Partiet gjorde sitt bästa resultat sedan 2007, med 40,71 procent av rösterna. Det räcker till 146 mandat i parlamentet. Fem från majoritet som behövs för att få bilda regering.

https://twitter.com/kmitsotakis/status/1660390749333069824

Huvudutmanaren Syriza fick bara 20,07 procent, och skillnaden mellan partierna är den största sedan valet 1974. Man tappar till 71 mandat. Det blev också, som vi rapporterat om i vår artikel inför valet, ännu en förlust för Tsipras mot Mitsotakis. Den fjärde i ordningen.

Kändisekonomen Gianis Varoufakis parti MeRA25 misslyckades ta några mandat. 2,49 procent räcker inte ens till ett enda, partiet lämnar parlamentet. För PASOK gick det något bättre, man landade på 11,46 procent vilket är 3,36 procentenheter bättre än 2019 och ger 41 mandat.

Valdeltagandet var 60,8 procent, vilket är 3 procentenheter bättre än senaste valet. Frågan är om Ny Demokrati kan ta de sista mandaten som saknas, i andra omgången.

Ny Demokrati ställs mot Syriza i kampen om premiärministerposten i Greklands parlamentsval. Sittande premiärministern Kyriakos Mitsotakis har besegrat utmanaren Alex Tsipras i tre val redan, på olika nivåer. Blir det en fjärde gång?

Parlamentsvalet i Grekland hålls söndagen 21 maj. Samtliga 300 platser i parlamentet står på spel. Valet utlystes 22 april, när premiärminister Kyriakos Mitsotakis lämnade in en begäran till president Katerina Sakellaropoulos att upplösa parlamentet.

Opinionsmätningarna ger en ledning för Mitsotakis med 6 procentenheter mot utmanaren Alexis Tsipras från Syriza. Mitsotakis har lovat sänkta skatter och satsningar på turismen. Han säger sig utgöra det stabila regeringsalternativet, till skillnad från huvudutmanaren Syriza.

Syriza å sin sida lovar att återskapa förtroendet i landet, som skakats av olika skandaler de senaste åren. Demokratin slår tillbaka, sade Tsipras under ett valmöte nyligen, skriver AFP. Han lovar också att bekämpa inflationen, ge högre anslag till skolväsendet och höja lönerna för statstjänstemän och vårdanställda. Grekland har bulgariska löner och brittiska priser, menar Tsipras.

En av tio greker har ännu inte bestämt sig inför valet. Många är desillussionerade med politikerna. För Mitsotakis är känslan god, han har slagit Tsipras i tre val, på nationell, lokal och EU-nivå.

Närmare tio miljoner greker har möjlighet att rösta i valet. Av dessa är 440 000 förstagångsväljare i valet, motsvarande åtta procent av väljarkåren. Men bara var fjärde person mellan 17 och 24 år röstade förra gången. Grekland är ett av tre länder där personer från 17 år har rösträtt.

Regeringen fick skarp kritik efter tågkatastrofen tidigare i år, något vi rapporterade om när det begav sig. Grekland drabbades av sin värsta tågolycka någonsin i mars.

”Ett frakttåg krockade med ett passagerartåg med 342 resenärer och dussintals människor omkom. Olyckan skedde vid 21.30 på kvällen nära Larissa i centrala Grekland, ungefär 38 mil från Aten. Järnvägssträckan går mellan huvudstaden och Thessaloniki. Olyckan skylls på den mänskliga faktorn, men transportministern har också tvingats avgå. Människor har demonstrerat mot den decennier långa misskötseln av landets järnvägsnät.”

Partierna

Ny Demokrati står för liberal-konservatism, kristdemokrati och är pro EU. Man fick 156 mandat i valet 2019 och kunde således bilda regering själva. Förutom den nyss nämnda tågkatastrofen har regeringen dragits med andra problem.

Ett är den stora avlyssningsskandalen i fjol, då högt uppsatta politiker, tjänstemän och journalister fick sina mobiltelefoner buggade. Till exempel avlyssnades socialdemokraterna PASOK:s partiledare Nikos Andoulakis. Kritiken har varit stark och Greklands pressfrihet har ansetts försvagad.

Ett annat är mutskandalen med medicinjätten Novartis. Amerikanska och grekiska myndigheter påbörjade en utredning 2018 där företaget misstänktes ha mutat politiker och höga profiler inom Ny Demokrati och PASOK, likväl som banker.

Syriza grundades 2012 som parti och har helt tagit över som det stora vänsterpartiet, efter att PASOK kraschade ned till låga nivåer. Syriza står för demokratisk socialism och socialdemokrati samt progressiva värderingar. Partiledaren Tsipras var premiärminister 2015 till 2019.

Den medialt kände Gianis Varoufakis är partiledare för minipartiet MeRA25, som han var med och startade 2018. Han var tidigare finansminister under ett halvår år 2015. Han blev känds som kritiker under den ekonomiska krisen när Grekland tvingades till olika ekonomiska reformer under överseende av EU.

Hans parti är vänster, med demokratisk socialism som riktmärke och ekonomiska reformer och en offentlig digital betalningstjänst som vallöften, bland annat. Hans parti har sex mandat i parlamentet.

Andra mindre partier som ställer upp är Grekland kommunistparti, tidigare nämnda socialdemokraterna PASOK samt högerpopulistiska Grekisk lösning.

Thailand kommer ta en ny väg med Gå framåt och den progressiva rörelsens vinst i parlamentsvalet. Gå framåt ser med 83 procent av rösterna räknade ut att bli största parti, och potentiella koalitionspartnern Pheu Thai näst störst.

Med 83 procent av rösterna räknade leder Gå framåt (MFP). Man ser ut att ta 115 platser i parlamentet och 33 procent av de 100 platser som är avsedda för partiernas egna listor. Man har gått särskilt bra i huvudstaden Bangkok, där man tagit nästan alla av 33 möjliga mandat.

Ledaren för MFP är Pita Limjaroenrat, han säger att man siktar på 160 mandat totalt. Han säger att resultatet borgar för en MFP-ledd regeringen, som ska ta sig an problem och utmaningar landet står inför. Han utesluter samarbete med sittande premiärministern Prayut Chan-o-cha och hans parti UNT.

Både Limjaroenrat och medgrundaren Chonthicha Jangrew var profiler i demonstrationerna mot militärjuntan från 2014 och framåt, och har byggt partiet på progressivism och att avskaffa lagen som förbjuder hädelse mot kungahuset.

Det andra progressiva partiet, Pheu Thai, går också bra med 112 platser och 25 procent av partilistornas. Ledaren för Pheu Thai, Paetongtarn Shinawatra har gratulerat MFP till den stora framgången. Hon säger att det parti med flest röster kommer få bilda regering. Hon säger också att hon är redo att samarbeta med MFP, så snart det slutgiltiga resultatet är fastlagt.

Den nyblivna mamman är del av familjen Shinawatra där pappa och faster varit premiärministrar under 2000-talet, något vi rapporterade om i vår inför-artikel.

Bhumjaithai väntas få 65 parlamentsplatser och två procent av partilistorna. Partiet hade som profilfråga att legalisera marijuana.

Sittande premiärminister Chang-o-cha:s parti UNT får 25 mandat och tio procent av partilistorna. Hans vice premiärminister Prawith Wonsuwans parti Palang Prachat får troligen 40 mandat och en procent av partilistorna.

Partiet Demokraterna väntas ta 20 mandat och två procent av partilistorna.

På söndag går 52 miljoner thailändare till valurnorna. Man har två tydliga block att ta ställning till. Den nyblivna mamman, Paethongtarn från den politiska klanen Shinawatra. Både pappa och faster har avsatts av militärjuntan. Juntans representant är premiärminister Prayut Chan-o-cha, tidigare befälhavare i landets armé och ledare för det rojalistiska blocket. Med 19 militärkupper sedan 1932 är man vana vid situationen.

Allmänna val hålls i Thailand söndag 14 maj. 500 platser i landets parlament står på spel, 251 krävs för majoritet. 400 av mandaten är enmansvalkretsar, 100 utses av partierna där man röstar separat. 67 partier ställer upp officiellt, majoriteten av dessa hittar man i någon av två stora koalitioner.

Det största partiet Pheu Thai har 118 mandat, man är populister med inriktning på liberal ekonomi och motståndare till militärjuntan. Partiledaren Paethongtarn Shinawatra är dotter till förre premiärministern Thaksin Shinawatra och brorsbarn till Yingluck Shinawatra som också varit premiärminister.

På den progressiva sidan finns också Gå framåt, ett socialdemokratiskt parti med 44 mandat. Partiet är mer radikalt än Pheu Thai och kan bli en del av en regeringskoalition. Något som kan utlösa fler militära interventioner i politiken, varnar experter.

Shinawatra har dessutom sett till att utöka klanen ytterligare då hon födde sitt andra barn 1 maj, ingen som hindrade henne från att fortsätta kampanja. Vid vinst blir hon landets yngsta premiärminister någonsin.

https://twitter.com/PouYingluck/status/1652880795365937153

Två Shinawatras har avsatts i militärkupper under 2000-talet, Thaksin 2006 och Yngluck 2014. 2008 blev hennes morbror Somchai Wongsawat premiärminister men hans parti PPP upplöstes av högsta domstolen samma år, och han avsattes.

Juntan har utsett samtliga 250 senatorer som kommer rösta nej till Shinawatra om hon blir premiärministerkandidat. Hennes koalition behöver därför 376 mandat i parlamentet för att vara på den säkra sidan.

Båda sidor har välfärd, infrastruktur och minilöner som fokus i sina valplattformar.

Den nuvarande premiärministern Prayut Chan-o-cha är sedan ganska nyligen partiledare för pyttepartiet UNT med tre mandat, efter olika partisplittringar. Han är gammal general och kom till makten 2014 efter militärkuppen men enligt högsta domstolen började hans mandat först 2017, därför får han sitta kvar till 2025. Om hans block skulle vinna valet på söndag.

Chan-o-cha:s block består också av partierna Palang Pracharat med 73 mandat och Bhumjaithai med 63. Palang Pracharat betyder ”folkets stats makts parti” och står för monarki, thainationalism och militarism. Bhumjaithai är ett populistparti.

Opinionsmätningarna pekar på en seger för Shinawatra och hennes koalition. Pheu Thai pendlar mellan 35 och 41 procent i mätningarna som varit det senaste halvåret. Även koalitionskollegan Gå framåt går bra och pendlar mellan 13 och 35 procent, men med höga siffror senaste månaden.

Det ser alltså ut att kunna bli maktskifte och nederlag för sidan som stöttas av militärjuntan. Medvinden för Shinawatra kommer också i spåren av demonstrationer för några år sedan, då krav restes på att minska kung Maha Vajiralongkorns makt. Lagen om hädelse mot kungamakten användes mot 200 demonstranter 2020.

Enligt landets valmyndighet kan valdeltagandet nå 90 procent, i ett land med 52 miljoner röstberättigade.

Om Chan-o-cha behåller makten kommer synen på situationen i Myanmar inte förändras. Han har haft goda relationer till landets trots omvärldens kritik och den humanitära krisen där. Med Shinawatra kan detta ändras och många Myanmar-flyktingar i Thailand har uttryckt hopp inför valet.

Thailand var aldrig en koloni och använder så kallad bambu-diplomati, man tar inte tydlig ställning för Kina å ena sidan eller USA å andra sidan. Samtidigt har relationen till USA gått i stå under juntan, skriver The Diplomat. Man har också stärkt försvarssamarbetet med Kina, vilket oroar vissa.

Pheu Thai och Gå framåt vill ha en mer tydlig utrikespolitik och göra fler statsbesök. Man vill locka till sig fler utländska investerare. Dessutom vill man bekämpa de kinesiska kriminella syndikat som är verksamma i Thailand.

Just nu investerar Kina och storföretaget Huawei i Thailands 5G-nät men vid ett maktskifte kan det ges möjlighet för USA att ta andelar av marknaden. Även om det inte är helt klart vilken syn oppositionen har på internetsäkerhet.

Samlingspartiet vinner valet Finland och kommer få försöka bilda regering. Vilka man samarbetar med är ännu oklart, men både Socialdemokraterna och Sannfinländarna är tänkbara kandidater. Det liberalkonservativa Samlingspartiet har ganska stora meningsskiljaktigheter med båda de övriga partierna, om klimat, ekonomi, invandring och EU. Sanna Marin var mycket populär som statsminister, men hennes Socialdemokraterna gjorde ändå ett dåligt val.

Det här var en stor seger. På grundval av valresultatet… kommer vi börja förhandla om en regering i Finland, sade partiledaren Petteri Orpo.

För att bilda regering kan han samarbeta med antingen Sannfinländarna eller Socialdemokraterna. Han har problem med båda partierna av olika anledningar, skriver AFP.

Det blev en jämn fördelning för de tre största partierna när 99 procent av rösterna räknats. Samlingspartiet fick 48 mandat av parlamentets 200. Sannfinländarna fick 46 och Socialdemokraterna 43.

Mätt i procent var man faktiskt ännu närmare varandra än mandatfördelningen visar:

Resultat

Samlingspartiet 20,8 procent, 48 mandat

Sannfinländarna 20,1 procent, 46 mandat

Socialdemokraterna 19,9 procent, 43 mandat

Centern 11,3 procent, 23 mandat

Gröna förbundet 7 procent, 7 mandat

Vänstern 7,1 procent, 11 mandat

Svenska folkpartiet 4,3 procent, 9 mandat

Kristdemokraterna 4,3 procent, 5 mandat

Rörelse Nu 2,4 procent, 1 mandat

Enligt praxis så går första försöket att bilda regering till det största paritet. Sedan 1990 har det också alltid blivit det parti som sedan får statsministerposten.

Orpo har kampanjat främst på ekonomiska frågor. BNP mot statsskuld har ökat från 64 procent 2019 till 73 procent. Man vill skära ned på utgifterna med 60 miljarder kronor.

För 45-åriga Riikka Purra blev det en festlig kväll, när hennes Sannfinländarna gjorde sitt bästa valresultat någonsin. Partiet har ökat i väljarstöd det senaste året, i spåren av inflationen och kriget i Ukraina. Partiledaren Purra blev dessutom den mest personkryssade i parlamentet, med 38 000, klart före statsminister Sanna Marins 35 000.

Sannfinländarna har ett starkare stöd bland män, och huvudfokus ligger på en stramare invandringspolitik.

Enligt Purra är det nyligen anlända invandrare som ligger bakom ökande kriminalitet från gäng. Hon pekar också ut Sverige som ett varnande exempel.

Dessutom har man ett utträde ur EU, Fixit, som långsiktigt mål. Och man vill skjuta upp målet om att bli koldioxidneutrala 2035.

Sanna Marin blev världens yngsta premiärminister 2019 vid 34 års ålder. Men stödet för henne som person har inte kunnat omvandlas till stöd för hennes parti Socialdemokraterna.

I ett uttalande efter valnederlaget säger hon: ”Grattis till Samlingspartiet, grattis till Sannfinländarna. Demokratin har talat.”

Marin har dock kallat Sannfinländarna för ”öppet rasistiska”. Att förhandla om regeringsbildning kommer bli en konfliktfylld process. För att samarbeta med Socialdemokraterna kommer Orpo tvingas göra avkall på sina löften om stramare statsbudget. Han är heller inte överens med Sannfinländarna om invandring och synen på EU.

Marin har som statsminister varit talare på Wold Economic Forum i Davos och prytt omslaget på Vogue och Time Magazine. Hon har också haft en uppskattad hård linje mot Ryssland och lett landet mot ett medlemskap i Nato. Men hon har också fått kritik för den växande statskulden och dessutom för videofilmerna på henne som läckte ut.

Hon sågs till exempel bli kysst på halsen av popstjärnan Olavi Uusivirta. Men båda förnekade att de hade någon form av relation till varandra. Den mer uppmärksammade videon var när Marin under en fest dansade loss totalt. Där hörs en person tala om ”mjöl” vilket gjorde att Marin självmant tog ett drogtest, vars resultat var negativt.

Reformpartiet tog 37 av parlamentets 101 mandat, tre fler än valet 2019. Huvudmotståndaren EKRE fick bara 17, två färre än förra gången. Centerpartiet, traditionellt stöttat av den ryska minoriteten, kom trea och får 16 mandat.

Kallas kommenterade resultatet med att det var ”mycket bättre än förväntat” och att hon inte kommer bilda en koalition där EKRE ingår. Hon är dock övertygad om att hon kommer bilda en stark koalitionsregering.

Inför valet handlade mycket om EKRE:s hållning, att minska bidraget till Ukraina och värna relationen till Ryssland. Estland är unikt som ger en procent av BNP till Ukraina. Samtidigt har inflationen skenat och ligger på 18 procent på årsbasis, vilket skapar problem för invånarna.

Kallas säger att hennes nya koalition kommer vara fortsatt starkt pro-europeisk och sätta press på Ryssland.

Den största skrällen i valet var Estonia 200:s framgång. Det liberala partiet vann 14 mandat och tar plats i parlamentet för första gången.

Det ska röstas om 577 platser i Frankrikes nationalförsamling, parlamentets underhus. Första omgången är 12 juni och den andra 19 juni. Kommer president Macrons regeringskoalition behålla makten? Eller blir det vänsterkoalitionen med Jean-Luc Mélenchon som premiärminister?

Uppdatering 20/6

Efter andra omgången står det klart att Ensemble tappar 102 mandat och landar på 245. Detta är inte tillräckligt för att bilda regering ensamma.

Utmanaren Nupes gör ett strålande resultat och får 131 mandat, 73 fler än förra valet.

Även nationalisterna i Nationella fronten gör en otroligt bra andra omgång och får 89 mandat. Det ska jämfördas med åtta 2017.

UDC gör ett dåligt val och får 64 mandat, 56 färre än 2017.

Resultatet ger ett hängt parlament, där det är upp till blocken, eller enskilda ledamöter, att förhandla fram en koalition med 289 mandat.

Uppdatering 13/6

Valdeltagandet i omgång ett hamnade på 47,51 procent, en majoritet av väljarna stannade hemma.

Macrons Ensemble fick 25,75 procent och utmanaren Nupes 25,66. Ensemble tar mellan 255 och 310 mandat enligt mätningar, Nupes 150 till 220. Ledaren för Nupes, Jean-Luc Melénchon, har dock inte gett upp hoppet och tror att man kommer besegra Ensemble. Och ifrågasätter det väntade höga antalet mandat som motståndaren spås få.

Le Pens högerparti Rassemblement spås öka sina mandat från åtta idag, till tio till 25.

Inför valet

Valet till Frankrikes nationalförsamling är uppbyggt kring enmans-valkretsar. Den kandidat som vinner en majoritet av rösterna och en andel av rösterna som motsvarar 25 procent av registrerade väljare vinner mandatet. Finns det ingen som når upp till detta väntar en andra omgång, då alla med över 12,5 procent av väljarna möts. I andra omgången vinner den som får flest röster.

I parlamentet är president Emmanuel Macrons parti La République En Marche! regeringsbildare, och ställer upp i valet i koalitionen Ensemble (tillsammans, reds. anm.). Där hittar vi andra mittenpartier som Demokratiska rörelsen med flera.

Man utmanas bland annat av UDC, alliansen av höger och center, som i sig består av två mindre koalitioner. Republikanerna plus deras allierade, och en förening av demokrater och oberoende liberaler.

Ett tredje block är Nupes, nya ekologiska och folkliga unionen, där socialister, kommunister och gröna samlas. Värt att nämna att Jean-Luc Mélenchons parti La France Insoumise ingår där. Mélenchon var som bekant nära att gå till andra omgången av presidentvalet i april.

Nationella fronten ställer upp, liksom Radikala vänsterpartiet, namnet till trots ett mitten-vänsterparti. Koalitionen Union för Frankrike med högerpartierna Debout la France och Patrioterna.

Éric Zemmours nya parti Reconquête (återerövringen, reds. anm.) ställer upp, liksom trotskisterna Lutte Ouvrière.

Opinionsmätningar och regeringsbildning

Ensemble har legat ganska stadigt över 25 procent i mätningarna under maj. Partiet beräknas få mellan 275 och 315 mandat, 289 räcker för absolut majoritet. Skulle man inte nå upp till 289 kommer man troligen söka bredare samarbete med center-högerpartier. Då lär man också behöva stuva om i regeringen.

Samtidigt ligger utmanaren Nupes på ungefär samma nivå, även om man haft en viss nedgång månaden innan valet. Nupes bildades 1 maj i år och det är första gången sedan 1970-talet som vänstern ställer upp i koalition.

Vid valseger för Nupes kommer president Macron och premiärministern hamna i en spänd situation gentemot varandra, och troligen göra det svårt att genomdriva konkret politik. Något Macron absolut inte vill, då hans första mandatperiod präglades av demonstrationer, terrordåd och pandemin. Dessutom är det Mélenchon som kommer att bli premiärminister, ett av hans vallöften är att spärra Macrons försök att höja pensionsåldern.

Man har en överenskommelse om att bara ställa upp i en kandidat per valkrets. 360 från Mélenchons parti, 100 från de gröna, 70 från socialisterna och 50 från kommunisterna. Man har också en målsättning att besegra den nationalistiska högern i valet.

Internt finns det dock spänningar. Många tycker Mélenchon är för radikal, som vill se en ny konstitution och en sjätte republik. Frågan om hur man ska hantera Ryssland, om kärnkraft och annat är också saker som det finns väldigt olika åsikter om.

I Frankrike stiger mat- och energipriserna och sätter hård press på vanligt folk. President Macron är visserligen kritisk till Ryssland men är den av ledarna i väst som har den mest återhållsamma synen på president Putin. Han bör inte förödmjukas anser Macron, som strax innan krigsutbrottet var på plats i Moskva för att försöka avstyra en invasion. Det går inte att överdriva vikten av att Ensemble får bilda regering igen, annars kommer Macron få en ännu svårare andra mandatperiod.