”Vi har alla resurser Stockholmspolisen har på plats. Vi har piket, spanare, hundar och helikopter”, sa Österling på kvällen. Fem män i åldrarna 20–25 år är anhållna misstänkta för mordförsök. Samtidigt är ett flertal personer som befann sig på brottsplatsen hämtade till förhör.

Strax innan klockan 21 i går hittades en man skottskadad utomhus i Sätra, södra Stockholm. Han vårdades initialt av poliser på plats. Polisen utreder det som synnerligen grov misshandel och grovt vapenbrott.

Också här är fem män anhållna. ”Vi går vidare med ytterligare utredningsåtgärder nu”, säger Per Fahlström, polisens presstalesperson. Han säger vidare att det är för tidigt att säga om det finns ett samband med skjutningen i Rissne. Polisen kommer ha en ökad närvaro i båda områdena.

Det sjunde offret för skottlossningen var en 31-årig kvinna, som sköts två gånger i benet. En eller flera skyttar är fortfarande på fri fot, och motivet till skottlossningen är ännu inte känt, rapporterar The Independent. Polisen hittade nästan 30 tomhylsor.

”Detta har varit en relativt lugn del av distriktet under rätt lång tid nu”, säger poliskommissarien Danielle Outlaw. ”Nu försöker vi ta reda på om det handlar om vedergällning mot något eller några av offren.”

https://twitter.com/CoconnellFox29/status/1628910716857069571

Reginald Streater, ordförande för Philadelphias skolstyrelse, sa att skottlossningen ägde rum när ett evenemang utanför skolan slutade. I tisdags sköts två tonåringar i staden, och den 18 februari sköts en polis till döds; där greps en 18-årig pojke för brottet.

”Omagh-samhället har uthärdat djupt lidande, förlust och smärta i det förflutna, vilket har lämnat ett djupt trauma. Detta våldsdåd har gjort människorna där arga, med rätta”, säger Sinn Féins ledare i ett uttalande som Independent uppmärksammat. ”Det finns absolut ingen tolerans för sådana attacker från fienderna till vår fred.”

https://twitter.com/Hak_2861/status/1628705556247478274

Caldwell vårdas på sjukhus, och hans tillstånd sägs vara kritiskt men stabilt. Polisen har gripit tre män i 30- till 40-årsåldern.

https://twitter.com/GBNEWS/status/1628746054362628096

1998 sprängde Real IRA, en tidigare paramilitär organisation som likt New IRA ville skapa ett enat och socialistiskt Irland, en bomb i Omagh. Då omkom 29 människor, och flera hundra skadades av explosionen.

Två personer greps sent på kvällen och anhölls senare. Senare på natten, vid tvåtiden, larmades om höga smällar i Bollmora i Tyresö. En man greps, misstänkt för grovt vapenbrott. Inga skadade har påträffats.

Strax efter klockan två på natten till i dag inträffade två explosioner i ett bostadsområde i Ritorp, Södertälje. Ingen person ska ha skadats i samband med händelserna. ”Vi vet inte vad som har orsakat explosionen som har gett upphov till skador på en byggnad, men ingen människa har skadats”, säger Helena Bostrom Thomas, presstalesperson på Stockholmspolisen till SVT Nyheter.

Bara en halvtimme senare, klockan 02.33, skedde ytterligare en explosion, den här gången inne i en bostad i Ritorp. Ingen uppges vara skadad.

”De första poliserna på plats var bokstavligen runt hörnet, och påträffade två personer med skottskador. Något senare anträffas en tredje med lindriga skottskador,” säger Ola Österling, pressekreterare vid Stockholmspolisen, till Sveriges Radio. ”Jag bedömer att de här personerna som har träffats av skott har varit målet.”

https://twitter.com/Olsson666Joakim/status/1624368904104443904

Två av dem uppges vara svårt skadade, den tredje sägs vara lindrigt skadad. Samtliga män har identifierats och vårdas på sjukhus. Polisen hade flera patruller på plats på sjukhuset i går kväll, där de höll förhör med anhöriga och personer med anknytning till männen, rapporterar SVT Nyheter.

Torget spärrades av, och tunnelbanestationen stängdes. På fredagskvällen hade de tre målsägande ännu inte hunnit förhöras. ”Det får ske när skadeläget tillåter”, säger Fredrik Andersson, vakthavande befäl. Polisen har inlett en utredning om mordförsök, men på lördagsmorgonen var fortfarande ingen gripen.

Skottlossningen är den andra på kort tid i Linköping. ”Det är alldeles för tidigt att säga om den här händelsen hänger ihop med de andra skjutningarna”, fortsätter Sundström. Ingen är ännu frihetsberövad, men flera personer har tagits med till förhör.

Gårdagskvällens andra skjutning inträffade något senare på Stockholmsvägen i Malmö, i höjd med Segevång. En polispatrull ute på ett rutinuppdrag utomhus hittade en man med skottskador. Händelsen utreds som mordförsök, och polisen söker misstänkta. ”Vi kan inte gå in på varför, men polisen har anledning att söka två personer”, säger Rickard Lundqvist, presstalesperson på polisregion syd till SVT Nyheter.

Polisen vill i nuläget inte svara på om mannen är känd för dem sedan tidigare. ”Vi har fått vissa vittnesmål”, avslutar Lundqvist.

Gullmarsplan, 19.14. Efter en polisjakt kraschar en bil, och polisen hittar flera vapen. Två personer grips, och senare under kvällen grips ytterligare en person.

Huvudsta centrum, 21.59. Flera personer larmar om höga smällar, och polisen hittar en skottskadad man utomhus, som avled under natten av sina skador. Ingen gripen.

Skarpnäck, 23.31. Flera personer larmar polisen om en explosion i ett flerfamiljshus. På plats kunde polisen konstatera att det skett en detonation i ett trapphus. Ingen person ska ha skadats fysiskt. Ingen gripen.

Tumba, 01.45. Någon skjuter mot en villadörr; polisen rubricerar händelsen som försök till mord, då det fanns personer i villan. Ingen gripen.

”Generellt kan man säga att vi har en väldigt hög konfliktnivå mellan flera olika kriminella nätverk, där några är särskilt tongivande just nu”, sa polisens kommenderingschef Hanna Paradis i går, meddelar SVT Nyheter. De kriminella spränger och skjuter för att tvinga fram varandra.

Ceremonin som offren deltog i innan den chockerande attacken tros vara begravningen av en kvinna som dog i lungemboli, efter att nyligen ha rest från Colombia till Storbritannien. Vittnen som hävdar att de var inne i St Aloysius-kyrkan när händelsen ägde rum talade med en reporter från My London på platsen:

”Det var kaos. Det var hemskt. Ingen visste om det var en bomb eller en beväpnad man. Vi letade efter ställen att gömma oss. Vi smög in i alla hörn där vi fick plats. Vi åkte efter tio minuter, jag vågade inte [gå innan].”

Enligt uppgifter kan gärningsmännen ha riktat in sig på en man som deltog på begravningen i fredags, som en del av en hämndattack. Det här är en av de värsta masskjutningarna i London på flera decennier, och en intensiv jakt på förövarna pågår.

”Vi fick in uppgifter om att en skadad person var på väg in till sjukhus i en privat bil. Vi körde direkt både mot sjukhuset och den här brottsplatsen, som nu är avspärrad”, säger Evelina Olsson, presstalesperson vid polisen i region Syd.

Ett stort område i stadsdelen Berga spärrades av under natten. Flera patruller var på plats, och de använde sig av särskilda sökhundar och drönare för att undersöka brottsplatsen. Grannar och förbipasserade personer i det avspärrande området har förhörts, liksom sjukhuspersonal och personen som körde mannen till sjukhuset.

En husvagn sattes också i brand i Berga under natten, skriver Helsingborgs Dagblad. Elden spred sig till ytterligare två husvagnar och en industribyggnad. En man greps i anslutning till platsen, och misstänks för mordbrand.

Att poliserna måste bli fler, och deras löner och villkor måste förbättras – det verkar de flesta politiker vara överens om. Fler poliser på gator, torg och utsatta områden.

Samtidigt säger alla politiker att allt måste göras för att de kriminella gängen ska knäckas. Polischeferna instämmer. Förstås.

Så låter det alltid i intervjuer.

Men hur ser det ut i verkligheten? Alltså inte i den verklighet som finns på de där gatorna, torgen och utsatta områden – utan i den verklighet där polischefer och politiker sitter ner tillsammans för att diskutera vad polisen ägnar sig åt.

Vi kommer i en serie artiklar att granska hur det ser ut i polisregion Syd. Det är en av de regioner som längst har fått brottats med omfattande och våldsam gängkriminalitet.

I varje polisregion finns ett regionpolisråd som ska säkerställa medborgarnas insyn i vad polisen gör i området. I rådet finns representanter från samtliga riksdagspartier, i polisregion Syd är de 15 stycken.

Givetvis antar du att bekämpande av de kriminella gängen, skjutningarna och morden är viktiga punkter på mötena.

Men nej, så är det inte riktigt.

Vi har studerat protokollen från de två senaste årens möten.

På mötet 12 april i år avhandlas gängkriminaliteten i protokollet med 58 ord. Slutsatsen är att läget har förvärrats.

Polisens inre arbete med jämställdhet och likabehandling behandlas däremot i protokollet  med 337 ord. Man får lätt intrycket av att polisens stora uppgift inte är att knäcka gängen utan att knäcka ett tillstånd av kvinnoförtryck som verkar råda inom polisregion Syd.

På mötet 15 februari i år behandlas gängkriminaliteten snabbt med följande formuleringar:

”Konflikten i Köpenhamn med kopplingar till Sverige pågår fortfarande och samverkan fungerar väl med dansk polis.”

”I Syd sju skjutningar med en avliden (en avliden under samma period 2021) samt flera sprängningar.”

Det är allt. Både corona och fotbollssäsongen får en mer omfattande behandling än gängkriminaliteten.

Men faktiskt behandlas ändå gängkriminaliteten – och då  som en kommunikationsfråga:

”Hur hanterar polisen kommunikationen kring skjutningar och sprängningar gentemot trygghet och otrygghet för allmänheten?”

I protokollet uttrycks en vilja att kunna gå ut med ”information om en händelse som sannolikt kunde minska oron hos den enskilde.”

Det gäller alltså att dämpa medborgarnas känsla av att gängkriminaliteten utgör en fara. Vi är långt bort från offentliga formuleringar om att det ska vändas på varje sten för att knäcka gängen. Här är det mer en fråga om att lägga en sten över frågan.

Protokollen för 2021 ger samma bild som de från mötena i år. På oktobermötet 2021 konstateras bara med sju ord läget när det gäller skjutningar och mord.

Säkerhetsarbetet inför den snart stundande Förintelsekonferensen avhandlas däremot i protokollet med 227 ord.

Skapa positivt intryck

På junimötet 2021 protokollförs inget konkret om kampen mot gängen i polisregion Syd – det som mest upptagit mötet är istället ”kulturförflyttningen efter #metoo” samt frågan om hur polisen ska synas i och arbeta med sociala media. Återigen verkar alltså de stora frågorna vara det inre jämställdhetsarbetet i poliskåren samt hur man ska ge ett positivt intryck av verksamheten.

Det finns alltså en stor skillnad mellan vad som sägs i politiska debatter och vad som sägs när politikerna sitter ner med polischeferna. När de vänder sig till allmänheten tävlar politikerna om vem som är mest intresserad av att få gängen att försvinna. När politikerna sitter ner med polischefer nöjer de sig med att lyssna på långa dragningar om hur polisen arbetar med att förbättra sin inre ”likabehandling” samt sin kommunikation med medborgarna.

På mötena för regionalpolisråd Syd medverkar alltid ett stort antal representanter för polisregionens ledning. Där är det uppenbart att jämställdhetsarbetet burit frukt. Oftast är minst hälften av de närvarande representanterna för polisen kvinnor. Något som också väl speglar sammansättningen i polisregion Syds ledning – där de tunga positionerna som regionpolischef samt chef för polisområde Malmö innehas av kvinnor. Även polisområdeschefen för södra Skåne samt HR- och kanslichefen är kvinnor.

Polisledningen speglar också att ett annat arbete burit frukt – att förbättra polisens löner. Cheferna i polisregion Syd är relativt välavlönade. Några exempel på årsinkomster:

Susanne Hagström Rosenqvist, regionpolischef: 972 255 kronor

Jarl Holmström, biträdande regionpolischef :1 277 347 kronor

Åsa Palmqvist, chef regionkansli: 1 152 740 kronor

Rasmus Korsvall, kommunikationschef: 1 005 008 kronor

Håkan Jarborg Eriksson, chef utvecklingscentrum: 987 680 kronor

Ann-Louise Kämpe, chef polisområde södra Skåne 958 753

Detta kan jämföras med lönen för en polis som arbetar med att möta verkligheten i utsatta områden i Malmö. En polis med mycket lång erfarenhet kan med OB-tillägg hamna på ungefär hälften av vad en polischef i regionen har. Vi har exempel på årsinkomster mellan 460 000 kronor och 490 000 kronor. Alltså som mest en snittlön i månaden på  40 800 kronor. Ingångslönen för poliser är 27 000 kronor i månaden, om två år ska den vara 31 000 sägs det från politikerna. Att ingångslönen inte är hög är alla politiker ense om, men är de också ense om att det är lite dålig löneutveckling efter 30 års tjänstgöring som polis om man bara har 10 000 kronor mer i månaden än den som är helt färsk i yrket?

I de kommande avsnitten fortsätter vi granska olika delar av verksamheten i polisregion Syd – och vi ställer politiker och polischefer mot väggen.

50 000 polisanställda inom tio år lovade socialdemokraterna i årets val. Det skulle innebära 14 000 fler poliser än det finns i dag.

Enligt redan gällande planer ska det finnas 4 000 nya poliser 2025. Men kommer de att finnas där de behövs? Kommer de överhuvudtaget att finnas?

Polismyndighetens mål är att antalet anställda ska öka från 22 000 till 26 000. Det innebär att varje polisregion måste öka sin bemanning med hundratals poliser, i vissa fall med mer än tusen – som i Stockholm där det behövs 1154 nya poliser för att målen ska nås. I polisregion Syd och Polisregion väst behövs det fler än 700 nya poliser i varje region.

Sveriges tre storstadsregioner behöver alltså 2 500 nya poliser till 2025.

Ingen – vare sig ansvariga polischefer eller polisfacket – vågar svära på att de kommer att finnas i tjänst i Stockholm, Göteborg och Malmö.

I polisregion Mitt ska det tillkomma 300 poliser. Många av dem kommer förstås att vara nyutbildade – det är enda lösningen. Men redan nu kan man se problemen. Inför vårterminen 2023 har Västmanland – som ingår i polisregion Mitt 22 platser på polisutbildningen. Men bara tolv person har antagits. Nästan hälften av platserna står tomma.

När det gäller de platser som hela polisregion Mitt tilldelats står 28 procent tomma.

Av Uppsalas platser är var sjätte tom, och i Uppland har man redan i dag problem med att få poliser till Enköping, och till de norra delarna av länet.

För det är inte bara i de stora städerna de stora problemen finns utan i regionerna utanför storstäderna. Det är svårt att få poliser att söka sig till mindre orter.

En av de dem som märker av problemen är Lars Eckerdal, chef för polisområde Fyrbodal, som bland annat svarar för ordningen i Dalsland och Bohuslän. I en intervju med Svt berättar han om svårigheterna att få poliser till de mindre orterna, vilket man löser med vad som närmast kan beskrivas som tvångskommendering:

– Vi brukar ha en rotation på mellan 1 och 1, 5 år att man får vara där och sen kan erbjudas någon annan plats då. Det där är ju ingenting som vi tycker är bra, vi vill ju väldigt gärna att de som söker till våra polisutbildningar och sedan får placering också vill verka i Strömstad eller Åmål till exempel.

Rotationen gör att poliserna inte blir rotade på den ort där de tjänstgör, och de lär inte känna vare sig vanliga människor eller får tillräcklig kunskap om kriminella miljöer, eller om vilka personer och grupper som riskerar att bli kriminella.

Samtidigt sprider sig brottsligheten från storstäderna ut till mindre städer och orter. Hälften av skjutningarna i Sverige 2021 skedde utanför de tre största städerna. Trenden var likadan första halvåret 2022. Våldet blev en del av vardagen i städer som Eskilstuna, Örebro och Kalmar. Kalmar gick från en skjutning på två år till nio skjutningar de sex första månaderna 2022. Tre dödades.

En utveckling som är fullt naturlig, har bland annat kriminologen Manne Gerell konstaterat; när det blir norm att använda skjutvapen i storstäder sprider det sig till de lite mindre städerna.

Så samtidigt som det är svårt att få poliser att frivilligt söka till mindre, ofta polisiärt underbemannade städer etablerar sig de kriminella gängen i mellanstora städer – våldet tilltar – och regionerna tvingas koncentrera krafterna till de orter där det är värst.

Parallellt med detta störs arbetet i lokalpolisområdena av utlysandet av ”särskilda händelser” – detta eftersom det innebär att resurser dras från vardagsarbetet ute i landet till akuta situationer i de största städerna. Redan förra våren kritiserades de många ”särskilda händelserna” av polisens internrevision som konstaterade att brottsförebyggande, långsiktigt arbete fick ”stryka på foten” i lokalpolisområdena, och att de särskilda händelserna tvingade många delar av organisationen att ”köra på fälgarna”. Ett stort problem enligt internrevisionens rapport var också att de kriminella gängen direkt utnyttjade att personal försvann från orten för att rycka in någon annanstans och bistå vid en allvarlig akut situation.

Begränsade resurser måste alltså hela tiden flyttas runt, och varje lucka som uppstår kan nyttjas av de kriminella, och de platser som hela tiden riskerar att bli drabbade är de mindre städerna.

Fuskande poliselever

Samtidigt som det i vissa delar av landet är svårt att fylla utbildningsplatserna höjs också varningsrop om kvaliteten på dem som blir antagna. Polisinspektör Johan Siverland som är lärare på polisutbildningen vid Södertörns högskola förklarade i en debattartikel i Polistidningen i maj i år att:

”… det finns också studenter som ertappats med att fuska, som måste äta psykofarmaka för att klara vardagen och som visar upp sina egna körkort och frågar hur man vet vilka siffror som är personnumret. Studenter som under övning, mer än halvvägs in i utbildningen, skjuter en ”berusad man” som inte vill lämna ifrån sig sin spritflaska.”

Siverland konstaterar också att man under utbildningarna ser genom fingrarna med elever som fuskar, och att chefer i ute i verksamheten inte ingriper mot nya poliser som ”beter sig undermåligt” som provanställda efter aspirantterminen. Cheferna har istället inställningen till de ”undermåliga” provanställda som roterar i verksamheten att: ”hen ska i alla fall inte vara kvar hos oss så det där får hens LPO hantera senare”.

Men ”senare” innebär att provanställningstiden är slut, och de har en fast tjänst, konstaterar Siverland dystert i sin artikel.

Kraven i begåvningsprovet vid antagningen till polisutbildningen har sänkts i omgångar. Bland annat 2015 och 2022. Sänkningar har också skett med de fysiska kraven på dem som utbildar sig till poliser.

Ett ytterligare problem för rekryteringen till polisutbildningen är den konkurrent polisen fått nu när Försvarsmakten expanderar och anställer folk. Arne Bertilsson, som är ansvarig för aspiranterna i Uppsala län ser det som en förklaring till att man har svårt att fylla utbildningsplatserna:

– Det är ungefär samma typ av människor som vi söker, säger han till Svt.

Även i Stockholm förklarar de ansvariga problemet med att fylla utbildningsplatserna med att arbetsmarknaden är god, och att man har svårt att konkurrera med andra arbetsgivare när det gäller löner och villkor.

Ibland säger polisens talespersoner att ett offer befunnit sig på fel plats vid fel tillfälle.

Med tanke på det poliser på olika ansvariga positioner själva säger om situationen inför framtiden när det gäller kvantitet och kvalitet på poliskåren verkar det som om väldigt många platser riskerar att få beteckningen ”fel plats”, liksom att många tillfällen riskerar att vara ”fel”.

Förutom chauffören befann sig ett tiotal personer på bussen. En av passagerarna skadades av glassplitter.

Flera skott sköts i snabb följd. Efter dådet flydde skyttarna från platsen, berättar vittnen. Enligt polisen verkar det troligen ha rört sig om två skyttar.

Polisen har identifierat samtliga på bussen, och undersökning pågår om de har koppling till kriminella miljöer:

Vi har identifierat samtliga på bussen och ska kolla vad de har i sitt bagage och om nån av dem är mer eftersökt av kriminella än de andra, säger polisen enligt SVT.

Flera tomhylsor har hittats på platsen och förundersökning om mordförsök har inletts.

Polisen säger sig preliminärt arbeta efter teorin att målen för beskjutningen befann sig utanför bussen, och att bussen råkat komma i skottriktningen.

Som det numera heter: bussen befann sig på fel plats vid fel tillfälle.

När förstärkningen anlände tog de sig in i bostaden, och beordrade mannen att släppa ner vapnet på golvet. Han vägrade, och en ur insatsstyrkan tvingades skjuta verkanseld mot honom. Mannen är förd till sjukhus, men skadeläget är okänt. Han är gripen, misstänkt för grovt vapenbrott, skriver SVT Nyheter.

”Vi kan inte säga mer nu. Detta behöver utredas vidare. Även för mig är sammanhanget mellan mannen och bostaden än så länge lite oklart”, säger polisens presstalesperson Anna Göransson.

Nu följer två separata utredningar; dels av Särskilda åklagarkammaren som ska utreda omständigheterna kring att polisen sköt verkanseld, dels en utredning som gäller misstanken om grovt vapenbrott. Platsen ska undersökas av polisens kriminaltekniker, och flera förhör med vittnen, poliserna och gärningsmannen ska genomföras.

Polisen har inga uppgifter om skadade personer i nuläget. ”Vi har även tagit kontakt med sjukhuset, med de har inte fått in någon skadad”, säger polisens presstalesperson Evelina Olsson till Expressen. Polisen rubricerar ändå händelserna som försök till mord och grovt vapenbrott.

Bilder från 60-talets miljonprogram Årby visar fem skotthål i en lägenhetsport, och flera tomhylsor har hittats. Det var här, vid en lekplats, som en kvinna och en femårig pojke skadades allvarligt i augusti. Bara i år har minst ett halvdussin skjutningar uppmärksammats i området.

Att inleda en särskild händelse, eller kalla in förstärkning från andra polisregioner, är inte aktuellt i dagsläget, säger polisen till media. Pressreleaserna på polisens hemsida blir allt fler.

Nästa händelse skedde i Bjuv vid elvatiden på kvällen, och polisen uppfattar att mannen har ett skjutvapen. ”Det uppstår då en så pass hotfull situation att skott avlossas”, säger Rickard Lundqvist, presstalesperson vid polisen i region Syd.

Och vid ettiden var det dags igen, den här gången i Lidköping, när polisen fick ett larm om att en man setts gå runt med en kniv. När en patrull anlände till platsen ska mannen ha agerat hotfullt mot polisen, som då avlossade skott.

Under 2021 sköt polisen verkanseld mot personer eller fordon vid 21 tillfällen, rapporterar Expressen. I många fall lider förövarna av psykisk ohälsa. Attackerna kan ske snabbt, och man måste därför ibland skjuta för att avvärja överfallet.

Ett vittne hörde först sex eller sju skott avlossas, kort paus, sedan lika många till, skriver SVT Nyheter. Vem som var måltavla den här gången är oklart, men en kvinna och en femårig pojke träffades av skotten. Polisen larmades strax före sju i går kväll. Ingen är misstänkt för brotten. Ingen har gripits.

För mindre än en vecka sedan fick polisen rycka ut efter larm om två skottlossningar i Eskilstuna. ”Den eller de som gjort det här har visat en total likgiltighet för andras liv”, säger polisens presstalesperson Johnny Gustafsson.

”Det har blivit en vana att ha balkongdörren öppen när det har varit så många skjutningar”, säger Pamela Molina till SVT Nyheter. Det kanske är någon som snabbt behöver hjälp, för det tar lång tid för polisen och ambulansen att komma. ”Varför finns ingen hjälp, vart har alla tagit vägen? Ska alla i området flytta för att det skjuts?”

Enligt polisens statistik har det till och med 15 augusti förekommit 253 rapporterade skjutningar i Sverige. 66 personer har skadats, och 44 människor miste livet.

”Vi har haft en del politiska beslut som har tagits, och det kan handla om beslut för årtionden sedan kombinerat med globala förändringar, flyktingströmmar och en politisk oförmåga att hantera utvecklingen när det väl har börjat explodera.”

En åtgärd vore att låsa in och lagföra de som står för skjutningarna, för då kanske man kan stoppa spiralen av ständig hämnd. ”På lång sikt behöver vi minska inflödet till gängen.” Barn som klarar skolan behöver inte vända sig till gängen för att se en framtid.

Sverige har flest dödskjutningar per capita i Europa. Polisen har larmat i 20 år. Inget händer.

Polisbilens video visar hur Clay, trots att hon är påverkad av metamfetamin, lyckas krångla sig ur handbojorna. I framsätet finns en AR-15-karbin, med ett magasin som normalt rymmer 20 eller 30 skott, som hon till slut lyckas få tag på. Videon visar hur hon med viss möda gör vapnet skjutklart, vänder sig om och börjar spreja ungefär tio skott inifrån bilen.

En av poliserna och en civilperson skadades, men kunde senare lämna sjukhuset. Clay tyckte att det var en bra idé att barrikadera sig i bilens baksäte, och det tog tre och en halv timme innan hon till slut gav upp. Clay ställs nu inför rätta för mordförsök.

På instrumentbrädan i polisbilen finns tydliga instruktioner för hur man låser upp vapnet, något som polisen med stor sannolikhet kommer att ändra på nu.

https://www.youtube.com/watch?v=R1R75v1tGPI

Polispatrull till fots besköts i Rinkeby av ung man på elsparkcykel. Nu är han anhållen för mordförsök.

En ung man for strax efter midnatt natten till måndagen genom Stockholmsförorten Rinkeby på en elsparkcykel. Mannen var känd av polisen sedan tidigare, och när en patrull på tre man försökte stoppa honom för att utföra en personkontroll öppnade han eld. Det är ännu oklart om han hade för avsikt att träffa.

Patrullen grep mannen och åklagare beslutade under morgonen att anhålla honom för försök till mord. Ola Österling, presstalesperson på Stockholmspolisen:

Han var känd av polispatrullen som befann sig i området. De fotpatrullerade och stoppade honom för att de kände till honom. Sedan var platsen och tidpunkten udda, så det gemensamt gjorde att de ville kontrollera honom – vad han hade för förehavanden där och då.

Österling kan inte svara närmare på hur han var känd av poliserna på plats. Han kan däremot berätta att han är under 20 år och att han var ensam.

Polisen genomför sedan några månader tillbaka insatser i bland annat Järva med tillförda poliser från övriga landet, och därför finns det resurser till att patrullera till fots nattetid.

Hur gick det till när de försökte stoppa honom och han besköt dem i stället?

Det ska jag låta vara osagt mer än att ett skott har avlossats, och brottsrubriceringen har bedömts där och då vara mordförsök. Det är långt ifrån klarlagt vad det är som har inträffat. Det finns flera stora tunga frågetecken som man håller på och reder ut.

Österling känner inte till om poliserna drog sina vapen, men han vet att de lyckades oskadliggöra och gripa honom utan att skjuta vare sig varningsskott eller verkanseld.

De tog tag i honom, vet jag, och i samband med det har ett skott avlossats. Och skottet har inte träffat någon. Det är oklart hur skottet har avlossats, men vi vet att pistolen är den unge mannens.

Det var natt mellan söndag och måndag. Vet du om det var några andra människor i närheten?

Jag vet att det var andra människor som ringde in till polisen, men det är sådana som jag har uppfattat har uppehållit sig på balkonger och uteplatser. Det var ju varmt i natt.

Ny polisstation

Rinkeby och Järvaområdet blev utan polisstation när Södra Järvas närpolisstation stängde för renovering 2014. Den öppnades aldrig igen och det tog sex och ett halvt år innan den nya Rinkeby polisstation invigdes, i september 2020. Byggnaden är 11 000 kvadratmeter stor med plats för 400 anställda. Ytterväggarna är bepansrade med armoxplåt från SSAB och rutorna är skottsäkra.

Det tog mer än tre år att komma i gång med bygget av stationen, bland annat för att inget byggföretag vågade utföra det. När bygget till slut kom igång utsattes det för ett attentat. Grindarna till byggarbetsplatsen forcerades med en bil som sedan sattes i brand, och väktare attackerades med sten och smällare.

Den nya polisstationen i Rinkeby har funnits i två år. Har det gjort någon skillnad?

Det är naturligtvis en enorm fördel att vara nära medborgarna i Rinkeby. Den har förenklat och förbättrat polisverksamheten i området, menar Österling.

Och omvänt, vilken skada har det inneburit att Järva varit utan polisstation i sex år?

Inte bra, men det är svårt att mäta det där. Från det att den gamla närpolisstationen lades ned till att den nya lokalpolisstationen var färdigbyggd så var det naturligtvis ett tapp, och det är inte bra. Men nu är vi på plats och vi ser fördelarna av det.

Fritt fram utan polis

Under tiden utan polisnärvaro bildades, och växte, de rivaliserande somaliska gängen Dödspatrullen och Shottaz.

Efter flera år av blodigt krig, med över tio döda, har andra kriminella grupperingar flyttat fram positionerna, inte minst efter att de fyra ledarna ur Dödspatrullen fängslats. En av dem dömdes till ett långt fängelsestraff i en uppmärksammad rättegång i Danmark 2020, efter att han och hans underhuggare mördat två Shottaz-medlemmar 2019.

Gäng som Husbys hyenor och Filterlösa grabbar tog större plats i det maktvakuum som uppstod runt Järvafältet, och låg i konflikt med varandra ett par år. Filterlösa grabbar ska ha brutit sig ur Shottaz men verkar nu ha tappat i styrka. Husbys hyenor uppstod ur det så kallade Husbynätverket. För båda gängen var det yngre medlemmar som bröt sig ur och bildade eget.

I våras kom dessutom uppgifter om att ett nytt gäng som kallar sig Skorpionerna tagit över narkotikaförsäljningen på Rinkeby torg. Gänget växer snabbt och rykten säger att det består av gamla Shottaz- eller Filterlösa grabbar-medlemmar. Headshotligan och 24K från Tensta är också aktiva i området. Samtidigt finns det kriminella gäng i närliggande delar av Stockholmsområdet, som i Jakobsberg och Hässelby.

Är det en förändringens tid när det gäller nya gäng och maktstrukturer och maktförhållanden mellan dem?

Så länge det har funnits kriminella nätverk och kriminella gäng så är de ständigt under omarbetning. Det är en föränderlig process som aldrig är statisk, förklarar Ola Österling.

Senast i mars i år ven kulorna kring polis i Rinkeby. En patrull som hamnade mitt i en gänguppgörelse menade att en 20-årig man som misstänktes tillhöra Skorpionerna avlossade sitt vapen mot dem. Åklagaren kunde dock inte visa att skotten var ämnade för poliserna, och mannen dömdes i stället för grovt hot mot tjänsteman och grovt vapenbrott.

Polisen säger på sin webbplats att en man i 60-årsåldern har gripits på Chapmans torg, misstänkt för försök till mord samt grovt vapenbrott. Uppgifter om signalement samt övervakningsfilm har varit till stor hjälp för att gripa mannen.

”Han riktade vapnet mot henne, men jag vet inte om hon var det påtänkta offret. Kvinnan har inte gett oss något namn eller liknande”, säger polisens presstalesperson Peter Adlersson till Expressen. ”Hon ska ha träffats i buken av ett skott. Enligt ambulanspersonalens första bedömning är läget stabilt.”

Spårvagnen har tagits i beslag för en teknisk undersökning, och en förundersökning om försök till mord har inletts. Det är oklart om fler passagerare befann sig på spårvagnen. Henrik Kjellberg, presskommunikatör på Västtrafik, säger att varken föraren eller annan personal är skadad.

Strax efter sju på kvällen i måndags gick Lisa Fulmore, 40 år, ner till McDonalds-restaurangen i Brooklyn för att få sig litet kvällsmat. Hamburgaren smakade bra, men när det var dags för pommes fritesen upptäckte hon att de var kalla.

Hon gick tillbaka och pratade med personalen som snabbt gav henne nya pommes frites, men de var också för kalla. En tredje diskussion om de flottyrkokta potatisstavarna spårade ur.

”Varför skulle du ge mig samma pommes frites och bara lägga en eller två ovanpå för att få mig att tro att du gav mig nya pommes frites?”, sa den synnerligen upprörda Fulmore till personalen. En av dem svarade till slut ”Allt detta över pommes frites?”, enligt New York Post.

Då pratar mamman istället med sin 20-årige son, Michael Morgan, som kommer förbi och ”gör det han måste göra”, som ha sa till polisen efteråt, vilket var ett pistolskott i nacken på en av de anställda, Matthew Webb, 23 år. Han vårdas nu på sjukhus för livshotande skador.

Morgan greps omedelbart av polisen, som trots sin ålder är en erfaren ung man, med 13 tidigare gripanden för misshandel, stöld och grov stöld.

Två personer sköts till döds i Örebro i stadsdelen Varberga under söndagen. Det var den andra skjutningen på kort tid, en person sköts till döds i samma område i fredags. Detta är en del av en eskalering av skjutningar kopplade till gängkriminalitet. Även Eskilstuna, Västerås och Kalmar har sett en drastisk ökning av mord.

Männen som sköts ihjäl under söndagen var i 20-årsåldern och det kan finnas ett hämndmotiv. Ett av offren var häktad misstänkt för ett annat mord i staden i fjol, han släpptes i februari. Tre förskolor i närheten av brottsplatsen håller stängt under dagen.

I juli 2020 sköts en man ihjäl i Oxhagen. Mordet var del av en konflikt mellan Örebrokartellen och mc-klubben No Surrender. Fyra personer dömdes för inblandning i mordet, 26-åriga Barzani Rahman, 23-åriga Muhammad Sardar Ahmed Ali samt två tonårskvinnor 18 och 17 år gamla. Samtliga dömdes för medhjälp till mord då det inte gick att fastställa vem som sköt de dödande skotten.

No Surrender har varit inblandade i mycket kriminalitet i mellersta Sverige, något vi rapporterat om tidigare med fokus på Norrköping. Etableringen stötte på flera problem, bland annat genom att en ledare för Örebrokartellen, bosatt i Spanien, beställt mord på No Surrender-medlemmar. Att tidigare Black Cobra-medlemmar tog med sig tidigare konflikter in i No Surrender skapade också problem.

En annan mellanstor svensk stad som sett en eskalering i gängkriminalitet och mord är Eskilstuna. I slutet av maj har det skjutits tre gånger på tre dygn. Först sköts det i Råbergstorp, dagen efter i Årby. Den senaste skjutningen var på Bellmansgatan 23 maj, en man avled av sina skador.

Eskilstuna tillhör Polisregion Mitt, där man sett en enorm ökning i antalet gängkriminella. Sedan förra året har antalet ökat med 32 procent, från drygt 1 000 till 1 300 personer. Antalet som är under 18 år ökade från 109 till 180 personer. En 17-åring har häktats misstänkt för mordet på Bellmansgatan.

Jale Poljarevius är underrättelsechef i Polisregion Mitt, som inbegriper Uppsala län, Västmanlands län och Gävleborgs län. Han menar att när straffrabatten för 18 till 23-åringar togs bort i januari så flyttades kriminaliteten nedåt i åldrarna. Han menar att det är ett motdrag från de kriminella, när lagstiftningen skärpts.

Poljarevius säger också att polisens reaktiva åtgärder komplementeras av socialtjänst, skola och andra myndigheter. För att kunna förebygga brott och stoppa rekryteringen.

Att morden ökar i kölvattnet av gängens ökade kapacitet är ett faktum. Beger vi oss söderut i landet till Småland hittar vi en annan stad som upplevt en drastisk ökning av skjutningar, Kalmar.

Samtliga partier i kommunfullmäktige har undertecknat ett brev till polisen, där man vädjar om en permanent närvaro i staden. Detta då det under våren har skett fyra mord och ett antal andra skjutningar, bland annat mot lägenheter.

Politikerna vill främst se ökade utredningsresurser och se områdespoliser i problemområdet Norrliden. Området är rekryteringsgrund för gängen.

Norrliden blev rikskänt i november 2021 när en man hotade att spränga P4 Kalmar i luften. Journalisterna på Sveriges Radio ville lyfta en annan bild av Norrliden, kanalchefen Louise Haag påstod att det inte är ett utsatt område i egentlig mening.

Den kvinnliga reportern på plats blev dock bemött av yngre maskerade män som ifrågasatte vad hon gjorde där.

”Vi ska spränga P4 Kalmar”, sade männen fyra, fem gånger. Haag menar att det är trist att ”åka på däng” när man försöker ge en rättvisande bild av området. Man kommer nu åka minst två personer nästa gång man besöker stadsdelen.

I fjol avled 17 personer efter skjutningar i landet, till och med maj månad. Till och med 15 maj i år har 26 personer avlidit. Ytterligare mord har begåtts under månadens andra hälft, exempel som nämnts två i Örebro och ett i Eskilstuna.

Hur utvecklingen ser ut under sommaren återstår att se, men polis, politiker och andra myndigheter kommer ha mycket att stå i.

Den kriminelle rapartisten Gee Dixon fick ett och ett halvt års fängelse för att han deltog i den uppmärksamma händelse i Visättra i Huddinge då två barn skottskadades 17 juli 2021. En femåring och en sexåring hamnade i skottlinjen när gängkriminella började skjuta mot varandra. Barnen träffades av skott när de var på väg över en gångbro.

Domen mot Gee Dixon och de andra gängkriminella som åtalats för skjutningen föll 15 februari i år. Gee Dixon dömdes för grov misshandel. Han var tidigare dömd för ett annat fall av grov misshandel och för doping- och narkotikabrott. Dixon har tidigare gjort sig känd genom att i uttalanden och intervjuer några år tidigare ha förklarat hur musiken räddat honom från att bli kriminell –  han berättade gärna hur han skulle satsa helt på sin artistkarriär. Det slutade alltså med skottskadade barn och en dom för grov misshandel.

Dixon har gästat tv-program som TV4:s "Lyckliga gatan" och "Allsång på Skansen" i SVT.

Tillsammans med Dixon dömdes Murtada Hassan – som nyligen hade fått en dom fastställd i hovrätten på fem års fängelse för människorov och rån.

En tredje person dömdes för skjutningen i Visättra;  Edgar Lee Pettersson – tidigare dömd för försök till grov utpressning.

Gee Dixon har inte låtit sig brytas ner av fängelsedomen utan firade nyligen, enligt sitt Instagramkonto, sin födelsedag genom att tatuera sig stort över ryggen – för att hedra sina förfäder som han själv uttrycker det i inlägget.

Nästan 1000 personer framför sina gratulationer på Instagram i samband med inlägget, bland dem vänsterpartiets riksdagsman Daniel Riazat som skriver ”Stort grattis” till den gängkriminelle som bara två månader innan dömts för att ha skottskadat två barn. Det kan verka lite märkligt eftersom Riazat inte tycker om våld och vapen – i alla fall inte när hoten riktas mot honom själv.

När en 64-årig man 2019 åtalades för att på Facebook ha hotat Riazat med nackskott förklarade vänsterpartisten:

Jag är glad att det går till åtal. Det är viktigt att rasisterna förstår att de inte kan gömma sig bakom en skärm. Samtidigt är det så att alltför få fall går till åtal. Rättsväsendet måste prioritera rasismen och hoten på nätet.

Men när två barn blir skottskadade i verkliga livet, då verkar det vara lämpligt med gratulationer till en av gärningsmännen – om man ska döma av Riazats handlande.

I går kväll sköts en man i 25-årsåldern till döds på gymmet Nordic Wellness i Tuve. Den mördade mannen hade flera domar och fängelsestraff på kontot, bland annat för narkotikabrott och grovt narkotikabrott. Göteborg skakas av ännu ett mord.

Även om polisen inte på rak arm kan koppla händelsen till gängkriminalitet, är det låga odds på att så är fallet. Enligt forskning är narkotikaförsäljning det första tecknet på att ett gäng etablerat sig i ett område. Och sedan följer konflikterna.

I hela riket har antalet döda i gängskjutningar ökat med 1 000 procent sedan 1990. Bara 25 procent klaras upp. Vilket ändå är en något missvisande siffra då fallen ofta är komplexa och många är inblandade.

Totalt skedde det 35 skjutningar i polisområde Väst, där Göteborg ingår, under 2021. Tre personer avled och 13 skadades.

Gängkriminella värvar ofta nya talanger från invandrartäta områden, klassificerade som utsatta områden. En granskning från tidningen Läraren (4 april 2022) visar att 33,5 procent av eleverna i utsatta områden i Göteborg inte klarade gymnasiebehörighet våren 2021. På Gårdstensskolan är det sex av tio niondeklassare som misslyckas. Riksgenomsnittet är 13,8 procent.

Men Göteborg har ett ökande problem med kriminalitet av olika slag, inte bara gängrelaterade mord.

I januari startade en våg av rån mot äldre i Göteborgstrakten. Äldre personer, vissa närmare 100 år, rings upp av falska poliser. Med samma argument som ovan, att det pågår kriminalitet i närområdet, luras de äldre på pengar och värdesaker. Polisen kallar det "vishing", efter engelskans voice phishing, röstfiske. Offren luras ibland använda sitt bank-id för att föra över pengar eller lämnar ifrån sig kontokortet.

Det saknas inte problem att reda ut för stadens förtroendevalda.

Vad gör Göteborgs politiker?

I juli 2021 uppmärksammades det att det skjutits 400 gånger på tio år i Storgöteborg, 43 personer har avlidit. Göteborgs stad tittade då på projektet Sluta skjut som implementerats i Malmö, en annan stad med stora problem. Det infördes 2018 och var ett samarbete mellan Malmö stad, polisen, kriminalvården och civilsamhället.

Det har skett en minskning av skjutningar i Malmö, men det går inte att fastställa att Sluta skjut är den huvudsakliga orsaken till minskningen. När projektet startade i Malmö var antalet skjutningar där redan på väg ned. Malmö universitet gjorde den bedömningen i utvärdering av effekterna av projektet, vilket framgår i Göteborgs stads sammanfattning. Men i oktober 2021 beslutade kommunen att satsa på projektet Sluta skjut, med förhoppning att det oavsett den kortsiktiga effekten ska ge resultat över längre tid.

Men det finns andra satsningar i staden som man lägger betydligt mer resurser på. Och som kommer med en tydlig prestige för politikerna.

Staden planerar för ett nytt centralbad. Två 50-metersbassänger, läktare för 2 000 åskådare för att kunna arrangera SM. Priset, utan markförvärv inräknat, hamnar på minst 1,6 miljarder kronor. Badhus har en tendens att dra iväg i kostnad, trots att det ska gå att göra på mellan 200 och 600 miljoner kronor.

Det nya Centralbadet kommer ligga norr om det nuvarande Valhallabadet, som kommer rivas. Rivas kommer också Skandinavium, hemmaarena för stadens hockeylag Frölunda HC. Publikkapaciteten kommer ökas från 12 000 till 16 000 i den nya arenan. Prislappen på den nya arenan landar på minst tre miljarder kronor. Tolv år väntas hela byggprojektet ta.

Kritiska röster har höjts från Feministiskt Initiativ, Miljöpartiet och Kristdemokraterna. De menar att det går att renovera Valhallabadet och bygga till det som krävs. Byggnaden har dessutom ett kulturhistoriskt värde.

I staden pågår sedan 2017 också det stora byggprojektet Västlänken, en järnvägstunnel. Allmänhetens förtroende för 20-miljardersprojektet har sjunkit med åren och kritiker menar att det saknar samhällsnytta. Det har debatterats om tunneln verkligen löser kapacitetsproblemet vid centralstationen.

Det saknas således inte pengar för monumentala politiska projekt, när det handlar om skrytbyggen. Men de monumentala problemen med gängkriminalitet och en alltmer osäker levnadsmiljö för invånarna möts av en satsning utan påvisad effekt.

Vi har tidigare skildrat hur en koranbränning i Linköping i september 2020 leder till en mer än årslång förundersökning. Detta i en stad där ungdomsrånen ökat med 700 procent sedan 2015. Många av rånen utreds aldrig. Ett rimligt antagande är därför att ökningen av ungdomsrån är ännu större. Offren orkar inte alltid anmäla. Eller så vågar de inte.

Varför prioriterar polisen sina resurser på det sättet?

Morgonposten har intervjuat några av de drivande personerna i utredningen av koranbränningen.

Chefsåklagare Eva Nemec Nordh har många fall av brutala brott på sitt bord. Skjutningar och mordförsök. Nu senast i Ryd, och i Lambohov. En överväldigande arbetsbörda kan man tycka. Under 2021 har det varit elva skjutningar i staden.

Fyra personer har dött. Exempelvis mördades en 15- och en 16-åring i Berga på försommaren. En gängledare mördades på restaurang.

Många allvarligt skadade.

Polisen har stolt förklarat att de arbetat hårt. 2 000 förhör har genomförts.

Utredningarna hittills består av 3 500 sidor.

Det kan låta mycket, men ska jämföras med de 439 sidor som utgör förundersökningen av koranbränningen. I den kom ingen till skada, ingen dog. Grisen vars bacon kom till användning var ju redan avlivad vid ett tidigare tillfälle.

Hur kan elva skjutningar resultera i 3 500 utredningssidor och en enda koranbränning i 439?

I många av de fall som gäller skjutningar och mord har alltså chefsåklagare Eva Nemec Nordh varit inblandad.

Samtidigt har hon också haft tid att driva på förundersökningen som rör koranbränningen, och när vi frågar henne om det inte är en märklig fördelning av resurser och tid hävdar hon:

Det har ett symbolvärde att fullfölja utredningen. Det är viktigt att visa att vi har uthållighet att utreda alla brott som kan leda till åtal. Jag har absolut åtalsplikt och kan inte välja vilka brott jag ska väcka åtal för.

Men om vi säger så här. Kommer det att bli ett åtal för koranbränningen?

Jag har inte tagit ställning än.

Det har gått några månader sedan den misstänkte fick förundersökningen i sin hand. Hur länge ska han behöva vänta på ett beslut?

Jag har helt enkelt inte hunnit. Jag har varit tvungen att prioritera grova våldsbrott. Men innan januari är slut ska jag ha kommit till beslut.

Eva Nemec Nordh förklarar sedan att förundersökningen aldrig skulle genomförts och fortsatt om hon inte ansett att det gick att väcka åtal. Hon säger att det mest är ”finlir” kvar. Hon vill se om det finns kompletteringar som behöver göras. Hennes ursprungliga inställning finns kvar menar hon; förundersökningen skulle inte inletts om hon inte trodde på åtal för hets mot folkgrupp alternativt förargelseväckande beteende.

Du som åklagare med ansvar för många tunga mål är väl medveten om att polisen ofta påpekar att de har ont om resurser för att lösa gängrelaterade bråk, mord, skjutningar, ungdomsrån – hur kommer det sig att ni lagt så stora resurser på en koranbränning?

Det är ju inget brott i sig att bränna en helig bok. Det är omständigheterna kring bränningen som är viktiga. Det är det som kräver resurser att utreda.

Vilka omständigheter?

Vilken spridning det får, hur det presenteras, vad som sägs , musiken som spelas i samband med händelsen och spridningen.

Och vad är det ni letar efter när det gäller vad som sägs? Vilken sorts musik letar ni efter?

Det kan jag inte gå in på, förundersökningen är ju inte offentlig. Men för att det här ska kunna betecknas som hets mot folkgrupp så är omständigheterna avgörande. Och då måste jag se till att det sker en utredning som är robust.

Blir det inte en fråga om helt subjektiva värderingar hos dig och polismännen? Jag förstår inte vilka kriterier ni letar efter.

Man måste se till de samlade omständigheterna.

Närmare vill Eva Nemec Nordh inte gå in på vilka omständigheter man försökt fastställa, än att de ska vara ”samlade”. Men det förklarar den metodiska husrannsakan som polisen förra året genomförde hos den misstänkte Anders. Alla hans böcker fotograferades, liksom anteckningar i böckerna. Varje möbel och vägg dokumenterades. Man försökte senare pussla ihop boktitlar (vars författare man uppenbarligen inte kände till) med musik, och sökhistorik för att på så sätt skapa en bild.

Eva Nemec Nordh förklarar alltså först att koranbränning inte är ett brott i sig. Det är omständigheterna som gör det.

Därefter förklarar hon att hon ansåg att ett brott som kunde leda till åtal var begånget och ser till att det blir en förundersökning. Den ska ge ”robusta” bevis för att det fanns omständigheter som gjorde koranbränningen till ett brott. Rimligen visste hon då inte om det verkligen var ett brott begånget i verklig mening, eftersom hon inte hade en aning om omständigheterna.

Eva Nemec Nordh igen:

Det måste till något mer, det har behövt kartläggas andra omständigheter.

Man vet alltså inte vad man letar efter, men man vill hitta något som gör att man kan åtala för en koranbränning. En handling som inte är ett brott i sig.

Men kan du inte förklara för mig vilken sorts åsikter, symboler eller musik ni letar efter. Det kan väl inte vara upp till er subjektiva bedömning. Finns det liksom förbjudna åsikter?

Nej, vi har ju yttrandefrihet. Och förresten gör vi alltid subjektiva bedömningar.

Även i mordfall?

– Ja, det är klart vi gör.

Där driver jag inte frågorna vidare för jag är lite osäker på om jag och Eva Nemec Nordh har samma definition av ”subjektiv”. Lagen talar förvisso om ”objektiva rekvisit” och ”subjektiva rekvisit”. Dödat någon annan? Då har vi ett objektivt rekvisit. Varför dödade jag någon annan? Avsiktligt eller oavsiktligt? Där har vi det subjektiva rekvisitet.

Men om vi rör oss mot subjektiva bedömningar av vilka åsikter som kan utgöra ”omständigheter” som gör en koranbränning till ett brott – då befinner vi oss i en zon där kanske inte Eva Nemec Nords uttalande om att vi har yttrandefrihet faktiskt gäller.

Jag kan inte låta bli att jämföra med hur åklagare och polis agerar när det gäller ungdomsrån. Där vittnar många ungdomar om hur de rånats och misshandlats, de kan peka ut gärningsmännen. Men polisen inleder inga förundersökningar, ingen delges misstanke. Ingen kallas till förhör. Där finns ett klart brott, där finns utpekade. Ingen förundersökning inleds. Men i Anders fall inleds en förundersökning för att utreda om ett brott har begåtts. Om. 

När jag uttrycker min förundran över detta förklarar Eva Nemec Nordh att hon inte kan diskutera en jämförelse med ungdomsrån eftersom hon inte är insatt i de fall jag tar upp.

Eva Nemec Nordh vill inte på något sätt diskutera sakinnehållet i den förundersökning hon ytterst är ansvarig för eftersom den inte är offentlig. Därför gör vi ett försök med Emma Backlund som är den polis som ansvarat för själva det praktiska genomförandet.

Är det inte väldigt omfattande resurser ni lagt ner på att utreda en koranbränning?

Nej, det tycker jag inte. Vi är två personer som arbetat med den.

Men två personer under mer än ett år, det är väl ganska mycket när polisen i Linköping går på knäna.

Men vi har inte alltid jobbat heltid med det här.

Då förstår jag inte hur ni hunnit med? Det har gjorts omfattande utredningar av den misstänktes inköp, ni har kollat kontokort, ringt tandläkare, studerat filmer från ICA-butiker, beställt kemiska analyser av kläder och aska. 

Emma Backlund är tyst och funderar en stund.

Jo, det är klart … att när ärendet kom in sattes det in stora resurser. Hela jourgruppen gick in. Man var rädd för bråk som i andra städer där det bränts koraner.

Ni ägnar er dessutom åt att analysera innehållet i böcker i förundersökningen.

Nu vet jag inte riktigt vad du syftar på.

Det finns ett utlåtande från polisinspektör Christian Malmborg med i förundersökningen. Han förklarar i sin summering att:

“Min uppfattning är att det är olämpligt att om han har det dåliga omdömet att ha bränt en koran på en grill utanför domkyrkan i Linköping och lagt upp detta på sociala medier samt sympatiserar med Trump och även har böcker om religion, samhällsstrukturer och en bok av Carl von Linné på hallbordet inte borde ha vapenlicens.”

Ja, han var ju ansvarig för husrannsakan och upprättade protokollet över vad man hittade.

Men det här är inget protokoll över vad man hittat och tagit i beslag. Det är ett värdeomdöme. Ska jag gömma undan mina egna böcker av Linné?

Jag tror det är bäst att du pratar vidare med åklagaren.

För att lösa mysteriet med varför Carl von Linné är så farlig ringer vi upp polisinspektör Christian Malmborg.

Jo, jag undrar om du som polis alltid gör bedömningar av personer utifrån vad de har för böcker liggande framme. Och varför gör en Linné-bok mig olämplig som vapeninnehavare?

Nu talar du om en förundersökning som inte är offentlig, och som jag egentligen inte deltagit i. Jag deltog bara i husrannsakan.

Och i din rapport från den förklarade du varför den misstänkte var olämplig att inneha vapen därför att han bland annat hade böcker om religion och samhällsstrukturer.

Tyvärr, jag kan inte säga mer.

Jag gör ändå ett tappert försök att diskutera Christian Malmborgs syn på Carl von Linné. Är det förra årets BLM-kampanjer – där Linné stämplades som rasist – som spökar? Trodde polisen att det var en rasistmanual som låg framme i Anders lägenhet? Ett exempel på rätt sorts ”omständighet”?

Men:

– Tyvärr, jag kan inte säga mer.

I sista avsnittet om koranbränningar och ungdomsrån i Linköping ska vi försöka förklara varför man inte gör något åt vågen av ungdomsrån.

(Namnet Anders är fingerat.)

Ledningen för New York-polisen får ofta kritik. Vad kritiken än gäller så är huvudanklagelsen att de som styr kåren är för slapphänta när det gäller att ta itu med problemen. Poliskåren har anklagats för rasism, eller för att inte ingripa hårt nog mot BLM-demonstranter. Polisen har kritiserats hårt för att vara för våldsam och brutal, men samtidigt av andra fått skäll för att de inte tar i hårt nog mot brottslingar.

Alla som kritiserar poliskåren i New York är dock alltid ense om en sak. Ledningen tar inte tag i problemen i de egna leden.

Men efter 44:e polisdistriktets blöta julfest förra torsdagen visade ledningen att de minsann kan vara snabba med att ingripa mot vad de tycker är otillåtet i de egna leden. Poliserna från distriktet håller annars ordning i Bronx, men eftersom de tydligen själva ville vara lite oordnade på sin julfest hölls den på Rory Dolans bar i staden Yonkers, strax norr om polisernas vanliga territorium. Biljetterna kostade 75 USD, och det var öppen bar. Möjligen tyckte polislöjtnant Nick McGarry att han till en början fick valuta för pengarna eftersom en nybliven poliskvinna i allas åsyn genomförde en avancerad lap dance åt sin chef.

Videofilmerna som spreds av tidningar och i sociala media efter festen visar att även om hon är nybörjare som polis, så verkar hon ha stor erfarenhet av lap dance.

McGarry har redan bestraffats av ledningen och sparkats neråt till en tjänst i tunnelbanan. Vilka efterräkningar det blir för dansösen är oklart. De som spekulerar i att hon kanske befordras till en tjänst i högsta ledningens närhet kommer nog att få fel.

Två dagar innan den här julfesten utnämndes Keechant Sewel till ny polischef för New York. Hon är den första kvinnan på den posten och svart. Hon lär vara mindre road av tanken på kvinnliga poliser som genomför en lap dance på sina överordnade.

Veganen och polisveteranen Eric Adams, som tillträder som borgmästare den 1 januari 2022, utnämnde Sewel med förklaringen att hon ”utstrålade känslomässig intelligens”. Adams utlovade också att Sewel skulle vakna varje morgon och vara ”laserfokuserad” på att få bukt med brottsvågen i staden.

Om det räcker för att ta itu med den mycket snabbt växande brottsligheten i New York återstår att se.

Morden har ökat med 50 procent det senaste året, och är nu upp i 443. Skjutningarna har fördubblats till 1 470. Bilstölderna beräknas ha passerat 10 000 innan året är slut.

En del bedömare hävdar att Sewell bara kommer att fungera som en marionett för Adams, som vill kunna styra poliskåren själv. En av Sewels medtävlare, Seattles polischef Carmen Best drog tillbaka sin kandidatur när hon fick veta att Adams tänkte tillsätta en vice borgmästare med särskilt ansvar för allmän säkerhet. Tilltänkt för den posten är Adams nära rådgivare Philip Banks III. Denne har tidigare varit polischef i New York men avgick efter bara ett år i tjänsten på grund av ”personliga skäl”.

Det visade sig i efterhand att han då befann sig under utredning av FBI, som på hans bankkonton hittat 300 000 USD som var svåra att förklara. FBI:s fynd gjordes i samband med en operation som ledde till att affärsmännen Jona Rechnitz och Jeremy Reichberg åtalades för att ha mutat New York-poliser med pengar och tillgång till lyxprostituerade. Några av de lyxprostituerade har senare berättat om hur de ofta utförde sina uppdrag medan Rechnitz stod och såg på. Han brukade mana på dem. Ibland med några daskar där bak. Trots att FBI misstänkte att Philip Banks III var en av de mutade polistopparna kom han aldrig att åtalas.

Snart är han alltså kanske tillbaka med makt över New York-polisens arbete.

Kanske släpps McGarry då upp från tunnelbanan.