Nu när Silicon Valley Bank stängts ned av federala myndigheter hopar sig frågorna. Kommer det sprida sig och bli en ny finanskris, likt 2008? Är det ett sammanträffande att just institutioner inom teknik och krypto kraschar, likt FTX i fjol? Var det bankens woke-agenda som ledde till kollapsen?

Banken Silicon Valley Bank i USA blev i fredags satt under tvångsförvaltning av federala myndigheter. Först planerade man lägga ut sig till försäljning, efter att man misslyckats äska mer kapital från externa investerare. Många drog öronen åt sig när man förlorat runt 18 miljarder kronor på rea-försäljning av 210 miljarder i obligationer.

Banken problem med likviditeten och många investerade började sälja av sitt innehav. En varning hade utfärdats av Peter Thiels Founders Fund och andra stora aktörer i tekniksektorn. Moderbolaget SVB Financials aktie föll med 60 procent under torsdagen och ytterligare 60 procent under öppningen på fredagen, till den blev försäljningsstoppad.

Bankens vd Greg Becker försökte lugna ned investerare under en telefonkonferens i sista minuten, men det hjälpte inte.

Får jag be er att behålla lugnet för det är det som är viktigt. Vi har haft ett långsiktigt tänk i stödet till er, det sista vi behöver är att ni får panik, sade Becker.

SVB grundades 1983 i Santa Clara, Kalifornien, av Bill Biggerstaff och Robert Medearis, som båda var chefer på Bank of America. Idén till grundandet uppkom när de spelade poker.

Det främsta syftet var att förse start-ups, etablerade teknikföretag och venturekapital med pengar. Även om man var relativt okända för allmänheten hade man en viktig roll inom den senaste boomen i tekniksektorn, skriver NY Post.

Banken var den 16:e största i USA innan den togs över av federala myndigheter. 31 december 2022 hade man 2 009 miljarder kronor i tillgångar. Det gör dess krasch till den näst största i historien, bara slagen av Washington Mutual Inc. som kollapsade 2008.

Banken handhade nära hälften av alla start-ups finansierade av riskkapital i USA och 44 procent av start-ups i teknik- och hälsosektorerna som börsnoterades 2022. Kända företag är Pinterest, ZipRecruiter och Shopify.

https://twitter.com/nikitabier/status/1634246521846923264

Lokala myndigheter i Kalifornien tog först över banken men lämnade den sedan vidare till FDIC, federala myndighetens för företagsförsäkringar. FDIC kommer börja betala tillbaka investerarnas insättningar under måndagen.

Normalt sett har man ett tak på 2,5 miljoner (250 000 dollar) men det frångår man här. Tidigare högstanivå höjdes från en miljon år 2008. Pengarna kommer inte från skattebetalarna, utan från bankerna som är del av försäkringssystemet FDIC styr.

Aktieägare och vissa oförsäkrade ägare av skuldsedlar i banken kommer inte få skydd av federala myndigheter. USA:s finansdepartement har skjutit till 250 miljarder kronor i ett stödpaket för att täcka FDIC:s räddningsprogram.

Enligt uppgifter till Forbes handlade SVB:s kollaps inte om ett tecken på större problem inom banksektorn. Utan snarare om dålig styrning från bankens ledning. Högre räntor, sjunkande aktier inom tekniksektorn och varsel skapade ett tryck på banken, som lagt det mesta av sina insättningar i långsiktiga statsobligationer.

I fjol gjorde man en förlust på 150 miljarder på värdepapper. Enligt Doug Holtz-Ekin, tidigare chef på budgetenheten i Kongressen, har folk blivit vana vid låga räntor och enkla pengar. Nu när detta är borta visar det sig vilka som skött sina investeringar väl, och vilka som inte gjort det.

Han skyller på bankens chefer och säger att det var affärsmodellen som varit fel. Man hade lagt mycket av sitt huvudkapital (Tier 1) i en investering. Dessutom hade man en smal kundbas, bara teknikbolag, i princip alla i Silicon Valley i Kalifornien.

En svensk aktör som påverkat är pensionsförvaltaren Alecta. Förutom investeringar i SVB hade man 3,2 miljarder i kryptobanken Signature Bank. Den har nu satts under förvaltning av lokala myndigheter i New York, skriver Aftonbladet. Alecta samlades på måndagsmorgonen till ett krismöte.

Alecta förvaltar över 1 004 miljarder kronor och var den fjärde största aktieägaren i SVB i slutet av 2022. Innehavet var värt runt 6 miljarder kronor, mindre än en procent av de totala tillgångarna. Enligt kommunikationschefen Jacob Lapidus påbörjade man investeringen i SVB 2019.

Bara två dagar innan SVB kollapsade hade Alecta beslutat att sälja av allt innehav i svenska storbankerna Handelsbanken och Swedbank, efter många decennier. Man ville i stället rikta in sig på nischade banker i USA.

Man är dessutom femte största ägare i First Republic Bank, som öppnat kraftigt negativt på börsen under måndagsmorgonen. Banken har nu fått stöd av JP Morgan och Federal Reserve.

Precis som SVB kommer Signature Bank också att få stöd av FDIC, samtliga investerare får alla pengar garanterade. Man hade per 2022 1 100 miljarder kronor i tillgångar och 886 miljarder i totala insättningsgarantier.

https://twitter.com/POTUS/status/1635080376572956672

Man var en stor investerare och långivare i kryptobranschen. En bransch som tog en törn när kryptobörsen FTX kollapsade under dunder och brak. Grundaren Samuel Bankman-Fried sitter i husarrest i väntan på rättegång.

SVB betalade ut bonusar till anställda bara timmar innan banken stängdes ned av myndigheter. Det gällde arbete utfört under 2022 och dagen för utbetalning råkade sammanfalla med bankens sista dag som självständig, skriver CNBC.

Det handlar om summor från 120 000 kronor upp till 1,4 miljoner, beroende på bonusmottagarens status inom banken. Banken hade 8 528 anställda och dessa får lön i 45 dagar av FDIC.

Det framkommer också att SVB satsade på en så kallad woke-agenda. Jay Ersapah var riskanalytiker på bankens brittiska filial. Hon lade en del av sin tid på hbtq-program, där man skulle skapa säkra rum (safe spaces) och låta anställda berätta hur de kom ut som sexuella minoriteter.

Ersapah ledde bankens månadslånga satsning på Pride och en kampanj till förmån för hbtq-personers mentala hälsa.

Som en färgad hbtq-person och första generationens invandrare av arbetarklassbakgrund, fanns det inte många förebilder för mig att se upp till under uppväxten, står det om Ersapah på företages hemsida.

Enligt Bernie Marcus, grundare av Home Depot, kanske finansdepartementet drar sig för att utreda banken just för den politiskt korrekta woke-agendan man skrutit med. Han var också kritisk till president Bidens administration som drivit på för att företag och banker ska bry sig om global uppvärmning i stället för aktieägarna. Vilket han tror bidragit till problemen.

Den brittiska filialen av SVB kommer räddas av inhemska bankjätten HSBC.

Efter att SVB kom i ropet har medier granskat anställda och där sticker Joseph Gentile ut. Han var administrativ chef men har också arbetat för Lehman Brothers, som gick i graven under finanskrisen 2008. Gentile lämnade Lehman Brothers 2007, ett år innan allt gick i stöpet.

Sammanträffandet att en person varit nära inblandad i USA:s två största bankkrascher i historien har givetvis skapat reaktioner.

https://twitter.com/stocktalkweekly/status/1634732155103326209

Men problemet med VAR är betydligt mer komplext. Att vilja ha ultimat rättvisa kan få negativa konsekvenser för sporten som helhet.

Fotboll präglas oftast av en lokal kultur, som är förankrad i den övergripande inhemska kulturen. Det innebär att spelare och domare kan ha ett annorlunda uppförande beroende på nationalitet. När man tittar på italiensk fotboll får man oftast en annan upplevelse än när man tittar på skotsk, till exempel. Inte för att sporten skiljer sig extremt mycket åt, men det finns ändå vissa tydliga skillnader. Anglofiler gillar oftast inte sydeuropeisk fotboll, och vice versa.

I och med VAR finns det en klar risk för ytterligare strömlinjeformning av fotbollen i Europa.

Italien är ett intressant exempel, där domaren traditionellt får ta mycket snack från spelarna i olika situationer. Furbo är ett begrepp som ungefär betyder att man gör ”det lilla extra” för att tillskansa sig fördelar. Det är en del av charmen med fotbollen i landet, vilket vissa uppskattar och andra inte. Men nu med VAR springer spelarna i stället direkt till domaren och tjatar om att titta på tv-skärm, och lyssna på domarna som sitter och tittar på reprisbilderna.

Det stora problemet med VAR är att man inte vet om man ska fira mål som man traditionellt bör: med starka känslor, vrål och skutt. Ibland firas ett mål för att en halv minut senare tas tillbaka, eftersom regelbrott upptäckts.

Domarnas roll riskerar också att bli en form av kommunikatör av beslut som fattas av videodomarna. Där är vi redan i viss mån, men det kan blir betydligt mer så när tekniken utvecklas och finslipas. Domarnas mänskliga faktor, som för med sig både positiva och negativa sidor, riskerar minskas till förmån för en mer kall, teknisk beslutsförmedlare.

Det finns även en aspekt för svensk fotboll i detta då våra domare håller en nivå som motsvarar ligan i stort. Det finns svenska domare som dömer i Europa, men nivån över lag är sämre än till exempel tyska Bundesliga. Med VAR kan man argumentera för att man höjer domarnivån generellt i sämre ligor. Det finns dock en risk att man byter ut det lokala mot något bättre, men mer strömlinjeformat och internationellt. Jag tror detta är som att sminka grisen. Man gillar ju svensk fotboll trots domarkvalitén.

Det finns också en viktig fråga som rör gränser. Var går gränsen för teknikens roll i fotbollen? Svaret är att det vet ingen. Ena dagen har man inte VAR, andra dagen är VAR en fundamental del av upplevelsen att gå på fotboll. Det följer ett mönster i samhället i stort, teknik säljs in för att lösa problem. Men nya problem kan skapas och konsekvenserna är oftast oöverskådliga.

Ny teknik kan först verka väldigt bra och löser en massa problem (som man kanske inte visste att man hade). Men efteråt inser man att man snärjts och nu är helt beroende av det nya.

Jag har också fått intrycket av att VAR-förespråkare till stor del kommer ur den del av fotbollsentusiaster som bara ser matcher på tv. Många har vants in i det via utländska ligor och Champions League. Många saknar den organiska kopplingen till fotbollen, som man inte kan få i en fåtölj eller på O'Learys.

Alla större svenska klubbar har årsmötesbeslut på att vara motståndare till VAR. Men kan man hålla emot? Om fler mindre ligor accepterar VAR kan det komma att bli ett krav för att få delta i europeiska cuper. Något som länge varit ett mål för svenska storklubbar, att kontinuerligt få mäta sig med lag från andra länder och utöka sin ekonomi.

Frågan blir då om det är värt det. Europafotbollen präglas alltmer av investeringar från Asien och USA, skillnaderna mellan toppen och botten ökar i snabb takt. Försök att dra i gång en superliga har gjorts, och lär återkomma. Är det värt att skrota europaspelet för att slippa VAR? Sannerligen ingen enkel fråga.

Men gemene man som går på svensk fotboll gör det ju inte för att en dag hoppas se sitt lag förlora mot Real Madrid med 12–0. Utan man gör det främst av kärleken till sitt eget lag, stämningen och rivaliteten mot andra svenska klubbar. Och den känslan riskerar försämras med VAR, samtidigt som en majoritet av klubbarna likväl ändå bara har Allsvenskan att se fram emot. Personligen lutar jag därför åt att man bör löpa linan ut och säga nej till VAR även om klubbarna stängs ute från Europatävlingarna.

Läs även min kolumn om konstgräs.

USA och Kina är låsta i en långvarig tvist om handel och teknik, och man är rädd för att USA håller på att förlora sin tekniska fördel gentemot Kina. Men Kina har problem med teknisk kompetens samt omfattande korruption, och klarar inte riktigt av en inhemsk produktion. Därför försöker Kina få utländska tillverkare att etablera sig där.

USA har också stoppat export av de mikrochips som används i AI-teknik till Kina. Experter ser det som ett hårt slag mot Kina.

Också EU inser allvaret, och vill satsa 430 miljarder kronor på att utveckla produktionen av halvledare i Europa för att minska beroendet av import från Asien. EU:s andel av världsmarknaden för halvledare ska enligt planen öka till 20 procent fram till år 2030.

Ett tiotal fartkameror har stulits från länsväg 292. Varje kamera kostar 250 000 kronor att köpa och montera. Det är en del i en stöldvåg där 50 kameror stulits på vägarna mellan Nynäshamn och Tierp. Totalt har 60 kameror stulits från polisregion Stockholm och Mitt.

Nationell samordnare för trafiksäkerhetskameror är Eva Lundberg, som säger att man funderar på hur kamerorna ska skyddas bättre. Notan för Trafikverket landar på över 14 miljoner kronor.

Polisen har undersökt brottsplatserna och skickat föremål för DNA-analys. Man arbetar efter en teori om att det är ett internationellt kriminellt nätverk som ligger bakom stölderna.

Enligt polisregion Mitts presstalesperson Jonas Eronen är Sverige ”något av ett smörgåsbord” för ligorna. Det är saker som är enkla att stjäla och avyttra snabbt som är högintressanta.

Eronen kan inte svara på vem som vill köpa en kamera. Han tror det kan vara hela kameran, eller bara vissa delar som är intressanta.

När kamerorna var ett nytt fenomen på svenska vägar var de attraktivt stöldgods. Detta var i början av 2000-talet och kameran var en eftertraktad modell av Nikon. Modellen modifierades då för att andrahandsvärdet skulle minska.

För närvarande finns det runt 2 300 kameror på svenska vägar. Trafikverket påstår att dem räddar 20 liv och 70 personer från att skadas allvarligt, varje år. 2010 fanns det 880 kameror på vägarna.

Kameran är placerad i ett skåp där det även finns ett mätsystem med olika komponenter. En fotoblixt, en digitalkamera, en radarsensor och en dator.

Stölderna de senaste veckorna har resulterat i en fråga till justitieminister Morgan Johansson. Det är Sverigedemokraten Thomas Morell som undrar om han avser verka för ett ökat fokus på trafikpolisen och vägkontroller.

Att ligor stjäl och för stöldgods ut ur landet har varit ett problem väldigt länge. Båtmotorer är ett exempel, en fyrtaktare kan gå på över 300 000 kronor. En båtmotor som stals i Kungsbacka på natten kunde fort via E4:an föras ut ur landet och dyka upp i Polen vid lunchtid nästa dag.

Ett annat exempel där ligor riktat in sig på en specifik del är stöldvågen mot Volvo V70 i Bohuslän i början av året. Det var då fronten som stals och sedan såldes till personer med en V70 av en tidigare årsmodell. En bil tillverkad innan 2012 kan på så sätt se betydligt modernare ut, med en ny front.

Att det ofta är svårt att stjäla en hel bil gör att tjuvarna riktar in sig på detaljer. Exempelvis lyktor, backspeglar, airbags och instrumentpaneler (med navigatorsystem).

Men kan det vara så att kamerorna också stjäls av arga fortkörare?

I Albuquerque i USA verkar så vara fallet. Där stals en nyinstallerad kamera på en gata känd för hastighetsöverträdelser. Över 3 000 fall registrerades innan den stals i slutet av juni.

En annan ny kamera i närheten plockades bort för att undvika vandalism eller stöld. Den hade registrerat 5 000 fortkörare. Nu tittar man på möjligheten att montera kamerorna högre upp, för att försvåra att komma åt dem.

Vissa gör tvärt om och tillverkar egna fartkameror. Eller, något som är väldigt likt en fartkamera. Det gjorde finsnickaren Tommy i Lindome, som tillverkade en egen och satte upp vid Spårhagavägen.

Fartkameran tog i beslag av polisen, och den var ända uppe på rikspolisnivå. Men sedan konstaterade man att den inte var riktig, utan bara var otroligt lik. Den hade dock en annan finurlig funktion, förutom att lura trafikanter. Den innehåller en fågelholk.

För åtta år sedan introducerade Amazon sin Kindle-butik på kinesiska Alibabas plattform, där konsumenterna fick tillgång till såväl läsplattor som böcker. På senare tid har konkurrensen om e-boksläsarna ökat markant, och inhemska företag har tagit fram egna produkter med e-ink, samma teknik som används i Kindle. När Amazons butik stänger finns därmed inte längre någon officiell försäljning av Kindle i Kina, eller några e-böcker som är kompatibla med läsplattan.

Kindle är bara ett av flera globala varumärken som drar sig ur Kina. Yahoo lade ner sin verksamhet i landet förra året, och Microsoft ska stänga det sociala nätverket Linkedin. Den operativa miljön har blivit svårare sedan Peking skärpte kontrollen över teknikföretag. Många företag med tillverkning i Kina flyttar också verksamheten till andra länder.

Frontier har en teoretisk topprestanda på två exaflops, men det kommer ständigt nya tronpretendenter. USA:s hårda sanktioner mot Kina har lett till att landet nu utvecklar egna chips till sina superdatorer, som ryktas vara snabbare än Frontier.

Superdatorerna har länge varit en viktig faktor i internationell konkurrens. De rumsstora maskinerna byggdes först för att knäcka militära koder och designa vapen, men används nu också för att utveckla vacciner, testa bilkonstruktioner och modellera klimatförändringar.

Om en kvintiljon är mer än en fantasiljon eller centrifugiljon, det vet bara Kalle Ankas morbror Joakim von Anka.

På den tiden då jag körde rally-VM var det vanligt med så kallade remote-servicar. Platser mellan tävlingssträckorna där enbart besättningen – jag och min co-driver – fick reparera bilen utan hjälp av serviceteamet. De vanligaste reservdelarna fanns med i bilen. Drivaxlar, styrstag, p-ändar, nyckelsatser och allehanda bra-att-ha-grejer var fastsatta i buntband.

På hög höjd i de mexikanska bergen minns jag hur svetten pärlades i pannan då vi hissade upp bilen för att byta en bromsslang som slagits sönder på steniga vägar. Det var bråttom bråttom. Domkraften fick jobba för fullt, klockan tickade och svetten blandades med smuts och blod på våra knogar. Runt om oss samlades mexikanska åskådare som ropade och hejade medan spärrnyckeln knarrade för fullt. Klart! En high five och sedan kastade vi oss in i bilen och körde iväg med fungerande bromsar.

Det är något speciellt med att meka själv. Att inte bara köra bilen, utan att lära känna den inifrån och ut. Man blir ett med bilen, och får tillfredställelse av att vara oberoende och självständig.

Att kunna klara av saker själv har alltid varit väldigt viktigt för mig. ”Ja kan själv” var bland det första orden jag sa när jag var liten, och jag hade ynnesten att ha föräldrar som lät mig testa, göra fel och göra om. Bygga självförtroende och få inpräntat i ryggmärgen att allt är möjligt. Jag tror fortfarande i vuxen ålder att jag kan fixa i princip allt, även om jag givetvis innerst inne förstår att det både är naivt och omöjligt. Det mesta går dock, men det tar lite längre tid eftersom det givetvis skiter sig då och då.

Jag tror att förmågan att kunna kontrollera och påverka sitt liv och sina ägodelar, är ett av människans mest grundläggande behov. Mekandet är ett av de hantverk som sakta tas ifrån oss då samhället går mot ännu mer bekvämlighet – både mentalt och fysiskt. Snart är vi inte i behov av att varken att röra oss eller tänka själva. Sedan urminnes tider är människan skapad för att lösa problem, laga och fixa sina tillhörigheter. Det mår man bra av. Kan vi till exempel inte meka med våra bilar längre, blir delar av vår själ urholkad.

Därför är det lite sorgset att de moderna bilarna blir alltmer svårmekade, och gör bilägaren mer beroende. Digitaliseringen har slagit med full kraft, både på gott och ont. Bilarna är säkrare med bromsassistsystem, backkameror, filbytesvarnare och allehanda sensorer. Dagens professionella mekaniker ser ofta annorlunda ut och använder andra verktyg. Roy och Roger-verkstäder är snart ett minne blott. Skitiga underarmar med spärrnycklar i händerna, byts ut mot skjortbeklädda armar som pluggar in diagnosverktyg och knappar med fingrar på datorer. Den nya tekniken gör oss alltmer beroende av verkstäder med dyra specialverktyg och avancerad mjukvara.

Nya bilar kan vara skrämmande

Nyare bilar kan därför skrämma bort hobbymekaren, med trånga motorutrymmen och datorteknik. Att sköta grundservicen på sin moderna bil behöver dock inte alltid vara så komplicerat. Man sparar dessutom många tusenlappar jämfört med att köra in på verkstad, och man känner sig väldigt tillfredsställd när man efteråt står med en kaffekopp i sin skitiga näve och begrundar sitt dagsverk. På nyare bilar är dock servicestämpeln från den auktoriserade verkstaden ett viktigt värdebevis om man i framtiden ska sälja bilen. Jag skulle själv inte våga köpa en hyfsat modern bil utan registrerade oljebyten, såtillvida att det inte är någon jag känner som skött om bilen.

Men bortser man från servicestämpeln och istället väljer att sköta underhållet själv, går det lära sig mycket om man pluggar lite. Tittar man under skalet på sin moderna bil finns det fortfarande mycket traditionell teknik kvar, och läser man på med hjälp av verkstads- och reparationshandböcker och tittar på Youtubefilmer, får man lätt koll. Läser man på om oljebyten, lampbyten, bromsbelägg, filter och avgassystem, kan man – beroende på bilmodell – ofta fixa det själv. Även lite mer avancerade reparationer såsom att byta hjullager kan man göra på egen hand, såtillvida att man byter det komplett med hub (annars behöver man pressverktyg). Till och med länkarmarna fixar den händige, även om det är viktigt att man har koll på att få fast dem korrekt och ordentligt, och att göra en fyrhjulsinställning efteråt.

Välj bil med hjärtat

Jag älskar att kunna sköta servicen själv, utan specialverktyg och krångel, och utan bekymmer om stämplar hit och dit. Under större delen av mitt liv har jag haft en nyare bruksbil som jag köpt med hjärnan, och en äldre bil som jag köpt med hjärtat. Den nyare bilen har jag lämnat in för service och den äldre har jag lagt egen tid och kärlek på. En bil som tillåter lite fel och brister – även när det gäller mina egna tillkortakommanden som mekaniker. För här är jag långt ifrån en expert.

Vill du få utlopp för dina fixarbehov och din självständighet (och imponera på frugan eller mannen), rekommenderar jag skarpt att åtminstone köpa en bil med hjärtat. Har du tur kanske du blir lite kär också (detta beror såklart på bilens karaktär, man faller ju inte för vad som helst). Min största privatbilskärlek var en gammal Volvo Amazon från 1968. Man kunde nästan krypa ner i motorhuven medan man mekade. Ljumna sommarkvällar med byte av tändspole och förgasare, och lite kaffepaus med Ballerinakex medan man klurade ut smarta lösningar. Testrunda med barnen till badsjön för att se så att allt fungerar. I backspegeln dinglar Wunderbaumen, och den nöjda mamman tittar dit då och då för vila ögonen på glada ungar i baksätet med varsin glass. Vi firar att vår gamla trotjänare rullar igen. På kvällen tittar jag in en gång extra i garaget innan jag låser dörren och känner mig lite löjligt lycklig över plåtmaskinen som står där. Lite som en familjemedlem som man pysslar om. Ibland hostar den till och blir sjuk, och då kommer moderskänslorna fram tillsammans med nya tändstift och en varsam smekning på bakelitratten. Sedan kör vi vidare igen.