En tidigare högt uppsatt kommunalpolitiker inom Centerpartiet i Osby utreds nu av polis, han misstänks för att ha blivit utpressad. Han ska haft ett umgänge med en kriminell ung man, och med en annan ung man som är funktionshindrad. Nu avgår kommunstyrelsens ordförande Niklas Larsson, som själv kände till anklagelserna mot mannen.

Politikern, som inte namngetts, misstänks för att ha haft olämpliga sexuella förbindelser under flera år, men det är umgänget med en kriminell ung man som fått polisen att reagera. Politikern vill dock själv inte medverka i utredningen, vilket försvårar situationen.

Han misstänks ha skickat sexuella meddelanden till en tonårspojke och till en ung man med funktionsnedsättning. Han själv påstår att han inte minns att det hänt, vilket Norra Skåne rapporterar.

Tidningen har pratat med en person som säger sig blivit utnyttjad av mannen innan han var 15 år gammal. Mannen säger sig haft en vänskapsrelation till pojken, men aldrig någon sexuell relation.

Han konfronteras även med innehållet i ett sms med sexuella budskap, som han skickade till pojken när han hunnit bli 16 år. Det har han heller inget minne av. Han medger att en sådan relation skulle vara olämplig, men dementerar allt.

2017 slog personal i kommunen larm om att politikern hade en sexuell relation med en ung man med funktionsnedsättning. Han konfronteras med andra sms av sexuell karaktär mellan honom och pojken, från år 2020. Även här säger han sig inte minnas någonting, och att hans minne ”inte är så gott som det var förr”.

Norra Skåne menar att politikern haft sexuellt intresse för flera personer i utsatt position. 2017 polisanmäldes han för köp av sexuell handling av barn. Själv påstår han att han inte känner till fallet alls, och att han inte kontaktats av polisen.

”De har väl utrett och kommit fram till att det inte kan vara en seriös anklagelse. Det måste väl vara därför som jag inte har hört något av polisen”, säger han. Personer vittnar till tidningen om att han köpt cigaretter och alkohol till ungdomar, något han själv nekar till.

Han har lämnat över varorna i partiets lokaler i Osby och grannarna har vittnat om att många ungdomar har kommit dit. Själv menar han att han bjudit hungriga ungdomar på läsk och bullar.

Niklas Larsson avgår

Nu avgår Centerpartiets kommunalråd, tillika kommunstyrelsens ordförande, Niklas Larsson. Han har uppdrag även inom regionen och kyrkan, vilka han också kommer lämna.

Beslutet kommer efter den granskning som skett av den tidigare partikollegan till Larsson. Han säger också själv att han känt sig färdig med politiken under våren, men att beslutet påskyndats av granskningen.

Larsson har fått stark kritik för att ha känt till anklagelserna mot mannen, men inte agerat. Även kommundirektören Petra Gummesson ska ha känt till anklagelserna.

En källa till Kristianstadsbladet säger att ”Centerpartiet och andra politiker har hållit denna politiker om ryggen. Det är därför som detta har kunnat fortsätta.”

Centerpartiets ordförande i Osby Ann-Helen Nilsson säger till Norra Skåne att beslutet av Larsson att avgå var klokt. Hon pekar speciellt på att Larsson själv medgett att han haft kännedom om att politikern misstänks haft en relation med en funktionsnedsatt man.

Även oppositionsrådet Daniel Landin (S) delar kritiken, och menar att politikern borde uteslutits ur partiet när misstankarna framkom om relationen. Men att han inte tror att Larsson kände till politikerns andra påstådda förehavanden, med att sälja sprit och cigaretter.

35-årige Larsson blev invald i Osby kommunfullmäktige som 18-åring och blev medlem i partiet 2002, efter ha inspirerats av Maud Olofsson.

Vet du vem politikern är? Kontakta då oss på Morgonposten.

Problemen hopar sig för Centerpartiet. Åtstramningar gör att 25 anställda sägs upp. Det ogillas av riksdagsledamöterna. Detta trots att man gett utdelning på i snitt 100 miljoner kronor per år i tio år från Randello invest. Ny partiledare har heller inte gett någon positivt effekt, opinionsläget är fortsatt dåligt.

Centerpartiet säger upp 25 personer och aviserar en minskad budget på mellan 40 och 100 miljoner kronor. I valet 2022 backade man jämfört med valet 2018, från 8,6 till 6,7 procent. Det innebar sju färre mandat i riksdagen, för partiet som brukar betraktas som det mest förmögna efter försäljningen av sina lokaltidningar 2005. Det inbringade 1,8 miljarder, men även det kapitalet har påverkats negativt, skrev Aftonbladet i april.

Nu kommer nya uppgifter inifrån partiet om ekonomisk misskötsel. Den tidigare ledningen beskylls för att ha lagt pengar på ”helt sjuka saker”. Pengarna i partiets Randello Invest har använts vidlyftigt, påstås det. Till exempel ska mycket pengar gått till att lyfta den tidigare partiledaren Annie Lööf.

Pengarna har generellt sett använts för att kunna ha en stark partiorganisation, med många politiska tjänstemän. Men man har också gjort utdelningar, 2022 slog man rekord och delade ut 184 miljoner kronor. Detta alltså bara knappt ett år innan man nu behöver göra besparingar. För stora uttag, säger en källa till Aftonbladet. Totalt har man delat ut 1,1 miljarder de senaste tio åren, 2021 delade man ut 108 miljoner.

Dessutom kommer besparingarna också slå mot riksdagsledamöter, som får färre tjänstemän till hjälp i arbetet. Vissa menar att det försvårar arbetet nu när man är i opposition igen. Och arbeta kommer man behöva göra, då opinionssiffrorna inte ser speciellt bra ut.

I torsdags kom SCB partisympatiundersökning, den visade att man nu har 4,2 procent i väljarstöd, vilket är 2,5 procentenheter lägre än valresultatet. Sedan Muharrem Demirok tog över i november har man backat med 1,2 procent. Stämningen inom partier är nu väldigt dålig.

Randello Invest har precis som andra bolag påverkats av börsen, som gått ned. Men kostnadskalkylen har varit dålig, säger en källa. Officiellt säger man också att läget är allvarligt, partisekreterare Karin Ernlund pratar om att göra en omstart organisatoriskt. Hon säger dock att partiet är en folkrörelse som varit med om tuffa tider förr.

Demirok vill inte kännas vid att Randello Invest har misskötts. Men han medger samtidigt att man nu inte kan göra lika stora uttag som förut, eftersom förutsättningarna förändrats. ”Jag behöver ha ett hållbart uttag framöver och jag behöver ha ett uttag som går att bygga en fungerande verksamhet på”, säger han.

Väljarsympatierna rör sig mot två procent. Det är 150 000 personer som är beredda att lägga sin röst på Demirok. Man ska då komma ihåg att 1978 hade Centerpartiet  141 344 medlemmar. Centerkvinnorna hade samtidigt nära 75 000 medlemmar. Då förstår man vidden av nedgången.

Så vad ska Demirok göra, han har knappt hunnit sätta sig tillrätta i partiledarstolen innan han får se hur opinionssiffrorna rasar för hans parti?

Han gör förstås som sin föregångare Annie Lööf – det gäller att få folk att tycka synd om en. Alltså berättar han för intervjuaren att som 15-åring blev han misshandlad utanför en tunnelbanestation – av skinnskallar försedda med järnrör.

Kanske måste dock hans PR-folk fila lite på den historien. Det gäller att den som läser eller lyssnar kan förstå vad som hände, och får en bild av den eller de som anfallit Demirok. Och hur länge sedan var det ni såg en skinnskalle? De har försvunnit, går inte att återfinna en på Skansen eller i någon förorts hembygdsmuseum. Såvida man passerat 50 års-åldern är det svårt att ha en levande bild av en skinnskalle.

Det är det ena problemet med Demiroks berättelse.

Det andra är frågan om varför historien framförs nu? Demirok har haft otaliga tillfällen att berätta tidigare, en rimlig misstanke är att det är påhittat eller överdrivet.

TIll den misstanken bidrar inte bara de vikande opinionssiffrorna utan också de två misshandelsdomarna mot Demirok. De avslöjades under upploppet inför valet av partiledare i Centern – och domarna kommer fortfarande ofta på tal när Demirok nämns.

Demirok och hans rådgivare har säkert tänkt att bilden av en Demirok som misshandlas av skinnskallar ska få oss glömma bilden av Demirok som två gånger döms för misshandel.

Kanske det fungerar – men då gäller det nog att Demirok filar ytterligare ett varv på historien så att allt stämmer.

För det finns ett fundamentalt fel i berättelsen.

I Aftonbladet-intervjun berättar Demirok:

– De gav sig på mig och gav mig en omgång, men jag tror att de till slut förbarmade sig över att jag var så liten.

Demirok var alltså ”så liten”.

Men knappt två år senare som 17-åring klarar den lille Demirok att banka upp en person. Hur liten var offret? Var det en vätte? En hobbit? Satt han i rullstol?

Och fyra år senare misshandlar Demirok ytterligare en person, då bland annat genom att skalla honom. Vi får väl anta att Demirok vid det laget växt till sig, såvida han inte ställde sig på en stol för att kunna skalla sin motståndare.

Men rädslan för de där skinnskallarna sägs fortfarande leva kvar hos Centerledaren.

https://twitter.com/CalvinKlein/status/1630553404710998016

Och visst kan det man upplever i barndom och ungdom sätta sina spår. Se bara på skådespelaren Michael B Jordan. Demirok är rädd för skinnskallar, Jordan visade sig i dagarna vara rädd för sin mamma. Jordan är frontfigur i Calvin Kleins nya kalsongreklam, och innan annonskampanjen inleddes kände sig Jordan tvungen att ringa sin mamma och berätta vad som var på gång.

Tydligen var inte mamman informerad om att sonen skulle visa upp sig i bara kalsonger i alla möjliga mediala sammanhang. Det var därför Jordan berättade för reportrar att han skulle förvarna mamman om att:

”I’m sorry. It’s out here.’ I’ve got my business all out in the streets — literally.”

Min naturliga blyghet förbjuder mig att mer begripligt översätta vad Jordan menar med att hans ”business” nu bokstavligen finns där ute på gatorna.

Jordans rädda reaktion är trots allt ändå mer begriplig än Demiroks.

Jordans mamma är ju faktiskt fortfarande i livet.

Beskedet i augusti om att Magdalena Andersson var Centerns statsministerkandidat gav partiet en skjuts i opinionen, ändå höll det inte för en vinst. Efter valnatten var Annie Lööf missnöjd med partiets siffror. De backade med 1,9 procentenheter, och man förlorande flera viktiga centerfästen ute i landet.

De senaste dagarna har det rests öppna avgångskrav från lokala partiföreträdare, och hon utesluter inte att avgångsbeskedet kommer för sent. ”Det är möjligt”, säger Lööf, och menar att det får partiets valanalysgrupp fundera på.

”Jag står fullt ut bakom att vara en samarbetskraft i mitten”, säger hon. ”Jag har burit ett väldigt stort ansvar för att få budgetar på plats, för att vara en brobyggare.”

”Jag ser att Magdalena Andersson har det ledarskap som behövs”, sa hon i en intervju med DN, och säger att den bästa statsministerkandidaten har samma namn. Lööf garderar något oväntat med att understryka att C förutsätter ”en politik i mitten”. Dessutom är något ”organiserat” budgetsamarbete med Vänsterpartiet inte aktuellt. Går andra samarbeten med dem för sig?

”Det är bra att Centerpartiet nu satt ned foten och tydligt inför valet redovisar för väljarna att en röst på C är en röst på det röda laget”, säger Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer i ett sms till SVT.

Centerpartiets ungdomsförbund är besvikna, och ställer sig inte bakom sin partiledare. ”Ett borgerligt liberalt parti måste hålla dörren öppen för fler regeringsalternativ”, twittrar ungdomsförbundet.

Dansen fortsätter.

I dag inleder Dagens Nyheter en serie intervjuer inför årets val. De som intervjuas är gamla partiledare som lämnat politiken. Först ut är Centerpartiets Maud Olofsson. Att intervjua politiska veteraner som samlat på sig erfarenheter är ingen dålig idé.

Men är det en lika bra idé att intervjua dem om de har begått allvarliga fel – och inte vill kännas vid dem?

År 2006 blir Maud Olofsson näringsminister. År 2009 köper Vattenfall det holländska energibolaget Nuon. Vattenfall betalar 90 miljarder kronor. Fyra år senare är det helt uppenbart att det varit en usel affär eftersom man redan tvingats skriva ned värdet med 37,5 miljarder. Det största förvärvet i Sveriges historia har blivit den sämsta affären i Sveriges historia.

Men ingen politiker verkar ha varit riktigt medveten om vad man gjorde.

Statsminister Reinfeldt säger att han inte haft en aning om turerna och att allt varit Maud Olofssons ansvar.

Men dokument som TV4 grävde fram visade att Reinfeldt kände till vad Maud Olofsson ville göra, han godkände det och köpet diskuterades också mellan partiledarna i den borgerliga alliansen i början på 2009. Olofsson var inte kvar som vare sig partiledare eller minister 2013 och vägrade svara på frågor i media.

Det kan vara värt att påminna sig hennes framträdande i Aktuellt 13 maj 2014 där programledaren frågar: ”Visste Fredrik Reinfeldt om köpet – eller inte?”

Jag tror inte att det är den viktigaste frågan. Jag förstår att det är intressant, men nu pratar vi konstitutionella frågor, svarar Maud Olofsson.

Tre gånger till ställer programledaren samma fråga och Olofsson vägrar svara och säger slutligen:

Jag kommer svara på samma sätt, det är inte lönt att du fortsätter ställa frågan.

Det är inte bara så att Olofsson vägrar svara på medias frågor, hon vägrar också inställa sig inför riksdagens konstitutionsutskott när det blev utfrågning om affären.

Vägrade svara

Hon har tidigare sagt att köpet var förankrat i regeringen, men när Reinfeldt säger att han inget visste slutar alltså Olofsson svara på frågor.

Den nya centerledaren Annie Lööf stödde sin företrädares beslut att vägra ställa upp inför konstitutionsutskottet och svara på frågor om hur hon som minister hanterat affären. Att komma när man är kallad till konstitutionsutskottet har tidigare i riksdagens historia varit självklart – och att ett statsråd nekat har bara hänt en gång tidigare.

Ola Alterå, Maud Olofssons statssekreterare i näringsdepartementet, infann sig dock i konstitutionsutskottet – men hans närvaro tillförde inte så mycket eftersom han hade problem med minnet, han hänvisade till att det var fem år sedan det hela hände:

Jag minns inte mycket av enstaka möten eller datum och jag har inte fört några egna anteckningar.

Den som uttalar sig är alltså den person på näringsdepartementet som hade det högsta praktiska ansvaret för att genomföra Sveriges största affär genom tiderna – men han ”minns inte mycket” fem år senare. (Det dåliga minnet har inte hindrat Alterå från att göra fortsatt karriär. Han är sedan 2017 kanslichef för Klimatpolitiska rådet, en myndighet med uppdrag att granska hur regeringens arbetar med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat.)

Maud Olofsson vägrade således förklara och försvara sina handlingar i en affär som kostade 90 miljarder kronor, men nu i DN:s intervju oroar hon sig för att:

De liberala idéerna om frihet, öppenhet och tolerans är under attack både från höger och vänster.

Hennes egen ”öppenhet” var ganska begränsad för åtta år sedan.

Men många problem kan enligt Olofsson sammanfattas med att det är män som styr:

”… en massa självupptagna jävla gubbar som sitter och bestämmer över vad kvinnorna ska göra. Man kräks.”

Man kanske kunde förväntat sig att DN skulle frågat Olofsson om pedofilaffärerna i centern när hon kom in på att hon ”kräks” över ”självupptagna gubbar”. Det har ju ändå varit många sådana fall – förutom Fredrick Federley har ett antal personer i Centerpartiet avslöjats och till och med ibland dömts för sexuellt ofredande eller sexuella övergrepp – och intervjun ska ändå också handla om hur hon ser på sitt partis utveckling.

Någon läsare kanske invänder mot att det väl ändå är en fråga för Annie Lööf, det är under hennes tid som partiledare som pedofilerna och sexbrottslingarna dragits till hennes parti.

Pedofiler

Men det började faktiskt på Maud Olofssons tid.

2008 riktar centerveteranen Rune Lanestrand ett öppet brev till sin partiledare, vice statsminister, Maud Olofsson. Han har läst Fredrick Federleys blogg och är förbannad över det som skrivs där, om ”luder som rensas ut ur garderober”, och ständigt festande med bögar, transor och ”mer eller mindre gifta män” och ”minors”.

Lanestrand skriver i sitt öppna brev:

”Karln är i varje fall 30 år fyllda men tycks leva ett totalt innehållslöst liv som han fullständigt omdömeslöst skriver om på sin blogg. Jag är inte det minsta pryd och hans utsvävningar och promiskuösa liv vore mig totalt ointressant om han inte var ledamot av Sveriges riksdag. Och att jag liksom övriga skattebetalare är med och betalar hans lyxtillvaro och uppstädning efter hans luder. Hetro eller homosexuell spelar ingen som helst roll för min bedömning av Federleys fåniga tonårsliv.”

”Fredrick Federley är heller inte vilken politiker som helst. Han har varit förbundsordförande i centerns ungdomsförbund. Han tillhör centerns innersta krets och är en ständig gäst i tv-sofforna som representant för Centerpartiet. Han sitter bl a i den tunga EU-nämnden och även som ledamot av OSSE (Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa). Det ger rysningar. Vad har vi för politiker i dag egentligen?”

Maud Olofsson svarar aldrig på det öppna brevet.

Federley fortsätter vara ett affischnamn för centern och lyfts fram av Olofsson. Han blir EU-parlamentariker – fram tills skandalen om hans samvaro med en pedofildömd man.

Olofsson accepterade att Federley levde som han gjorde och att han dessutom skröt om det offentligt. Därmed är det inte underligt att så många personer drogs dit som numera är dömda för sexbrott.

Men inte heller om detta får Olofsson några frågor i intervjun. Reportern kanske inte vill störa den mysiga känslan av samförstånd som uppstår i det bruna huset ”med allians-orange fönster” vid ”den natursköna Högbysjön”.

Men vi får veta att Olofsson är positiv till Nato, har sju barnbarn, och har kontakt med Annie Lööf på sms.

Hon är också lite bekymrad över att moderaterna dragit sig högerut för då blir det svårt att få till ett starkt mittenblock.

Men som sagt, inga frågor om Nuon eller Federley-kulturen i partiet.

Och, jo – vi får veta att Olofson ”saknar att ha makt”.

Det är kanske inte givet att väljarna saknar att Olofsson inte längre har makt.

Det rapporteras om stora interna problem i Centerpartiet. 15 personer har sagt upp sig från partiets kansli sedan i höstas. Flera har också sjukskrivit sig på grund av hög arbetsbelastning.

Flera tidigare anställda berättar för Aftonbladet att det finns en ledartrojka som toppstyr partiet. Det är också förbjudet att föra interna diskussioner om partiets politiska vägval. Detta är något som även personer som fortfarande är anställda bekräftar.

Annie Lööfs pressekreterare Anna Simon-Karlsson lämnar snart för ett nytt jobb inom näringslivet. Hon delar inte bilden som ges av de anonyma uppgiftslämnarna, utan är nöjd med sina fyra år i partiet nära Lööf. Simon-Karlsson sörjer också precis som Lööf Madeleine Albrights bortgång. Den kontroversiella tidigare utrikesministern i USA orsakade 100 000-tals barns död genom sanktioner mot Irak.

Men den senaste karusellen av avhopp är ingenting nytt för Centerpartiet. Under ett par års tid har flera kända profiler lämnat partiet.

En strid ström av avhopp

Emil Källström var riksdagsledamot 2010–2021, men meddelade i april att han lämnar i förtid, ett år innan valet. Källström var partiets ekonomiskpolitiska talesperson från 2014 fram till sitt avhopp och sågs som en stor talang. Han var bara 23 år när han valdes in i riksdagen, och högst delaktig i partiets nya linje som stödparti åt Socialdemokraterna.

2021 lämnade även Staffan Danielsson partiet efter 50 års medlemskap. Han var under sina sista år som aktiv något av en udda fågel, starkt kritisk till partiets nya linje och speciellt migrationspolitiken. Han var riksdagsledamot 2004–2018 och säger sig blivit utfryst av partikollegorna, på grund av sina motsträviga åsikter.

Centerpartiet har sedan Alliansens valförlust 2014 tagit en roll som ett mittenparti och aktivt drivit på för att utesluta SD och V ur bredare överenskommelser. Som decemberöverenskommelsen och januariavtalet, vilka lade grunden för att en regering kunde tillträda.

Rollen som ett litet stödparti till M byttes mot en ny, kungamakare i regeringsbildningen. Trots intern kritik har man ändå fått en mer profilerad roll i svensk politik. Kanske kan den rollen bli ännu tydligare efter valet 2022. Men det är oklart hur många av profilerna som tror på partiets långsiktiga mål.

En som oväntat hoppade av var vice partiordföranden Anders W Jonsson. Han hade posten i hela tio år, från 2011 till 2021. Han var även vikarierande partiledare under 2020 när Lööf blivit mor för andra gången. Trots att han varit med på hela resan under Lööfs partiledarskap, två Alliansregeringar och nu en central roll i blocköverskridande samarbeten – valde han att lämna efter mandatperiodens slut.

Johanna Jönsson lämnar också efter valet 2022. Jönsson blev ett känt namn under invandringskrisen 2015 och hon var partiets migrationspolitiska talesperson. Näst efter partiledaren Lööf personifierade hon den invandringsvänliga inställningen och konfrontationen mot Sverigedemokraterna.

Andra riksdagsledamöter som lämnar 2022 är till exempel Magnus Ek. 24-åringen är miljöpolitisk talesperson och tidigare ordförande för ungdomsförbundet, Cuf. Även Kristina Yngwe, ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet och del av partiets verkställande utskott lämnar. Ytterligare ett exempel är Fredrik Christensson, han är utbildningspolitisk talesperson.

Flera av dessa avhoppare är knappt 40 år fyllda och väntades leda partiet in i en ny era, men så blir det inte.

https://twitter.com/katjanouch/status/1388357109390225409

Fredrick Federley och mörkningarna

Det mest omtalade avhoppet var dock inte ett frivilligt. Fredrick Federley lämnade partiet med dunder och brak efter en pedofilskandal uppdagats. Federley själv har så vitt vi vet inte begått något brott, men hans före detta pojkvän hade det. Och inte vilket brott som helst, utan flera våldtäkter mot sin förra sambos barn.

Det var Stoppa Pressarna som kom med det stora avslöjandet att Federley var sambo med en dömd pedofil. Avslöjandet blev en riksnyhet, som inte bara skapade oro hos Federleys grannar i Björbo.

Federley personifierade på många sätt det nya Centerpartiet. En politisk broiler med en modern, homosexuell livsstil. Han har en dotter tillsammans med sin före detta make.

Han var förbundsordförande för Cuf 2002–2007, riksdagsledamot 2006–2014 och EU-parlamentariker till december 2020. Han lämnade alla politiska uppdrag i och med avslöjandet och chansen till att bli partiledare försvann, åtminstone för nu. Som andre vice partiordförande var han en del av partiets allra innersta krets och en nära förtrogen till Annie Lööf.

Hur mycket Lööf visste, och när hon fick reda på, om Federleys pedofilsambo är ännu höljt i dunkel.

Morgonposten har tidigare berättat om en del av Federleys förhistoria, samt om hans senaste försök att komma tillbaka i rampljuset.

En annan partitopp som tvingades lämna partiet är Eskil Erlandsson. Han var riksdagsledamot från 1994–2019 och hade två ministerposter i Alliansregeringen. Erlandsson blev anklagad, och senare åtalad för, sexuellt ofredande av fyra kvinnliga moderata riksdagsledamöter. Han friades i både tingsrätten och hovrätten men lämnade politiken på anmodan av partistyrelsen.

Erlandssons beteende var dock känt i flera månader innan avslöjandet. Han utreddes internt men det hade mörkats av Lööf för ledamöterna i partiets verkställande utskott. Man kan misstänka att hon av eventuella taktiska skäl valt att hålla sådana uppgifter inom en snävare krets.

Lööfs personkult och islamismen

Lööf själv har blivit sinnebilden av en modern partiledare, med mycket fokus på sig själv och PR för sitt politiska varumärke.

Ett exempel på detta är hennes Youtubekanal. Hon blandar där sitt politiska arbete med arbetet bakom kulisserna i riksdagen och en del av hennes privatliv. Videorna är professionellt producerade, med stämningshöjande musik och klippning.

Precis som hos andra kända profiler på sociala medier smälter personen Annie Lööf ihop med hennes yrkesroll, och det är svårt att alltid hålla isär dessa. Hon har till exempel gjort en så kallad reaktionsvideo, där hon tittar på sina gamla partiledardebatter.

https://www.youtube.com/watch?v=G05Uv5cOMQA

Inför valet 2018 gästade hon kända influerare som Margaux Dietz och hade en uttalad strategi att nå likasinnade medelklasskvinnor i storstaden. En annan stor influerare är Bianca Ingrosso, som slutade stödja Moderaterna inför valet 2018. I stället föll valet på Lööf och Centerpartiet.

En annan konsekvens av Centerpartiets moderna liberala linje är att man blivit infiltrerade av islamister. Mikail Yüksel var toppkandidat på riksdagslistan i Göteborg 2018 men blev utesluten ur partiet. Det uppdagades att han haft kontakt med turkiska nationaliströrelsen Grå vargarna, som stödjer president Erdoğans islamiska linje.

Yüksel är nu partiledare för Partiet Nyans, ett islamvänligt parti som har flera minoritetsfrågor på agendan.

Enligt forskaren Sameh Egyptson är relationerna mellan islamiska organisationer och Centerpartiet flera decennier gamla. Förenade islamiska föreningar i Sverige och Sveriges muslimska förbund upprättade ett nära samarbete med partiet under Carl Bildts regering på mitten av 1990-talet.

2018 uteslöts Ebtisam Aldebe ur partiet. Hon satt som nämndeman i Solna tingsrätt och medverkade till att en man misstänkt för hustrumisshandel friades. Anledningen var att han ansågs kom från en ”god familj”, till skillnad från kvinnan.

Redan 2011 fick Aldebe kritik då hon i migrationsdomstolen förhindrat uppehållstillstånd till kristna konvertiter. Hon ifrågasatte där deras genuina övertygelse i konverteringen.

Aldebes man Mahmoud var även han tidigare centerpartist, och ordförande för Sveriges muslimska förbund. 2006 skrev han ett brev till riksdagspartierna och ville att muslimer skulle beviljas särlagstiftning, på områden som familjerätt och vård och omhändertagande av barn.

Efter avslöjandet om den nära relation han haft med en våldtäktsdömd pedofil har Fredrick Federley dragit sig undan politiken. Han lämnade Europaparlamentet och Centerpartiet. Men han har inte upphört att umgås med pedofiler.

I går var det dags för Federley att komma tillbaka som centerpartistiskt vallokomotiv. Det skedde genom ett föredrag i Stensjökyrkan i Mölndal.

Efter Federleys föredrag var det dags för frågor. En person i publiken uttryckte sin saknad efter Federley i den politiska debatten, eftersom denne var ”en sådan kraft”.

Uppenbart smickrad förklarade Federley att hans frånvaro i den offentliga politiken var ett offer han hade gjort – han ville inte skada andra.

Han såg sig som en person som drabbats av ”cancelkulturen” – och förstod inte varför. ”Allt” han hade gjort var ju att han haft ”kontakt” med en person som ”begått vedervärdiga handlingar”.

Federley glömde bort att människors avståndstagande berodde på att Federley ljugit om sitt förhållande till pedofilen, liksom att han försökt dölja när han fick veta vad denne gjort. Federley valde också att inte diskutera de avslöjanden som gjorts om att han fortsatt att träffa pedofiler. Till slut förklarade även hans eget parti att han hade förverkat deras förtroende.

Eller har de verkligen gjort det?

Under frågestunden berättade Federley nämligen att han är verksam i det fördolda och är aktiv i centerns valarbete genom att i all tysthet ”hjälpa goda vänner att få ordning på sitt valmaterial”. Åhörarna fick inte veta vilka dessa ”goda vänner” var.

Federley uttryckte också sin sorg över utvecklingen i sociala media. I begynnelsen tyckte han att det var jättekul att twittra och man kunde säga vad som helst, och fråga om vad som helst. Nu blev man bara påhoppad och utskälld vad man än sade. Han ville se en ”mental vaccinering” av människor – det var viktigt att man skulle lära människor att det var skillnad på åsikter som framfördes av bloggare och åsikter som framfördes av personer som gått på journalisthögskolan.

En deltagare i sammankomsten undrade under frågestunden vad som egentligen var ”svenska värderingar”. Det var ju ämnet för kvällen, men Federley hade under sitt en timme långa föredrag inte förklarat vilka dessa var. Federley räknade därför upp vad han ansåg vara ”svenska värderingar”: ordning, reda, komma i tid, hålla rent, frihetslängtan men också följsamhet – samt ”omsorg om andra”.

Just omsorg och snällhet mot andra var viktigt för Federley – både i föredraget och under frågestunden betonade han hur hård han tyckte att politiken blivit. Man diskuterade mer hur politiker var klädda än vad de tyckte, och han förklarade att han ville starta en blogg där man bara skulle avhandla politik. Men han visade inget större intresse av att diskutera politik när han fick frågan om vad centern gjort för att rädda landsbygden från utarmning. Han menade att partiet var för litet för att kunna spela någon avgörande roll i de frågorna i dag – och att det inte längre var ett parti lika stort som då han började med politiken. Han verkade inte ha funderat på om centern själva klippt banden till landsbygden i början på 2000-talet med bildandet i partiet av rörelser som Stureplanscentern. Federley ville ändå påpeka att centern bidragit till att arbetsförmedlingen nu var mer närvarande på landsbygden.

Federley uppmanade hela tiden alla att tänka efter, och reflektera över sig själva och de handlingar de utfört. Han själv verkade dock aldrig ha begått några större fel – vare sig i politik eller privatliv. Den påbjudna ödmjukheten verkade mest gälla andra när de ställs inför Fredrick Federley.

Efter sammankomster i en kyrka är det brukligt att man står en stund på kyrktrappan och diskuterar vad man upplevt – vare sig det rört sig om en gudstjänst eller en föreläsning. Prästen eller den som talat står i centrum.

Den här gången valde dock huvudpersonen att fly från platsen när han ställdes inför en reporter från Exakt24 som ville fråga Federley om hans umgänge med pedofiler. Då var talförheten borta.

I november 2020 avslöjades det att Fredrick Federley hade en relation med en dömd pedofil som våldtagit sin förra partners barn. Den ledande centerpartisten Federley som var ledamot av Europaparlamentet lämnade sina uppdrag. Centerpartiets ledning förklarade att de inte längre hade något förtroende för honom. Men de hade länge översett med Fredrick Federleys beteende och hans skämtande om sex med mycket yngre män.

2011 berättar Anton Hysén i fotbollsmagasinet Offside att han är homosexuell. Henrik Torehammar som då leder P1:s Brunchrapporten välkomnar i programmet ”fotbollsbögen” Hysén till ”gayklubben”.

Torehammars vän Fredrick Federley uppmärksammar detta på twitter och förklarar där att han gärna vill gifta sig med den då 20-årige Hysén. Den då 33 år gamle Federley konstaterar: ”Hmmm, ålder är bara en siffra”.

I konversationen som utvecklas skriver Torehammar att han tycker att Federley ska satsa på någon ännu yngre:

”Ska du inte bara slå till på en 96:a?! Unna dig!”

I den här konversationen skämtar Torehammar och Federley om grooming, och det är uppenbart att Federley vet att det innebär att en äldre person föreslår en träff eller stämmer träff med barn under 15 år i sexuellt syfte.

Men bara några månader senare, i en annan twitterdiskussion på samma tema, låtsas Federley märkligt nog ha glömt vad grooming är. Politikern konfronteras av en man som frågar rakt ut vad Federley anser om att sexchatta och köpa sex av ungdomar i åldern 16-18 år. Federley svarar bland annat ”Vad är grooming? Raka intimdelarna”, varpå flera personer får upplysa Federley om vad han visste i mars.

Mannen som pressar Federley är långt ifrån nöjd med svaren han får av Fredrick Federley och upprepar påstridigt frågan flera gånger och uttrycker en önskan om att se en hårdare och mer omfattande lag mot beteendet. Riksdagsledamoten svarar bland annat det är helt lagligt att sexchatta med 16-åringar och att han inte vill ”agera moralisk domare”. Han säger vidare att han inte kommer svara på frågor av typen ”tycker du det är lämpligt?”.

Det som avslöjats det senaste året om Federleys kontakter och förhållanden med dömda pedofiler pekar på att Federley mycket länge haft det svårt med gränsdragningar – ”Ålder är bara en siffra”, och han vill inte ”agera moralisk domare” när äldre män sexchattar med en 16-åring. 

Han har även efter det första avslöjandet fortsatt att träffa andra män som är dömda för pedofilbrott och våldtäkter.

I de många offentliga twitterkonversationerna mellan Federley och Henrik Torehammar diskuterar de gärna vem de har sex med eller vem de vill ha sex med. Vid ett tillfälle undrar Torehammar:

”Hur många buksvågrar har vi?”

Henrik Torehammar har sedan 2008 huvudsaklingen varit verksam på Sveriges Radio och haft en ledande roll i program som P1 Morgon, Ring P1 och Brunchrapporten. Han har också medverkat i SR:s podcast Det politiska spelet. För den insatsen fick han 2019 SR:s språkpris med motiveringen: ”en formuleringsfantastisk enfant terrible som reformerar, attraherar och rör om med halsbrytande iakttagelser och oefterlikneliga liknelser"

Trots den väldigt nära kontakten mellan Torehammar och Federley har detta inte hindrat Torehammar från att i radion behandla pedofilskandalerna kring Federley – och intervjua till exempel centerpolitiker.

Morgonposten har försökt nå Henrik Torehammar för att få svar på följande frågor:

1. Under 2011 förklarar du att du tycker att Federley ska "unna sig en" 15-åring. Hur ser du på det förslaget i skenet av den senare utvecklingen när det gäller Federley?

2. Du och Federley har ju på twitter diskuterat att ni är "buksvågrar". Borde inte det ha försvårat – för att inte säga omöjliggjort – din egen journalistiska behandling av Federleyaffären det senaste året?