Sällan har Sverige varit så uppmärksammat som nu, särskilt efter händelserna i Irak. Sveriges ambassad har satts i brand, och nu flyttar man tillfälligt sin verksamhet till Stockholm, uppger UD för TT. Enligt UD har Iraks ansvar för skyddet av ambassaden ”uppenbarligen brustit allvarligt”.

Den radikale islamisten Moqtada al-Sadr, en shiitisk milisledare, använder nu koranbränningarna i Sverige för att trumma upp stöd för sin islamistiska ideologi i Irak och arabvärlden, meddelar Aftonbladet. Attacken mot ambassaden skedde innan torsdagens planerade koranbränning i Stockholm, troligen som ett försök att tvinga svenska myndigheter att dra in tillståndet. Irak hotar också med att bryta de diplomatiska förbindelserna med Sverige – om så sker riskerar andra muslimska länder att göra likadant.

Turkiet har utfärdat en arresteringsorder mot Rasmus Paludan för den tidigare koranbränningen vid Turkiets ambassad i Stockholm, enligt nyhetsbyrån Anatolia. En domstol i Ankara anklagar honom för att ”offentligt förolämpa de religiösa värderingarna”. Han säger till SVT Nyheter att ”Om de vill förhöra mig, så kan de ringa mig.”

Qatar kallade upp Sveriges ambassadör för samtal tidigt på fredagen, och protesterade mot händelserna i Stockholm. Landets utrikesministerium sa i ett uttalande att svenska myndigheter bör vidta ”alla nödvändiga åtgärder för att stoppa dessa skamliga handlingar.” Liknande procedurer har enligt Al-Jazīra skett i Saudiarabien, Libanon och Jordanien. Också Iran kallade upp Sveriges ambassadör för samtal, och uppmanade Sverige att vidta ”avgörande åtgärder för att förhindra detta hatbrott” mot islam.

FN menar också att brännandet av heliga böcker är oacceptabelt. Stephane Dujarric, talesperson för FN:s generalsekreterare Antonio Guterres, sa under en pressträff att ”Det som behövs nu är ömsesidig respekt. Vi har varit väldigt tydliga med att skändningen av heliga böcker eller platser för tillbedjan är oacceptabelt.”

Sverigedemokraternas utrikespolitiske talesperson Aron Emilsson, ordförande i riksdagens utrikesutskott, säger i en skriftlig kommentar till SVT Nyheter att det kan finnas anledning att diskutera och utvärdera Sveriges bistånd till länder som Irak, som ”inte klarar av att upprätthålla säkerheten för vår ambassad.” Enligt uppgifter från Sida var det totala biståndet i Irak 276,1 miljoner kronor under 2022.

Justitieminister Gunnar Strömmer har meddelat att regeringen analyserar domarna som rör koranbränningarna, och ser över om ordningslagen behöver ändras, enligt Hufvudstadsbladet. Strömmer säger vidare till Aftonbladet att ”Det är klart att vi måste analysera rättsläget i ljuset av vårens händelser.” Bland annat övervägs om ändringar behöver göras i ordningslagen, som hittills har gett grönt ljus till koranbränningarna.

Tidigare har utrikesminister Tobias Billström har bjudit in ledaren för den muslimska paraplyorganisationen IKO, med 57 medlemsländer, till möte om kampen mot islamofobi. ”Under många år har Sverige välkomnat en stor grupp muslimer från många olika länder, en grupp som berikar vårt land”, skriver utrikesministern i inbjudan.

Turkiet har bett om att få personerna utlämnade, meddelar SVT Nyheter. Genom att ha använt ByLock, som stängdes av permanent 2016, sågs det som bevis för att de var medlemmar i Gülenrörelsen.

Högsta domstolen anser dock inte att nedladdning av en mobilapp kan anses utgöra ett sådant deltagande som krävs för straffbarhet enligt terrorbrottslagen. Därmed är kravet på dubbel straffbarhet inte uppfyllt, och det finns därför hinder mot utlämning. Då de två personerna har flyktingstatus riskerar de också att utsättas för förföljelse om de utlämnas. I ett första besked har riksåklagaren har sagt nej till utlämning.

ByLock fungerade på samma sätt som andra krypterade meddelandetjänster, och användes 2014–2016 i huvudsak i Turkiet, Saudiarabien och Iran.

Storskalig utförsel av pengar till främst Turkiet har granskats av polis och myndigheter i Sverige och Danmark. Främst är det personer födda i Syrien som kom till Sverige under kriget som agerar kurirer. En del tas med i resväskor på flygplatser, på Kastrup har 22 personer gripits och sedermera dömts. Polisen i Sverige har även slagit till mot personer som fyllt lastbilar och cementbilar, på väg att lämna landet.

Polisen gjorde tillslag mot två cementbilar och två lastbilar i hamnen i Trelleborg. Där hittade man kontanter till ett värde av 40 miljoner kronor, i svensk, norsk och amerikansk valuta, skriver DN. Polisen började spana på en misstänkt pengadepå i Norge under förra vintern. En kurir detekteras, han lämnade stora summor kontanter till personer.

Efter att ha kört in i Västsverige tar svenska kumpaner över. Under våren greps också en man som misstänks vara transportör av kontanter från Norge till Sverige. Hans fingeravtryck fanns överallt på pengapåsarna, enligt senior åklagare Charlotta Stege Unger, som baserar det från Nationellt forensiskt centrums analyser.

Mannen är hemmahörande i västra Sverige och är medborgare i Syrien och Sverige. Polisen fann 900 000 kronor i kontanter i hans hem. Sammanlagt har fem män åtalats och rättegången hölls i juni. Om tingsrätten går på åklagarens linje kan det bli fyra års fängelse för de fyra chaufförerna och 4,5 år för man nummer fem. Alla nekar till brott. Två påstår att pengarna skulle användas till stöd för offren för jordbävningen i Turkiet i mars.

Åklagaren köper dock inte det resonemanget. Det finns dessutom ingen som har gjort anspråk på pengarna. Det är oklar vad syftet med pengarna var, man misstänker att transporten var på väg till Turkiet. Man har en hypotes om att pengarna är del av organiserad brottslighet.

Omfattande kriminell verksamhet

Enligt källor till Dagens Industri från flera myndigheter pågår det en organiserad smuggling av kontanter ut ur Sverige. I början av sommaren stoppade polisen en lastbil vid Ystads hamn, den hade miljonbelopp i kontanter. Man har också gjort tillslag på Landvetter flygplats mot personer som försökt smuggla ut kontanter.

Destinationen är så gott som alltid Istanbul. Alexander McQueen är tillförordnad biträdande sektionschef på bedrägerisektionen i polisregion väst. Han säger till DN att exakt slutdestination är svårt att veta, men Istanbul är en anhalt på vägen.

Tillvägagångssätten är olika. Vissa tejpar fast pengarna på kroppen, andra bär det i väskor. Det senaste halvåret har man haft sju liknande ärenden.

Även på Tullverket i södra Sverige tror man att det är en omfattande utförsel av kontanter. Och att det mesta går under radarn för myndigheterna. I Trelleborg är man till exempel inte bemannade dygnet runt. I Sverige är det dock enbart polisen som söker efter kontanter, till skillnad från Danmark där både polis och tullverk har den befogenheten.

På Kastrups flygplats utanför Köpenhamn har polisen slagit larm till svenska myndigheter. 22 svenskar har under det senaste året gripits med kontanter, på väg att flyga till Turkiet. 100 miljoner kronor har man totalt beslagtagit.

DN har kartlagt personerna. De är en blandning av folk som bor runt om i Sverige. Tre har dömts för olovlig körning och en för sexuellt ofredande. De har dock gemensamt att de flesta invandrat från Syrien under inbördeskriget 2014–2016 och är nu svenska medborgare.

16 är från Syrien, 2 från Irak, 2 från Turkiet, 1 från Palestina och en har okänt hemland. Den danska tullen prioriterar penningsmuggling och använder sig av sedelhundar. Alla som för ut över 10 000 euro (118 000 kronor) ur ett land i EU måste deklarera. I princip samtliga gripna har dömts för brotten, och fått mellan åtta månader och tre års fängelse.

Flera har uppgett sig vara kurirer som utfört uppdrag mot betalning. Vissa känner sig lurade. Oftast har kurirernas dna inte funnits på själva sedlarna, polisen tror därför att de packats av någon annan som lett operationen. Förklaringarna till var pengarna kommer ifrån varierar, ingen version har kunnat styrkas i domstol.

Pengar kommer dock tillbaka till Sverige, ”tvättade”. Brottsvinster i Sverige investeras utomlands, och förs senare tillbaka. Ekobrottsmyndigheten säger att en del kan vara legala pengar, men det mesta kommer från brottslig verksamhet.

Amerikanska och svenska myndigheter utreder en svensk medarbetare i ett amerikanskt företag för mutbrott. Han ska ha lovat hundratals miljoner kronor i gentjänst för att president Recep Tayyip Erdogans son, Bilal Erdogan, skulle hjälpa till att ge företaget en marknadsledande position i Turkiet. För hundratals miljoner kronor i lobbyavgifter skulle man får sälja alkolås exklusivt under tio års tid.

Reuters har tagit del av dokument, med kommunikation och affärshandlingar, och talat med en källa. Inga mutor blev i praktiken utbetalda, enligt en anmälan som skickats in till myndigheterna.

Det svenska företaget Digntia Systems AB drog sig hastigt ur projektet förra året. Enligt det amerikanska moderbolaget hade man fått reda på vad man såg som potentiellt dåligt uppförande i Turkiet, och flera personer involverade blev uppsagda.

Enligt anmälan var företagets plan att förmå Erdogans regering att driva igenom regleringar som skulle ge en skjuts åt Dignitas produkt. Det handlar om alkolås för fordon, som låser ute föraren om han är berusad.

För att få exklusivitet för produkten under 10 år skulle Dignita i sin tur betala hundratals miljoner kronor i lobbyingavgifter, via ett skalbolag, till två institutioner som Bilal Erdogan är styrelseledamot i. Även om affären avbröts i september 2022 ger den en insyn i hur Bilal Erdogan är en nyckelperson för att få tillgång till pappa, president Erdogan. Erdogan blev nyligen omvald till en ny femårsperiod som president i Turkiet.

Vd på Dignita är Anders Eriksson. Han kan dock inte kommentera ärendet, då han ska lämna företaget och är bunden av tystnadsplikt.

Bilal Erdogan säger via sina advokater att uppgifterna om avtalet är felaktiga. Det är ett ”nät av lögner”, enligt advokaterna. President Erdogans kommunikationsavdelning av avböjt att kommentera frågan till Reuters.

När USA:s justitiedepartement fick uppgifter om fallet tillsattes en specialagent och en huvudutredare, tillsammans med åklagare i Sverige. De utförde sedan preliminära granskningar för att se om det brutits mot amerikanska och svenska mutbrottslagar. Det är inte nödvändigtvis så att det sedan leder till ett åtal.

I båda länderna är det brottsligt under vissa omständigheter att betala provision på det sättet. I USA kan det leda till åtal även om inga pengar bytt hand, i enlighet med lagar om korruption i utlandet. Dock måste man kunna bevisa att det funnits ett avtal och att det skett någon form av handling, som att man öppnat ett bankkonto.

Varken justitiedepartementet i USA eller svenska åklagarkammaren har velat kommentera ärendet till Reuters. Att USA kan utreda svenska Dignitas affärer beror på att ägarna 1A Smart Start LLC är baserade i delstaten Texas och tillhör Apollo Global Management, en av världens största kapitalförvaltare.

Bilal Erdogan har varit misstänkt för oegentligheter förut. Italien startade en utredning då man menade att han fört in kontakter i landet olovligen. Men den utredningen lades ned i brist på bevis.

Även Ryssland har fört upp anklagelser, om att han skulle tjänat pengar på oljeimport från IS-terroristerna i Turkiets grannland Syrien. Något Bilal Erdogan förnekade å det bestämdaste.

Güngör står åtalad för grovt vapenbrott, försök till finansiering av terrorism och försök till grov utpressning. Han är medborgare i Turkiet och har åberopat tolkbehov på kurdiska (kurmanji). Åklagaren yrkar på utvisning, då det är hög risk att han återfaller i brott i Sverige.

Säpo vill inte ge några kommentarer till SVT om en påstådd indrivningsverksamhet åt PKK. Inte heller vill representanter för turkiska föreningar ge någon kommentar, eftersom det finns stora risker förknippat med situationen.

Svante Cornell arbetar för tankesmedjan Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik. Han menar att det är välkänt att PKK sysslar med indrivningsverksamhet i Västeuropa. Våldskapital finns också i PKK, till exempel mördades två avhoppare på 1980-talet.

Turkiets sittande president Recep Tayyip Erdogan vann andra valomgången mot utmanaren Kemal Kilicdaroglu. Med 99,85 procent av rösterna räknade hade Erdogan 52,16 procent mot Kilicdaroglus 47,84. Nu väntar omvärlden spänt på hur Erdogan hanterar Sveriges Nato-ansökan och om han kommer fortsätta distansera sig från väst.

Erdogan vann i princip hela Turkiets inland och kusten mot Svarta havet. Kilicdaroglu vann distrikten i östra delen av landet och medelhavskusten, dessutom både Istanbul och Ankara.

För den 69-årige Erdogan väntar nu en ny mandatperiod fram till valet 2028. Många gick ut på gatorna och firade efter att resultatet var klart och folk sjöng utanför presidentpalatset i Ankara. Erdogan själv vill se enighet och solidaritet efter valet, skriver AFP.

Som vi rapporterat i vår artikel inför valomgång ett hade Erdogan sitt främsta stöd bland nationalistpartier och islamistpartier. Förutom sitt AKP fanns MHP (Nationella aktionspartiet), islamisterna i BBP (Stora samlingspartiet) samt islamisterna i YRP (Nya välfärdspartiet) i hans koalition.

AKP och deras allierade i koalitionen Folkets Allians kommer fortsatt få bilda regering, då man tog 322 av 600 mandat i parlamentsvalet, som hölls samtidigt som valomgång ett i parlamentet. AKP utgör stommen i regeringsunderlaget och fick 268 mandat, vilket är 27 färre än valet 2018.

Kilicdaroglus utmanarkoalition Nationella Alliansen fick 212 mandat.

Omvärldens reaktioner

Joe Biden gratulerar Erdogan till segern, och skriver på Twitter att han ser fram emot att fortsätta samarbetet med allierade i Nato.

Det finns tendenser på att Erdogan kommer distansera sig mer från väst och Nato. Det kommande Nato-toppmötet i Vilnius i juni blir avgörande då frågan om svenskt medlemskap kommer vara högaktuellt. Turkiet har ännu inte godkänt Sveriges medlemskap. Enligt Patrick Wintour i The Guardian finns det ett missnöje med att USA inte säljer vapen till Turkiet, och att Sverige är en bricka i det spelet.

Det handlar också om att förankra det i den amerikanska kongressen. Sveriges Nato-ansökan är prioriterad. Men Demokraterna vill också se en nedtrappning av spänningarna gentemot Turkiets Nato-grannland Grekland, som byggts upp de senaste åren.

Många tror att han kommer vända sig närmare Ryssland och distansera sig ännu mer från väst. Inför valet sade Erdogan att oppositionen ville se väst-influerade HBTQ-värderingar och utgjorde ett hot mot det konservativa levnadssättet han förespråkar.

Erdogan har själv uttalat sig positivt om relationen till Ryssland och Putin, och öppnat för att medla i Ukraina-kriget. Man har också byggt en ny kärnkraftsreaktor med hjälp av ryskt teknik och finansiering.

I väst finns det dock ett stöd för Erdogans ambition att minska spänningarna med regionala stormakter som Saudiarabien, Syrien, Egypten och Armenien. Dessutom kan Erdogans plan att repatriera en miljon syrier till Syrien vara mer realistisk då han har bra kontakter med Syriens allierade Ryssland, likväl som återetablerade diplomatiska relationer med president Al-Assad.

Vissa menar dock att Erdogan kommer bli mer auktoritär och närmast bli en diktator. Marianna Serveta på Totalförsvarets forskningsinstitut säger till SR Ekot:

”Idag är Erdogan en auktoritär ledare som glider i en alltmer totalitär riktning, med uppbackning från fler auktoritära ledare runtom i världen.

Vi ser att identitetspolitiken är det som dominerat debatten, folk blev mest intresserade av andra frågor som religion och terrorhot som Erdogan använt som stora frågor under debatten.

Debatten om terrorhot är det som Erdogan använt som slagträ mot Sverige i Natoprocessen, där Turkiets president fortsatt hävdar att Sverige skyddar terrorstämplade grupper.”

36-åriga turkiska medborgaren Taylan Eyyup Ceylan mördade sin sambo Aida Noubarpour i deras lägenhet i Kristianstad natten mellan 8 och 9 december 2022. Paret hade träffats under studier i staden på hösten 2022 och hon flyttade sedan in i hans lägenhet. Genom tortyr, strypning och hot bragde han henne om livet under en flera timmar utdragen process.

Mordet gick till så att Ceylan vid två tillfällen tryckte ned Noubarpour i sängen, låst henne med sina armar, knän och ben och tagit stryptag med händerna runt hennes hals.  Han har sedan fortsatt och torterat henne i timmar, till exempel med hjälp av kablar och sladdar, bundit fast hennes ben. Han tryckte också in strumpor i munnen på henne och hotade henne med kniv så hon inte lämnade lägenheten.

Den rättsmedicinska undersökningen visade att hon hade:

Flera olika blåmärken, hudblödningar och ytliga sårskador,

Punktformade blödningar i ansikte, hals, ögon och munhåla,

Hjärnsvullnad samt tunga och vätskefyllda lungor.

Han bedömdes vid gärningstillfället vara allvarligt psykiskt störd, skriver Expressen. Men inte vid tillfället då han undersöktes, och han kan inte dömas till rättspsykiatrisk vård. Nu åtalas Ceylan för mord. Han gick själv till polisen dagen efter dådet och berättade gråtandes att han dödat Noubarpour. Enligt åtalet utsattes Noubarpour för ett svårt lidande och stark dödsångest innan sin död.

I polisförhören har Ceylan gett detaljerade beskrivningar om hur våldet gick till. Han säger att han använde sin fulla kraft när han tryckte på hennes hals, när det kom blod och hon inte rörde sig mer började han gråta.

Ceylan var en narkotikamissbrukare och hade inte haft fast bostad på tre år. Vid dådet var han påverkad av cannabis. Anhöriga till Nourbarpour har berättat att han hade ett kontrollerande beteende. Anhöriga uppmanades att först ringa till honom, även om det var Nourbarpour de sökte.

Ömer Can, Adussamet Yildiz, Cahit Acar och Rukan Öz döms för mordet på 47-årige pizzabagaren Askeri Karabulut 28 november 2021. Alla fyra får livstids fängelse och tre av dem är turkiska medborgare och blir utvisade till Turkiet. Mannen sköts med sju skott från nära håll med automatkarbin, skotten träffade i ryggen och på andra ställen. Två män som också var åtalade frias helt.

Mannen var kurd från Turkiet som kom till Sverige 2015, han var ostraffad här. Enligt bekanta till honom var han orolig tiden innan han mördades. Han hade bett vänner om pengar och ville köpa ett vapen, skriver Expressen.

Mannen blev lurad till plasten där han mördades. I bevismaterialet finns sms från kontantkortsnummer som mördarna använde sig av. De skickade adressen Drakvägen 4 till honom och han dök upp där, kort därefter var han död.

Enligt ett huvudvittne var Karabulut tidigare medlem i PKK, men hade hoppat av. Hans änka säger i förhör att han var passiv medlem, som betalade sin medlemsavgift.

Ett spår i utredningen ledde direkt till turkiska staten. En 59-årig man kontaktade polisen efter mordet, och påstod att Karabulut fått tre miljoner av turkiska staten för att mörda honom. Karabulut hade lejt torpeder för att göra jobbet, men attentatet misslyckades. Turkiet vägrade betala Karabulut, som då inte kunde betala torpederna.

Rättens ordförande Göran Nilsson menar att mordet var noggrant planerat och kan likställas med en ren avrättning. Karabulut anade inte vad som skulle ske och kom till platsen obeväpnad. Ett exakt motiv kunde inte fastställas, även om det 59-åriga vittnet lade hela skulden på turkiska staten.

Utredningen visar att det finns ett komplext nätverk i Sverige där hämnd utkrävs mot PKK-medlemmar. PKK är på svenska Kurdistans arbetareparti. Organisationen har sin bas i Turkiet och leds av den fängslade ledaren Abdullah Öcalan. Målet är självständighet för den kurdiska minoriteten i Turkiet, som beräknas utgöra mellan tio och 25 procent av befolkingen.

PKK är terrorklassade av EU, Turkiet och Sverige. PKK har verksamhet i Sverige och snart väcks det åtal mot en man som misstänks ha samlat in pengar åt dem. Enligt åklagare Hans Ihrman finns det en större verksamhet i Sverige där utpressning förekommer. Människor pressas till att betala pengar till PKK mot sin vilja.

Det är det första åtalet i Sverige om terrorfinansiering kopplat till PKK. Tidigare rättegångar har främst rört grupper som Islamiska staten (IS-terroristerna i Irak och Syrien). Ihrman säger också till SR att PKK knutits till 54 våldsdåd världen över under 2022 och att ett stort antal civila dödats.

Svante Cornell på tankesmedjan Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik menar att verksamheten varit känd i årtionden. Det har dock inte varit en prioriterad fråga för säkerhetstjänsterna i Sverige och andra länder i Europa.

Frågan om PKK har blivit aktuell i och med Sveriges ansökan till Nato, som Turkiet måste godkänna. Turkiet har påstått att Sverige ger stöd till PKK och deras motsvarighet i Syrien, YPG. Man vill att Sverige ändrar terrorlagstiftningen och att terrorstämplade personer utvisas och utlämnas till Turkiet. Föreningar som har kopplingar till terrorism ska stoppas och man måste dela underrättelseuppgifter med Turkiet.

När 99,05 procent av rösterna är räknade ser det ut som att det blir en andra valomgång, den 28 maj. Sittande president Erdogan har 49,37 procent vilket är under de 50 som behövs för en direkt seger. Utmanaren Kemal Kilidaroglu har 44,99, Sinan Ogan har 5,21 och Muharrem Ince som dragits sig ur har fått 0,43. Det mesta talar för en andra valomgång 28 maj, mellan Erdogan och Kilicdaroglu.

En som inte kommer vara med i nästa omgång är Sinan Ogan, och den han ger sitt stöd till kan få en fördel. Ogan tillhör den azeriska miniroiteten i Turkiet och förespråkar kemalism och är stark motståndare till invandring. Erdgoan har troligen en fördel i att få Ogans stöd, enligt valanalytikern Sinan Cagaptay som intervjuades i Al Jazeera.

Till Der Spiegel säger Onan att han bara kan stödja Kilicdaroglu om han exkluderar det kurdiska partiet HDP från valsystemet. Men Kilicdaroglu är helt beroende av kurdiska väljare.

https://twitter.com/Maximilian_Popp/status/1657885313035907081

Erdogan ledde stort när rösträkningen började, men då var distrikt där han var populär räknade. Sedan minskade ledningen successivt ned under den viktiga gränsen på 50 procent.

I valet var 64,1 miljoner röstberättigade. 1,76 miljoner hade inför valdagen röstat utomlands. 4,9 miljoner är förstagångsväljare. Totalt 191 885 röstlådor fanns tillgängliga i landet.

Både Erdogan och Kilicdaroglu har hållit tal under natten och förberett sina väljare på en andra valomgång. Bland turkiska väljare i Sverige är oppositionen mest populär, med 53 procent av rösterna med 70 procent räknade. Erdogan har i skrivande stund 44,5 procent av svensk-turkarnas stöd.

Smutskastningskampanj

Några dagar innan valet drog sig Muharrem Ince sig ut ur racet.  Enligt experter så påverkar röster som ändå kommit in på hans parti, Fosterlandspartiet, de övriga partierna lika. Han skyller på en smutskastningskampanj, där manipulerade bilder och videor framställer det som att han hade en utomäktenskaplig affär.

Det har också funnits bilder på när han åkt i dyra bilar och falska dokument med påstådda donationer från Erdogans AK-parti. Han säger sig aldrig varit med om något likande, och pekar speciellt mot porrfilmer från Israel där påstås ha medverkat. Han skyller allt på Gülen-rörelsen, som han kallar en terrorgrupp. Han säger också att staten misslyckats försvara hans ära och heder mot smutskastningen.

Utrikespolitiken

Veckan innan valet anklagade Kilicdaroglu Ryssland för att ligga bakom så kallade deep fakes och annan missledande information på nätet. Han sade att om Ryssland ville behålla sina goda relationer till Turkiet efter valet måste man sluta lägga sig i valet. Svaret från Kreml var att man var helt oförstående till kritiken och att man värderar relationen till Turkiet högt.

Man har haft goda relationer genom hela kriget i Ukraina och Turkiet har ibland varit medlare i konflikten.

Trots att både Turkiet och USA är medlemmar i Nato råder inte några varmare känslor mellan länderna. President Joe Biden har tydligt uttryckt sitt stöd till oppositionen och Kilicdaroglu. Fred hemma, fred på jorden är en gammal kemalistisk slogan, och hans utrikespolitik ser ut att gå i takt med den som rådde innan Erdogan tog makten.

Erdogan har varit mer militaristisk och lett interventioner i norra Syrien och stöttat den FN-stödda regeringen i Libyen med militär. Man har också byggt en militärbas i Somalia.

Även om Erdogan länge haft en tydlig ställning mot president Assad i Syrien har frågan mjuknat något. Han har i viss mån anammat oppositionens mål att normalisera relationen med regeringen i Damaskus, främst för att kunna skicka tillbaka syriska flyktingar. Detta är en fråga som är populär i bredare laget.

Kilicdaroglu har samtidigt stöttat Erdogans kritik mot Grekland och de amerikanska militärbaserna i landet. Han har också diskuterat möjligheten att stänga ner alla amerikanska baser i Turkiet. Man är också från oppositionens sida kritiska till att USA stödjer kurdiska rebeller i Syrien.

Följa den inslagna vägen, behålla Erdogan och hans genomgripande reformer – eller gå i motsatt riktning med en mer västvänlig president? Mycket står på spel inför söndagens val i Turkiet. Tonläget är högt och många kallar det ett ödesval.

Söndag 14 maj hålls det allmänna val i Turkiet. Det är både presidentval och val till parlamentet. Det stora fokuset har hamnat på presidentvalet där sittande presidenten Recep Tayyip Erdogan siktar på att bli omvald. Vinner någon 50 procent av rösterna i första omgången 14 maj blir det ingen andra valomgång. Annars blir nästa runda 28 maj, mellan de två kandidater med flest röster i omgång ett.

Erdogan samlar en koalition av fyra partier, däribland hans eget AKP. Där finns också nationalistpartiet MHP (Nationella aktionspartiet), islamisterna i BBP (Stora samlingspartiet) samt islamisterna i YRP (Nya välfärdspartiet).

Den stora utmanaren är Kemal Kilicdaroglu, partiledare för CHP (Republikanska folkpartiet). Han har också samlat en brokig koalition inför valet, med liberal-konservativa DEVA, liberala GP (Framtidspartiet), islamistiska SP (Lycklighetspartiet, kopplade till Mili Görus-rörelsen) samt liberal-konservativa DP (Demokratpartiet).

Det finn två ytterligare utmanare till Erdogan. Muharrem Ince som företräder MP (Fosterlandspartiet). Och Sinan Ogan som företräder ett antal småpartier med ultranationalistisk inriktning.

Erdogans situation

Erdogan, nu 69 år, är en kontroversiell men mycket betydelsefull person i Turkiets politiska historia. Hans AKP var med och avslutade dent närmare 50 år långa sekulära styret. Både den ekonomiska och militära makten reformerades, Turkiet blev allt mer en stark spelare i geopolitikiken. Motorvägar och flygplatser har gjort Turkiet mer modernt och sammansvetsat via infrastrukturen.

Man spelade en viktig roll under migrationskrisen 2016 och spelade framgångsrikt ut EU med ökade flyktingströmmar som hot.

Han tillät religiösa kvinnor att bära slöja i skolan och på offentliga arbetsplatser, något som tidigare var förbjudet från republikens grundande 1923. Till en början hade han kurdernas öra, men det försvann med tiden. Speciellt när han slog ned de politiska protesterna 2013.

Samtidigt gjorde sig Erdogan känd för utrensningarna efter den misslyckade statskuppen 2016, då tiotusentals personer inom offentlig sektor avskedades. Han har också stött på stora problem efter jordbävningen tidigare i år, då 50 000 människor dog.

Han har använt sig av än skarpare retorik under valrörelsen, skriver AFP. Han anklagar sina motståndare för att vara finansierade av väst och stå för HBTQ-åsikter. Han beskriver sina egna ståndpunkter som konservativa, under attack av utländska terrorister.

Inrikesminister Suleyman Soylu har varnat för att västerländska krafter vill underminera Turkiets maktposition, genom valurnorna. Han refererar till Joe Bidens utspel 2019, att USA borde stötta oppositionen i Turkiet för att besegra Erdogan. Kuppförsöket 2016 skylls på USA och Fetullah Gülens rörelse, moderat islamisk rörelse baserad i just USA.

Utmanaren Kilicdaroglu

Kemal Kilicdaroglu föddes 1948 i Nazimiye i provinsen Tunceli i östra Turkiet. Familjen följer den religiösa läran alevism, en yazdanistisk inriktning starkt influerad av islam. Själv vill han inte prata om sin etno-religiösa bakgrund offentligt.

Han tog examen i ekonomi från Gazi-universitetet i Ankara 1971. Han har arbetat som chef på socialförsäkringsmyndigheten under större delen av 1990-talet. 2002 valdes han in parlamentet för Republikanska folkpartiet, CHP, det sekulära och senare socialdemokratiska parti Ataturk grundade 1923.

På grund av det upptrissade läget har Kilicdaroglu uppmanat sina väljare att stanna hemma efter att röstningen är avklarad. Hans parti kommer ha 300 000 observatörer på plats på landets 50 000 röstningsstationer, för att överse att allt går rätt till.

Hans brokiga koalition har flera målsättningar. En är att avskaffa det man kallar för enmansstyret och införa demokrati i landet. Man vill avskaffa det konstitutionstillägg Erdogan införde 2017. Det innebar att premiärministerposten avskaffades och det exekutiva styret lades i presidentämbetet. Presidenten fick då också mer makt över utnämningarna till högsta instans av konstitutionella domare och åklagare.

Man vill också införa en tidsbegränsning om sju år för en president. Dessutom vill man frige högprofilerade politiska fångar, som fängslats av Erdogan. Till exempel filantropen Osman Kavala och kurdiska ledaren Selahattin Demirtas. Man vill också göra rättsväsendet oberoende igen, efter att dessa påverkats av reformerna 2016.

Fri media är också på agendan. Kilicdaroglu säger att det kommer vara enkelt att kritisera honom, om han vinner. Lagen om förbud mot att smäda presidenten kommer att avskaffas.

Han har också försökt bygga ett förtroende bland religiösa kvinnor. Rätten att bära slöja i offentliga tjänster kommer vara kvar. Allas rättigheter kommer respekteras, utlovar han, även landets HBTQ-personer.

Man vill också bryta Erdogans ekonomiska politik och frångå hans islamiska skepticism mot räntor. Inflationen är 85 procent på årsbasis men Erdogan har inte velat använda sig av höjda räntor för att bekämpa den.

Internationellt

Det är tillåtet för turkiska medborgare utomlands att rösta. Nederländerna har en stor turkisk minoritet på 440 000 personer. Det har utbrutit bråk mellan olika fraktioner vid vallokaler i Nederländerna, bråkstakarna har fått skingras av ordningsmakten i Amsterdam.

https://twitter.com/Flick1_/status/1655338937794154498

https://twitter.com/trtworld/status/1653356555377467394

Turkiet har ännu inte ratificerat Sverige som medlem i Nato. Finland och Sverige lämnade in sina ansökningar samtidigt, men bara Finland har godkänts. Erdogan har aktivt ställt krav på Sverige om att lämna ut 120 personer som är misstänkta för brott i Turkiet. Han och andra toppolitiker har också begärt att Sverige ska ändra lagen och förbjuda bränning av koranen.

I mars sade premiärminister Ulf Kristersson att han trodde på en snabb ratificering efter Turkiets val, skrev SVT. Han sade sig vara trygg med säkerhetsgarantier och annat stöd man fått av alla Natoallierade.

Unal Ceviköz från CHP spås bli ny utrikesminister, om oppositionen vinner valet. Han säger till SR att han är positiv till ett svenskt Natomedlemskap. Alla processer bör kunna vara slutförda innan toppmötet i Vilnius 11–12 juli. Samtidigt hänger det också på hur lång tid regeringsbildningen och kringliggande arbete tar.

Han lovar också nya konstruktiva relationer till omvärlden, och vill förbättra Turkiets anseende som han menar försämrats internationellt.

Den statliga nyhetsbyrån Anadolu sa att de fängslade inkluderade personer som misstänks ha anstiftat nästan 60 gatuprotester sedan 2017. Dagens razzior sägs vara de största sedan 108 personer greps i en liknande operation 2020. Polisräden involverade också misstänkta som påstås ha överfört pengar till PKK från kommuner som styrs av det pro-kurdiska Folkens demokratiska parti (HDP).

Det här sker knappt tre veckor innan parlaments- och presidentvalet hålls i Turkiet, den 14 maj. Recep Erdoğan har suttit vid makten i drygt 20 år, och utmanas av den socialdemokratiske politikern Kemal Kılıçdaroğlu, som beskrivs som ”Turkiets Gandhi”. Sex oppositionspartier har slagit sig samman under ledning av Kılıçdaroğlu, som ses som Erdoğans främste motståndare.

HDP ställer inte upp i valet, däremot finns parlamentskandidaterna i listorna för Yeşil Sol Parti, Gröna vänsterpartiet, som stöder Kılıçdaroğlu.

1914 fanns det nästan två miljoner armenier i Turkiet. Fyra år senare hade 1,5 miljoner av dem dödats av den turkiska regimen som ville skapa ett modernt Turkiet, men också ett homogent rike. Därför mördades totalt 3,5 miljoner kristna, förutom armenier, blev också bland annat greker, och syrianer offer för försöken att utplåna kristna.

24 april uppmärksammas varje år på många håll i världen dessa massakrer genom en minnesdag för offren.

I Sverige skulle riksdagens vänskapsgrupp för Armenien hålla en minnesstund 26 april.

Den kan nu komma att ställas in. Detta eftersom UD har meddelat ledarna för moderaternas, sverigedemokraternas och och kristdemokraternas riksdagsgrupper att en minnesstund kan komma att reta upp Erdogan och därmed skapa problem i Nato-förhandlingarna med Turkiet.

Björn Söder(SD), ledare för den svensk-armeniska vänskapsgruppen i riksdagen har bekräftat att UD varnat för följderna av en minnesstund.

Utrikesminister Billström medger i SvD att det begicks ”fruktansvärda övergrepp” mot det armenier och andra minoriteter 1914-1918, men svarar undvikande på frågan om det var ett folkmord:

– … enbart ett fåtal länders regeringar har offentligt tagit ställning i frågan och erkänner folkmord och Sverige är inte ett av dem.

Inget beslut är ännu fattat om minnesstunden ska ställas in – men om så sker är det inte första gången svenska politiker viker undan i frågan, trots att Nato-inträdet då inte funnits på dagordningen.

2010 fattar en riksdagsmajoritet ett beslut om att rikta ett tillkännagivande till regeringen om att massakrerna på armenier och andra kristna grupper bör betecknas som folkmord.

Stefan Löfven förklarar att han ska se till att så blir fallet om han blir statsminister.

Så blir dock inte fallet när Löfven blir statsminister.

Motsägelsefullt

När den socialdemokratiska utrikesministern Ann Linde därför 2015 får en fråga i riksdagen om varför inget händer säger hon att det är en ”mycket komplex fråga”, och hon menar att utplånandet av 3,5 miljoner kristna bäst bör betecknas som ett ”massövergrepp”.

Linde säger också i den debatten att:

– Det är främst historiker och andra forskare, inte politiker, som ska beskriva vad som har skett i historien och hur olika händelser bör benämnas. Det är viktigt att vi står upp för den akademiska friheten och låter historiker och forskare dra sina egna slutsatser och göra sina benämningar. Fri forskning och fritt kunskapssökande är nödvändigt …”.

Det Ann Linde ger uttryck för här är en rent turkisk inställning. Erdogan hävdade 2021 att frågan om vad som hände i Turkiet 1914-1918 ska debatteras av historiker – det ”är inget som politiker ska ägna sig åt”.

Men det märkliga är att samtidigt som Ann Linde förklarar att det är forskare som ska grubbla över morden på 3,5 miljoner kristna så förklarar hennes ministerkollega Morgan Johansson att man i lag bör förbjuda förnekanden av förintelsen av judar under andra världskriget.

Alltså kan den socialdemokratiska ståndpunkten uttryckas som att politiker inte ska ha ha någon åsikt om hur man bör beteckna morden på 3,5 miljoner kristna. Men politiker ska ha en åsikt om hur man betecknar morden på sex miljoner judar – och dessutom stifta lagar i frågan.

Den inställningen verkar nu ha börjat få spridning i riksdagens majoritet – och detta för att man inte vill riskera ett fortsatt turkiskt nej till Nato-inträde.

Turkiska påtryckningar och hot

Turkiet har länge angripit alla länder vars regeringar gör uttalanden där massmorden på armenier och andra kristna betecknas som ”folkmord”.

Men det finns också ett annat land som intagit samma ståndpunkt som Turkiet – och det är Israel. Både Likudledda och arbetarpartiledda regeringar har motsatt sig motioner om att det som drabbade armenier ska betecknas som folkmord – det har styrts av viljan att förbättra eller reparera relationerna med Turkiet (det har berott på vilket tillstånd relationerna har befunnit sig i vid det tillfälle då debatten kommit upp.

Men där har också funnits ett annat skäl, menar de israeler som vill se att den egna regeringen erkänner att det var ett folkmord som drabbade armenierna – och det skälet är att det finns krafter i landet som har en uttalad vilja att se folkmordet på judar som något unikt, man vill inte ha konkurrens från armenier på den fronten. Det är en analys av motståndet som framförts av bland annat den israeliske historikern Yair Auron (som behandlat folkmordet på armenier i sin studie A Perfect Injustice: Genocide and Theft of Armenian Wealth).

Turkiets inställning har också varit att det som hände 1914-1918 är en intern turkisk angelägenhet. Ett antal gånger har Erdogan och andra turkiska politiker förklarat för omvärlden att den inte ska ha åsikter om landets historia eller vad som sker där nu.

Turkiet har dock alltid förbehållit sig rätten att ha åsikter om vad som sker i andra länder.

När Frankrikes president Macron i oktober 2020 förklarade att det var dags att gå till offensiv och försvara franska värden och liv mot islamism – och bekämpa varje försök att inskränka yttrandefriheten i landet – kallades han ”mentalsjuk” av Erdogan. Den turkiske presidenten var sedan drivande i den köpbojkott och de protester mot Frankrike som spred sig i den muslimska världen.

Något som Macron ryckte på axlarna åt.

Ungefär som han gjorde när han 2019 utropade 24 april till officiell minnesdag för folkmordet på armenier –  trots turkiska protester.

Då hävdade Erdogan hotfullt att Macron nu ”var räddningslöst förlorad”.

Så har uppenbarligen än så länge inte blivit fallet.

Turkiets oppositionsledare har nu enats om en gemensam kandidat i presidentvalet 14 maj. Det blir Kemal Kilicdaroglu som ställs mot president Recep Tayyip Erdogan. Men det tog månader av infekterade debatt för att komma fram till beslutet. Ett av partierna, nationalistiska Iyi, hoppade av förhandlingarna. Vilket öppnade för att man nu kan förhandla med kurdiska HDP.

Huvudpersonen själv säger att ”vi skulle blivit krossade om vi splittrats”.

I presidentvalet står mycket på spel, och vissa menar att Erdogans politiska liv står på spel. Den 68-årige presidenten har fått handskas med den enorma jordbävningskatastrofen som drabbade östra delarna av landet för en månad sedan. Opinionsmätningarna säger ännu inte hur utfallet av valet blir.

Kritik mot Kilicdaroglu kommer från en av oppositionsledarna som hoppade av i fredags. Meral Aksener menar att Kilicdaroglu saknar rätt personlighet för att nå ut till folket. Hon uppmanade borgmästarna från Ankara och Istanbul att kandidera i stället. Men borgmästarna menar å sin sida att Aksener och hennes Iyi-parti bör ändra sig.

"Vår nation tål inte en splittring", sade Ankaras borgmästare Mansur Yavas till AFP. Sist oppositionen gick samman mot Erdogan var i lokalvalen 2019. Nu tillhör landets två största städer oppositionen, något som svärtat ned Erdogans vision om Turkiet.

Kilicdaroglu vill också att borgmästarna sitter kvar, för att inte riskera att AK-partiet tar över där. Han har också förbundit sig till de kvarvarande fem oppositionspartierna att dela ut vice-presidentposter till deras partiledare.

Kontroversen kring Iyi-partiets avhopp är något som talar för Erdogan. Att inte uppvisa enighet med bara två månader kvar till valet är negativt. Till Erdogans nackdel är den ekonomiska krisen som plågat landet sedan 2021.

Inflationen ligger på 85 procent på årsbasis och vissa skyller delar av problemen på att han själv på politisk väg sänkte styrräntorna.

Till hans fördel är hanteringen av kriget i Ukraina, något som hjälpte till att lyfta hans opinionssiffror något, innan jordbävningen kom. Erdogan väntas påbörja sin återvalskampanj på fredag.

För Kilicdaroglu väntar nu samtal med det kurdiska partiet HDP, med förhoppningar om att kunna bredda sin allians ytterligare. HDP är landets tredje största parti, men var tidigare uteslutna ur förhandlingarna på grund av Aksener och Iyi-partiets hårdnackade motstånd.

HDP:s partiledare Mthat Sancar säger att man ”kommer göra sin del” och att man ”omfamnar folkets vilja till förändring”.

Bakgrund

Kemal Kilicdaroglu föddes 1948 i Nazimiye i provinsen Tunceli i östra Turkiet. Familjen följer den religiösa läran alevism, en yazdanistisk inriktning starkt influerad av islam. Själv vill han inte prata om sin etno-religiösa bakgrund offentligt.

Han tog examen i ekonomi från Gazi-universitetet i Ankara 1971. Han har arbetat som chef på socialförsäkringsmyndigheten under större delen av 1990-talet.

2002 valdes han in parlamentet för Republikanska folkpartiet, CHP, det sekulära och senare socialdemokratiska parti Ataturk grundade 1923.

Han gjorde sig tidigt känd som en kritiker av politiker från det styrande islamiska AK-partiet. Sedan 2010 är han ledare för CHP, det främsta oppositionspartiet mot AK-partiet, som är Erdogans parti.

De tre kanalerna är kända för att vara kritiska mot president Erdoğan, och Halk TV har starka kopplingar till det oppositionella Republikanska folkpartiet, CHP.

Halk TV och Tele 1 får böta fem procent av intäkterna, Fox tre procent, säger İlhan Taşcı, medlem av tillsynsmyndighetens styrelse. De beordrades också att avbryta ett av sina dagliga program i fem dagar. ”Alla dessa straff var baserade på kommentarer och nyheter efter jordbävningen”, säger han enligt The Guardian. ”Vi lever i en tid då rapportering anses vara ett brott.”

Turkiet antog i oktober förra året en lag som straffar spridningen av ”falska nyheter” med upp till tre års fängelse. Många utblottade familjer har kritiserat regeringen för att de inte lyckats hantera räddningsarbetet i samband med jordbävningen på ett ansvarsfullt sätt.

Koranen betonar nämligen att Allah styr allt som händer. Inget i världsalltet sker utan att han vet om det – eftersom det är hans vilja och antagna visdom som bestämt att det som sker ska ske. Saker och ting är liksom minst sagt förutbestämda – de är del av en gudomlig plan.

Jordbävningar omnämns i koranen som ett medel för att straffa de onda, testa hängivenheten hos de troende och lära dem som överlever en läxa. Fanns det inga onda människor skulle det inte behövas jordbävningar.

Enda sättet att överleva en jordbävning är att man lyssnar på profeten och gör som han sagt att man ska göra.

Det kan tyckas ofint att ta upp detta när människor i Turkiet sörjer sina anhöriga – må så vara. Men om man liksom partiet Nyans i Sverige och president Erdogan hävdar att koraner är heliga och inte får brännas – då får man anta att Erdogan avgår – samt att förstås Mikail Yüksel och Nyans tar sina händer från den turkiske presidenten. Erdogan leder det land som drabbats. Det är hans styre som måste betecknas som ondskefullt, om man ska ta koranen på allvar.

Koranen ger i sin 16:e sura en exakt beskrivning av det vi ser i Turkiet i dag när det beskrivs hur de som avviker från den rätta vägen får sitt straff:

”… Gud lät allt det som de hade byggt upp skakas i sina grundvalar så att taken störtade in över deras huvuden - och straffet drabbade dem utan att de förstod varifrån det kom.”

Även vers 45 i samma sura beskriver det vi nu ser:

”Kan de som smider onda planer känna sig säkra på att Gud inte låter jorden uppsluka dem eller låter straffet drabba dem från ett håll från vilket de ingenting anar.”

Jag ger ju inte mycket för koranen – men om jag av någon obegriplig anledning skulle vara vore troende muslim skulle min slutsats vara given: Allah är rätt förbannad på Turkiet.

När Allah dikterade koranen för profeten utgick han tydligen från att de framtida lärjungarna i vissa fall kunde vara trögtänkta, och att det därför kanske var bäst att upprepa budskapet, något som sker i 29:e surans 40:e vers:

”Var och en av dessa förnekare straffade Vi för hans synd … några slukades av jorden … Gud gjorde dem ingen orätt - det var de som gjorde sig själva orätt.”

Islam håller sig sedan länge med en expert på jordbävningar – och det är Zaghloul El-Naggar. Han doktorerade en gång i tiden i Storbritannien med en avhandling om Nildalens geologi. Han har 45 böcker bakom sig och blev den förste ordföranden för en kommitté vars uppgift det var att påvisa hur stora sentida vetenskapliga upptäckter finns omnämnda redan i koranen; exempelvis kvantmekaniken, relativitetsteorin och Big Bang. Zaghloul El-Naggar är mycket klar när det gäller jordbävningar:

”Dessa tragedier kan inte vara följden av mekaniska processer i jorden, utan måste ha en skapare, och denne skapare är Allah. De måste också ha ett syfte, och syftet är att straffa de onda, pröva de trogna samt ge de överlevande en läxa.”

Kanske bör det påpekas att Zaghloul El-Naggar inte bara höll sig till geologi när han diskuterade förhållandet mellan islam och vetenskap. Han är också känd i den muslimska världen för sin upptäckt att kamelpiss botar cancer.

Tusentals flerfamiljshus kollapsade under jordbävningen, vilket väcker frågor om huruvida naturkatastrofens påverkan förvärrades av mänskliga brister. Tjänstemän i Turkiet säger att 113 arresteringsorder har utfärdats i samband med byggandet av de många hus som kollapsade i jordbävningen förra veckan.

Fler arresteringar förväntas, men åtgärden kommer av många att ses som ett försök att avleda den övergripande skulden för katastrofen.

Med valet i antågande står presidentens framtid på spel efter att ha tillbringat 20 år vid makten. Erdoğan har erkänt tillkortakommanden, men under ett besök i en katastrofzon verkade han skylla på ödet. ”Sådana saker har alltid hänt”, sa han. ”Det är en del av ödets plan”, rapporterar BBC News.

Jordbävningen i Turkiet och Syrien har krävt minst 17 500 människoliv. Eftersökningarna pågår fortfarande i rasmassorna, folk letar efter anhöriga bland döda kroppar på sjukhusen. Men kritik har väckts mot president Erdogan, som står inför ett mycket viktigt val i maj. Han anklagas för att ha tillåtit undermåliga hus att byggas. Samtidigt fortsätter repressionen mot regimkritiska röster på sociala medier.

President Erdogan är under press. Inflationen steg drastiskt under fjolåret och nådde 85 procent. Hans regering har samtidigt brottats med anklagelser om korruption och tampats med naturkatastrofer som skogsbränderna 2021.

Han har själv försökt visa sig handlingskraftig, hållit flera presskonferenser. Han har också besökt drabbade, i onsdags kramade han om en gråtande kvinna i Kahramanmaras. Han har också besökt Hatay-provinsen, som har drabbats hårt av jordbävningen.

Jordbävningar är återkommande i Turkiet. Den senaste stora var 1999, ironiskt nog något som hjälpte Erdogan själv på vägen till makten. Dåvarande premiärministern Bulent Ecevit fick stark kritik för sin krishantering.

Erdogan kan potentiellt gå en starkare valkampanj till mötes, om han sköter krishanteringen på ett förtroendeingivande sätt. Att tio provinser drabbats gör dock omfånget av situationen komplext, skriver AFP.

Det finns redan en frustration bland många i södra Turkiet. Vissa har fått vänta i över ett dygn på hjälp med mat och skydd. Vissa menar att Erdogans åtgärder efter kuppförsöket 2016 påverkat civila organisationer. Att man inte är bättre rustade idag än man var 1999.

Efter 1999 införde regeringen nya regleringar kring husbyggen. Syftet var att de skulle stå emot stora skakningar. Men oppositionen i landet säger att man misslyckats och att dödstalen delvis måste tillskrivas dåliga hus. Vissa av de förstörda husen är bara sex månade gamla.

Media är dock mer timida mot Erdogan nu än man var mot föregångaren 1999. Media har i stort blivit domesticerad och för fram presidentens narrativ, enligt Adeline van Houtte på The Economist.

Under 12 timmar på onsdagen var Twitter blockerat av landets stora telefonoperatörer. Det kom samtidigt som kritiken mot regeringens krishantering växte sig större. Från myndigheterna har man varnat för att sprida desinformation innan valet 14 maj.

Enligt infrastrukturminister Omer Fatih Sayan har man pratat med Twitter och påmint om deras ansvar för landet efter katastrofen. Och att man förväntade sig mer hjälp i kampen mot desinformation. 18 personer har gripits senaste dagarna efter ha publicerat påstått provokativa saker i sociala medier, som kritik mot regeringen.

Tidigare jordbävningar i Turkiet

Det finns bevis för jordbävningar i landet och den geografiska yta som idag är Turkiet, tillbaka till år 17. Mindre jordbävningar med ett hundratal och upp till tusen döda är ingen ovanlighet.

Den stora jordbävningen i Antiokia 115 efter Kristus ska ha orsakat över 200 000 människors liv.

År 1268 dog 60 000 i den historiska regionen Kilikien, i dag i södra Turkiet.

1688 dog 16 000 i Smyrna, dagens Izmir.

1859 dog det 15 000 i Erzurum i nordöstra delen av landet.

1939 dog det 32 700 i den hittills största jordbävningen under modern tid. Den hade sin utgångsplats i Erzincan.

https://twitter.com/trpresidency/status/1623689741467107329

Skalvet inträffade före gryningen, och filmklipp från Turkiet som delas på sociala medier visade dussintals kollapsade byggnader. Rädda invånare sökte skydd på de mörka gatorna mitt i kaoset. Räddningsarbetare kunde ses utföra sök- och räddningsinsatser i ljuset från ficklampor.

Gaziantep, en av de största städerna i Turkiet, har också en stor flyktingbefolkning.

https://twitter.com/FeraSY1/status/1622502651542773760

En vinterstorm i regionen förvärrar katastrofen, enligt CNN:s meteorologer. ”Hundratusentals människor påverkas av detta. Det är kallt. Det är regnigt. Vägar kan påverkas, och med det mat, försörjning, vården om barn och familjer”, säger CNN-meteorologen Karen Maginnis. ”Allt vad gäller grödor i den här regionen kommer också att påverkas i veckor och månader.”

https://twitter.com/1997Indian/status/1622440948021231616

Turkiets president Erdogan fortsätter pressa Sverige i Nato-frågan. Landet har en avgörande roll för att acceptera Sveriges och Finlands ansökningar. Nyligen kom han med ett nytt utspel, om att kanske acceptera Finland först, samtidigt som han fortsätter ställa hårda krav på Sverige. Men Finland och Sverige har koordinerat sina ansökningar under hela processen. Vilka är kraven Erdogan ställer på Sverige? Och vilka ställer han på andra länder?

Kraven på Sverige

Lämna ut personer kopplade till Gülenrörelsen. Kravet har funnits sedan 2017 men blivit mer aktuellt sedan Sveriges formella Natoansökan.  Han kräver också att Sverige bryter kontakten med kurdiska gerillan YPG i Syrien. Turkiet likställer YPG med PKK, som man terrorklassat.

Enligt Turkiet så ser Sverige mellan fingrarna med PKK:s aktiviteter. PKK är terrorklassat i Sverige och 38 andra länder. Turkiet anklagar Sverige för att förse PKK och YPG med vapen och pengar. 3,76 miljarder kronor (enligt SVT, i maj 2022).

UD förnekar detta och säger att allt stöd varit humanitärt, till den syriska befolkningen. Sverige måste också lyfta vapensanktionerna mot Turkiet.

Lovat att utvisa 73 påstådda terrorister, sade Erdogan i maj i fjol på Natos toppmöte i Madrid. I mitten av januari i år höjde han budet, nu är det 130 personer han vill ha utvisade. Nya lagar som gör det brottsligt att stödja eller främja terrorism i Sverige.

Måste godkännas i riksdagen först, vilket kommer dröja till minst juni, enligt Erdogans talesperson.

Erdogan kräver också att ansvariga för att Paludan tilläts elda en koran utanför ambassaden i Stockholm ställs till svars. Något som enligt rådande lagstiftning inte kan ske. Statsminister Ulf Kristersson har dock bett om ursäkt till kränkta muslimer och sagt att eldningen var olämplig.

Erdogan vill också att koranbränning förbjuds helt, för att Natoansökan ska accepteras.

Erdogans domderande med Europa

Efter flyktingvågen 2015 såg Erdogan chansen att använda migranter som murbräcka mot EU. Tack vare ett mycket fördelaktigt avtal kunde han också använda migranterna som ett hot om EU inte gick med på hans krav i olika frågor.

2016 anmälde den turkiska staten komikern Jan Böhmermann för smädelse av utländsk statschef. Den relativt okända tyska lagen fick nytt liv och Angela Merkel godkände åtalet. Det lades ned senare i brist på bevis, och lagen som helhet avskaffades 2018, skriver DN.

Turkiet har också åtalat tecknare på franska satirtidningen Charlie Hebdo. Ingen av dem har valt att inställa sig i rättegången i Ankara. Turkiska myndigheter har begärt ut deras adressuppgifter från fransk polis, trots att de lever under mordhot.

Man missbrukar dessutom Interpols system, för att förfölja och trakassera journalister och andra som räknas som oliktänkande. Systemet är tänkt för att flagga personer som misstänks för allvarlig brottslig verksamhet.

Ett land som vikt sig är Albanien. 2020 deporterade man Harun Celik, en turkisk medborgare som sökt politisk asyl i landet. Men som entligt Turkiet är med i Gülenrörelsen. Deportationen skedde utanför normal lagstiftning och troligen inom ett hemligt avtal mellan länderna.

Detta fick skarp kritik från grannlandet Rumänien, EU-delegationen i Tirana och FN.

Men även Sverige har problem med Turkiet, då ett tiotal misstänkta kriminella gömmer sig där. Det handlar bland annat om "Kurdiske räven" och även den som misstänks ha mördat 12-åriga Adriana.

Förhandlingarna med Turkiet ska underlätta att hämta hem sådana kriminella.

Rasmus Paludans koranbränning utanför Turkiets ambassad i Stockholm har fått genklang i hela världen. I flera muslimska länder hålls demonstrationer mot Sverige. Statsminister Ulf Kristersson skickar sympati till världens muslimer. Och nu kan svenska företag bli bojkottade.

Det var på lördagen som Rasmus Paludan brände koranen utanför Turkiets ambassad i Stockholm. Den dansk-svenske aktivisten och politikern gjorde sig känd i fjol under sin valturné i Sverige då han höll tal med kritik mot islam, och brände koraner. Detta ledde bland annat till kravaller under påskhelgen.

Från turkiska myndigheter kom uppmaningar till Sverige om att stoppa manifestationen. Bland annat från utrikesminister Mevlüt Cavasoglu. Det var också en demonstration i närheten arrangerad av pro-turkiska organisationen Union of European Turkish Democrats, där inga oroligheter skedde, skriver SVT Nyheter.

Till saken hör att det varit olika protester mot Turkiet tiden innan. Sverige och Finland förhandlar om medlemskap i Nato och Turkiet måste godkänna länderna.

Ett krav är att man utvisar över 130 personer som enligt Turkiet är terrorister. Det handlar bland annat om författare, oftast av kurdisk börd, som befinner sig i Sverige.

Även kurdiska grupper har demonstrerat, vid Norra Bantorget i Stockholm samlades runt 700 personer. Tidigare hängdes en docka upp vid Stockholm stadshus föreställande Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, vilket retade upp honom väldigt mycket.

Statsminister Ulf Kristersson kommenterade händelsen på Twitter. Där skrev han, på engelska, att det är respektlöst att bränna böcker som är heliga för så många människor. Och att han uttryckte sin sympati för alla muslimer som blivit kränkta över koranbränningen.

Han skrev också att det som är lagligt inte nödvändigtvis är lämpligt, även om yttrandefrihet är en fundamental del av demokratin.

https://twitter.com/SwedishPM/status/1616927938368229376

Jimmie Åkesson reagerade starkt på Kristerssons uttalande. Sverigedemokraterna är del av regeringsunderlaget som stödparti. Men i den här frågan är man med all tydlighet inte överens.

Mycket bekymrande, var Åkessons omdöme. Han sade också att han kommer ta upp detta direkt med Kristersson och förtydliga hur han och Sverigedemorkaterna ser på ”den här typen av undfallenhet gentemot islamistiska krafter, i och utanför Sverige”, skriver Di.

Han säger också att han förstår att det är kopplat till Sveriges Natoansökan, men att det finns en gräns för hur regeringen bör uttrycka sig.

https://twitter.com/RichardJomshof/status/1617756785137573888

En annan sak som fått mycket uppmärksamhet i svensk media är att Chang Frick, chefredaktör på Nyheter Idag, betalade för Paludans demonstrationstillstånd. Något annat har han dock inte betalt, säger han till Aktuellt.

Han har också sagt att han inte är för koranbränningar och nu ogillar stämningen som blivit. Även Paludan säger att han aldrig fått så mycket hot som nu, detta är det värsta han varit med om.

Reaktionerna i den muslimska världen

I Istanbul samlades 250 personer utanför det svenska konsulatet för att protestera mot koranbränningen och Rasmus Paludan. Ett foto av Paludan eldades upp. Man hade gröna flaggor och plakat med texten ”Vi fördömer Sveriges statsunderstödda islamofobi.”

https://twitter.com/mglobenetwork/status/1617784564944101376

I Jemens samlades tusentals personer i en demonstration mot Paludan och att Sverige tillät koranbränning.

https://twitter.com/Aldanmarki/status/1617514236732899328

I Kairo uttalade sig representanter för al-Azharuniversitetet, det högsta lärosätet för sunniislam i världen. Man uppmanar till global bojkott mot produkter från Sverige och Nederländerna.

Edwin Wagensveld från antiislamiska PEGIDA rev sönder koranen i Haag förra veckan.

https://twitter.com/TVisCOOLUK/status/1617628738551971840

Avfällingar kommer inte att avskräckas av något annat än materiella, monetära och ekonomiska utmaningar. Det är det enda språket de förstår, enligt al-Azharuniversitetet.

Kristersson har uttryckt oro för att svenska företag i världen nu kommer drabbas av protester och bojkotter. Danska företag har fortfarande problem efter att Jyllandsposten publicerade bilder på profeten Mohamed som rondellhund 2005.

Enligt islamologen Jan Hjärpe är det en kraftfull markering från universitetet. Bojkotter och importstopp av svenska varor och stopp av försäljning av olja kan drabba Sverige, säger han till Di.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) säger att det återstår att se hur bojkotten slår. Men framhåller också att svenska företag och varumärken har gott rykte och är omtyckta i världen.

”Kära Fatma, jag skulle gärna ta emot dig. Men eftersom Turkiet inte låter Sverige gå med i Nato måste jag tacka nej.”

https://twitter.com/trtworld/status/1614189075002707971

I en intervju med den turkiska nyhetskanalen TRT World säger Fatma Zehra S, som studerar psykologi vid ett universitet i Istanbul: ”Efter att ha fått det här svaret blev jag helt enkelt chockad. Det tog mig lång tid att bearbeta det. Jag tycker att det här beteendet är barnsligt, rasistiskt och verkligen olämpligt.”

Hon fortsatte med att lämna in en anmälan om diskriminering till universitetet. En annan professor vid Stockholms universitet har godkänt hennes ansökan, och hon planerar att gå vidare med praktiken i sommar. Enligt Stockholms universitet har man pratat med Carlbring, som säger att hans agerande var opassande och felaktigt. En prefekt vid den aktuella institutionen har bett kvinnan om ursäkt.

Partiet fick tolv procent av rösterna i valet 2018, och har 56 av parlamentets 579 platser. En eventuell upplösning begränsar möjligheterna för miljoner kurdiska väljare att göra sin röst hörd, och komplicerar ytterligare Turkiets ansträngda band med väst, skriver AFP.

Chefsåklagaren Bekir Şahin gjorde en sista framställan i ärendet tidigare i dag, och liknade HDP vid PKK:s rekryteringskontor. ”Dess band till [PKK] är ett välkänt faktum. Hela vårt samhälle känner till dem.” Flera andra pro-kurdiska partier har redan upplösts.

Författningsdomstolens kommande beslut påverkar starkt Erdoğans möjligheter till att bilda regering efter det kommande valet, och har betydelse för parlamentets framtida sammansättning.

En turkisk domstol dömde i onsdags Istanbuls borgmästare Ekrem Imamoglu till två år och sju månaders års fängelse för kränkning. Även om det förmodligen inte blir någon tid i fängelset för Imamoglu, blir det svårt att ställa upp i presidentvalet 2023 – där president Erdogan siktar på att bli omvald. Imamoglu tillhör oppositionspartiet Republikanska folkpartiet och var oppositionens starkaste kandidat.

En person som är dömd får inte ställa upp i val, vilket kan vara precis det Erdogan vill. Medan han överklagar domen kommer han fortsätta sitt arbeta som borgmästare i landets största stad.

Ironiskt nog var det Binali Yildirim, en allierad till Erdogan som Imamoglu besegrade i det mycket omskrivna borgmästarvalet 2019.

Hundratals anhängare till Imamoglu samlades utanför hans kontor och ropade efter regeringens avgång, efter att domen meddelats.

Imamoglu betyder frihet för mig. Vi älskar honom. Vi väntade oss inte ett sådan straff, säger hemmafrun Firdevs Gulmez till AFP.

Imamoglu tog tillfället i akt och klättrade upp på en buss och höll tal till sina supportrar med en megafon. Han fick högljudda positiva reaktioner.

Det som händer här kan hända vem som helst. Vi kommer göra att de som fördömde oss ångrar det, genom valurnan, lovade han.

Rättegången hade varit fokuserat på en kommentar som Imamoglu gav till reportrar några månader efter att ha besegrat Yildirim. Detta var i det andra valet om borgmästarposten, då det första blev ogiltigförklarat.

Erdogan vägrade godkänna det första valet, i staden han själv varit borgmästare i, då man hittat hundratusentals misstänkt manipulerade valsedlar.

Imamoglu vann dock stort i omvalet, som skapade mycket negativ uppmärksamhet för Erdogans AK-parti.

Imamoglu hade dock kallat valförrättarna som ogiltigförklarade det första valet för ”idioter”. I domen ingår förutom strafftiden också en paragraf om att han inte får ställa upp i val.

Imamoglu är en av bara några få oppositionspolitiker som enligt opinionsundersökningar skulle kunna ha en chans mot Erdogan. Enligt opinionsinstitutet MetroPolls chef Özer Sencar kan domen få motsatt effekt.

Det här kan skapa en stor möjlighet för oppositionen, om de dra nytta av det, menar Sencar.

Erdogan har haft det svårt i opinionsmätningar och fått kritik för sin inställning till styrräntor. Men han har också haft medvind i och med sin hantering av kriget mellan Ryssland och Ukraina.

För att kunna besegra Erdogan krävs att oppositionen lägger undan sina interna konflikter.

CHP:s partiledare Kemal Kilicdaroglu är en före detta byråkrat som oftast får dåliga resultat i opinionsundersökningar. Partiet har samtalat med fem mindre allierade partier om att samlas kring en kandidat. För att inte splittra väljarna som är motståndare till Erdogan.

Samtalen har präglats av oenighet kring politik och motvilja mot att stödja en nederlagstippad Kilicdaroglu.

Kilicdaroglu skyller den fällande domen helt på president Erdogan.

Vi ser hur lagen blir massakrerad, hur staten har givit upp inför en persons vilja, hur rättvisan har blivit korrumperad, hur hämn utdömts. Men oroa er inte. Vi kommer försvara rättvisan intill slutet, sade han under en affärsresa till Berlin.

Gevrekoğlu var en erfaren jägare, och många undrar varför han skulle låta hagelgeväret vara fortsatt laddat efter jakten. Att han sedan lägger in det osäkrade geväret i bagageutrymmet riktat mot sig, och att hunden sedan hoppar upp på det, ser många som osannolikt. Nu frågar sig flera om det alls är praktiskt möjligt för en hund att avfyra det aktuella jaktvapnet.

1 av 4

Den passionerade jägaren, som blivit pappa bara tio dagar innan sin tragiska död, omkom omedelbart. Han lade ofta upp bilder på sina sociala media med flera olika hundar på jaktturer, och det är oklart vilken hund som var ansvarig för hans alltför tidiga död.

Polis och åklagare utreder Gevrekoğlus död, och säger att de än så länge inte misstänker att något brott ligger bakom dödsfallet.

Kurderna pressas mellan Assad och Erdogan som återuppväckt sin vänskap. Ryssland har medlat och turkarna gör nu militära operationer mot den självständiga kurdiska enklaven i norra Syrien. Både Syrien och Turkiet har som målsättning att kväsa kurderna. För Erdogan väntar val nästa år, kurdfrågan och att repatriera syriska flyktingar står på agendan.

Det var den 13 november som ett bombdåd skedde på Istiklalavenyn i Istanbul, minst sex personer dog och över 80 skadades. Erdogan har sagt att skulden bärs av PKK, som är nära kopplade till de beväpnade kurdiska styrkorna i Syrien. Och de senaste dagarna har flera bombräder mot hundratals kurdiska mål i Syrien genomförts.

Turkiet har dessutom varnat för att fler operationer på marken är att vänta. De kurdiska styrkorna, SDF, har stöd av USA och var en nyckelspelare i kriget mot IS-terroristerna de senaste åren.

Relationen mellan Erdogan och Syriens president Bashir al-Assad blev sämre efter att inbördeskriget bröt ut 2011, skriver AFP. Men de är nu på väg att stabiliseras igen.

Syrien har återtagit kontrollen över stora delar av landet med hjälp av Ryssland, ett land med tidvis spänd relation till Turkiet. Ryssland har militära intressen i regionen, främst via sin flottbas i Latakia i norra Syrien, inte långt från turkiska gränsen.

Ryssland ska ha medlat mellan Turkiet och Syrien och ett direkt möte mellan presidenterna är möjligt, enligt Erdogan. Det blir i så fall en återgång till relationerna innan kriget, som var starka både politiskt, ekonomiskt och på ett personligt plan. Chefen för Turkiets underrättelseverksamhet har varit i Damaskus.

Det finns ingen plats för ressentiment i politiken, sade Erdogan.

Inte ens när turkiska bombningar dödade 20 syriska militären kom det någon skarp reaktion. Utrikesminister Ayman Soussan sade bara att grunden för turkarnas inblandning i landet var fel.

SDF:s överbefälhavare Mazloum Abdi menar att regeringen i Damaskus har en svagare position nu än under tidigare turkiska offensiver in i landet. Han menar också att målsättningen med överenskommelsen mellan Turkiet och Syrien är att förstöra det kurdiska självstyret.

För Erdogan finns det ytterligare en vinning med förbättrade relationer. Det gör att miljoner syriska flyktingar kan skickas tillbaka, dessutom i tid inför presidentvalet i Turkiet nästa år.

Enligt Aron Lund på tankesmedjan Century International kan parterna också samarbeta genom att tysta regimkritiker, som befinner sig på den andres territorium. Utöver rent militärt samarbete. Både al-Assad och Erdogan kan nu lösa sina problem med kurderna.

USA har fördömt Turkiets agerande och menar att det destabiliserar regionen och försvårar kriget mot IS-terroristerna. Det hotar också civila och amerikansk personal i området säger Ned Price, talesperson för amerikanska utrikesdepartementet.

Utvecklingen sedan inbördeskriget

När kriget bröt ut uppmanade Turkiet Syrien att göra politiska reformer. Man ansåg också att al-Assad borde avgå, för att undvika blodspillan. Det eskalerade sedan fort, 2012 sade Erdogan att al-Assad var en mördare och terrorist.

Turkiets ambassad i Damaskus stängdes och oppositionella syriska grupper fick öppet stöd från Ankara. Från och med 2016 har Turkiet genomfört tre militära operationer in i Syrien, och kontrollerar nu ett landområde på syrisk mark. Med säkerhetspolitiska förevändningar.

Under början av 2020 hamnade man i öppen strid med regeringstrogna syriska styrkor som var på väg mot Idlibprovinsen. Idlib hölls då av oppositionella grupperingar. Ryssland lyckades lugna ned situationen den gången.

Kurdernas etablering av en autonom enklav i norra Syrien var en stor framgång. Tidigare har man varit förtryckta av regeringen i Damaskus, det kurdiska språket var förbjudet att lära ut i skolor.

Till största del har kurderna undvikit direkt konfrontation med regeringsstyrkorna, och skaffat en god relation till USA och Ryssland.

Men Syrien betraktar enklaven som separatistisk och erkänner den inte.

Ett antal kvinnor som lämnat sekten berättade under rättegången att de utsattes för sexuellt slaveri. En kvinna vittnade om att Oktar förgripit sig på henne sexuellt, och tvingat kvinnorna att använda p-piller.

Oktar, som sa att han var oskyldig till alla anklagelser, välkomnade den slutliga domen och sa att det var Guds vilja, rapporterar Daily Mail. ”Islam kommer att dominera världen. Turkiet kommer också att bli ett vackert land. Må beslutet vara till nytta.”

Tillfrågad om de 69 000 p-piller som hittats i hans hem av polisen, sa Oktar att de användes för att behandla hudsjukdomar och oregelbunden menstruation. Vid ett annat tillfälle sa han ”Jag är utomordentligt potent”. Nu väntar fängelse i sammanlagt 8 656 år.

Alham Albashir misstänks ha placerat ut en bomb på fashionabla Istiklalavenyn i Istanbul. Minst sex personer har avlidit och över 80 skadades. Albashir ska vara från Syrien och kopplad till det kurdiska arbetarpartiet PKK. Två av dödsoffren är en femtonårig- och en nioårig flicka.

Bomben detonerade strax efter klockan två på söndagseftermiddagen, svensk tid. Istiklalavenyn är en shoppinggata, känd för butiker av det lyxigare slaget. På gatan finns även många europeiska konsulat. Den misstänkta bombkvinnan är gripen, meddelade inrikesminister Suleyman Soylu under måndagen, skriver AFP. Han säger också att PKK ligger bakom dådet.

https://twitter.com/AZgeopolitics/status/1591787929911046145

På övervakningsfilm kan man se en kvinna sitta på platsen där bomben detonerade, i 40 minuter. Sedan reste hon sig och lämnade kvar en väska, någon minut senare exploderade den. Under dagen efter dådet har alla bänkar tagits bort från gatan. Människor lägger trädgårdsnejlikor på platsen och sörjer offren.

Vi behöver mer säkerhet! säger Idris Cetinkaya, som arbetar på ett hotell i närheten.

https://twitter.com/AZgeopolitics/status/1591797417003085824

PKK är svartlistade av regeringen i Ankara och betraktas som en terrororganisation av många länder även i väst. Turkiet har en konflikt med PKK sedan decennier, då kurderna vill ha en självständig stat. Östra Turkiet befolkas till stor del av kurder.

PKK själva förnekar inblandning i dådet. Man påstår att allmänheten är medveten om att man inte begår dåd mot civila, meddelat genom sin närstående nyhetsorganisation Firat.

Hittills har polisen gripit 46 personer misstänkta för inblandning. Den syriska kvinnan är en av dem. Turkisk media har visat bilder på hur en kvinna klädd i lila sweatshirt grips vid en lägenhet i Istanbul. Hon namngavs sedan som Alham Albashir, av polistalesmän.

https://twitter.com/ragipsoylu/status/1592049658725281792

Än så länge har ingen självmant tagit på sig dådet. Inrikesminister Soylu tror ordern gavs från Kobane i Syrien. Staden ligger nära den turkiska gränsen. Området kontrolleras till största delen av kurdiska miliser, som är knutna till PKK. De har varit involverade i kriget mot IS-terroristerna sedan 2015.

Istiklanavenyn har varit utsatt för terrordåd förr, som delmål i den kampanj främst IS-terroristerna stod bakom, 2015–2016. 5 00 personer dog och över 2 000 skadades.

https://twitter.com/AZgeopolitics/status/1591795930600185858

President Erdogan har fördömt attacken som han säger ”luktar terrorism”, han avreste sedan till G20-mötet på Bali. Vissa fruktar nu fler attacker, då president- och parlamentsvalen bara är sju månader bort.

Under valtider kan det ske. Vi lever med skräck, säger en anonym person till AFP.

Turkiet utför konsekvent operationer mot PKK. Organisationen har också varit föremål för diskussionerna mellan Sverige och Turkiet om Nato. Turkiet vill att Sverige ska lämna ut personer med kopplingar till PKK, och andra som man anser begått brott mot landet.

USA har uttryckt sina kondoleanser efter dådet, något regeringen i Ankara vägrat ta emot. Man anser sedan länge anklagat amerikanerna för att förse kurderna i norra Syrien med vapen. Vita Husets pressekreterare Karine Jean-Pierre har sagt att man står sida vid sida med sin Nato-allierade Turkiet.

Vi accepterar inte den amerikanska ambassadens kondoleanser. Vi vägrar dem, sade inrikesminister Soylu.

Polisen blev misstänksam mot Aysal efter att bilder på paret högst upp på klippan delades i nyhetsrapporter. Bilderna fick ett vittne att komma fram med videobevis på den 41-årige turken som agerade konstigt, rapporterar New York Post. ”Vi skämtade till och med, ’antingen kommer den här mannen att kasta ner kvinnan eller så kommer kvinnan att kasta ner mannen.’”

Under rättegången framkom det att Aysal nyligen tecknat en livförsäkring på 400 000 kronor för Semra, som han gjorde anspråk på efter hennes död. Han var den enda förmånstagaren. Aysal hade också tagit lån i sin frus namn.

Aysal nekade till brott – dömdes till minst 30 års fängelse. Kvinnomorden blir allt fler i Turkiet, efter att landet förra året lämnade Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor.

Kyrkans dolda grund kom i dagern när arkeologerna med hjälp av elektronisk utrustning hittade glipor under kyrkans golv. De arbetade i flera år med att försiktigt ta bort mosaikgolvet bit för bit, och kunde så småningom hitta golvet i den ursprungliga kyrkan, som byggdes efter S:t Nikolaus död.

Arkeologerna har nu frilagt golvet han gick på för drygt 1 600 år sedan. Efter hundratals år av spekulationer kan de slå fast att det här är S:t Nikolaus sista viloplats. Den bysantinska kyrkan som byggdes över den antika grunden skyddade helgedomens grav, och var länge en plats för tillbedjan för ortodoxa kristna.

Den moderna jultomten är baserad på berättelser om S:t Nikolaus, som ärvde en stor summa pengar han sedan skänkte till de fattiga, alltid på ett mycket diskret och taktfullt sätt.

Soylu bekräftade också tidiga rapporter om att nästan 50 gruvarbetare förblev instängda i två separata områden mellan 300 och 350 meter under marken. Den stora explosionen inträffade strax före solnedgången, och räddningsinsatsen hindrades av mörkret.

Den lokala guvernören sa att ett arbetslag på fler än 70 räddningsarbetare nått fram till en punkt i gruvan på 250 meters djup. Det var inte omedelbart klart om de skulle kunna komma närmare de instängda arbetarna, eller vad som blockerade passagen.

Turkiets myndighet för katastrofskydd sa att gnistan som orsakade explosionen verkade komma från en trasig transformator. Det var också ett elfel som låg bakom den hittills dödligaste katastrofen 2014, där 301 turkiska kolgruvearbetare dog i en explosion fyra kilometer från gruvingången.