kan förbättra försörjningen i den egna kommunen.

Låt vara att det är dåligt att transportera mat långa sträckor. Hur ser ni på samarbete mellan närliggande kommuner?

– Vi har använt modellen för att över huvud taget kunna ta fram siffrorna, och presentera dem på ett begripligt sätt. Sen är det inte så verkligheten ser ut.

Ni kommer med uppmaningar till kommuner utifrån den avgränsade statistiken. Finns det andra uppmaningar om man vidgar synfältet?

– Ja, men det gör det det. En av de sakerna man vill åstadkomma är ett bättre samarbete mellan olika kommuner, regioner och delar av landet. Vi lever inte i isolerade glaskupor. Det kommer vi inte göra även om det blir ett krisläge. Men det är fortfarande viktigt att veta vad som finns i den egna kommunen och vad man kan stötta med.

Metod

I ett pressmeddelande förklaras hur statistiken tagits fram:

"Till grund ligger nationell statistik samt lokala uppgifter. Beräkningarna ger en överblick av markanvändning, foder- och livsmedelsproduktion (alla tillgängliga livsmedel). De baseras på de sammanlagda energiinnehållet i livsmedlen och inte enskilda livsmedel som bröd, kött och frukt."

Tyvärr vill inte Hushållningssällskapet presentera en lista över landets kommuner. Förutsättningarna är alldeles för olika, och risken finns att slutsatserna som dras blir orättvisa, menar man.

Statistiken har tagits fram på kommunnivå utifrån produktionen av råvaror. Förädlingsdelen av livsmedelsindustrin är inte medräknad.

Många som ska utvisas finns kvar i Sverige. Det gäller dem som fått ett utvisningsbeslut av Migrationsverket och dem som begått brott.

Det är personer som inte frivilligt accepterar sina utvisningar.

För ett år sedan fanns det drygt 18 000 utvisningsärenden hos polisen där Migrationsverket nekat uppehållstillstånd. Drygt 10 000 av dessa var efterlysta.

Det förs ingen bra statistik på hur många utvisningsdömda brottslingar som håller sig kvar i landet. Fall där någon inte utvisats kan vara pågående eller avskrivna och den som ska utvisas kan sitta i förvar eller vara ute på gatan.

I ett Sveriges Radio-reportage från 2020 bedömde polisen att omkring 600 brottslingar undgått utvisning sedan 2012. De utgjorde 10–15 procent av dem som dömts till utvisning.

Svårt att utvisa

Gränspolisen har svårt att verkställa utvisningar. En utvisningsdömd som kommer ut från fängelset kan bara låsas in igen om det finns utsikter att utvisa denne. Ett problem är att det inte går att utvisa till vissa länder. Då kan polisen bara se på när den frigivne fången promenerar tillbaka ut i samhället.

Exempel på länder som det är näst intill omöjliga att utvisa till: Afghanistan, Iran, Syrien, Somalia och Sudan. Här handlar det om humanitära skäl. De utvisade riskerar att utsättas för, dödsstraff, tortyr och förföljelse.

Andra exempel är Etiopien, Eritrea, Palestina, Irak och Libanon.

Migrationsminister Maria Malmer Stenergard fick frågan av SVT hur man kan utvisa fler dömda brottslingar, och svarade att diplomati kan vara ett sätt. Hon tog som exempel att bistånd inte ska vara ovillkorat utan kan vilkoras med att landet ska ta emot brottsdömda medborgare.

Utvisning på grund av brott

Den 1 augusti förstärktes möjligheten för domstolar att utvisa utländska medborgare som begått brott. Sex månaders fängelse ska räcka. Förut var det ett år.

Även på andra punkter luckrades hindren mot utvisning upp. Förbudet i vissa fall mot att utvisa den som kom till Sverige som ung togs bort. Kravet på att synnerliga skäl ska krävas för att utvisa den som varit länge i landet togs bort. Högre krav på etablering i det svenska samhället ska ställas för att den brottsdömde ska slippa utvisning.

Dessutom är utvisning inte längre ett skäl till att dra av tid på straffet. Återreseförbuden skärptes också och blev längre.

Hyra fängelseplatser utomlands

Under valåret 2022 tyckte både Sverigedemokraterna och Moderaterna att Sverige skulle hyra fängelseplatser utomlands för fångar som också dömts till utvisning.

Johan Forsell, dåvarande rättspolitisk talesperson för Moderaterna och nuvarande biståndsminister, tyckte att Sverige skulle hyra fängelseplatser i Kosovo enligt dansk modell. Jimmie Åkesson tyckte att fängelser i Baltikum lät som en bra lösning.

Brist på medicin skapar oväntade konflikter. Diabetiker ställs mot överviktiga och bantare. Kampen står om läkemedlet semaglutid.

Semaglutid säljs som diabetesmedicin under namnet Ozempic, och som viktminskningsmedicin under namnet Wegovy. Nu har efterfrågan exploderat, men tillgången har inte ökat.

Sjukligt överviktiga, lätt överviktiga och normalviktiga som bara vill hålla vikten – efterfrågan på semaglutid har ökat hos alla. Över hela världen. Om inte Wegovy finns att tillgå vill de ha diabetesvarianten Ozempic.

På sociala medier som Tiktok och Instagram visar människor upp sina framgångsrika viktminskningar med hjälp av semaglutid. Kändisar driver också på efterfrågan, tillsammans med läkare som är villiga att skriva ut medicinerna.

https://www.tiktok.com/@remibader/video/7191576121706548526?is_from_webapp=1&sender_device=pc&web_id=7077524916056213034

Tiktok-stjärnan och kurviga modellen Remi Bader sa nyligen att hon åt Ozempic innan det blev trendigt. Men hon sa också att hon gick upp dubbelt i vikt mot vad hon gått ned när hon slutade med medicinen. Hon kunde inte hantera hungern som kom tillbaka.

Det påstås att var och varannan kändis i Hollywood sprutar i sig semaglutid. Det kritiseras av skälet att det går ut över dem med diabetes. För en vecka sedan uppmärksammades skådespelerskan Jameela Jamil när hon gick ut med den kritiken på sitt Instagramkonto. Hon är även känd som superskurken Titania i Marvel-universumet.

Många, bland annat systrarna Kardashian, har känt sig tvungna att dementera rykten om att de tappat vikt med hjälp av semaglutid.

Komikern Chelsea Handler skämtade nyligen om att alla i Hollywood går på Ozempic, till och med hennes hemhjälp.

Utanför Hollywood har brittiske programledaren Jeremy Clarkson erkänt att han börjat använda Ozempic för att hålla vikten och undvika att drabbas av diabetes.

Elon Musk

Semaglutid har en varm anhängare i Elon Musk. Mångmiljardären har på senare tid visat upp en smärtare figur. Redan i april skrev han på Twitter att substansen verkar vara ett bra alternativ för att minska aptiten.

I oktober skrev en Twitteranvändare till honom och tyckte att han såg ut att vara i god form. På frågan vad som var hemligheten svarade han fasta och Wegovy.

I november fick han samma kommentar. Då svarade han: "Ner 13,5 kilo!". Han följde upp med: "Fasta + Ozempic/Wegovy + ingen god mat i närheten av mig".

Hans uttalanden fick publicitet i tidningar runt om i världen och spädde på efterfrågan ännu mer, kan man utgå ifrån.

Skriande brist

Det har rapporterats om bristen runt om i världen, och nu har den kommit till Sverige.

Den danska läkemedelsjätten Novo Nordisk har tagits på sängen av den ökade efterfrågan och hinner inte leverera i tillräckliga mängder.

I maj rapporterades brist i Australien. Norska och finska medier rapporterade om inhemsk sådan i september.

I november rapporterade ABC News om brist i USA. Novo Nordisk förklarade då situationen med att det finns en otrolig efterfrågan, kombinerat med globala leveransstörningar.

Företaget har sagt att man investerar stort i ökad tillverkningskapacitet, och tror att situationen kommer att bli bättre under 2023.

Läkemedlen

Semaglutid hjälper till med att reglera insulin- och blodsockernivåerna hos åldersdiabetiker (med diabetes typ 2), men den påverkar också aptiten. Först godkändes den som diabetesmedicin under namnet Ozempic, och sedan som medicin för viktminskning, under namnet Wegovy.

Ozempic godkändes i USA 2017, och i EU 2018. Samma federala entiteter godkände Wegovy i juni 2021 respektive januari 2022.

Både Ozempic och Wegovy tas av patienten själv med en subkutan injektion, det vill säga ytligt med en spruta, direkt under huden.

Wegovy har godkänts i EU, men läkemedlet har ännu inte lanserats i Sverige.

Semaglutid finns även godkänt i tablettform som behandling mot åldersdiabetes. Läkemedlet går då under produktnamnet Rybelsus.

Ozempic, Wygovy och Rybelsus. Samma verksamma substans, men med olika namn. Åter till Elon Musk, som i april gjorde sig rolig över namngivningen. Han frågade sig: "Är det någon som bokstavligen sitter med en stavelse-slumpgenerator?"

https://twitter.com/elonmusk/status/1614761844010528770

Wilhelmine i Stöde är Sveriges bästa mjölkko – genom tiderna. Hon är 13 år gammal, stor och stark, och har fött fram femton kalvar på elva kalvningar. Snart ska hon få strosa omkring i hagen och lukta på blommorna.

Nyligen passerade hon som första svenska ko drömgränsen på 200 ton mjölkat under en livstid, och några liter till ska det bli.

– Hon är faktiskt uppe i 202 ton nu, konstaterar hennes ägare, bonden Kjell Jonsson.

Det finns 300 000 mjölkkor i dag i Sverige, och om man tänker på hur många som givit sin mjölk till svenskarna genom alla år, utan att nå upp till Wilhelmines produktion, kan man lätt konstatera att hon är en på miljonen.

På frågan om vad Wilhelmines framgångar säger om honom som mjölkbonde, svarar Kjell Jonsson att han är stolt och att det är roligt.

Men tycker du inte att du ska slå dig själv för bröstet?

– Nja, slå mig själv för bröstet ... Jag har fått en ko som är stor. Hon har ätit hur mycket som helst och har kunnat producera mycket mjölk, men vi har varit rädda om henne.

Du köpte henne på en auktion i Östergötland 2013. Vad såg du i henne då?

– Hon var stor och reslig, med bra juver och bra ben, och så var det ett känt kosläkte. Man är ju avelsintresserad, så där.

Vill du säga vad du betalade för henne?

– Det var så billigt så jag skäms för att säga det, men 14 000 kronor. Det var precis i en lågkonjunktur där mjölkpriset dök. Det var jättekärvt runt 2013 och 2014. Arlas mjölkpris var nere i 2:30–2:40. Det var inte rätt läge att sälja djur.

Minst 40 000–50 000 kronor borde hon kostat om man känt till hennes kapacitet, menar Jonsson. Ännu mer om man vetat att hon skulle hålla sig så frisk.

Han har sju avkommor till Wilhelmine i lagårn, som fortfarande är unga. De mjölkar bra, men inte som sin mamma. Hon har å andra sidan mjölkat bättre ju äldre hon blivit.

Hur många genomsnittliga kor har hon ersatt, eller motsvarat, under sin tid hos dig?

– Säkert fyra till fem kor. Medelkon får tre till fyra laktationer, och det är 30–40 ton mjölk. Hon har mjölkat 200 ton. Och hon är frisk än och mjölkar för fullt.

Laktation är när kon ger di, eller mjölkas. För mjölkbönder används ordet också för när kon är i tillståndet att hon kan mjölkas.

Det ska mycket till för att en ko ska producera mycket mjölk regelbundet, och långt in på äldre dar. Fysiken måste finnas där, kossan måste lyckas bli befruktad regelbundet och hon måste överleva alla faror. Brunstiga kor kan skada varandra, och det är också vanligt med aluminiumflisor i fodret. Om en ko får i sig det måste den avlivas på grund av invärtes skador.

– Där slängs mycket ölburkar och skit. Man har en metalldetektor i maskinerna, men aluminiumburkar känner den inte av. Får korna i sig det så är det rena döden. Det händer varje år med någon ko.

Avelsföreningen

Rekordkossans fullständiga namn är 697 Wilhelmine. Avelsföreningen för Svensk holstein, eller Holsteinföreningen, känner till henne väl. Hennes mormors mor kom som embryo från Tyskland och planterades in i en svensk ko.

Hur stort är det att Wilhelmine mjölkat 200 ton?

– Det är väldigt stort. Hon är den första i Sverige som har nått den nivån. Det är väldigt få djur som gör det i världen, säger föreningens vd Gill Zeilon.

– Jag kan inte exakt vad det är i dag, men om det är 60 eller 63 miljoner holstein i hela världen. Jag skulle tippa att det är ett par hundra som nått den nivån.

Den aktiva kossa som just nu ligger på andra plats i mjölkligan hade mjölkats på 158 ton fram till den 31 augusti – slutet av det så kallade kokontrollåret.

Är det någon annan än Wilhelmine som historiskt mjölkat mer är 158 ton?

– Jo, vi har haft någon som kommit upp till 185 förut. Och 176 och 168, och så. men ingen har ramlat på mållinjen på 199 eller 195, förklarar hon.

Ni delar ut guldelit-diplom för 60 ton mjölkat. Vilket diplom ska Wilhelmine få för 200 ton?

– Hon fick ju 100-tons-diplom för ett antal år sen, och så fick hon för högst livstidsavkastning i landet för tre år sen. Nu får vi hitta på något extra fint när hon har nått 200 ton. Det kommer Kjell tilldelas när vi har stämma i Uppland i juni.

Gill Zeilon målar också upp bilden att 200 ton mjölk är fem lastbilar med släp, fulla med mjölkkartonger

Snart pensionsdags

Kjell Jonsson berättade att de varit rädda om Wilhelmine. Han utvecklar vad han menar:

– Hon har haft egen vip-avdelning. Hon har haft mat jämt, vatten jämt, hon har legat torrt och fint jämt. Ja, så fint som den här kon har det finns det inte många kor som har haft.

– Därför har hon passerat över 200 ton, för jag har ju varit rädd om henne sedan hon passerade 100 ton. Det är inte så många bönder som lägger ner den energin som vi har gjort på den här.

Har dina andra kor det bra?

– Ja, det tycker jag. Det enda som är farligt är när de fått vara inne som nu och är brunstiga och hoppar på varann. Då är det lätt att bena fläker ut. Förstår du hur jag menar? Det är en ko som väger 800 kilo som hoppar på en annan.

– Men de har det bra. De har bås och mycket gott strö här. Det är jädrigt bra, om jag får skryta lite.

Är Wilhelmine din favoritko genom alla år?

– Ja ... Jag hade en ko som hette 2333 Carmen, som var jättebra. Hon mjölkade också den mängden, men det juvret höll inte. Det vart hängigt, ungefär som hängbröst på fruntimmer. Det vart så hängigt ... Det är mycket med en ko. Det är inte bara att tro att de ska överleva. Sen ska de ha ben som håller när de blir gamla.

Det blir förmodligen ingen ny dräktighet för den gamla kon. Wilhelmine ska få dra sig tillbaka från livet som mjölkko.

– Nä. Vi funderar på att mjölka henne den här laktationen och sen ha henne som gårdsko bara.

När går hon i pension i så fall?

– Då blir det här till sommarn skulle jag tro. I juli, augusti så går hon i pension.

E-handeln växer och har blivit en del av människors vardag. Nu vill Läkemedelsverket backa bandet.

Det handlar om läkemedel, och i synnerhet receptbelagda läkemedel som levereras med för dålig kontroll, menar myndigheten.

I en intervju med Dagens Nyheter säger enhetschefen Annika Babra att verket har fått "signaler" om att läkemedel kanske kommer till fel personer eller inte kommer fram alls. Ett förslag från verket är just nu ute på remiss.

Läkemedelsverket vill inte att läkemedel ska levereras om det finns risk för stöld. ID-kontroll ska krävas och det betyder att transportföretagen inte längre kan lämna paket vid dörren om ingen finns hemma.

Apoteksbranschen, däremot, undrar vad det är som måste åtgärdas.

– Vi som aktörer känner inte igen oss i beskrivningen av att det här är ett stort problem, säger Gustav Hasselgren, vd på Axfoodkoncernens nätapotek Apohem, till Morgonposten.

Hasselgren det kallar det ett "radikalt ingrepp" som påverkar deras förutsättningar att ge kunderna det de vill ha. Han säger att det handlar om tillgänglighet till läkemedel, både för dem som bor på landsbygden och dem som inte är i bästa form.

– Då tänker jag speciellt på dem som inte kan kvista ner till någon av de här boxarna som finns, eller som inte är friska och pigga. Framförallt de äldre. Dem som det ställer till det för, när de inte kan få sina läkemedel fram till dörren.

Åter till det här med "signalerna" som Läkemedelsverket säger sig ha fått. Gustav Hasselgren efterlyser en grundligare utredning:

– Ska man göra ett så här stort ingripande som påverkar så många människor, då är det viktigt att man gjort en ordentlig konsekvensbedömning. Både av vad det är för problem vi försöker lösa och hur stort är det, och vilka konsekvenser det får för medborgarna.

– Jag tycker att det är tunt med det i förslaget, konstaterar han.

Säkerhetsnivåer

Apohem har egna farmaceuter, och tillgång till Nationella läkemedelslistan. Den som vill beställa receptbelagd medicin identifierar sig med Bank-ID över nätet. Sedan levereras beställningen till dörren om man så vill. Det är just leveransen, inte identifieringen över nätet, som Läkemedelsverket har störst problem med.

Vilket säkerhetstänk har ni i dag när det gäller hemleveranser?

– Det är helt beroende på vad det är för nånting i leveransen. Det är olika förutsättningar för till exempel narkotiska preparat. Det finns olika säkerhetsnivåer, allt från att man måste identifiera sig vid mottagandet till att vi kan lämna det i brevlådan.

Och hur gör ni med narkotikaklassade preparat?

– Där identifierar vi mottagarna.

Så det hänger ni inte på dörren då?

– Nej, nej, bedyrar Gustav Hasselgren.

Till exempel en receptbelagd kortisonsalva, skulle ni hänga den på dörren?

– Det låter som en sån produkt, ja.

Farliga cocktails?

En del i Läkemedelsverkets förslag är att man inte ska kunna beställa receptbelagt tillsammans med receptfritt hur som helst. Då ska ni behöva göra en riskbedömning. Ställer det till det för er?

En del i Läkemedelsverkets förslag är människor inte ska kunna beställa receptbelagt tillsammans med receptfritt hur som helst. Fel mix kan vara farlig, menar verket. Det betror helt enkelt inte vanligt folk med att hantera sin konsumtion av läkemedel.

På Apohem är man lite grann inne på samma linje, och tycker inte att just den delen i förslaget ställer till det för dem:

– Nej. När vi får ett recept så ser vi hela ordern. Då kan vi se om det sker vad man kallar för "krockar" mellan läkemedel. Så för oss är inte det ett fokusområde i den här diskussionen, förklarar Hasselgren.

Han har dock en principiell synpunkt när det gäller vilka krav man ska ställa på nätapoteken:

– Men jag kan konstatera att i ett fysiskt apotek kan man ta en nummerlapp och köpa sitt receptbelagda läkemedel, och sen går man och köper Alvedon och annat receptfritt, och ingen samkör det. Så man får väl försöka vara någorlunda konsekvent där.

Hemleverans i praktiken

Gustav Hasselgren hörde av sig efter intervjun med följande synpunkt:

"Postnords 'varubrev' som är mycket vanliga för leveranser av läkemedel till landsbygden är avsedda för leverans till brevlådan. Det är i undantagsfall som dessa försändelser hängs på dörren (när varubrevet av något skäl inte går ned i lådan). Jag tycker att det är ett viktigt tydliggörande."

Till och med undertecknad har några små krämpor. I måndags bestämde han sig för att testa beställning av ett receptbelagt (icke narkotikaklassat) läkemedel över nätet för första gången, tillsammans med några receptfria varor, från Apohems konkurrent Apotea.

På onsdag förmiddag befann han sig hemma när varorna levererades av Postnord i en kartong med längd och bredd som en skokartong, och hälften så hög. Kartongen lämnades utanför dörren, utan förvarning och utan påringning på vare sig dörr eller telefon.

Biodieselns lov sjungs av många. På senare år även av bränslebolagen som investerat miljarder i det förnyelsebara framtidsbränslet.

De som protesterat är främst kunderna, som måste betala mer för att kunna ta sig fram i vardagen.

Problemen stannar inte bara vid plånboken. Bränslet protesterar när det är kallt. Det märkte till exempel Hallandstrafiken som tvingades ställa in busslinjer i december för att biodieseln frös i tankarna. Fryser gör det även i Västerbotten:

– Blandar du in raps så har den sämre köldtålighet. Det är ställt utom allt tvivel. Om man faller tillbaka på något känt så vet man att det fungerar, i stället för att man ska använda kunden som någon sorts experiment.

Det säger Per-Erik Jakobsson, vd på Skelleftebränslen. Bolaget har sålt så kallad blankdiesel vid pump i flera år. Blankdiesel, även kallad MK1, är så nära ren diesel man kan komma i dag.

Jakobsson skriver under på den gröna omställningen, men menar att Sverige går för fort fram. I koncernen har man två vindkraftverk och håller på att bygga två vätgasanläggningar.

– Det gäller att hitta rätt former. Vi i Sverige kan inte hitta på något eget. Vi måste leva i harmoni så att våra entreprenörer och åkare kan existera och leva.

SVT rapporterade i måndags om norrlänningar som väljer att köpa blankdiesel i stället för biodiesel. Man fick också veta att OKQ8 och Circle K har valt att följa Skelleftebränsles exempel, och börjar sälja den under tre vintermånader.

När under året säljer ni blankdiesel?

– Hittills säljer vi blankdiesel året runt, berättar Per-Erik Jakobsson.

Till SVT sa konkurrenterna att det var under en tremånadersperiod?

– Det här har hetsats upp, men det här är inget ovanligt. Det har pågått under många år. I norra Sverige har bolag kört blankdiesel under vissa perioder på grund av klimat och temperaturer och annat. Men vi har valt att göra det över året.

På OKQ8:s ekonomichef lät det som att han gjorde det under galgen. Mitt intryck var att han led av det – att det inte var moraliskt bra att sälja blankdiesel?

– Jag måste säga att jag förstår inte det. Lagen är lika för alla. Det spelar ingen roll vem du är, du ska leva upp till reduktionspliktslagen punkt slut. Gör du det så är du hemma,

Jakobsson förklarar att det är dyrare att sälja blankdiesel, och därmed svårare. Reduktionsplikten gör att det är billigare att blanda in biobränsle än att kompensera eller att betala sanktioner för avsaknaden.

– Men det är upp till dem. Jag skulle inte säga att man gör det under galgen. Man fattar beslut om affärsstrategier. Vi är beredda att ändra oss varje dag. Vi kommer ändra oss om lagen stipulerar annat eller om det gagnar våra kunder.

Reduktionsplikten

Inblandningar av raps-, soja- eller majsolja i dieseln ska rädda klimatet, och det måste vi alla förstå, säger politikerna.

S/MP-regeringen, tillsammans med V drev igenom reduktionsplikten i riksdagen 2017.

2021 beslutade riksdagen att utsläppen av växthusgaser från bensin och diesel ska ha minskat med 66 procent år 2030. Det tåget hoppade även de borgerliga partierna på, och röstade för. Endast SD var emot förslaget. Det stora målet är att Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser ska vara noll år 2045.

Just nu ligger reduktionsplikten på 30 procent, men lagom till valet tyckte Ulf Kristerssons Moderaterna och de andra nuvarande regeringspartierna att bränslepriserna var för höga och gick till val på att sänka den.

Språklektion

– Och så inget å i "Skellefte". Som vi säger här uppe i Norrland: Skelleftebränslen, betonar Per-Erik Jakobsson.

När du ändå tar upp det, varför säger ni så i Norrland? Lule, Pite, Skellefte, Ume?

– Vi är ju framåtlutande så vi försöker få det att gå lite fortare att prata. Nej, det vete fan. Det är väl bara en dialektfråga. Men så säger vi i alla fall.

Tyson Fury, Terence Crawford, Devin Haney eller Bam Rodriguez? Nej, en översikt över proffsboxning måste börja med Saul "Canelo" Alvarez, även 2023.

I maj förra året gjorde den rödhårige mexikanen sitt andra besök i den tyngre klassen lätt tungvikt, och det slutade med förlust. Ryssen Dmitrij Bivol vann säkert på poäng.

I höstas besegrade Canelo rivalen Gennadij Golovkin, och trilogin fullbordades. Två segrar och en oavgjord. Mexikos nationalhjälte är med det fortfarande odiskutabel världsmästare i supermellanvikt.

Sedan opererade han vänsterhanden, och i december fick han en staty rest över sig i hemstaden Juanacatlán. Prognosen säger att han kan boxas igen i maj.

Promotorn Eddie Hearn pratar om att Canelo ska komma över till London och möta engelsmannen John Ryder i maj. Själv vill han helst ha ett returmöte mot Bivol, vilket kan bli aktuellt i höst.

Tungviktsklassen

Som vanligt snackas det mycket och boxas lite mellan de bästa tungviktarna. Men ska vi äntligen få se en match där vinnaren kammar hem alla fyra världsmästarbältena? Fan tro't, men han har haft fel förr.

Just nu sitter Oleksandr Usyk på tre bälten och Tyson Fury på ett. Furys promotor Frank Warren ska enligt egen utsago ha skickat ett kontraktsförslag till Usyks team om en match i början på mars. I så fall troligtvis i Saudiarabien

2022 fick vi bara se tre riktiga toppmatcher. Det var VM-matcherna Tyson Fury mot Dillian Whyte och Oleksandr Usyk mot Anthony Joshua, och så var det matchen mellan Joe Joyce och Joseph Parker.

Britten Joe Joyce visade att han tillhör de allra bästa och frågan är vem som vill möta honom. Han verkar vara helt ostoppbar. Fråga Parker, som träffade med det bästa han hade men Joyce bara fortsatte framåt. Riktiga Ivan Drago-vibbar, och i detta fallet vann "Drago", det vill säga Joyce, på knock i elfte ronden.

Joyce har tagit sig in bland topp-fem i världen, och kanske är han till och med topp-3. Förutom honom och världsmästarna så ska där räknas in tidigare världsmästarna Anthony Joshua och Deontay Wilder.

Är det i år som mötet mellan Joshua och Wilder – matchen det snackats om i sex år – blir av? Det är inte omöjligt. Båda är just nu en bit från en ny VM-match och segraren i en match mellan dem skulle segla upp som den stora utmanaren. Det blir i så fall först till hösten. Joshua är i färd med att byta tränare och letar efter en något lättare motståndare att boxas mot i vår.

Wilder kommer förmodligen, och förhoppningsvis säger boxningsfansen, möta Andy Ruiz i vår. Det skulle också bli en match mellan två före detta världsmästare, som samtidigt är de bästa amerikanerna i världen just nu. Talangen Jared Anderson får ursäkta.

Nyzeeländaren Joseph Parker har en match bokad till den 21 januari mot engelsmannen Jack Massey.

Sveriges hopp

Vår egen Otto Wallin står och stampar i karriären. Han är svårplacerad på en världsranking men kan sägas ligga runt 10–12:e plats.

Wallin har svårt att få till en match mot någon av de tio bästa i världen. Matchen som aldrig blev av mot Dillian Whyte kanske kan bli av i år. Whyte förlorade mot Fury och imponerade inte i comebacken mot Jermaine Franklin. För honom kan det vara rätt att gå en match mot Wallin i stället för mot någon av de allra bästa.

Wallins problem är att hans promotor Dmitry Salita är för liten. Han är en dvärg, bildligt talat, jämfört med de största. Han ropar och kräver att Wallin förtjänar en toppmatch, men det är få som lyssnar. Nu när Anthony Joshua letar ny motståndare så ropar Salita igen. Om vi har tur så får vi se Joshua–Wallin i vår.

Joshua förväntas både träna inför och gå nästa match i USA och Wallin har sin hemmaplan i New York, men just nu verkar australiensaren Demsey McKean ligga i tätposition för en match mot britten.

Halvtunga klasser

Dmitrij Bivol försvarade sitt bälte i lätt tungvikt mot Canelo Alvarez och anses numera som en av de bästa alla kategorier. Matchen alla vill se är den mot landsmannen Artur Beterbiev, som har de tre andra bältena. Ryssmötet blir i så fall av senare under året. Beterbiev ska först gå en intressant match mot engelsmannen Anthony Yarde den 28 januari.

Boxningsintresset är alltid nära febernivå i Storbritannien. Nästa stora temperaturhöjare är ett inhemskt möte i mellanvikt den 21 januari, när Chris Eubank Jr möter Liam Smith.

I weltervikt kan man bara fortsätta hoppas att mötet mellan amerikanerna och världsmästarna Terence Crawford och Errol Spence blir av. Vinnaren skulle bli den odiskutable mästaren.

Britten Lawrence Okolie ska försvara sitt WBO-bälte i cruiservikt mot nyzeeländaren David Light den 11 mars.

Lätta klasser

I lättvikt regerar Devin Haney som odiskutabel världsmästare. Men utmanarna är många. Två av dem, Gervonta "Tank" Davis och Ryan Garcia försöker i stället få till en match mot varandra i april. En match som kommer röna stort intresse. "Hoodens" egen Tank Davis mot Instagramsjärnan Ryan Garcia.

I bantamvikt fortsätter japanen Naoya Inoue regera. Motståndet är mer eller mindre uttömt och den odiskutable mästaren kanske rör sig uppåt för att bli världsmästare i en fjärde viktklass.

Förra årets stora stjärnskott var den unge amerikanen Jesse "Bam" Rodriguez, som blev WBC-världsmästare i flugvikt. Det är inte helt spikat, men det ser ut som att han möter mexikanen Cristian Gonzalez om WBO:s vakanta titel den 8 april.

Mexikanen Juan Francisco Estrada är fortfarande kung i viktklassen. Efter segern mot nicaraguanen Román González i december innehar han både WBC- och IBF-bältena. Han har ingen ny match planerad men kanske får vi en match om alla titlarna mellan honom och Rodriguez i höst?

Intresset för att driva bilen med gengas, eller generatorgas, har varit litet sedan 40-talet. Då fanns det ibland inget att välja på, eftersom världens oljeresurser behövdes till kriget.

Nu ökar intresset igen. Delvis på grund av höga drivmedelspriser men också av miljöintresse.

Bilar med gengasaggregat körs på trä, oftast nedhugget till kubb. Jonas Hedenberg i Skeppshult kör i stället på flis.

– Är man nybörjare så ska man börja med kubb, för det är lättare. Men det är mycket arbete runtikring som man slipper om man använder flis.

Aggregaten på Hedenbergs två bilar har han byggt själv.

– För den som vill vara extremt miljövänlig finns inget bättre alternativ att köra bil på. I alla fall med det det gengassystemet som jag valt att bygga. Då bildas biokol i stället för aska.

Han fnyser lite åt olika försök att lagra koldioxid, och menar att det går åt väldigt mycket energi om man ska suga koldioxiden ur luften med maskiner och sedan lagra den i marken. När han förbränner sin flis använder han naturens egen process, som han kallar det.

– Gengasbilen är den enda bilen i världen som samlar in koldioxid samtidigt som man kör. Det är bättre att jag tar bilen än att jag går eller cyklar. Då lagrar jag ingen koldioxid. Det gör jag när jag kör min gengasbil.

Det är restprodukten biokol som är det geniala, enligt Johan Hedenberg. I askan som bildas i flesta gengasaggregat lagras inte koldioxiden.

Så andra gengasbilar släpper ut koldioxid?

– Nja, bara lika mycket som de får in. De är jättebra för miljön de med. De går plus/minus noll.

Hedenberg är mer än villig att lära ut kemin bakom förbränningen som skapar gengasen. Förklaringarna är ibland för komplicerade för någon som är ny i ämnet. Han har brunnit för gengasen i sju år och han har lärt sig mycket.

Förhoppningen är att kunna kommersialisera kunskaperna. Då tänker han inte på gengas till bilar, utan stationära aggregat. CHP-enheter, kallar han det. "Combined heat and power", eller kraftvärme på svenska. Mindre aggregat som producerar förnybar energi för hemmet eller det lilla företaget.

Det finns kraftvärmeverk i Sverige, till exempel Gobigas i Göteborg, men småskaliga anläggningar är sällsynta.

Kan ryka

Den som sett ett gengasaggregat startas har säkert noterat att det ryker. Men Hedenbergs biokolsvariant gör inte det, säger han.

– Det är inte alls lika skitigt att köra mina gengasbilar. Det ryker inte när man tänder. I ett samhälle startar jag bensinmotorn först, och så drar den i sig röken och gasen. Sen efter en minut, när gengasen börjar produceras, stänger jag av bensinen och fortsätter på gengas. Jag står inte där och bolmar rök i tio minuter innan jag kör i väg.

– Jag har lagt ner mycket energi på att det ska bli smidigt som möjligt. Folk ska inte reta sig på det heller och säga att "Du får inte stå här och ryka".

Hur påverkas effekten på din bil jämfört med andra gengasbilar?

– Det är ungefär likadant. Den går ungefär lika fort som andra gengasbilar.

Hur lång tid tar det att starta upp en bil, tills att du kan köra iväg?

– Från det att jag tänder gengasbrytarn tar det en minut innan jag har en brännbar gas, och då startar jag motorn.

För en bil som drivs på kubb kan det ta runt fem minuter att få i gång gasen, men den som funderar på en gengasbil behöver inte avskräckas. Det är bara den som vill vara helt miljövänlig som måste vänta, för gengasbilar är hybrider som oftast också går på bensin. Starta aggregatet och motorn, kör i väg på bensin, och när gasen är brännbar så stryper du bensintillförseln.

Det finns information att hitta för den som vill förstå hur gengasen fungerar, på Youtube och på forum. Enligt Johan Hedenberg är det bara att fråga.

Finns det en gemenskap bland gengasintresserade?

– Ja, det gör det. Det är rätt så komplicerat att få det att fungera perfekt och då behöver man råd och tips från andra. Man försöker ha lite kontakter här och där.

Har du kunnat se ett ökande intresse en längre tid?

– Jag har hållit på i sju år och under den tiden har det ökat. Men när jag fick den här idén trodde jag att jag var ensam i hela världen, men när jag googlade såg jag att det finns gengas överallt i hela världen.

https://youtu.be/XB3FuYsRNqA

Hon upprätthöll sharialagar som ledare för ett kvinnligt IS-förband. När hon kom tillbaka till Sverige skyllde hon på hjärntvätt. Sedan skolade hon om sig till häxa.

Flera år efteråt åtalas hon för krigsbrott.

Fatosh Ibrahim föddes i Irak 1987. Hon kom till Sverige i början på 90-talet. 2012 reste hon till Syrien för att ansluta sig till kampen mot president Bashar al-Assad.

Hon gifte sig med en al-Qaida-jihadist och födde hans barn i Aleppo i september 2013. Vid nedkomsten hade maken hunnit dö av en kula i huvudet. Hon gick då med i IS, dit hennes bror också hade sökt sig.

Nu åtalas hon i Göteborgs tingsrätt för krigsförbrytelser. Brottet eller brotten ska ha skett sommaren 2014. Hon kom tillbaka till Sverige i mars 2017 och polisutredningen mot henne inleddes i maj 2021. I drygt fyra år kunde hon alltså leva ostört i den svenska vardagen.

Fatosh Ibrahims äventyr i Syrien och kalifatet har varit välkända. Under namnet Umm Fidah lade hon upp propaganda på Facebook när hon befann sig hos IS.

Hon fick vapenträning och sedan tog hon initiativet till att starta en kvinnlig IS-brigad. Hon blev ledare för brigaden som bestod av fler än 60 kvinnor, de flesta från Europa. Den patrullerade gatorna för att se till att andra kvinnor följde kalifatets sharialagar.

Det finns videor på henne när hon skjuter automateld med en Kalasjnikov, i svart heltäckande klädsel och omgiven av sin IS-brigad.

Hon förklarar i polisförhör varför hon utbildade andra kvinnor i vapenhantering:

– Min teori var att som kvinna var man tvungen att lära sig självförsvar och att hantera vapen för att slippa bli våldtagen.

I polisförhöret 2019, som inte ledde till vidare utredning, tar hon avstånd från IS:

– De har totalt fel, de har smutskastat islam med sina propagandavideor.

Hon berättar också att hon flydde från IS i augusti 2015. Sedan tog det nästan två år tills hon kom till Sverige, i mars 2017. I senare förhör från 2021 säger hon att det berodde på en dokumentär som TV4 gjort om henne. Hon höll sig undan i staden Idlib, hävdar hon.

Bilderna på Facebook, där hon poserar vid pålar med avhuggna huvuden, ångrar hon.

– Just den perioden var jag hjärntvättad. Jag lade ut två kommentarer på Facebook. Jag ångrar det.

IS utropade sitt kalifat 2014 när gruppen var som starkast och kontrollerade stora delar av Syrien och Irak. I det området bedrevs ett terrorvälde där minoriteter som kristna och yazidier avrättades om de inte konverterade till islam. Kvinnor och barn såldes som sexslavar. Avrättningar av tillfångatagna motståndare filmades och spreds på internet. Ett exempel är den jordanske piloten Muath al-Kasasbeh som brändes till döds i en stålbur 2015.

Ingen åtgärd

En polisanmälan inkom mot henne 2019 från en icke namngiven myndighet. Den ledde till ett förhör men ingen polisutredning.

Hennes namn fanns kopplat till IS långt tidigare. I polisutredningen finner man skärmdumpar från Nyheter Idag, norska Aftenposten och Flashback från 2014 som berättar att "Umm Fidah" är en kvinna från Angered.

Så den som letat hade funnit. Terrorexperterna Magnus Ranstorp och Peder Hyllengren på Försvarshögskolan kände också till henne.

TV4:s Kalla fakta granskade henne 2015. I reportaget menade Magnus Ranstorp att hon rekryterade kvinnor till IS och att hon var en pådrivande värvare, brutal i sin övertygelse och vapenfixerad. Muslimska kvinnor i Sverige skulle göra sin plikt och resa ned till IS-kalifatet, menade hon, samtidigt som hon lade upp bilder på sig själv poserande vid pålar med avhuggna huvuden.

I samma veva dömdes hennes bror till livstids fängelse för terroristbrott.

Expressen rapporterade om henne och hennes syskon – den "svenska terrorfamiljen" – i januari 2018.

Så den 6 maj 2021 inleder polisen en förundersökning mot Ibrahim. Drygt fyra år efter hemkomsten.

Då misstänktes hon för brott mot mänskligheten, folkmord, och grovt folkrättsbrott. I december 2022, när åklagaren Thomas Ahlstrand lämnar in stämningen, återstår bara brottet krigsförbrytelse. Som förklaring till det har han sagt att fler åtal mot henne kan komma senare.

Efter hemkomsten

När hon förhördes 2019 förklarade hon att hon inte hade något arbete. Hon bodde i en lägenhet i Hammarkullen med sina två barn och en katt. Hon överlevde på ekonomsikt bistånd, barnbidrag och bostadsbidrag. Hennes önskan var att utbilda sig till svetsare, förklarade hon.

Hon hade också fått skyddade personuppgifter. För att skydda sig från media som var ute efter henne och hennes syskon, menade hon.

– De har ju skrivit om terrorsyskonen och det är bara skit de skriver.

Vid det laget hade brodern fått sin livstidsdom, och hennes lillasyster dött nere i IS-huvudstaden Raqqa.

TV4 fortsatte sin rapportering om Ibrahim, som utöver bidragen från staten hade börjat försörja sig som häxa på sociala medier. Hon tog betalt för att lägga diverse besvärjelser och blev polisanmäld av flera personer som hade fått ta emot dödshot. Polisen lade ned utredningarna i brist på bevis. Enligt TV4 var de dödshotade övertygade om att hoten kom från Fatosh Ibrahim.

Terroristbrodern

Göteborgs tingsrätt: "Eftersom morden och filmningen av dessa har varit avsett att injaga allvarlig fruktan hos den del av befolkningen både i Syrien och i andra länder som inte tror på den rätta muslimska läran har tingsrätten delat åklagarens uppfattning att det varit fråga om ett terroristbrott."

Så skrev tingsrätten om Ibrahims bror, den förre landslagsboxaren Hassan al-Mandlawi, i december 2015, när den dömde honom till livstids fängelse. Han hade IS-krigat i Syrien och skurit halsen av tillfångatagna män.

Några månader senare fastställde hovrätten domen och sedan dess har al-Mandlawi kaosat på svenska fängelser. Från både Salberga- och Hallanstalten har det rapporterats om upprepad misskötsel och hänsynslöst beteende gentemot personal.

Den svenska polisen storsatsar på kroppskameror.

I december började de första poliserna bära kamera som en del av den ordinarie utrustningen. Alla i yttre tjänst ska bära en innan utgången av 2023.

Kroppskameror har använts på försök sedan 2018. Enligt utredningsenheten på Noa har resultaten varit goda och poliserna som burit kamerorna har känt sig tryggare. Utvärderingarna har visat att våld, hot och trakasserier mot poliser minskar när de bär kamerorna.

Inför starten i december sa biträdande enhetschefen Sofie Holmqvist till SVT att hon trodde kamerorna skulle ha en dämpande och brottsförebyggande effekt.

Filmer från kroppskameror kommer också att kunna användas som bevisning i domstol.

– Det handlar om att bygga starka och robusta förundersökningar. När vi tittar på händelserna kopplade till påskupploppen har vi i nuläget över hundra fängelseår utdömda och grunden till det är till stor del den tekniska bevisningen, sa Holmqvist till SVT i november.

Under påskupploppen bar många poliser kroppskameror. Filmer från dem har använts som bevisning i de rättegångar som följt, men det har inte lett till fällande dom i alla fall.

– Jag tror att i princip de flesta poliser där var utrustade med kroppskameror, säger kammaråklagare Lotta Karlsson till Morgonposten.

Hon drev det uppmärksammade målet där elva män friades för våldsamt upplopp i Rinkeby, och lade fram bevisning både från fasta övervakningskameror och kroppskameror

Finns det några svårigheter med att använda kroppskameror som bevisning?

– Det är bra kvalitet, men man får tänka på att de inte alltid fokuserar på de händelser jag vill ha. De följer ju polisens rörelser.

Har du varit med om fall där filmer från kroppskameror lett till en fällande dom?

– Ja, det har jag. Jag har haft hot mot tjänsteman där det fångats upp med kroppskameror. Jag har haft våldsamt motstånd och våldsamt upplopp, där det varit del av bevisningen.

Karlsson säger att fler kameror kommer att vara till hjälp för åklagarna, men hon vågar inte uttala sig om hur stor den kommer att vara.

– Det går inte att bedöma. Det är olika från fall till fall – vad det gäller, och vad den fångar upp. Redan i dag är det vanligt att poliser har kamera, men de går inte med dem påslagna hela tiden. Det krävs att de ska hinna slå på dem i rätt ögonblick.

Kamerans funktion

En kamera är påslagen under hela arbetspasset och spelar in även om polismannen inte har tryckt på inspelningsknappen, men successivt raderas all film som är äldre än en minut. Kameran befinner sig i vad som kallas för förinspelningsläge.

När väl polismannen väljer att trycka på inspelningsknappen kommer allt som sker därefter att sparas och dessutom den minut som närmast har varit.

En liten lampa på kameran kommer att lysa grönt i förinspelningsläget. I inspelningsläget lyser den rött.

Den enskilda polisens val

Polisen har fått många frågor om huruvida kamerorna riskerar att kränka allmänhetens integritet. Svaret har blivit att polisen bara spelar in när man tror att filmen har ett värde.

Beslutet att slå på kameran eller inte är den enskilde polismannens.

Det förekommer att poliser beter sig oprofessionellt eller rent av begår brott i sin tjänsteutövning. Det återstår att se om mer filmbevis kommer att finnas i framtiden från dessa möten mellan polis och medborgare. Kommer polismän våga trycka på inspelningsknappen om kollegan beter sig illa?

I juni dömdes två poliser i Landskrona till ett års fängelse för olaga frihetsberövande, falsk angivelse, misshandel och hemfridsbrott. De hade trängt sig in i en mans lägenhet utan skäl, misshandlat honom och sedan ljugit om att mannen dödshotat dem. Mannen hade han en egen övervakningskamera i lägenheten.

I mars dömdes en polis i Söderköping för förolämpning sedan han kallat en person för "lilla jävla whitetrash-äckel" vid en husrannsakan. Den förolämpade hade en egen ljudinspelning som bevis.

I november dömdes en polisman för vållande till annans död efter ett polisingripande på Lidingö. Enhetschefen Sofie Holmqvist fick frågan om vi kommer att se fler sådana domar i framtiden:

– De händelser som sker i samband med våra ingripanden filmas så att vi kan göra korrekta bedömningar efteråt. Vi är positiva till att filma för att skapa objektivitet.

Poliser i dessa tjänster får kroppsburna kameror (enligt Polistidningen):

Hundförare
Ingripandepoliser
Kommunpoliser
Lokalpolisområdespoliser
Områdespoliser
Polisaspiranter
Polisryttare
Regional insatsledare
Supporterpoliser
Särskilda polistaktiken (SPT)
Trafikpoliser
Yttre befäl
Gruppchefer inom respektive funktion ovan

Deklarationerna för inkomståret 2021 har behandlats av Skatteverket. Nu kan vi se hur mycket de rikaste av oss tjänade.

Spotify är bolaget där till och med personalchefen får 100 miljoner kronor om året i lön. Cheferna Alex Ming Norström, Gustav Söderström och Katarina Berg ligger etta, tvåa och sjua på den senaste listan över dem som redovisar högst inkomst av tjänst.

Med sådana chefslöner kan man förstå att marknaden förväntar sig god tillväxt. När den blev sämre än väntat under 2022 föll aktiekursen med 68 procent. Om ett år visar det sig om chefernas löner följer med nedåt.

Vd:n och grundaren Daniel Ek har tidigare haft en inkomst av tjänst över 300 miljoner kronor per år. I år tar han sig inte in på löneligans topp-20, men han redovisar i stället 320 miljoner kronor i inkomst av kapital. Han har en sammanlagd förmögenhet på 39 miljarder kronor.

Det är tunnsått med representanter från den svenska basindustrin. Håkan Samuelsson, Volvo personvagnars vd fram till mars 2022, hamnar på 14:e plats. Styrelseordföranden för Autoliv Jan Carlson tar plats 17.

Förre vd:n för Scania Leif Östling är numera bland annat styrelseordförande i fastighetsbolaget Företagsparken. Från det och andra uppdrag tjänade han 72 miljoner kronor, och hamnar på 16:e plats

Det finns tre representanter på listan från läkemedels- och vaccinbranschen. Magnus Sävenhed är vd för vaccintillverkaren Novavax Sverige och Karin Löfgren Bengtsson är forskningschef på samma företag. De tjänade 96 respektive 72 miljoner kronor 2021.

Industriveteranen Leif Johansson har inte haft ett vd-uppdrag sedan han slutade på Volvo 2011. Sedan dess har 71-åringen varit styrelseproffs. Som snart avgående styrelseordförande i Astra Zeneca får han också räknas som representant för läkemedelsindustrin. 2021 tjänade han 72 miljoner kronor och kniper därmed niondeplatsen i löneligan.

Investmentbranschen representeras av Investors vd Johan Forssell och Morgan Stanleys Sverigechef Per Hillström. De tjänade 76 respektive 64 miljoner kronor.

Digital dominans

Datatekniken i alla dess former dominerar inkomstlistan. Spotify har nämnts, men det finns många fler som tjänar miljoner. Det handlar bland annat om mjukvarutillverkare till e-handeln, spel och nätcasino.

Johan Tjärnberg, vd för Trustly som tillhandahåller betalningslösningar för e-handel, tar tredjeplatsen efter Norström och Söderström från Spotify. 2021 var han styrelseordförande för bolaget och tjänade 210 miljoner kronor.

Mjukvaruföretaget Ombori Grid tillhandahåller lösningar för digitala skärmar i offentligheten. Där är styrelseledamoten Johan Reventberg en doldis som tjänade 122 miljoner kronor 2021. Han kniper med det fjärdeplatsen på listan.

Sebastian Knutsson, skapare av spelet Candy Crush och grundare av spelbolaget King, hamnar på sjätte plats med 111 intjänade miljoner.

Noam Perski är chef på dataanalysföretaget Palantir Technologies, som grundades av den amerikanske miljardären och riskkapitalisten Peter Thiel. Deras mjukvara analyserar stora mängder data, inklusive text, bilder, ljud och video. De har bland annat amerikanska myndigheter som kunder och har kritiserats för att produkterna underlättar övervakning av medborgarna. Därifrån inkasserade Perski 81 miljoner kronor i lön.

Grundaren till företaget som nu heter Zettle by PayPal, tidigare iZettle, Jacob de Geer, belägger plats 11. Han tjänade 79 miljoner kronor. Hans medgrundare Magnus Nilsson hamnar precis utanför topp-20 med 58 intjänade miljoner kronor. Zettle by PayPal tillhandahåller en mobiltjänst för betalningar.

Även företaget Bambora tillhandahåller elektroniska betallösningar. Vd:n Daniel Nordholm tjänade 65 miljoner.

Skaparen och grundaren av nättjänsten Flightradar24 tar sig också in på listan. Mikael Robertsson kniper 20:e-platsen med 60 intjänade miljoner.

Sök dig hit för kosing

Cheferna på Spotify må tjäna storkovan, men snittlönen för deras anställda är inte i Sverigetopp. 1,23 miljoner kronor räcker bara till en 40:e plats på listan som sammanställts av kreditupplysningsföretaget Creditsafe.

Högst snittlön av alla företag med över 50 anställda hittas på riskkapitalbolaget EQT Partners. Där är genomsnittslönen 3,33 miljoner kronor om året.

Investmentbanken ABG Sundal Collier kommer på andra plats med 3,1 miljoner kronor i snittlön. SEB:s dotterbolag SEB Investment Management kommer på tredje plats med 2,54 miljoner.

På fjärde plats finns Securitas AB. Då handlar det bara om moderbolaget med 73 anställda; inte om koncernen som har över 9 000 anställda i Sverige och fler än 370 000 världen över.

Med sina 1 857 anställda är Spotify det enda bolaget bland topp-100 som har över 1 000 anställda. I det sammanhanget sticker också konsultföretaget Boston Consulting Group ut. Företaget hamnar på åttonde plats med sina 886 anställda som har en snittlön på 1,95 miljoner kronor.

Högst snittlön utanför Storstockholm betalas av handelshuset Cellmark Investment i Göteborg. Företaget ligger på trettondeplats nationellt med 1,7 miljoner kronor. Malmöbaserade Oatly Group ligger på 23:e plats med 1,5 miljoner i snittlön.

Högst snittlön utanför de tre storstadregionerna betalas ut av IKEA Retail Services i Älmhult. Där ligger den på 1,22 miljoner och det räcker till den 41:a platsen.

De hade högst lön:

1. Alex Ming Norström, 46, freemium-chef Spotify, 313 miljoner kronor
2. Gustav Söderström, 46, produktchef Spotify, 288,9 mkr
3. Johan Tjärnberg, 47, vd Trustly, tidigare styrelseordförande, 210,9 mkr
4. Johan Reventberg, 45, styrelsedamot Omborigrid, 122,4 mkr
5. Anne Maersk McKinney Uggla, 74, arvtagare, Maerskimperiet, 119,1 mkr
6. Sebastian Knutsson, 54, grundare av spelbolaget King, 111,4 mkr
7. Katarina Sachiko Berg, 54, personalchef Spotify, 100,3 mkr
8. Magnus Sävenhed, 47, vd Novavax, 6,1 mkr
9. Leif Johansson, 71, styrelseordförande Astra Zeneca, 87,1 mkr
10. Noam Perski, 46, chef på Palantir Technologies, 81,5 mkr
11. Jacob de Geer, 47, vd Izettle, 79 mkr
12. Martin Carlesund, 52, vd Evolution (mjukvara för nätcasino), 78,4 mkr
13. Johan Forssell, 51, vd Investor, 76,3 mkr
14. Håkan Samuelsson, 71, fd vd Volvo personvagnar, 73,1 mkr
15. Karin Löfgren Bengtsson, 63, forskningschef Novavax, 72,5 mkr
16. Leif Östling, 77, styrelseordförande Företagsparken, 72,3 mkr
17. Jan Carlson, 62, styrelseordförande Autoliv, 66,1 mkr
18. Daniel Nordholm, 44, vd Bambora, 65,5 mkr
19. Per Hillström, 59, Sverigechef Morgan Stanley, 64 mkr
20. Mikael Robertsson, 47, grundare Flightradar24, 60,1 mkr

(Siffror från Dagens Nyheter)

Företagen som betalar bäst:

1. EQT Partners, Stockholm – 100 anställda, 3,33 miljoner kronor i snittlön
2. ABG Sundal Collier, Stockholm – 108 anställda, 3,10 mkr
3. SEB Investment Management, Stockholm – 180 anställda, 2,54 mkr
4. Securitas, Stockholm – 73 anställda, 2,33 mkr
5. Pareto Securities, Stockholm – 115 anställda, 2,18 mkr
6. Huawei Technologies Sweden, Solna – 217 anställda, 2,16 mkr
7. Autoliv, Stockholm – 86 59% 2,11 mkr
8. Boston Consulting Group Nordic, Stockholm – 886 anställda, 1,95 mkr
9. ServiceNow Sweden, Stockholm – 72 anställda, 1,93 mkr
10. Nordea Investment Management, Stockholm – 631 anställda, 1,91 mkr
11. SFDC Sweden, Stockholm – 353 anställda, 1,85 mkr
12. EQT, Stockholm – 142 anställda, 1,79 mkr
13. CellMark, Göteborg – 113 anställda, 1,70 mkr
14. LM Ericsson, Stockholm – 362 anställda, 1,68 mkr
15. Gartner Sverige, Solna – 94 anställda, 1,59 mkr
16. Intel Sweden, Stockholm – 94 anställda, 1,58 mkr
17. VMware Sweden, Solna – 64 anställda, 1,58 mkr
18. Facebook Sweden, Stockholm – 59 anställda, 1,56 mkr
19. Carnegie Fonder, Stockholm – 59 anställda, 1,56 mkr
20. Thales DIS Sweden, Stockholm – 66 anställda, 1,52 mkr

(Enligt Creditsafe)

Sitter du fast i ett skruvstäd? Klämd mellan höga drivmedelspriser å ena sidan, och å andra sidan bussar som aldrig kommer?

De som tar bilen till jobbet märker att plånboken blivit lättare, och många har säkert funderat på att åka kollektivt i stället.

Politikerna vill att medborgarna ska ta bussen, tunnelbanan eller spårvagnen. Inför valet sa finansminister Mikael Damberg att det var vårt gemensamma ansvar att klara klimatomställningen.

Vare sig du vill spara pengar eller rädda ditt klimatsamvete, eller helt enkelt inte har råd att äga en bil, tillstöter problemet att ingen vill köra dig.

Det är trångt på bussarna på många håll i landet och många kunder får vänta på nästa avgång. Den största förklaringen är förarbrist. Branschen menar att det behöver anställas 5 000 chaufförer redan i år för att täcka upp bristen.

Samtidigt brottas branschen med lönsamheten. Inte nog med att pandemiåren gav förluster – resandet i kollektivtrafiken ligger bara på 90 procent av vad det var 2019.

Det är ett vikande resande och samtidigt förarbrist. Handlar det om någon form av moment 22?

– Nej, det tycker jag inte riktigt. Det viker inte nu. Nu ökar resandet igen, men vi fick ett rejält tapp under pandemin. Nu får vi jobba oss tillbaka, helt enkelt, säger Johan Wadman, vd på branschorganisationen Svensk kollektivtrafik.

Under hösten har det rapporterats om kaos på många håll. Pendlarbussen mellan Borås och Göteborg är ett exempel. Där fick kunderna köa i en halvtimme för att få plats i en buss på morgonen. Till slut utökade Västtrafik turtätheten till var femte minut under högtrafik. Det mest akuta problemet åtgärdades, med följd att brist uppstått på andra håll.

I november berättade Västtrafiks Anders Kling för Sveriges Radio att förarbristen är stor. Han lade också skulden på vad han kallade sviterna efter covid. Han menade då inte långvarig postcovid, men att förare numera måste sjukskriva sig även för lättare förkylningar. De måste också vabba när deras barn drabbas av dem.

Resandet viker och samtidigt är det trängsel på sina håll. Det är trängsel på bussarna mellan Borås och Göteborg till exempel. Hur får man ihop det?

– Vi har ett klassiskt rusningsresande måndag till fredag, morgon och eftermiddag. Det är rusningsresandet som dimensionerar trafiken. Det är där vi behöver ha ut mest buss och tåg, och därmed personal, förklarar Johan Wadman.

– Man kan ha ett minskat resande på totalen men fortfarande ha ett stort tryck i vissa rusningstidpunkter. Det är då bristen på personal blir extra tydligt. Vi får då också trängsel, helt enkelt, som till exempel Göteborg–Borås.

Wadman bekräftar att resandet nationellt ligger på 90 procent av vad det var 2019. Med den positiva trend i resandet som fanns dessförinnan gissar han att siffran i stället hade varit 105 procent i en värld som inte drabbats av pandemirestriktioner.

Förarbrist

Få vill bli bussförare. Lönen är låg och passen är långa, eller så styckas de upp under dagen med långa avbrott mellan turerna. Förarna klagar också på att de inte hinner gå på toaletten vid ändhållplatserna.

Medelåldern är hög bland förarna – 40 procent av dem är över 60 år. Många kör långt efter pensionsåldern. Äldre arbetslösa får ofta förslaget från Arbetsförmedlingen att omskola sig till bussförare eftersom branschen skriker efter folk.

Men seniorerna räcker inte till för att lösa bristen. I höstas rapporterades att flera bussförarutbildningar läggs ned. Arbetsförmedlingen kunde inte längre skicka arbetslösa dit eftersom förkunskaperna var för dåliga. För få klarade testerna.

– Det handlar om att de har gjorts om. Men det lyckades vi inte spinna i media. Narrativet var att utbildningar lades ner, säger Jakob Ejeson, tjänsteutvecklare på Arbetsförmedlingen.

– För en kort period kan man säga att de läggs ner. Det finns ett antal månader där man inte kan anvisa någon till utbildning för att den gamla utbildningen håller på att avslutas och den nya ska upphandlas.

Så det här med att för få klarade testerna, som det sades. Stämmer inte det?

– Du kan titta på olika perspektiv. Om det finns väldigt många personer som är intresserade av en utbildning kan du ha lite högre förkunskapskrav.

– Om du märker att det sinar och du inte får lika många deltagare behöver du ställa om något. Ett sådant exempel är att vi hade rätt så rigorösa krav på svenskan. Ett annat förkunskapskrav var B-körkort för manuell växellåda.

Vissa delar har tagits bort i den nya utbildningen men andra har tillkommit. Sammantaget har den förlängts med ett par veckor.

Två föräldrar skakade och drog i sitt tre veckor gamla barn. Det led flera benbrott och riskerar permanenta hjärnskador och synproblem. Straffen blir skyddstillsyn och villkorlig dom.

Pappan Wisam Youssef döms för grovt vållande till kroppsskada och misshandel. Mamman Sara Al-Saidan döms för misshandel.

Åklagaren Anna Damberg hade begärt att båda föräldrarna skulle dömas för brottet synnerligen grov misshandel. För det är stipulerat fängelse i lägst fem och högst tio år.

Efter domen säger Damberg att hon är nöjd med att de dömdes för ett uppsåtligt brott (misshandel). Hon ska läsa igenom domen och fundera på om hon ska överklaga.

Skadorna

I rättsintyget beskrivs den lilla pojkens skador enligt följande:

a. blödningar under den hårda hjärnhinnan samt vid lillhjärnan och skador i storhjärnan.
b. utbredda ögonbottenblödningar
c. fraktur på högra tarmbenet (i bäckenet)
d. frakturer på bägge skenbenens övre delar samt möjlig fraktur på vänstra lårbenets nedre del.

Blödningarna hade troligtvis uppkommit vid olika tillfällen. De och brotten på lårbenet och skenbenet är typiska för skakvåld. Brotten kan orsakas av accelerationer, decelerationer och rotationskrafter

Bäckenbrottet beror troligtvis på direktverkande trubbigt våld.

De omfattande kramperna gav pojken syrebrist i hjärnan. Han lider fortfarande av små kramper och huvudskakningar. Han får medicin mot epilepsi. Hans vänstra öga följer med dåligt när han flyttar blicken.

Första besöket på sjukhuset

Av vittnesuppgifterna framstår det första besöket på Östra Sjukhuset, den 28 april, som mycket märkligt.

Pojken mådde enligt alla i vårdpersonalen bra. Han såg frisk ut och andades lugnt och fint. Men föräldrarna var hysteriska. De menade att barnet slutade andas. Ledningsansvariga sjuksköterskan SS beskriver det så här i polisutredningen:

– Pappan var panikslagen. [Kollegan] sa att hon inte fick någon kontakt med honom; han var panikslagen och slutade inte ruska barnet. [Kollegan] förklarade att barnet mår jättebra. Hon visade att han andades, att han var en fin bebis.

Personalen sa till varandra att beteendet inte var normalt

– Även stressade föräldrar låter oss i vanliga fall ta hand om det barn de vill att vi skall rädda, men vi fick inte undersöka utan de blev hotfulla när vi skulle ta hand om barnet.

När personalen försökte undersöka pojken och kontrollera syresättningen lugnade han ned sig. Det klarade inte mamman av. Hon tog tag i huvudet på sitt barn och började skaka det för att väcka det.

– Hon håller med en hand om käkvinklarna och ruskar fram och tillbaka i sidled. Han blir då jätteledsen och börjar gallskrika igen, fortsätter SS.

Mamman var enligt personalen arg, hotfull och aggressiv, och pappan var panikslagen och hyperventilerade. De sa att pojken var blå om läpparna men personalen såg att han var fin i färgen.

Föräldrarna påstod att pojken "kollapsar". SS försökte förklarade för dem att han inte kollapsar utan somnar. Då började mamman klappa och knuffa på honom igen och ta honom i käken tills han började skrika.

Läkarna kom sedan och undersökte honom. Därefter skickades familjen hem mot sköterskornas vilja. Läkarna lyssnade inte när de sa att föräldrarna hade varit våldsamma. Senare på kvällen skrev sköterskorna en orosanmälan.

Andra besöket på sjukhuset

Den 30 april kom familjen in akut igen. Då var pojken i mycket dåligt skick, med svåra kramper. Sjuksköterskan SS var en av få som var på plats båda gångerna. När hon förstod att det var samma pojke berättade hon om skakningarna två dagar tidigare.

– Jag var ganska upprörd för jag kände att familjen hade släppts hem och så hade detta hänt, berättar SS.

Informationen nådde akutläkaren och barnet började behandlas som en misshandlad med misstänkta inre skador.

Pojken fick lugnande medicin men krampade ändå nästan konstant i två timmar. Med små korta uppehåll där han var lealös. Vårdpersonalen hade svårt att öppna ögonen för att se pupillerna.

Föräldrarna var inte lika uppjagade denna gång. En läkare beskriver dem som "adekvat upprörda".

Natten på medicinavdelningen

Läget stabiliserades, vilket skulle visa sig vara tillfälligt. Han lades in på medicinavdelningen och låg där natten till den 1 maj. Den kommande morgonen skulle han behöva flyttas till intensiven.

När han låg på på medicinavdelningen förföljde pappan personalen och ville veta allt som hände. Han fick också väldiga ångestattacker och svimmade nästan av flera gånger. Barnsköterskan SB märkte att något inte var som det skulle.

Föräldrarna påstod att han hade krampat sedan födseln. SB fann det konstigt att de sökte för det först nu.

I polisförhör ger SB en utförlig beskrivning av föröldrarnas beteende under natten. Två exempel:

– Det var inte riktiga känslor om oro för barnet. Det var mer en oro för sig själva, som att de hade gjort något. För att varje gång de reagerade var varje gång vi berättade om förändringar hos [pojken]. Man tänker att föräldrar, när de hör ny information, ska känna 'åh lilla vän, kämpa dig igenom det här nu', men de var mer oroliga över en orosanmälan som gjorts på dem."

– De första timmarna såg jag föräldrar enbart oroliga för sitt barn. Han var deras allt. De berättade hur de träffats unga och att deras dotter var deras allt. Sonen verkade vara deras ögonsten. Sen föll detta och de kunde inte hålla upp fasaden längre. Det kändes som att det var två olika familjer, från början av tiden till senare."

Greps av polisen

På morgonen den 1 maj togs beslut att flytta honom till barnintensiven och lägga honom i respirator. Föräldrarna följde med och pappan fortsatte ha ångest och panik. Han mådde också illa och hulkade. Sköterskorna hade fullt upp med att hålla honom lugn.

Till slut var det läkaren KK som lade ihop pusslet med de två besöken på akuten, pojkens skador och den skickade orosanmälan. Hon polisanmälde föräldrarna vid middagstid, strax efter klockan ett. Polisen kom och grep dem runt klockan två.

Han låg fem dygn i respirator. Efter föräldrarnas gripande omhändertogs han enligt LVU och är sedan dess placerad på ett jourhem.

Rättegången

Föräldrarna nekade till att ha skadat sin son. Pappan erkände ringa narkotikabrott.

Rätten tar fasta på skakningarna som bevittnades av personalen och säger att det säkerligen har hänt fler gånger. Men den konstaterar att föräldrarna nog inte insåg skadorna som skakningarna kunde orsaka. Därför döms de inte till grov eller synnerligen grov misshandel.

De måste däremot förstått att skakvåldet orsakade smärta. Därför döms de till misshandel av normalgraden.

Föräldrarna berättade att pappan haft vanan att sträcka ut barnets ben. Rätten säger angående bäckenbrottet:

– Det måste ha varit han som vid något sådant tillfälle eller på annat sätt orsakat frakturerna. Även om han inte haft uppsåt att skada sitt barn måste han ha av oaktsamhet ha orsakat frakturerna.

Han döms därför för vållande till kroppsskada. Med hänsyn till pojkens ålder och skyddslösa ställning bedöms det som grovt.

Straffmätningen

Rätten konstaterar att straffvärdet för pappans brott är fängelse i åtta månader. Med hänsyn till hans psykiska hälsa och narkotikamissbruk menar den dock att skyddstillsyn med samhällstjänst är lämpligare. Men eftersom han genomlidit en lång tid i häkte med restriktioner finns inte skäl till samhällstjänst. Därför blir det bara skyddstillsyn.

För mammans del säger rätten att straffvärdet är fängel i en månad. Men eftersom det inte finns skäl att anta att hon på nytt skulle begå brott så kan påföljden i stället bli villkorlig dom med samhällstjänst. Då hon varit frihetsberövad i en och en halv månad finns inte skäl till samhällstjänst så påföljden blir endast villkorlig dom.

En lång polisutredning gav ett 866 sidor långt förundersökningsprotokoll. 29 vittnen har hörts i utredningen. Pappan satt häktad under flera månader och mamman i en och en halv. Deras advokatkostnader uppgår till 370 000 respektive 270 000 kronor. Pojkens målsägarbiträde ersätts med 120 000 kronor.

Pappan döms även för ringa narkotikabrott. Han hade diazepam och nordazepam i blodet och mindre mängder narkotika på sig och i hemmet.

Rektorn Per Nilsson på Ängskolan i Sundbyberg ville köpa sex av en trettonåring. Han trodde det skulle hända dagen före nyårsafton – i stället fångades han på film av pedofiljägare.

På kvällen publicerades filmen, tillsammans med chattloggar som avslöjar Nilssons böjelser, på sajten Dumpen. Redan samma kväll nådde uppgifterna kommunen, som genast tog den 60-årige rektorn ur tjänst.

– Jag konstaterar att vi har fått uppgifter som kraftigt påverkar förtroendet för en av våra rektorer som just nu är avstängd, säger utbildningsdirektören Marie Truedsson till Morgonposten.

En utredning pågår för att se vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas från kommunens sida:

– Till exempel disciplinära eller arbetsrättsliga åtgärder eller en eventuell polisanmälan från stadens sida, förklarar Truedsson.

Nätfisket och konfrontationen

Dumpen drivs av den gamle höjdhopparstjärnan Patrik Sjöberg och Sara Nilsson (som i fortsättningen benämns Sara för att hålla isär henne från Per Nilsson). Deras metoder är kontroversiella i mångas ögon, eller åtminstone i vissas. De har också ett starkt stöd bland sina följare. De utger sig för att vara barn på sajter på nätet och fiskar efter vad de kallar "gäddor" – personer som söker sexuell kontakt med barn. Nu fick de tag i rektorsgäddan Per Nilsson.

Chattandet med Nilsson höll på i ett par veckor. Han sa sig vara 42 år, och Dumpen påstod att de var en 13-årig flicka.

Han bjöd på kukbild och sa flera gånger att den påhittade flickan var en snygg, sexig och klok ung kvinna, och att han började bli kär.

Till slut bestämde de att träffas utanför Coop i Fruängen. De hade också bestämt att hon skulle få pengar om hon ställde upp på sexuella tjänster.

Det är upp till betraktaren om den tror att Nilsson tyckte 13-åringen var klok. Bedöm till exempel ett av hennes längre inlägg där hon beskrev relationen till sin mor: "Har ju besök nu o mamma vill att ja lägger bort mobilen nu [storgråt-smiley] Men annars får ja alltid gå ut"

Rektor Nilsson förklarade vad han gillar: "Skönare om du är rakad, len och fin, när man ska slicka dig [blinksmiley]". Han försäkrade också att de kunde träffas ofta: "Jag är chef och kan ibland vara flexibel. Kommer prioritera dig och kanske ställa in möten för att träffa dig"

När Per Nilsson anlände till Fruängen dök ingen 13-årig flicka upp för att suga av honom för 500 kronor. I stället dök Sjöberg och Sara upp och parkerade precis bakom Nilssons bil. Sedan satte de en kamera i ansiktet på honom.

En mycket stressad Nilsson höll först med om att det han gjorde inte var så passande för någon med hans arbete. Sedan blev han arg och försökte köra från platsen. När han insåg att han var instängd började han prata igen. Då sa han att allt bara var en lek och inte på allvar. Sedan påstod han att han bara hade handlat på Coop, och nu skulle han åka hem.

Sjöberg och Sara spottade ur sig en mängd frågor och påståenden men Per Nilsson hade då bestämt sig för ett försvar. Han hade inte gjort något. Han hade bara handlat mat.

Konfrontationen slutade med att Nilsson fick veta att hans arbetsgivare och hans fru skulle kontaktas, och att allt kommer att hamna på dumpen.se. Sedan kunde han åka hem till frun och barnen.

Fick gå från förra tjänsten

Per Nilsson har arbetat som rektor på Ängskolans högstadieskola i sex år. Han fick sluta sin förra rektorstjänst på Fjällenskolan i Järfälla hösten 2016.

Morgonposten fick tag i en tidigare hög chef inom Järfälla kommun som varken var villig att prata eller skylta med sitt namn. Något kom ändå ut ur samtalet:

Ville han jobba kvar på Fjällenskolan?

– Det var en överenskommelse, säger den förra chefen, och väljer att inte svara ja eller nej på den frågan.

Innan det korta samtalet tog slut underströk chefen att överenskommelsen inte hade med Nilssons sexuella läggning att göra och inte heller med den stämning som föräldrarna till ett mobbat barn hade lämnat in mot skolan.

Morgonposten når också det mobbade barnets mamma, vi kan kalla henne Anna. Hon får frågan varför hon tror att Nilsson fick sluta:

– Det inkom en skrivelse från flera föräldrar där man uttryckte en oro kring att han inte tog hand om barn som for illa, säger hon.

Av det jag hört misstänker jag att de gjorde en deal som blev bra för både Nilsson och skolan?

– Det är vi övertygade om. Det vet vi att det var. Han fick sparken och de fick ge med sig, men för vad vet jag inte. Det kanske fanns fler grejer där.

Mobbningen

Familjen stred i flera år mot Fjällenskolan för att få upprättelse. Deras barn hade blivit mobbat och skolan hade inte gjort något åt problemet. Per Nilsson som rektor var den högste ansvarige för att lösa problemet.

De förlorade i tingsrätten och dömdes att betala skolans rättegångskostnader på mer än en halv miljon kronor. Med en ny advokat tog de målet till hovrätten, där de fick rätt. Fjällenskolan hade inte uppfyllt sina skyldigheter mot barnet.

Under tiden mobbningen pågick fick de aldrig någon hjälp av Per Nilsson.

Var han inte ens tillmötesgående i början?

– Nej, aldrig. Inte det minsta. Han utgick från att vi ljög, och framför allt att [vårt barn] gjorde det. Han uppgav på alla möjliga håll och kanter att [det] hittade på saker och gick hem och berättade för oss. Det var hans strategi kring hela den här situationen, menar mamman Anna.

Per Nilsson gjorde i stället en orosanmälan. Hovrätten konstaterar att den lades ned samma dag som den kom in till Socialtjänsten.

– Alltså, han var ju inte riktigt klok i huvudet. Att välja att orosanmäla föräldrar som är jobbiga utifrån hans perspektiv. När vi kom till Socialtjänsten var de inte förvånade för det hade de varit med om förut.

– De sa att det var nånting han gjorde hela tiden. De var väldigt trötta på honom för att han valde att göra så.

Fortfarande, efter flera år, har Anna svårt att släppa bemötandet hon och familjen fick av Per Nilsson. När Morgonposten berättar att han hängts ut av Dumpen blir hon smått chockad, men samtidigt vill hon gärna se den inspelade konfrontationen. Han är hal som en ödla, menar hon, och inspelningar är enda sättet att avslöja honom:

– Vi har spelat in hur mycket som helst från hans hala möten. Han försökte komma undan hela tiden. Vi fick lära oss den hårda vägen att spela in alla samtal vi hade med honom. Även de samtal som han hade med [vårt barn]. Han ljög rakt upp och ner.

https://twitter.com/Skolledare/status/1184779191524450304

Köttstölderna ökar i matbutikerna. Det inte fattigpensionärer som snattar ett paket fläskfilé för husbehov, utan större stölder. Det handlar om dyrt, styckat kött för tusentals kronor åt gången.

SVT och andra har rapporterat om ökningen. Branschorganisationen Livsmedelshandlarna säger att det stjäls kött i Sverige för tre miljarder kronor om året. Brotten är lågprioriterade och måste upprioriteras, menar deras vd Pär Bygdeson.

Polisanmälningarna läggs ofta ned. I en intervju med SVT berättar Bygdeson om en satsning som gjordes för att förbättra kvaliten på butikernas polisanmälningar. Det slutade i många fall med att relationen till den lokala polisen blev så dålig att butikerna gav upp.

Butiker har beskrivit hur stölderna går till. Tjuvarna lägger stora mängder kött i sin varukorg och beger sedan sig till ett lugnt hörn av butiken, där de stoppar köttpaketen innanför kläderna eller i en väska. Därefter går de rakt ut ur butiken.

Köttligor härjar i Trollhättan

Janne Lindesson är butikschef på Ica Kvantum Jätten i Trollhättan. Han berättar att de blivit bättre på att förebygga köttstölderna:

– Vi låter inte oxfilé och sådant ligga framme. Vi får ta bort det, så får folk fråga efter det. Det går inte att hantera det som man gjorde förr, helt enkelt.

I Lindessons butik är det ligor som står för stölderna. De åker runt från område till område, säger han, så stölderna kommer i vågor.

– När ligorna drar fram så flyttar de sig oftast från område till område. De blir igenkända och vi har kameror och allt vad det är. Just nu har det inte varit som allra värst hos oss, men vi vet att det kommer igen.

– Det är på senare år som det det har blivit fler och fler stöldligor. De vet precis vad de vill ha, vilka detaljer de vill ha, och kommer ofta sent på kvällarna när det dåligt bemannat.

Är det såna här större stölder som det rapporterats om, att man plockar på sig för tusentals kronor?

– Ja, det också, givetvis. Jag har det inte exakt i huvudet, men det som sticker ut i vår butik är ligorna som drar runt. Det kan vara två–tre personer som har avsättning för de här produkterna på något sätt. Utan att jag går in närmare på detaljer. Någon köper det av dem, för det är inget de konsumerar själva.

Vilka styckdetaljer pratar vi om?

– Givetvis oxfilé, och mycket lammstek och sådant försvinner, har vi märkt. Mycket av dyra detaljer är det givetvis, i första rummet. Det är klart att det är värdet som är intressant för dem.

Han berättar att stölderna ökat mycket de senaste åren, men han säger också att han inte sett någon större ökning under hösten.

Så du ser ingen ökning som du tror är direkt inflationsknuten?

– Nja, men det kommer absolut komma. Det är inte bara kött utan allt som är dyrt och är lätt att få med sig. Det kan vara smink och vad som helst. Det försvinner mer sånt nu än tidigare.

Det är det som försvinner mest från Kvantumbutiken i Trollhättan. Kött ligger på första plats värdemässigt, med smink som god tvåa. Resten av topplistan hade inte Janne Lindesson i minnet.

Ingen hjälp från rättsväsendet

Branschorganisationen pratar om att butiksstölder är lågprioriterade, och om försämrade relationer till polismakten för de butiker som levererar in högvis med väl utformade polisanmälningar. Janne Lindesson har liknande erfarenheter:

– Det känns jobbigt. Vi får inte någon respons från samhället, vad gäller detta.

– Problemet är att vi sällan får någon rätsida på det, även om vi tar dem på bar gärning. Det är inte så prioriterade ärenden, om du förstår vad jag menar, hos polis eller åklagare. Dels är det straffrabatter, och sedan har tjuvarna ofta tillräckligt med brott på sig innan – så ibland läggs det ner av den orsaken.

Ni får inte mycket hjälp från rättsväsendet, säger du, så vad gör man när man upptäcker en tjuv i butiken?

– Vi polisanmäler allt, givetvis. Men processen sen är jag väl inte jätteimponerad av. Det är väl resursbrist hos polisen och åklagaren. Åklagaren lägger ju ner många ärenden, trots att vi har filmer, bildbevis, erkännanden och allting. Det hjälper inte, för det är inte prioriterat. Det har hänt många gånger, tyvärr, säger butikschefen Lindesson.

Orkar man till slut ens ta fast dem och hålla kvar dem?

– Det måste vi göra, om inte annat för vår egen del, men man blir väldigt besviken på rättssystemet. Jag förstår att med ett mord om dagen i Sverige så har vi kanske andra, större bekymmer. Så jag har en viss förståelse för det, nånstans.