Den här veckan har skvallertoppen två teman: sex och socker. Carolina Gynning som hamnar överst på listan lyckas med prestationen genom sitt klitoriskalasande – som tydligen också ska vara mentalt hälsosamt. Smaken för det mycket söta förenar också punschfantasten Gunnar Strömmer och Säpo – vilket väl bäddar för ett framtida gott samarbete.

Och på skvallertoppen hamnar förstås också en representant för alla dem på DN som aldrig får ligga, samt Morgan Johansson som tar det säkra före det osäkra och gör som Hitler.

1: Carolina Gynning

I Sverige äter människor alltmer mediciner för att döva ångest, oro, och sömnlöshet. Tillkommer gör alla piller och preparat som tiotusentals människor knaprar för att hantera någon av alla de där diagnoserna som verkar ställas ut även om folk besöker doktorn för att de har ont i en axel.

I veckan tog sig influensern Carolina Gynning högst upp på skvallertoppen genom att med stolthet förklara att hon ”styrs av sin fitta” – hon såg det som något bra. Uttalandet får mig att börja fundera. Vad händer när Gynning har mens? Flytningar? Och man vill inte ens börja fundera på vad som händer de gånger hon haft en könssjukdom.

Men om nu Gynning styrs av sin fitta, och antagligen upplevt att resultatet i efterhand ibland framkallat viss ångest – så hanterar hon i alla fall inte sin själanöd med tabletter. Hon väljer istället att på sitt Instagramkonto visa hur hon räddar sin mentala hälsa – genom att slicka på en fittformad klubba, och förser det hela med hashtaggen #eatcuntformentalhelath.

Jag är dock lite osäker på om metoden fungerar när jag drar mig till minnes Instagraminlägget där Gynning skulle till att kalasa på en fittformad tårta med ett av sina små barn.

2. Magdalena Andersson

Det är sällan de som utvisas från Sverige tillfälligt kan få återvända och hoppas på skadestånd av sin tidigare arbetsgivare. Men det är just vad Chilo från Nicaragua nu får vara med om. För några dagar sedan landade hon på Arlanda för att vittna i en rättegång mot det städbolag där hon arbetade svart. Hennes fall drivs av den syndikalistiska organisationen SAC.

Chilo greps i juletid 2021, på tomten till dåvarande statsministern Magdalena Anderssons bostad. Chilo och en person hade fått uppdraget att städa Magdalenas hem, men kunde inte ta sig in utan att utlösa larmet.

Det visade sig att Chilo befann sig i landet olagligt, men det visade sig också att Säpo vare sig säkerhetskontrollerat Chilo, eller det mycket skumma bolag där hon arbetade svart.

Magdalena Andersson är inte road av rättegången, och sin egen roll i dramat, för nu kommer vi alla att påminnas om hur Magdalen i ett tal några veckor innan Chilo greps dundrade:

Det får vara slut med med arbetsgivare som lockar hit utländska löntagare och sedan låter dem arbeta under slavliknande villkor.

Och i sitt första tal som partiordförande mästrade hon befolkningen och deklarerade att alla, precis alla, måste ta sitt ansvar för att bekämpa ekonomisk brottslighet.

Nu kan vi anta att Magdalena anser att hon inte ingår i begreppet ”alla”, att hon står över oss andra och att det är Säpos uppgift att kontrollera dem som städar hennes hem.

Att Säpo visade sig slarva – även i detta fall – kan bero på deras eviga fikande. Merparten av de här lite mer hemliga poliserna håller till på Bolstomtavägen i Solna – och en näringsidkare i närheten lär vara mycket nöjd med att Säpo numera har huvudkontor i närheten. Kafe Båhem skulle inte klara sig utan bakverksugna säkerhetspoliser – som tydligen inte nöjer sig med kanelbullar och wienerbröd. De vill ha riktigt söta saker när de fikar, och då är baklava svårslaget – och det finns 36 olika sorter på Båhem. Jag har noterat att Säpofolket är speciellt förtjusta i fistiksarma (med pistage) samt valmötsvarianten. Oftast hämtas en hel plåt, eller två, till fikastunderna på Bolstomtavägen.

Det i trakterna välkända baklavaberoendet hos Säpo har efter hand fått ett märkligt stort antal producenter och leverantörer av detta bakverk att etablera sig i området, bland annat en mycket välsorterad persisk butik som öppnat i centrum.

Kan vi anta att Säpo är fullt upptagna med att åka runt och kolla vilka butiker och kaféer som har det bästa utbudet av baklava – och att de därför inte hinner kontrollera vem som städar hos statsministern eller på Rosenbad (där det också förekommit svarta städare).

En försvarslinje från Säpo kan komma att bli att eftersom baklava är en favorit bland muslimer ingår det i Säpos uppdrag att röra sig i de miljöerna för att spana på potentiella terrorister.

3:a Morgan Johansson

Även om förre justitieministern Morgan Johansson har en fästmö som arbetar på Säpo föredrar han själv den mer klassiska kanelbullen. Inte bara vid de organiserade fikastunderna (han har hörts gnöla när det läggs fram annat på bakbordet) – Morgan ses till och med ofta mumsa på en kanelbulle när han vankar i korridorerna eller ute på stan. Jag har hört att han inte heller håller sig för god för att slinka in på 7-eleven eller Pressbyrån för att stilla sitt beroende.

Det här kan ha förklarat varför många poliser började servera bullar vid möten med kriminella glin i förorterna – de trodde inte på fullt allvar att det skulle hjälpa mot gängen, de hoppades på att Morgan skulle lockas till mötena för att själv se hur omöjlig polisens uppgift är. Frågan är vad de ska servera nu när Gunnar Strömmer är justitieminister? Han är väldigt förtjust i punsch, men jag tror inte att gängmedlemmarna av religiösa skäl kan dricka det som de blir bjudna på, och det kan leda till oönskade kravaller i kommunen.

Men nu var det Morgan vi skulle prata om. Att han lyckas ta sig upp på den senaste skvallerlistan är en prestation eftersom han inte längre är justitieminister, men han klarar det eftersom han är vice ordförande i riksdagens utrikesutskott. Morgans pressekreterare har alltsedan utrikesutskottets ”hemliga resa” till Kiev förföljt tidningsredaktioner och förklarat att Morgan är beredd att bli intervjuad om sina upplevelser – alla tillfrågade har gäspat, men en del har ändå till slut nappat och vi har då fått läsa att Morgan tvingades gå upp mitt i natten, lämna hotellrummet och gå ner i en bunker eftersom staden utsattes för en attack av ryska missiler och drönare. Man kan tycka att det finns mer spännande nyheter från kriget.

Ska vi också vänta oss att Morgan kritiseras för krypto-nazism eftersom han liksom Hitler tar skydd i en bunker när det regnar bomber och granater?

Under besöket diskuterades den hjälp Ukraina vill ha från Sverige, men Morgan vill inte berätta vad som toppar Zelenskyjs önskelista.

Men vi har hört att Morgan uttalat sig berömmande om rohalyky – ukrainska giffelformade kanelbullar. Vi kan väl anta att Morgan rekommenderade sina ukrainska värdar att bjuda in den ryska ledningen och prata ut över ett fat med rohalyky – och på så sätt få ett slut på kriget, typ: ”In Sweden we have something called fredsfika”.

4:a Timbuktu

Det pratas mycket nu om en rapartist som i dagarna hyllats som akademiker, eller något åt det hållet. Svt sänder sällan från mer akademiska sammanhang, men när Jason Diakité, mer känd som Timbuktu, blev utnämnd till hedersdoktor vid Lunds universitet var det definitivt läge för att rycka ut med ett kamerateam och föreviga det hela.

Det var humanistiska fakulteten som utnämnde rapartisten, med motiveringen att han ”har genom sina på samma gång lekfulla och skickligt skarpa texter visat hur skånskan med självklarhet kan vara ett litterärt och lyriskt språk.”.

Rimligen borde då även Hasse ”Kvinnaböske” Andersson få bli hedersdoktor i Lund. Hasse sjunger bevisligen också på skånska och hans mest kända låt berör samma problemområde som Timbuktu – alltså döden.

Men medan Hasse i Änglahund ställer en viktig fråga: ”Får man ta hunden med sig till himlen när man dör”, så gör Timbuktu ett ganska tomt konstaterande: ”Alla vill till himlen, men ingen vill dö”.

Men det mest märkliga är att det är den humanistiska fakulteten och inte den ekonomiska som gör Timbuktu till hedersdoktor. På det området har rapparen tidigare visat sig vara en mästare i att genom bildande av en rad bolag och utnyttjande av lagstiftningen minimera sin skatt – samtidigt som han från scenen propagerat för hur viktigt det är att betala skatt för att välfärden ska kunna bevaras.

5:a Erik Helmersson

Något mer könlöst än DN:s skribenter är det väl svårt att tänka sig, och det är troligen förklaringen till att de aldrig får ligga, och det i sin tur förklarar det ändlösa ältandet på tidningens kultursidor om hur män respektive kvinnor bör vara för att få sex. Att Erik Helmerson hamnar på skvallerlistan är för att han nu också dragit in tidningens ledarsida i jämrandet om hur svårt det är att få sex, eller ens att vilja ha sex.

Nyligen skrev DN:s Hanna Hellquist att hon inte kunde förstå hur hennes vänninor kunde ha sex med sina män eftersom karlslokarna var så lata.

Nu skriver Erik en ledarkrönika som svar.

Och budskapet ska nog tolkas som att han håller med Hanna. Erik låter en fiktiv manlig bekant klä skott för mäns undermålighet och klandrar honom :

”Du målar upp en klichébild där relationella problem för heteropar alltid, alltid är kvinnans fel. Det är hon som ska ändra sig, anpassa sig, möta mannens krav. Vad hände med kompromissen, givandet och tagandet, självuppoffringen, strävandet att förstå den andras behov, samtalets potential mellan två vuxna människor?”.

Klassisk strategi, visa din undergivenhet och uselhet, och erkänn motpartens moraliska överlägsenhet så får du ligga.

Men vad vare sig Erik eller Hanna riktigt fattar vad en förhandling är. Samma regler gäller som i politiken – en förhandling mellan två länder kan leda till fred, men har väl mycket sällan i historien lett till att länderna går upp i varandra i en union.

Samma sak gäller sex.

Dessutom – är man lika tråkig som en DN-skribent kan man nog inte ens tjata sig till sex, eftersom den som lyssnar lär somna.

När Mikael Ribbenvik 13 februari fick sparken som generaldirektör för Migrationsverket ansåg många kommentatorer att det berodde på att den nya regeringen ansåg honom som ”för mjuk” i asyl- och invandringsfrågor.

Migrationsminister Maria Malmer Stenergard(M) förklarade att ”det behövs nya ögon och ett nytt ledarskap på verket när paradigmskiftet i migrationspolitiken ska genomföras”.

SD:s Björn Söder uttryckte sin odelade glädje:

”Dags att städa upp i Myndighetssverige. Bort med asylaktivister från Verket”.

Men är det hela så enkelt? Och vilken roll har Mikael Ribbenvik egentligen haft?

Ribbenvik, som är jurist, har arbetat på myndigheten i 25 år. Han var rättschef och operativ chef innan han blev generaldirektör för Migrationsverket 2017.

En av hans första åtgärder blev då att kräva strängare villkor för en grupp asylsökande. Hans krav kom redan under det första verksamhetsåret som generaldirektör och gällde flyktingar som av Säpo klassas som säkerhetshot. Det innebär att de inte kan få uppehållstillstånd. Men de kan heller inte utvisas om de kan visa att det finns fara för deras liv om de tvingas återvända till sitt hemland.

Alltså får de stanna, i väntan på att situationen i deras hemland ska förändras.

Ribbenvik fann detta stötande, och orsakerna utvecklar han nu i en intervju i P1. Han säger att det inte är rimligt att dessa personer kan få arbetstillstånd, olika sociala förmåner, och ett svenskt främlingspass – detta genom att de tilldelas ett tillfälligt uppehållstillstånd.

Ribbenvik menar att ”det vore fel att skicka någon i döden”, men att det också är fel att ge dem så goda villkor som de får. I sitt förslag för sex år sedan argumenterade Ribbenvik för att dessa personer inte skulle få några som helst bidrag i någon form, inte ens pengar till existensminimum: ”Om det inte passar kan de ju åka någon annanstans”. Inga tillfälliga uppehållstillstånd skulle komma ifråga, enbart ett ”tillfälligt stoppande av utvisningen”.

Migrationsöverdomstolen ansåg att Ribbenvik i sak hade rätt när de prövade olika fall, när han menade att ”hela paketet med förmåner inte skulle göras tillgängligt”. Men domstolen hävdade att inget kunde göras i den riktning Ribbenvik önskade eftersom det inte fanns lagstöd för detta.

Därför gjorde Ribbenvik en inlaga med sitt förslag till den statliga offentliga utredning (SOU 2017:84) som skulle lägga grunden för åtgärder som rörde ”Uppehållstillstånd på grund av praktiska verkställighetshinder” – just det område där Ribbenvik vill se förändringar.

Utredare var professor Anna Lundberg, numera verksam vid Linköpings universitet, där hennes forskning är inriktad på rätt och välfärd i migrationens tidsålder med särskilt fokus på mänskliga rättigheter.

Den som läser utredningen Lundberg gjorde 2017 ser också att det är själva utgångspunkten för utredningen hon gjorde då.

Ingenting av det Ribbenvik argumenterat för beaktas. Hans argumentation utgår från att invånarna i Sverige bör skyddas från det hot som terrormisstänkta utgör, och att det är stötande på alla sätt om terrormisstänkta får tillgång till hela ”det svenska välfärdspaketet”.

I utredningen finns ett annat fokus – en koncentration på hur de som fått avslag har det:

”Att inskränka tillgången till rättigheter efter ett avslag, i synnerhet vad gäller boende och sociala förmåner, kan emellertid öka sannolikheten för att myndigheter förlorar kontakten med berörda personer. Individerna å sin sida riskerar att förlora tillgång till grundläggande rättigheter. I förlängningen kan detta föra med sig både att internationella MR-åtaganden undergrävs och att myndigheternas återvändandearbete försvåras. De studier vi tagit del av har inte funnit några belägg för att fler personer självmant lämnar ett land efter avvisnings- eller utvisningsbeslut när inskränkningar i rättigheter har genomförts.”

Utan att nämna Ribbenviks ståndpunkter avvisas de alltså ändå med argumentet att:

”De studier vi tagit del av har inte funnit några belägg för att fler personer självmant lämnar ett land efter avvisnings- eller utvisningsbeslut när inskränkningar i rättigheter har genomförts.”

Men samtidigt konstateras det i utredningen:

”Samtidigt ska sägas att flera länder saknar statistik över antalet personer som vistas med lagakraftvunna avlägsnandebeslut.”

Alltså, det finns ingen säker statstik – men utredaren vet ändå att studier visar det utredaren vill att de ska visa.

Befinna sig i limbo

Utredningen utmynnar i krav på bland annat ett förtydligande av lagstiftningen som innebär att den vars avvisnings- eller utvisningsbeslut inte kan verkställas av skäl som ligger utanför individens kontroll beviljas uppehållstillstånd.

De Ribbenvik skjuter in sig på är inte de som omfattas av LSU, Lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar – det är personer som står under hård uppsikt av Säpo, och det rör sig om en handfull per år. Och dessa personer kan nekas uppehållstillstånd, de befinner sig i limbo. De Ribbenvik talar om är ”särskilda säkerhetsärenden”, de som Säpo bedömer utgör en fara för Sverige, till exempel genom sin koppling till terrororganisationer. Ribbenvik finner det absurt att personer som bedöms som säkerhetsrisker ska kunna resa runt på ett svenskt pass i världen (men inte kunna utvisas till sitt hemland). Det som bekymrar Ribbenvik är att år för år har antalet personer i den kategorin som går omkring i full frihet ackumulerats. Han bedömer att det rör sig om ”ett 70-tal säkerhetshot, och till det kommer 300 krigsförbrytare”.

Ribbenvik lämnar sitt uppdrag i maj. Hans bedömning är att det förslag Migrationsverket nu åter lämnat in till regeringen i denna fråga kan bli lag om ett år. I bästa fall.

Att det inte blev det för fem eller sex år sedan beror dels på utredaren Anna Lundberg, dels på den som beställde utredningen, migrationsminister Heléne Fritzon(S). Ministern kunde valt en ämbetsman med juristbakgrund för utredningen – men valde en akademiker inriktad på migranters välfärdsfrågor – vilket bidrog till att frågan om asylsökande som är terrorister aldrig beaktades – liksom till att utredningens slutsatser avsevärt förbättrade situationen för alla som fått avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd.

En vanlig bild av den svenska migrationspolitiken brukar vara att Migrationsverkets tjänstemän driver på för en egen migrationsvänlig politik – och politikerna kan inte göra så mycket.

I det här fallet är det istället så att politikerna drivit en linje, och anlitat utredare som har en tydlig förutfattad ståndpunkt i frågan – och ingen har brytt sig om vad ledningen för Migrationsverket ansett.

”Säpo behöver ofta gå in tidigt för att avvärja ett hot. Vi kan inte vänta på att ett brott ska fullbordas innan vi agerar”, enligt Susanna Trehörning, biträdande chef för kontraterrorism på Säpo. ”Det aktuella ärendet är ett av flera som Säpo arbetat med efter protesterna som riktades mot Sverige i samband med den uppmärksammade koranbränningen i januari.”

Säpo bedömer att det finns internationella kopplingar till våldsbejakande islamistisk extremism, och en anknytning till terrororganisationen IS. ”Exakt hur de kopplingarna ser ut är inget vi kan gå in på”, säger Trehörning till SVT Nyheter.

De fem gripna personerna har anhållits av åklagare misstänkta för stämpling till terroristbrott. Stämpling innebär att en person i samråd med annan beslutar att begå ett brott, försöker förmå någon annan att genomföra ett brott eller åtar sig att utföra ett brott.

Äter försvarsminister Pål Jonson middagar med en vanhedrad hög militär, som avskedats från försvarsmakten efter att ha dömts för våldtäkt på barn och misshandel av sin fru?

Det är en av de många frågor som dykt upp efter det att SÄPO grep den från försvaret sparkade överstelöjtnanten Christer ”Beduinen” Carlsson 16 februari i år.

Carlsson sades efter SÄPO:s gripande vara misstänkt för olovlig kårverksamhet. Han antas alltså ha varit med i en sammanslutning som planerar och organiserar upprättandet av en olaglig militär styrka i Sverige. .

Det är inte första gången Carlsson grips av polisen.

Förra gången det uppmärksammades slutade det med att Carlsson i oktober 2008 dömdes till fängelse i tre år och sex månader. Åtalspunkterna var bland annat våldtäkt mot barn och grovt sexuellt utnyttjande av barn samt misshandel av Carlssons fru.

Carlsson avskedades efter detta från sin tjänst som överstelöjtnant i försvarsmakten – men har under åren som gått ändå fortsatt vara en person med hög profil i militära kretsar. Han har i sociala media skapat intrycket att han är verksam i föreningen Sällskapet Kustjägarveteraner, och på sitt twitterkonto uppmärksammat sitt deltagande i olika aktiviteter där kustjägarveteraner träffas. Man får lätt intrycket av att han är en aktiv medlem i Sällskapet Kustjägarveteraner. Men han blev utesluten efter att ha blivit dömd, och beviljades inte återinträde när han sökte det 2016.

Sällskapets ordförande Olle Neckman läser när vi kontaktar honom i frågan upp det svar som han vid det tillfället sände till Carlsson, och budskapet är entydigt. Efter det som Carlsson dömts för finns det ingen plats för honom i Sällskapet Kustjägarveteraner.

Det han gjort står så långt man kan tänka sig från vad man kan förvänta sig av en kustjägare, säger Olle Neckman. Det strider helt mot vår anda och moral.

Men i sociala media får man intrycket av att han deltar i era aktiviteter.

Ja, det irriterar mig. Men det rör sig om helt andra sammankomster. Har inget att göra med oss. Han är ju verksam i Kustjägarsällskapet. Vad de har för sig vet jag inget om.

Har du kontaktats av Säpo i samband med deras utredning om olovlig kårverksamhet?

Som du kanske förstår är det inget jag kan svara på.

https://twitter.com/beduin01/status/868914464678187009

Att Carlsson inte fick vara med i det stora och etablerade Sällskapet Kustjägarveteraner kan vara orsaken till att Carlsson blev drivande i vad som kan sägas vara en konkurrerande grupp – Kustjägarsällskapet – som har egna aktiviteter och som skapade en sluten Facebookgrupp i augusti 2022. Den har i dag har 685 medlemmar. Carlsson var tidigare en av de tre administratörerna men har efter gripandet plockats bort från den synliga funktionen, men är fortfarande en drivande kraft i sällskapet.

Personer som döms för våldtäkt av barn brukar få mycket svårt att behålla positioner i samhället och vänskapsband. Men Carlsson verkar ha den förmågan.

Tidigare kustjägare förklarar det med att vissa anser Carlsson vara oskyldig och att anklagelserna var falska och fabricerade.

En uppfattning som inte delades av rätten 2008 – som när det gällde utsagor från offer och förövare angående våldtäkterna och de sexuella övergreppen konstaterade:

”Sammantaget har hon lämnat ett mycket trovärdigt intryck och hennes berättelse framstår som tillförlitlig.

Christer Karlssons uppgifter framstår däremot som tillrättalagda.”

På Carlssons dator återfanns också filer med porrnoveller som stämde mycket väl överens med vad offret berättat. Carlssons förklaring var att flickan tagit sig in i hans dator, läst novellerna som var ”fria fantasier” och lagt dem på minnet, och sedan åratal senare utgått från dem i sina ”falska” vittnesmål mot Carlsson.

Rätten fann Carlssons förklaring ”… så långsökt att den kan lämnas utan avseende”.

En möjlig förklaring till Säpo:s tillslag mot Carlsson kan vara just upprättandet av Kustjägarsällskapet och att Säpo misstänker att det är kärnan till en olaglig militär styrka, och inte bara en förening för män som en gång i tiden varit kustjägare och vill prata gamla minnen.

Sveriges nuvarande försvarsminister Pål Jonsson är utbildad kustjägare och genomförde sin värnplikt i Vaxholm 1994. Enligt vad källor uppgivit för Morgonposten åt Pål Jonsson och Christer Carlsson middag tillsammans veckan innan Carlsson greps av Säpo. Var det sina respektive minnen av hur det är att vara kustjägare de ville diskutera?

Enligt uppgifterna till Morgonposten är det inte första gången det händer – de påstås ha ätit middag tillsammans flera gånger genom åren.

Vi har sökt Pål Jonson för en kommentar om dessa uppgifter.

Det är inget jag kan svara på så här omedelbart, säger Pål Jonsons pressekreterare Johan Hjelmstrand.

Men det är ju en mycket enkel fråga.

Jag måste tala med ministern först. Jag kan inte lova dig besked förrän i nästa vecka.

Men det tar bara en minut för honom att svara på frågan om han ätit middag med Christer Carlsson, och i så fall ungefär hur många gånger han gjort det de senaste åren. Jag provar att ringa igen om 90 minuter.

Det kan du givetvis göra. Men jag kan inte lova något besked.

När vi ringer igen får vi samma svar. Kommentarer kan inte lämnas på den tämligen enkla frågan förrän i nästa vecka. Det blir vare sig ja eller nej som svar. Det blir "var god dröj".

Om uppgifterna om middagarna stämmer – kan de också vara ett möjligt svar på frågan om Säpo:s intresse för Christer Carlsson?

För att förstå hur får man gå till frågan om var den andra misstänkte mannen kommer in i bilden – och det är Thomas Amnebring som greps av Säpo i domstol direkt efter att en rättegång mot honom avslutats. Han hade stått åtalad för att bland annat ha skrivit ut falska intyg som gjorde det möjligt för personer att få vapenlicens. Carlson och Amnebring har tillsammans varit verksamma i företaget Reconsec (Amnebrings och Carlssons bakgrund och affärer har Morgonposten behandlat här och här).

Erfarna poliser med insyn i utredningarna om Amnebrings vapenfiffel bekräftar till Morgonposten den bild vi gett av Amnebring som en vapenfixerad men helt oorganiserad person, som ”har drag av mytoman”. De har svårt att tänka sig att Säpo på fullt allvar tror att Amnebring är mannen att organisera olovlig kårverksamhet och bygga upp en olaglig militär styrka.

Poliserna instämmer i Morgonpostens rapportering om att det inte redovisats några verkliga fynd av vapen eller utrustning, det har bara talats om en ”container med militär materiel”. Vilket vid Morgonpostens genomgång visade sig vara två pistoler, några hundra patroner, mycket gammal kommunikationsutrustning, en gasmask samt larmminor.

Hade Säpo hittat verkliga vapenförråd och annat hade de ordnat presskonferens, säger en av poliserna, och att någon skulle låta Thomas få vara med och förbereda en statskupp har jag svårt att föreställa mig.

Han menar att det kan finnas ett annat syfte:

Det kanske inte är Amnebring eller Carlsson någon på Säpo är ute efter.

Hur menar du?

Det vet du lika väl som jag att det finns folk på Säpo som har politiska agendor.

Här öppnar sig en möjlig förklaring till Säpo:s intresse för Carlsson.

Någon eller några i organisationen har upptäckt att – om uppgifterna stämmer – Sveriges försvarsminister umgås med en dömd barnvåldtäksman. De ska vaka över försvarsministern, och får därmed en hel del kunskap om vem ministern umgås med privat.

Vill man på Säpo skydda försvarsministerns renommé borde det gå att hantera ärendet diskret.

Vill man misskreditera en borgerlig regerings försvarsminister kan man lansera tanken på att Carlsson och Amnebring leder en olaglig militär styrka. Medias intresse kommer förr eller senare att leda media till kopplingen mellan Pål Jonson och Christer Carlsson, middagarna, och frågan om försvarsministerns omdöme.

Vilket nu har hänt.

Svensk polis har i samråd med Säpo börjat anpassa sitt arbete och sin tillståndsgivning efter att först ha gjort egna utrikespolitiska överväganden.

Efter det att Rasmus Paludan eldat upp en koran framför Turkiets ambassad hördes protester från ledare för muslimska länder. Turkiets president Erdogan talade om att Sverige aldrig skulle få bli medlem av Nato så länge koranbränning var tillåten i landet. Säpo hävdade att terrorhotet från utländska grupper mot Sverige ökat efter Paludans aktion.

Apallarkerna, en liten förening i Danderyd med tiotalet medlemmar blev upprymda över Erdogans uttalande. Den ”frihetliga” föreningen är motståndare till att Sverige blir medlem av Nato, och kom fram till att bästa sättet att förhindra detta var att bränna en koran på offentlig plats. De ansökte om tillstånd att få ”göra en Paludan” och elda upp muslimernas heliga skrift under en manifestation 9 februari i närheten av Turkiets ambassad.

Först dagen innan brännandet får föreningen beskedet att det inte går för sig att offentligt sätt eld på koranen. Dagens Nyheter har nu avslöjat att beslutet bygger på ett dokument från polisens rättsavdelning.

I dokumentet gör en ”extensiv” bedömning av ordningslagen. Ordningslagen stadgar att polisen när den utfärdar ett tillstånd för en sammankomst bedömer möjligheten att upprätta säkerhet och ordning vid sammankomsten, men nu för polisen in ett nytt moment. Nu ska beslut fattas på grundval av vad som kan tänkas hända senare – efter demonstrationen, eller hur man reagerar på demonstration hundratals mil därifrån – till exempel i Ankara. Ordningslagens ord har därför fått en mycket vid tolkning av rättsavdelningen. Nu gäller inte skrivningarna om att bedöma det som sker vid ett givet tillfälle på en bestämd plats – nu är hela världen del av bedömningen; liksom framtiden.

Henrik Wenander, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet är hård i sin kritik av beslutet:

– Här var det ett bredare resonemang och det är ovanligt. Lagen medger inte de här abstrakta riskerna utan det ska vara på platsen eller i dess omedelbara omgivning.

Föreningen som fick avslag på sin ansökan har överklagat till Förvaltningsrätten.

I sin inlaga till Förvalnintsrätten försvarar och förklarar sig polisen med att:

”… beslutet har fattats i dialog med Säkerhetspolisen i syfte att, i en extraordinär situation, reducera attentatshotet”.

I rättsavdelningens dokument slås det också fast att det bara är koranen som ska skyddas mot destruktion meddelst offentlig bränning – det går fortfarande utmärkt att elda upp andra heliga skrifter som Bibeln, judarnas Torah, hinduernas Veda eller buddisternas Tipitaka.

Morgonposten har sökt Annelie Granstedt, chef för rättsavdelningen i polisregion Stockholm samt representanter för Säpo – dock vill ingen uttala sig.

De frågor vi ville ställa var:

• Ni bedömer att koranbränning ökar terrorhotet mot Sverige. Men är inte grunden för detta hot att det finns fler än 200 IS-terrorister som återvänt från Syrien och Irak? De befinner sig på fri fot, och är vana att utöva terror. Har det vidtagits några som helst åtgärder för att skärpa övervakningen av dessa individer?
• Kriminella spelade en framträdande roll i korankravallerna påsken 2021. Kommer inte gängen i förorterna att se förbudet mot koranbränning som en framgång – och ett tecken på svaghet från svenska myndigheter? Försvårar inte det här polisens arbete i allmänhet i dessa miljöer?
• Var går gränsen för en ”extensiv” bedömning när ordningslagen ska tillämpas? Får man i ett tal på en demonstration konstatera att Muhammed var pedofil?
• Har ni inte skapat ett prejudikat som uppmuntrar andra grupperingar än muslimer att framföra hot för att stoppa opinionsyttringar som är förhatliga för dem?

Första frun kandiderade för Sverigedemokraterna. Inget bra betyg för vare sig Morgans politik eller hans förmåga att övertyga sina närmaste. Har man inte lyckats övertyga den man levt med i många år lär man inte kunna kunna övertyga dem som tittar på en i en tevedebatt.

Att ha haft ett förhållande med Annika Strandhäll är väl heller inget som gjort att Morgan Johansson blivit mer populär bland väljarna. Jo, jag vet. Både Morgan och Annika har förnekat att så skulle vara fallet efter bilderna där de vandrade genom den ljumma, ljusa Visbynatten hand i hand. Men vi andra vandrar inte runt sådär kärvänligt mitt i natten med någon av det motsatta könet om vi inte är ihop med dem. Möjligen kunde båda parterna fått lite förståelse bland väljarna om de kört med något i stil med: ”Men öh, det fattar ni väl. Vi var både lite på lyset, är det Almedalsveckan så är det. Det var en engångsgrej bara. Vi åt inte ens frukost ihop efteråt”.

Sånt händer.

Man kan därför tänka sig att Morgan därför ville undvika att i fortsättningen falla för tillfälliga förbindelser och hitta något mer stadigt. Det var därför han på nyåret gifte sig med den fjorton år yngre Emelie Johansson. Kanske tänkte han att han inte bara skulle få en livskamrat utan också en livvakt på köpet. Emelie är nämligen anställd på Säpo.

Fast det är inte säkert att hon är det så länge till.

Emelie åtalas nu för att olovligen gjort en slagning i Säpos registerkontrolldatabas (RKBAS). Åklagaren menar att hon sökt information ”avseende en person med vilken hon hade ett parförhållande eller i vart fall en kärleksrelation”.

Morgans nuvarande fru letade alltså för fyra år sedan efter information om ett ex med hjälp av Säpos databas. Det är lite svårt att förstå varför hon var tvungen att gå till databasen och söka information. Hennes ex var nämligen också anställd på Säpo. Emelie kunde väl bara lyssnat på skvallret i korridorerna? Tagit en extra tur till fikarummet? Hängt vid kaffeautomaten? Där får man veta det mesta.

Extra pikant blir det hela genom att Emelie i förhör försvarar sig med att hon av en överordnad beordrats att göra slagningen i registret. Den överordnade var vid det tillfället hennes make.

Alltså, vi tar det igen. Morgan Johanssons nuvarande fru åtalas för att ha gjort en olovlig registersökning på en tidigare partner, och den sökningen beordras av hennes dåvarande make. Alla i triangeldramat var när det hände 2018 anställda på Säpo.

Här har vi svaret på varför Säpo inte riktigt verkar ha koll på alla IS-terrorister som återvänt från Syrien – de Säpoanställda har fullt upp med att bevaka sina nuvarande och dåvarande partners.

Bröderna Peyman och Payam Kia står åtalade för grovt spioneri. Under tio års tid har de sålt hemligheter till GRU, den ryska militära underrättelsetjänsten. Men trots att Säpo känt till Peymans verksamhet sedan minst fyra år tilläts han stiga i graderna på Livsmedelsverket. Med generaldirektören Annica Sohlströms medgivande. Hon hade nämligen order från Säpo att låta allting fortgå som vanligt.

42-åriga Peyman Kia och hans 35-åriga bror Payam åtalades i fredags för grovs spioneri. Peyman arbetade på Livsmedelsverket 2015, till han greps hösten 2021. Innan dess arbetade han för Säpo och Must, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten. Sohlström fick information av Säpo 2018 om att Peyman var misstänkt spion, skriver Expressen. Han var då på semester i Kanada. Hon hade efter det löpande kontakter med Säpo och lämnade ut uppgifter om Peyman.

Han arbetade under tiden på Livsmedelsverket först som verksamhetscontroller, sedan som säkerhetschef, där det ingick att följa säkerhetsskyddslagen och ansvara för myndigheternas kontakt med Säpo.

Peyman ska ha anskaffat uppgifter och brodern Payam sedan sålt dem till GRU.

Polisen gjorde en hemlig husrannsakan hos Peyman och hade där hittat bland annat Regions Skånes säkerhetsskyddsrutiner och Svenska kraftnäts interna säkerhetsskyddsrutiner. Där väcktes misstankarna mot honom.

Samtidigt fick Livsmedelsverket ett större ansvar för landets totalförsvarsförmåga. Peyman ingick också i myndighetens ledningsgrupp, och var entusiastisk inför att få större ansvar.

Enligt en anställd som uttalar sig anonymt gjorde Peyman en raketkarriär. Trots att han var lat, och oftast inte gjorde någonting. Han ska ha varit bra på att snacka för sig, men kalendern hade många tomma luckor. Sohlberg ger en annan bild, och säger att han var handlingskraftig.

2019 blev Payman chef för generaldirektörens stab, en tjänst skapad av Sohlberg. I tjänsten hade han ansvar för åtta personer.

Flera i personalen är kritiska till detta, då de anställda arbetat i tron om att Peyman var pålitlig. En vanlig kollega. Men enligt Sohlberg var hon tvungen att tillsätta honom, då han var den mest meriterade. Dessutom fick han inte tillgång till uppgifter han inte redan hade tillgång till.

Hon förstår att anställda känner obehag, men att hon inte kände att hon hade något val i den situationen. Eftersom staben växte behövdes det en chef, menar hon.

Sohlberg var också förvissad om att brotten Peyman misstänktes för inte begåtts mot Livsmedelsverket. Och hon kände sig trygg med att Säpo hade koll på hans förehavanden. Hon blev förhörd av Säpo regelbundet sedan 2018.

Utredningen har varit komplex, säger chefsåklagare per Lindqvist till GP. Brottet är svårutrett och rör mycket allvarlig brottslighet riktad mot Sveriges underrättelse- och säkerhetssystem. Att brottsrubriceringen blir grov är då spioneriet rör förhållanden som är av stor betydelse för Sverige.

Brotten ska ha skett mellan mars 2011 och september 2021. Mycket i utredningen är sekretessbelagd, men grunden är att en mullvad inom Säpo och Försvarsmakten gått främmande makt till hand. Kammaråklagare Mats Ljungqvist vill inte svara på om personer utsatts för livsfara på grunda av uppgifter bröderna lämnat ut till GRU.

Peyman och Payam kom till Sverige från Iran som  barn och blev senare svenska medborgare. Peyman har under sin tid på Must arbetat på Sveriges mest hemliga underrättelseorganisation, Kontoret för särskild inhämtning. Den enheten har särskilda befogenheter för informationsinhämtning som andra underrättelseorgan saknar.

Ljungqvist säger också att bröderna fått betalning för sitt spioneri, kontanta belopp i dollar. Övriga motiv vill han inte gå in på.

Payam ska ha samlat information på sin dator om omfattande penningtransaktioner med kontanter och guld, metoder för att ta emot pengar, flyktväg och back up-plan.

När brodern Peyman greps ska Payam ha brutit sönder en hårddisk som han sedan slängde i en allmän papperskorg. Det har enligt förundersökningen försvårat utredningsprocessen betydligt.

Payam sökte också frenetiskt på saker som ”Försvinna i Sverige”, ”Hålla sig undan lagen”, ”Kan man åtalas innan förhör” och ”Preskriptionstid brott”. Han har också sökt på hur man raderar meddelanden från telefonen, skriver Aftonbladet.

Han har också undersökt om det går att växla pengar utan id-kort i Danmark. Polisen har också hittat e-post till sju hotell i grannlandet och frågat om de kan ta emot ett paket och förvarade tills gästen anländer några dagar senare. Polisen har tillgång till textfiler med anteckningar, en är ”800 000 i månaden gru”. Själv hävdar han att man inte kan läsa anteckningarna bokstavligt, och att utredningen mot honom är ett slöseri med skattepengar.

Vid fällande dom kan straffet bli mellan fyra och 18 års fängelse. Spioneri av normalgraden kan ge högst sex års fängelse.

Kända svenska spioner

Det finns två riktigt stora spionhärvor som nystats upp i Sverige under 1900-talet. Båda dessa är kopplade till Ryssland och föregångaren Sovjetunionen.

Stig Wennerström var officer inom flygvapnet. Från 1948 till 1963 spionerade han åt Sovjetunionen. När han greps 1963 försökte han ta livet av sig, men han räddades. Han dömdes först till straffarbete och avrättning, men regeringen omvandlade 1972 straffet till 20 års fängelse. Han frigavs villkorligt 1974 då han avtjänat halva strafftiden.

Wennerströms bana inom flygvapnet startade 1929. Säkerhetstjänsten hade 1943 misstankar om att han arbetade för tyskarna, vilket senare fastslogs. 1947 fanns de första uppgifterna om att man misstänkte att han arbetade för Sovjet. Men inga påtagliga bevis fanns, något spioner i allmänhet är bra på att dölja. Man började spana på honom i slutet av 1950-talet och hans hemhjälp Carin värvades av Säpo.

Han var expert på nedrustningsfrågor och arbetade med flera statsråd, som Alva Myrdal. Statsminister Tage Erlander påstod dock att han inte blivit informerad om Wennerströms förehavanden. Wennerström motiverade sitt förräderi med att han hjälpte till att upprätthålla terrorbalansen mellan stormakterna, och minskade risken för krig.

Den andra mycket kända spionen är Stig Bergling. Han inledde sin karriär som polis och började på Säpo 1969. Han kartlade ryska diplomaters aktiviteter i Sverige och började lämna ut hemliga uppgifter. Han arbetade också som FN-observatör i Israel och Libanon, innan han fick en topproll på Säpo.

Han greps i Israel 1979 av Shin Bet. Han dömdes till livstids fängelse, men rymde under en permission 1987. Bergling och hans fru bodde sedan i Moskva, Budapest och i Libanon. 1994 återvände de frivillig till Sverige, han satt sedan i fängelse till 1997.

Varken Bergling eller Wennerström satt ens i närheten av livstid i fängelse. Detta trots att båda begick brott som ansågs mycket grova och utsatte riket och enskilda medborgare för fara. Det återstår att se om bröderna Kia blir dömda till maxstraffet, och om de sedan får sitta av hela tiden.

”Att jobba ensam mot hot och våld kan vi som skyddsorganisation inte säga ja till. Vi vill värna om våra anställdas säkerhet”, säger huvudskyddsombudet Benny Larsson till DN. ”Vi skickar ut folk i en arbetsmiljö för att möta hot och våld, och ska skydda de som har en hotbild emot sig. Samtidigt måste man ha en tröskel för var någonstans man lägger säkerheten för våra anställda.”

Larsson ser allvarligt på myndighetens rekryteringssvårigheter. Utan att sänka kvalitetskraven kan Säpo göra mer för att locka fler till yrket, exempelvis kvinnor. För att kvalificera sig till tjänsten måste man vara polis och ha erfarenhet av att jobba i hotfulla miljöer inom nationella insatsstyrkan eller piketen.

Skolinspektionen stänger Stiftelsen Imamskolan i Uppsala och Stiftelsen Framstegsskolan i Stockholm. Båda är muslimska friskolor med muslimsk inriktning. Båda skolorna drivs i stiftelseform och får sitt godkännande återkallat.

Beslutet grundar sig i flera orsaker, främst då Säpo menar att eleverna riskerar utsättas för islamisk ideologi. Men även ledningen och skolmiljön har fått kritik. Enligt Säpo riskerar barn radikaliseras då skolorna förespråkar segregering av muslimer in i enklaver. Även skolornas ekonomi har brister, enligt Skolinspektionen. Båda har rätt att överklaga, totalt rör det sig om närmare 300 elever som berörs.

Enligt Imamskolans advokat Dan Eliasson kommer man överklaga beslutet. Han menar att en person som anlitats av en tidigare styrelse är den som uttalat radikala åsikter. Dessutom finns inget utfall, att elever skulle radikaliserats och sedan blivit terrorister.

Att personer inom muslimska friskolor har kopplingar till islamism har Säpo medgett förut. 2019 togs sex män i förvar, sympatisörer till IS-terroristerna. Flera av dem var verksamma inom friskolor. Därför är friskolor en plattform Säpo utreder som plattform för radikalisering. 2019 infördes anmälningsplikt för skolor att uppge om de var konfessionella eller inte. Då fanns det runt 200 friskolor i landet.

Beslutet att stänga ned skolorna kommer en vecka efter att den kontroversielle före detta moderate riksdagsmannen Abdirizak Waberi placerats bakom lås och bom. Han dömdes till fyra och ett halvt års fängelse för förskingring, efter att ha använt pengar avsedda för Römosseskolan till bordellbesök i Thailand, bland annat.

Waberi var rektor på Römosseskolan 1998–2010 och den fick upprepad kritik för missförhållanden. Mobbning och könssegregering förekom. Skolan hade främst somaliska barn och var kopplad till Göteborgs moské.

I Göteborg fanns även Muslimska Primusskolan, men bara under en termin. Man fick sitt tillstånd återkallat i juli 2019 på grund av olämpliga lokaler.

Även Vetenskapsskolan var verksam i Göteborg, men stängdes ned av Skolinspektionen. Rektorn Adbel Nasser El Nadi togs i förvar av Säpo. På skolan hade återvändare som stridit för IS-terroristerna fått anställning. Miljonbelopp hade förts ut ur skolan till konton i Saudiarabien och på Malta.

I fjol stängde Alsalamskolan i Örebro. Anledningen var att stiftelsen som drev skolan inte längre hade tillgång till sina bankkonton och inte kunde försäkra verksamheten. Enligt vd Hussein Aldaudi har man inte fått information om varför, utan säger att ”privata aktörer” hindrar verksamheten. Det troliga skälet är att banken misstänker ekonomiska olägenheter. Skolan har tidigare fått kritik av IVO för att ha bristande elevhälsa och att anlitade skolläkare hade fel kompetens. I skolmottagningen saknades handfat för skolsköterskan.

I Örebro har även Al-Azharskolan fått stänga ned, under 2019. Skolan hade även en filial i Stockholm. Fyra tidigare styrelseledamöter dömdes för ekonomisk brottslighet. Grundaren tog tio miljoner från skolan för att grunda en islamisk bank.

Ännu en skola värd att nämna är Nya Kastets skola i Gävle. Den var inte officiellt religiös men en granskning av Gefle Daglbad visade att den var nära kopplad till Gävles största moské. Även där har personal tagit i förvar av Säpo, och pengar har försvunnit ur bokföringen.

Även fritidsgårdar används för islamistiska syften. I mars 2019 uppdagades det att det fanns problem på fritidsgården Northside i Sollentuna. Förutom våld och hot hade kriminella infiltrerar personalen. Kulturen på Northside präglades av en islamisk icke-tolerant miljö. Kvinnor, flickor och HBTQ-personer kritiserades. Northside fick stänga ned verksamheten och en ny fritidsgård öppnade i Tureberg i samma kommun.

Det har rapporterats om kriminella i personal eller som tillåtits vistas på fritidsgårdarna. Trots att syftet med verksamheten varit att hålla ungdomar borta från skadliga miljöer. I januari i år stängde Botkyrka kommun ned fyra fritidsklubbar och tre fritidsgårdar. Samtliga drevs av ABF, Socialdemokraternas bildningsförbund. Efter en granskning visade det sig att personer dömda för grova brott fått anställning och arbetat med barn. Narkotika har påträffats i lokaler, personer med skottsäkra väster har vistats där.

Nyligen dömde Södertörns tingsrätt en man i 30-årsåldern till ett bötesstraff för olaga hot mot försvarsminister Peter Hultqvist.

Hotet bestod i att mannen i juli 2021 hade publicerat en bild på en pojke med ett trägevär med en bild på försvarsministern bredvid. I senare inlägg kompletterades bilden med frasen ”Man down!”.

I ett polisförhör erkänner målsäganden – det vill säga försvarsminister Hultqvist – att han brukar ”kolla av bl.a. Twitter” och då söker på sitt eget namn. Hultqvist berättar även att han ”reagerade direkt” när han såg inlägget och ringde Säkerhetspolisen:

Av förundersökningsprotokollet framgår att Säpo har lagt stora resurser på att identifiera mannen bakom memen. Myndigheten har jämfört flera konton på sociala medier för att hitta den skyldige. Till slut ledde spåren till en arbetslös man i 30-årsåldern som är bosatt i Stockholmsområdet.

Redan en månad efter det olycksamma inlägget sitter mannen i Säkerhetspolisens förhörsrum i Solna. Han erkänner direkt att det var han som skrev och publicerade inlägget – men förnekar samtidigt brottsligt uppsåt och menar att det hela bara var ett skämt med anspelning på regeringskrisen och med en referens till hans vän Kimpa:

Mannen berättar även att han tidigare använt samma fras och bild även i andra memer – till exempel när president Biden snubblade i en flygplanstrappa. Han säger till utredarna från Säpo att han inte är intresserad av politik och framförallt följer musiker och kändisar.

Försvarsministern låter sig dock inte övertygas av förklaringen. I förundersökningsprotokollet står att bilden på pojken med trägeväret har framkallat ”allvarlig rädsla för egen säkerhet hos målsägande”:

I förhör utvecklar Hultqvist sina tankar kring inlägget och menar att den offentligt publicerade bilden på pojken med leksaksgeväret kan vara ett led i planläggning av ett mord på honom:

Domstolen trodde inte på förklaringen från mannen och gick helt på försvarsministerns linje. Mannen dömdes till 70 dagsböter för olaga hot. Trots att mannen saknar inkomster krävde Peter Hultqvist ett skadestånd på 10 000 kronor från honom – av vilka han tilldömdes 5000 kronor av domstolen.

Morgonposten har pratat med försvarsministerns pressekreterare Toni Eriksson och frågat om Peter Hultqvist – som efter den senaste löneförhöjningen uppbär en månadslön på 142 000 kronor från skattebetalarna – har några moraliska betänkligheter mot att kräva en arbetslös person på ytterligare 10 000 kronor.

Med ett skratt meddelade Eriksson att försvarsministern avböjer att svara på frågan.

Morgonposten har även varit i kontakt med den numera dömde mannen som vidhåller att inlägget var ett skämt, men kommer inte att överklaga domen. Mannen uppger sig inte förstå hur skämtet kunde ha misstolkats.

Apropå försvarsministerns skadeståndskrav skriver han följande i ett sms:

”Det känns trist men det är som det är.”

Av Frivårdens personutredning följer att mannen är ostraffad sedan tidigare och har varit arbetslös i ett år – detta eftersom han mått dåligt, lidit av ångestattacker och varit deprimerad.

Han vill inte svara på Morgonpostens fråga om han ska behöva ta ett lån för att betala skadeståndet till försvarsministern. Mannens konton på Twitter, Instagram och Facebook är numera borttagna.

Detta är inte första gången personer som kritiserar eller hånar Hultqvist på sociala medier råkar illa ut. I april avslöjades att ”agent Bravo” från Säpo kom med tre uniformerade poliser och gjorde en husrannsakan hemma hos 77-årige Hasse Johansson som i en skämtsam YouTube-video visade en leksakspistol och skällde ut försvarsministern.

Leksakspistolen beslagtogs – medan Hasse Johansson hamnade på IVA med covid-19 efter polisrazzian som genomfördes utan munskydd eller några skyddsåtgärder.

I november 2018 dömde Stockholms tingsrätt en man i 40-årsåldern till ett långt fängelsestraff för att bland annat ha hotat flera statsråd under augusti 2017. Totalt fick 21 statsråd ofrankerade brev med pulver och ett handskrivet hot ”Snart är du död” till sina bostadsadresser.

De flesta statsråden öppnade brevet och tillkallade polisen när de upptäckte att det fanns pulver i det. Några statsråd ringde Säpo direkt och lät deras specialister ta hand om breven utan att öppna dem själva eftersom breven såg konstiga ut enligt flera polisförhör som Morgonposten har tagit del av – de saknade nämligen frimärken och adressen var handskriven.

Men en reaktion sticker ut; den dåvarande finansministern Magdalena Andersson fattade misstankar om brevet, men istället för att ringa polisen tog hon brevet med potentiellt livsfarligt pulver till Finansdepartementet och lät sina underställda ta hand om det.

Det gick flera dagar innan man slutligen kunde konstatera att pulvret var ofarligt – i de flesta fallen var det vanlig stärkelse. Tiden till beskedet om att pulvret var ofarligt måste ha varit svår och ångestfylld för Magdalena Anderssons personal. Av polisens förundersökningsprotokoll framgår att ”flertalet personer” på Finansdepartementet hade varit i kontakt med brevet och att återkopplingen om innehållet önskades ”snarast”.

I ett förhör med polisen efter händelsen hävdar Andersson att hon inte minns om hon öppnade brevet själv, men bekräftar att hon tog med det till finansdepartementet och ”fick skäll för det”.

Det finns ingen rimlig förklaring till att Andersson tog brevet till Regeringskansliet och tillät sin personal öppna det eller handskas med det på något annat sätt - trots risken att bli förgiftad.

Morgonposten har ställt frågor till Anderssons pressekreterare. Däribland har vi frågat varför Andersson tog brevet till Finansdepartementet. I skrivande stund har vi inte fått några svar på våra frågor.