Amerikanska teknikföretag har tidigare sagt att förslagen är ohållbara för deras företag. Google har sagt att Kanadas lag är strängare än de som antagits i Australien och Europa, och har föreslagit ändringar för att lösa problemen. Tidigare denna månad sa Kanadas premiärminister Justin Trudeau att Meta och Google använde ”mobbningstaktik” när de kampanjade mot lagstiftningen.

”Om inte regeringen kan stå upp för kanadensare mot teknikjättar, vem kommer då att göra det?”, sa kulturarvsministern Pablo Rodriguez i ett uttalande.

Lagstiftningen föreslogs efter klagomål från Kanadas medieindustri, som vill ha stramare reglering av teknikföretag för att förhindra dem från att blockera nyhetsföretagen från annonsmarknaden på internet.

Den nya policyn trädde i kraft i går, och man börjar med konton som skapats men aldrig använts. Google skickar flera meddelanden under månaderna fram till raderingen, till både kontots e-postadress och den eventuella återställningsadressen. Inaktiva konton börjar tidigast tas bort i december i år.

Google säger att konton som inte använts under långa perioder är mer benägna att äventyras på grund av användningen av äldre, mindre säkra lösenord eller lösenord som används för flera konton, samt bristen på tvåfaktorsautentisering. När ett konto väl har äventyrats kan det användas för bland annat identitetsstöld och för att skicka ut spam.

Redan 2020 sa Google att de skulle radera innehåll från oanvända konton, men skulle hålla kontona intakta. Det ändras nu med planen att ta bort inaktiva konton helt och hållet.

Fler än 1 800 experter, forskare och andra har i ett gemensamt upprop manat till en paus för forskning om stora AI-system. Man vill utreda stora system som GPT-4, se hur risker och förmågor kan förhindras och göras säkra. Pausen skulle behöva komma på en gång och vara i sex månader. Det finns en mängd orsaker till oro, som att system kan tas över av AI och bli helt okontrollerbara för människor.

Bland underskrifterna hittar man till exempel superentrepenören Elon Musk, som var en av grundarna av OpenAI. OpenAI:s forskningslabb ligger bakom ChatGPT och GPT-4. Där finns Emand Mostaque som grundade Stability AI i London och Steve Wozniak, en av Apples grundare, skriver The Guardian. Det finns också undertecknare som är ingenjörer på Amazon, DeepMind, Google, Meta (Facebook m.fl.) och Microsoft. Där finns också många akademiker, som kognitionsforskaren Gary Marcus.

Enligt uppropet har man de senaste månaderna sett AI-labb som kämpat i ett okontrollerat race för att utveckla än mer kraftfulla digitala sinne, som inte ens skaparna själva förstår, förutsäger eller kontrollerar på ett pålitligt sätt. Kraftfulla AI-system bör utvecklas först när vi är säkra på att effekterna blir positiva och riskerna kontrollerbara, menar undertecknarna.

En av OpenAI:s grundare Sam Altman skrev i februari att ”vid någon tidpunkt, kan det bli viktigt att få en oberoende genomgång innan man startar träna framtida system, och för de mest avancerade försöken att komma överens om att begränsa tillväxttakten för beräkningar som används för att utveckla nya modeller.”

Detta har undertecknarna utgått ifrån i sitt upprop. Man ser inte ett totalt stopp för AI-utvecklingen, utan bara att man vill ta ett steg tillbaka från det man ser som en farlig tävling med allt större oförutsägbara svart-lådemodeller med ökande kapacitet.

Uppropet saknade mekanismerna för att säkerställa att rätt person faktiskt skrivit under. I början fanns Kinas president Xi Jinping med som undertecknare. Metas chef för AI-forskning Yann LeCun gick ut och sade att han inte stödjer uppropet, trots att hans namn fanns med.

Från den brittiska regeringens sida kommer man inte vidta några åtgärder utöver det man redan gör. Man hänvisar till konkurrensmyndigheten som genom fem principer guidar hur man ska tänka om AI.

Detta har mötts av kritik, bland annat från oppositionen. Regeringens implementering av säkerhet kring AI kan ta flera år, men ChatGPT, Bard och liknande AI håller redan på att bli en del av människors liv.

Den italienska dataskyddsmyndigheten har tillfälligt förbjudit ChatGPT efter en dataläcka. Man kräver att AI:n respekterar privatlivet, då den använder personliga data för att träna sig. Från operatören OpenAI säger man att man kommer förhålla sig till EU:s GDPR som reglerar dataskyddet inom unionen.

AI-utvecklingen

ChatGPT har kommit i olika versioner, just nu är man inne på version fyra. Man kan ställa frågor, be den att skriva poesi, akademisk skrift som uppsatser och sammanfattningar av dokument.

I december blev det debatt inom den akademiska världen, då AI lärt sig skriva trovärdiga akademiska uppsatser. Dan Gillmor är professor i journalistik och sade till The Guardian att AI-roboten skrev svar på en uppsats som hade gett ett bra betyg, om den varit en vanlig elev.

Textskrivandet kan också potentiellt ersätta en stor mängd arbete som människor i dag utför. Det kan handla om ekonomiska beräkningar, sammanställningar, rapportskrivande, juridiska sammanfattningar.

Ett exempel av många är Palmemordsarkivet, som utvecklar PalmeGPT, som ska kunna sålla i det enorma material av dokument man begärt ut från Polisen.

Ett annat är hur jurister, åklagare och domare använder ChatGPT. ”Vad är rättspraxis om borgen när angriparen misshandlade offret svårt?” frågade indiske domaren Anoop Chopra ChatGPT-4.

Den gav ett långt och fylligt svar, och avslutade med rekommendationen att borgen i väntan på rättegång endast bör tillåtas om det inte föreligger någon påtaglig flyktrisk. Frågan gällde mördaren Jaswinder Singh som greps 2020 efter att ha attackerat och dödat en person.

AI kan också koda mjukvara och göra saker som mänskliga programmerare gör. Tidningen Science rapporterade att AI-systemet AlphaCode, som utvecklas av Google, kunde lösa svåra problem den ställdes inför.

Den kan presentera svar i Python och C++ och även filtrera ut dåliga svar. Mycket i det moderna samhället bygger på mjukvarukod, och AI kan potentiellt ersätta programmerare och minska tiden för att ta fram rätt kod.

Den australiensiske parlamentsledamoten Julian Hill använde ChatGPT för att skriva ett tal om farorna med AI.

Hill bad Chat GPT att ”sammanfatta de senaste medierapporterna om elever som använder artificiell intelligens i Australien för att fuska, och förklara varför lärare är oroliga för detta”, samt ”förklara på två minuter riskerna och fördelarna för Australien med artificiell intelligens”.

Vi har tidigare rapporterat om kapplöpningen inom AI. Microsoft köpte den uppmärksammade ChatGPT av OpenAI, i en investering i mångmiljardklassen. Redan 2019 investerade man tio miljarder i AI-utvecklaren, nu tar man nästa steg.

Chatboten kommer integreras i sökmotorn Bing och webbläsaren Edge. Man hoppas ta marknadsandelar av Google.

Men Google svarar direkt och lanserar utmanaren Bard. Dessutom kommer kineserna med en utmanare i form av Baidu.

Parallellt, på Twitter, tilltar Musks dystopi-memande.

https://twitter.com/elonmusk/status/1641328839144927232

https://twitter.com/elonmusk/status/1639200036578885632

https://twitter.com/elonmusk/status/1636979967346061313

https://twitter.com/elonmusk/status/1636919544483655680

Är Google ett projekt startat av CIA? Mycket talar för det, om man ska tro uppgifter från brittiske journalisten Alan MacLeod. Han arbetar för nyhetssajten Mintpress och varnar för att stora företag inom IT-sektorn har nära band med underrättelsetjänsterna. Det kan utgöra ett problem för yttrandefriheten och rätten till fri information.

I en intervju med Whitney Webb går han in djupare på problemet med Google. Han refererar till en tidigare undersökning av Nafeez Ahmed, som visar att CIA och NSA finansierade Sergej Brins forskning på Stanford. Som sedan ledde till att Google grundades 1998.

Dessutom var Brins handledare på universitetet en person kopplad till CIA. CIA ägde också aktier i Google fram till 2005, då man sålde av sitt innehav. Brin och medgrundaren Larry Page utvecklade Googles sökmotor med ekonomiskt stöd av National Science Foundation, NASA, DARPA och Digital Library Initiative.

Dessutom fick man stöd av underrättelsetjänsternas Massive Digital Data Systems, ett projekt sponsrat av NSA, CIA och or ordföranden för CIA. Ordföranden för CIA var fram till 2005 också rådgivare åt amerikanska presidenter.

Brin och Page rapporterade löpande till doktor Bhavani Thuraisingham och doktor Rick Steinheiser, som arbetad för ett forskningsprojekt om informationssäkerhet och datalagring. Projektet drevs av underrättelsetjänsterna.

Anledningen till att CIA och andra engagerat sig i Googles tillblivande har ett speciellt syfte: att utkämpa ett globalt informationskrig.

Enligt MacLeod kvarstår kopplingarna mellan CIA och Google än idag. Det finns dussintals exempel på före detta CIA-agenter som nu arbetar för Google, och blivit tillsatta på viktiga positioner. Ofta hamnar agenterna i positioner som rör ”förtroende och säkerhet”, idag ofta kopplat till åtgärder inom företaget att stoppa så kallad desinformation och hatfyllt språk. Till exempel Jacqueline Lopour, Ryan Fugit och Nick Rossman.

Lopour arbetade inom CIA i tio år som expert på säkerhetsutmaningar i södra Asien och Mellanöstern. Hon var också den man främst använde för att snabbt skriva ihop information som behövdes åt presidenten. Nu arbetar hon som chef inom just avdelningen för säkerhetsfrågor.

Kan det finnas ett hemligt avtal mellan CIA och IT-jättarna i Silicon Valley som stipulerar att man gör dessa rekryteringar? Det tror i alla fall MacLeod. Men han tycker inte att kopplingarna mellan CIA och Google, Facebook och Twitter är något att förvånas över:

Sociala medier är extremt viktiga. De bestämmer verkligen vad vi ska tänka om vad vi ser, (och) vad vi inte ser. De berättar allt om vår existens. Och när en entitet blir så mäktig (som Google), är det naturligt att mäktiga organisationer, vare sig de är företag eller regeringar, kommer titta ditåt och försöka förstå hur de kan hacka sig in. Hur de kan använda den för sin egen vinning, eller hur de till och med kan infiltrera den.

CIA:s inflytande över Google är väldigt viktigt, eftersom den sortens makt Google har över det moderna samhället knappast kan överdrivas. Vad som dyker upp när man använder Googles sökmotor är viktigt för hur människor tänker. För hur politiska rörelser, för allmänhetens åsikter. MacLeod tror till och med att Google kan vara det mest inflytelserika i världen.

Google har 92 procent av sökmotormarknaden och är den mest besökta hemsidan i världen. Dessutom är Gmail, Googles eposttjänst, den mest populära i sitt slag med 1,8 miljarder användare.

Enligt uppgifter till LifeSiteNews använder Google en AI för att genomsöka användarnas e-post och ser vilka de kommunicerar med. Man kan sätta frågetecken för om Gmail kan anses vara en privat eposttjänst, eller inte.

För utländska regeringar som använder sig av Gmail och andra Google-tjänster bör det också ses som en varning. Dessutom äger Google videoplattformen Youtube, även den är den största i sitt slag. Youtube brukar sägas ha ersatt den gamla kabelteven och är den näst mest besöka hemsidan i världen.

Enligt MacLeod hade Youtube länge en position som spjutspets i en slags alternativ media. Men i och med presidentvalet i USA 2016 ändrades allt. Man beskyllde plattformar för att sprida rysk propaganda, vilket ledde till att Google, Facebook och andra ändrade sina algoritmer. Nu ville man i stället se till att budskap som var godkänt uppifrån. Allt i en samordnad operation för att gynna det Demokratiska partiet i USA.

Dessutom tror MacLeod att det underliggande syftet var att minska konkurrensen för de stora mediebolagen. Högkvalitativa mediesajter som firat stora framgångar fick se sig bakbundna, avplattformade och skuggbannade.

HD hörde muntliga argument i målet Gonzalez mot Google. Fokus gällde om algoritmer som används av företag för att rekommendera innehåll från tredje part bör skyddas enligt avsnitt 230 i Communications Decency Act. Googles advokat hävdade att det är viktigt att skräddarsy vad användarna ser baserat på deras kända information för att hjälpa dem att hitta det de söker.

Domare Kagan hävdade att om familjen Gonzalez tillåts stämma om algoritmer kan det undergräva avsnitt 230, som är viktigt för den digitala tidsåldern. Domare Barrett frågade om konsekvenserna av avsnitt 230 för användare, retweets och likes, och om det skulle skydda henne från ansvar om hon retweetade.

HD:s domare visade stöd för skydd av internetföretag – uttryckte oro för risken av ett stort antal stämningar om immuniteten tas bort. Bidenadministrationen stöder ett upphävande av ansvarsskydd för webbplatser.

Men hur går det för Googles AI, Bard? Efter ett felaktigt svar i en reklamvideo försvann nio procent av ägaren Alphabets aktievärde. ”Vilka nya upptäckter från James Webb-teleskopet kan jag berätta för min nioåring om?” Nej, rymdteleskopet tog inte de allra första bilderna av en planet utanför jordens solsystem, som Bard påstår.

https://twitter.com/JamesCPeters/status/1623638169962033152

”Medan Google har varit ledande inom AI-innovation under de senaste åren, verkar de ha somnat när de implementerade den här tekniken i sin sökprodukt”, säger programanalytikern Gil Luria till The Guardian. ”Google har sprintat de senaste veckorna för att komma ikapp med AI-baserade sökningar och svar. Det ledde till det pinsamma felet under deras demonstration.”

https://twitter.com/DrJimFan/status/1623013004781428738

Alphabet, vars huvudsakliga verksamhet är Google, har fått se intäkterna minska i takt med att annonsörerna minskar utgifterna.

Microsoft köpte nyligen den uppmärksammade ChatGPT av OpenAI, i en investering i mångmiljardklassen. Redan 2019 investerade man tio miljarder i AI-utvecklaren, nu tar man nästa steg. Chatboten kommer integreras i sökmotorn Bing och webbläsaren Edge. Man hoppas ta marknadsandelar av Google. Men Google svarar direkt och lanserar utmanaren Bard. Dessutom kommer kineserna med en utmanare.

Microsofts köp av ChatGPT är tänkt att lyfta sökmotorn Bing, som länge haft det svårt på marknaden. Det blir en ny era för sökningar på internet, lovar vd Satya Nadella. Microsoft tar nu upp kampen på allvar med Google, vars sökmotor varit dominant under två decennier.

Tekniken i ChatGPT kommer omskapa i stort sett all mjukvara, tror Nadella. Över 100 miljoner människor har testat chatboten sedan den lanserades i fjol. Man har testat att låta den skriva essäer, tal och akademiska prov, på bara sekunder. Många inom skolvärlden är nu rädda för att fusket kommer öka, skriver AFP.

För mer komplexa frågor, som planering av en resa, kommer ett chatfönster öppnas i Bing.

Normalt sett har man en rad man skriver på, och sedan får svaren i en lista. Men möjligheterna kommer nu utökas. Vill man till exempel ha hjälp att skriva ett mejl eller förbereda sig för en arbetsintervju går det bra.

Dessutom kommer den nya Bing vara mer avancerad och mer precis i svaren, än den nuvarande ChatGPT.

I Googles fall heter utmanaren Bard, vilket presenterades i måndags. Bard är en chattbot man kan konversera med. Man plockar direkt upp handsken Microsoft kastat och vill försvara sin marknadsledande position.

Nyheten kom samma kväll som konkurrenten publicerat sitt köp av ChatGPT.

Teknikanalytikern Rob Enderle tror att AI kommer förändra marknaden på samma sätt som när internet populariserades. Då föll jättar som AOL och CompuServe, när människor hittade ett nytt sätt att tillgodose sig information.

Han tror också att Google fortfarande lever på att deras sökmotor är världens största, men det kan förändras och den kan gå samma öde till mötes.

Googles vd Sundar Pichai säger att Bard kommer testas och en plan för bredare lansering kommer inom några veckor. Bard ska kombinera vidden av världens kunskapsbas med styrka, intelligens och kreativitet från Googles språkmodeller. Kunskap från nätet ska mixas med färska, högkvalitativa svar.

Kina kommer också gå in i kapplöpningen med Baidu, en sökmotor som man nu utvecklar en AI-stödd chattbot till. Det finns mindre konkurrenter, men Baidu är den överlägset största att nu ta upp kampen med amerikanerna.

Baidus chattbot kommer heta Ernie Bot, men något lanseringsdatum är inte fastställt. Baidus aktie steg med över 15 procent efter nyheten. Man har under de senaste åren breddat sin verksamhet, som nu innehåller AI, molntjänster, teknik för självkörande blar och reklamintäkter.

Ernie Bot kommer integreras i sökmotorn och fungera på ett liknande sätt som ChatGPT.

Fakta om chattbotar

En chattbot kan också kallas för en textrobot. Den producerar text åt användaren. Den kan både programmeras för specifika ändamål, som journalistiska, eller användas som en virtuell assistent.

Den kan som assisten besvara frågor eller utföra uppdrag. Frågorna kan ställas i en form av löpande text, där användaren har ett "samtal" med chattboten.

Chattboten behöver kontinuerligt programmeras för att bli bättre på att svara på användarnas frågor. Svaren kommer oftast på ett sätt som ska likna hur en människa skriver eller uttrycker sig.

Den allra första chattboten hette Eliza och skapades redan 1966, av Joseph Weizenbaum på MIT i USA.

Amazon rapporterade en nettoförlust på 25,9 miljarder kronor för 2022, jämfört med en nettovinst på 320 miljarder kronor ett år tidigare. Samtidigt ökade nettoomsättningen med nio procent. Bolaget har nyligen tillkännagivit personalnedskärningar som berör 18 000 anställda, på grund av svårigheter med att ställa om verksamheten efter pandemiboomen. Försäljningen för dotterbolaget Amazon Web Services, som tillhandahåller molntjänster, ökade med 20 procent, men analytiker hade förväntat sig mer.

Alphabet, moderbolag till bland annat Google, missade knappt analytikernas förväntningar, med en försäljning på 605,2 miljarder kronor, mot förväntade 606,1 miljarder kronor. Efterfrågan på annonsering minskar.

Miller började istället trakassera honom, och kom med berusade tillrättavisningar under ett evenemang 2021. Det upprepades i en karaokebar 2022 – i augusti avslutade Google Olohans anställning, efter 16 år på företaget. Enligt personalavdelningen var han inte tillräckligt inkluderande, då han favoriserat högpresterande kollegor, och kommenterat andra anställdas gånghastighet.

Efter att Olohan fått sparken stämde han Google och Miller; i stämningsansökan framgår det att personalavdelningen inte agerade på klagomålen mot Miller. Hans handledare sa också till honom att det ”uppenbarligen fanns för många vita killar” i hans ledningsgrupp, och uppmuntrade honom till att sparka en manlig anställd i hans team för att göra plats för en kvinna.

Miller förnekar alla anklagelser.

Pichai sa vidare att företaget expanderade för snabbt under pandemin, när efterfrågan på digitala tjänster blomstrade. ”Jag tar fullt ansvar för de beslut som ledde oss hit”, tillade han. 12 000 anställda får gå, och Alphabet sällar sig därmed till företag som Amazon, Meta, Microsoft, Twitter och andra som har aviserat att tiotusentals personer får söka sig nya möjligheter.

Enligt Reuters har anställda i USA som berörs av nedskärningar redan fått besked via mejl om att de kan lämna in passerkortet när de går hem i dag. Processen kommer att ta längre tid i andra länder på grund av lokala anställningslagar.

Det gillar inte Indien, som anser att policyn är ett ”orättvist villkor för apputvecklare”, sa Indiens konkurrenskommission i ett uttalande enligt AFP. Google ska därför betala 1,2 miljarder kronor i böter för att ha missbrukat sin marknadsdominans.

Googles ”ensidiga och godtyckliga faktureringsmetoder berövar utvecklarna valet att använda den betalningsprocess de föredrar”, säger kommissionen. Google beordras nu att tillåta appmakare att använda faktureringssystem från tredje part, och behandla konkurrerande betalningstjänster på lika villkor.

Indien dömde tidigare Google att betala 1,7 miljarder kronor just för att hindra konkurrens, och tillsynsmyndigheter i EU, USA och andra länder i Asien har liknande antitrustdomar på gång. EU:s näst högsta domstol har redan dömt Google att betala böter på 43 miljarder kronor.

Det finns också ett kollektivt anspråk på ersättning till företag i EU, skriver Daily Mail. ”Många har lidit ekonomiska skador som ett resultat av Googles felaktiga handlingar”, säger Jan Bart van de Hel från advokatbyrån Stek. ”Det är viktigt att vidta åtgärder mot detta, inte bara för att se till att mediahusens skador kompenseras fullt ut, utan också för att se till att Googles konkurrensbegränsande beteende förhindras i framtiden.”

EU-kommissionen och Storbritanniens konkurrens- och marknadsmyndighet undersöker Googles beteende vad gäller tekniken bakom annonserna – ”ad tech stack”. Det är en uppsättning tjänster som underlättar försäljningen av annonsutrymme mellan säljare och köpare.

Google säger att påståendena om sviktande konkurrens är spekulativa och fördomsfulla.

Bloomberg rapporterade att företag använde lågteknologiska metoder för att hålla utrustningen sval. Anställda i London sågs ta sig upp på de varma taken för att spruta vatten på överhettade luftkonditioneringsanläggningar med gammaldags slangar.

Google och Oracle, som tillhandahåller det funktionskritiska stamnätet till tiotusentals webbplatser, medgav att man hade problem. Google sa att de tvingats stänga av några av sina servrar ”för att förhindra skador på maskiner och ett längre avbrott.” Bloggsajten Wordpress var bland dem som drabbades av avbrotten.

Också kundtjänsten på Oracle fick förklara för många upprörda kunder att de hade problem med kylsystem och orimliga temperaturer i serverhallarna.

Vissa webbplatser hade fortfarande problem på onsdagsmorgonen, många av dem bloggare som inte kunde delge världen sina fina semesterupplevelser.

Google Developer Studio är i fokus i stämningsansökan; de producerar videor som visar upp företagets teknologier. Lloyd upptäckte snart att nästan hälften av de anställda kom via ASG, som har starka kopplingar till Fellowship-sekten. Dessa har, enligt Lloyd, premierat Fellowship-anhängare på bekostnad av de som inte är medlemmar.

När Lloyd klagade över den religiösa sektens inflytande fick han sparken. Hans advokat hävdade att Googles relation med ASG gjorde det möjligt för medlemmar i Fellowship att anställas utan att bli ordentligt granskade.

Fellowship of Friends grundades 1970; 1984 och 1996 stämdes organisationen på miljonbelopp av medlemmar som anklagade sekten för att ha utnyttjats sexuellt, främst unga män.

Enligt EU:s nya regler kan företagen åtalas om de informeras om att sådant innehåll strider mot EU-lagar, och sedan inte tar bort det. Om så inte sker kan teknikjättarna få böter på upp till sex procent av sin globala omsättning. Vid upprepade överträdelser kan de förbjudas att ha någon verksamhet i EU.

”Vi ser fram emot att arbeta med beslutsfattare för att få de återstående tekniska detaljerna”, säger Google i ett uttalande.

Företagen ska också betala en årlig avgift, upp till 0,05 procent av de globala intäkterna, för att täcka kostnaderna för EU:s kontroll.

https://www.youtube.com/watch?v=TdvcUFki_Sc

Justitiedepartementet spionerade också på journalisternas säkerhetsvakter och samlade även in information om dem. Man beordrade Apple och Google att inte berätta att man samlade in information åt myndigheten.

I fallet med Google så samlades information inom betalningar, webbläsarhistorik, MAC-adresser och annan privat information. MAC-adress är en unik identifierare som finns på varje dators nätverkskort.

American Civil Liberties Union, en ickestatlig organisation som kämpar för individuella grundlagsskyddade rättigheter, har kallat händelsen ”mycket oroande”.

En av Project Veritas advokater menar att myndigheternas agerande inte är proportionerligt och att man bryter mot flera konstitutionellt skyddade rättigheter. Utredningen mot Project Veritas misstänks av många vara politisk motiverad. Joe Bidens dotter Ashleys dagbok fanns en tid i deras ägo, och myndigheten har sedan det blev känt satt hård press mot dem. Man gjorde till exempel en husransakan hos flera medarbetare, bland annat vd James O'Keefe.

Man tror även att beloppet i stämningen kan bli betydligt högre, eftersom överträdelsen pågår i detta nu och fortsätter dag för dag. Detta är en del i en överlevnadskamp mot amerikanska techjättar, som man menar utnyttjar sin monopolställning för att manipulera marknader. Man menar att Google inte heller rättat sig efter EU-kommissionens beslut 2017 och efterföljande dom i domstolen som nämns ovan.

Grant Thornton har på Pricerunners begäran räknat ut att erbjudandena från Googles prisjämförelsesajt är 12–14 procent dyrare än konkurrerande tjänster. De populäraste kategorierna är kläder och skor, där är det 16–37 procent högre priser.

Pricerunner blev uppköpta av Klarna för nio miljarder kronor i november 2021. Man bröstade redan då upp sig och varnade storbolag som Amazon, Facebook och Google.

Du kanske hör till dem som svor till när du såg din elräkning för december 2021. Du kanske svor en gång till när du någon vecka senare såg hur mycket internetjättarna Google, Amazon och Facebook fick tillbaka av den svenska staten i elrabatter för 2021? 

300 miljoner kronor.

Det är väl ingen tröst om vi berättar att de verkliga kostnaderna för att internetjättarna bygger serverhallar i Sverige är mycket större. 

Frågan är om idéen att få internetjättarnas serverhallar att etablera sig i Sverige någonsin varit en god idé? Och rör det sig om ett enstaka misstag eller har vi att göra med något som ingår i en större plan – en plan som uppenbarligen inte fungerar?

Amazon var tidigt ute med att bygga serverhallar i Sverige. Genast uppstod problem eftersom man valde Eskilstuna.

Många företag ville etablera sig i området, som har en bra geografisk position i Mälardalen. Det fanns en kö med företag som ville dit.

Det var dock inte möjligt för dem att då bygga upp en verksamhet där. Enkelt uttryckt räckte inte strömmen. Det fanns flaskhalsar i elnätet.

Nuvarande vd:n Kjell Andersson för Eskilstuna Strängnäs energi och miljö var vid den tiden elnätschef och uttryckte offentligt sin oro:

I värsta fall väljer företagen att etablera sig utomlands istället.

Så Amazon gick först i kön, andra företag fick snällt vänta eller se sig om efter en annan etableringsort. Eller ett annat land. Amerikanerna hade förtur.

Men det viktiga för en kommun är väl att få nya arbetstillfällen? Och Amazons serverhallar måste väl ha skapat många arbetstillfällen?

2020 hade Amazon 75 anställda i sina svenska serverhallar.

Frågan är hur många arbetstillfällen kommunen förlorade för att andra företag valde en annan ort.

Man kan också fråga sig hur det kom sig att det inte fanns tillräckligt med el.

I en pressrelease från Business Sweden berättas det om hur energieffektiva Amazons serverhallar är:

”Eftersom man generellt använder färre servrar och har en mycket högre energieffektivitet i storskalig datacenterdrift, så behövs endast 16% av elektriciteten jämfört med traditionella datorhallar.”

Kan mycket väl vara sant, men problemet är alltså att inte ens de där 16 procenten riktigt fanns att tillgå i Mälardalen.

Verkligheten hade inte så mycket med de presenterade siffrorna att göra.

Men så har fallet ofta varit när det gäller halvstatliga Business Swedens uppgifter om internetjättarnas serverhallar i Sverige.

Karta och verklighet

För att förstå hur stora skillnaderna är mellan konsultrapporter och verklighet är måste vi gå tillbaka och se på hur den stora serverhallsinvasionen påbörjades.

2016 gör Boston Consulting Group en studie på uppdrag av Business Sweden. Den får namnet ”Capturing the Data Center Opportunity – How Sweden can Become a Global Front-runner in Digital Infrastructure”. Sverige skulle bli bäst i världen på det här området. Alla serverhallars paradis.

I studien berättas det om de 30 000 jobben som är möjliga till 2025, och där förklaras också att ”datacenterindustrin” kan innebära 50 miljarder kronor i positiv ”ekonomisk påverkan” på Sverige. 

Ett år senare skickar ministrarna Isabella Lövin, Mikael Damberg och Ibrahim Baylan ett brev till ledningarna för Amazon, Google, och Facebook. Där förklaras hur välkomna internetjättarna är att etablera sig i Sverige. Inbjudan avslutas med orden:

"Vi är redo för business och står till er tjänst”.

Det fungerade. De kom. De stannade.

2020 hade Microsofts hallar 130 anställda i Sverige. Amazon hade 75 anställda och Facebooks hallar 76 anställda. Det rör sig sällan om mer avancerade tjänster, de uppgifterna utförs i USA och Indien. Experterna har internetjättarna, de vill åt den billiga råvaran som el utgör, och de vill ha billig mark och statliga subventioner.

Sammanlagt finns det nu således omkring 300 anställda i internetjättarnas serverhallar. Det är tre år kvar tills de ska vara 30 000. Det fattas 29 700 jobb.

Men om de 300 skulle bli 30 000 – skulle elen räcka? Det är inte bara fråga om att dina elräkningar riskerar att bli högre. Det är frågan om svensk industri har råd med fler serverhallar i landet. Fler serverhallar kan innebära att stora industriprojekt avbryts. 

SSAB satsar i dag på ett projekt kallat Hybrit. Målet är fossilfri ståltillverkning – och det kommer att kräva mycket el. Beräkningar som gjorts talar om 15 TWh om övergången skulle ske 2025. Ungefär 10 procent av Sveriges energiproduktion.

Samtidigt – 2025 – skulle det då enligt förhoppningarna finnas serverhallar där det arbetade 30 000 personer. De serverhallar som finns i dag slukar i sig enorma mängder el. En hall drar lika mycket som tre mellanstora städer. Det planeras för ännu större hallar som kommer att dra lika mycket som Uppsala. Även om det skulle produceras tillräckligt mycket el kan den ändå inte distribueras. Elnätet är inte tillräckligt utbyggt, och Energimarknadsinspektion säger att de nuvarande överföringsproblemen kan vara lösta först 2030. Man bör lägga märke till ordet ”nuvarande” – vad händer om alla elintensiva projekt blir verklighet? Räcker elen? Kan den distribueras?

Isabella Lövin motor i omställning

Hur kommer din elräkning att se ut?

Den politiker som var pådrivande i inledningen av Hybrit-projektet var den dåvarande miljö- och klimatministern Isabella Lövin. Projektet har också fått 500 miljoner kronor i statligt stöd.

Så samtidigt som Isabella Lövin kämpade för att få internetjättarnas energislukande serverhallar till Sverige var hon den som gjorde allt för att stål skulle produceras fossilfritt.

Samtidigt drev hon på för cementindustrins utfasning av kol i produktionen, cement skulle produceras med el. Om det förverkligas beräknar Ingenjörsvetenskapsakademien att cementindustrins elbehov ökar med 1750 procent till 2045. Vad innebär det konkret?

Cementas anläggning i Slite på Gotland är i dag öns största förbrukare av el. Där förbrukas 300 GWh per år. Om produktionen ställs om från kol till el talar vi om en förbrukning på fem TWh. Tre procent av Sveriges energiproduktion. Det kommer också att behövas nya kablar för elöverföring, något som började utredas förra året.

Till allt detta kommer i Sverige omställningen till eldrift i gruvorna, satsningen på elbilar  och stödet till bygget av batterifabriker för elbilar – anläggningar som i sig slukar el.

All denna utveckling drevs på hårt av Miljöpartiet och Isabella Lövin medan de hade en stark position i regeringen.

Parallellt med detta var de också pådrivande i nedstängningen av kärnkraft – något som minskade tillgången på det som deras egna planer krävde mer av.

När du svär över din elräkning och att internetjättarna får hundratals miljoner i elrabatt så är det alltså bara resultatet av en större utveckling.

Miljöpartiet och andra partier satsar hårt på ett fossilfritt samhälle, även om det innebär att svenska skattebetalare får subventionera några av världens rikaste företag – samtidigt som du själv får högre elräkningar.

I morgon: SÅ SKA DEN GRÖNA ELEN PRODUCERAS. Först sålde Miljöpartiet ut Sverige till USA; sedan följde de upp med att sälja ut oss också till Kina.

(Morgonposten har utan resultat sökt Isabella Lövin, Mikael Damberg, Ibrahim Baylan samt beställarna på Business Sweden av rapporten om serverhallars förträfflighet. Vi har likaså sökt kommunalråd på de orter där serverhallar byggts eller ska byggas. Den dag de inte längre lyckas undvika oss återkommer vi om de frågor artikeln behandlar).

Nu har en domstol i Moskva dömt Google att betala ett rekordhögt vitesbelopp på grund av vad rätten ansåg vara upprepad vägran att ta bort olämpligt material från sin plattform. Summan som Google ska betala är 7,2 miljarder ryska rubler (ca 864 miljoner kronor).

I början på månaden dömdes Google att betala ett betydligt beskedligare belopp för samma förseelse. Då blev vitet 613 000 kronor.

Det senaste rekordbeloppet sägs vara baserat på Googles omsättning i Ryssland.

De återkommande domarna och stigande vitesbeloppen kan vara ett led i Rysslands kampanj mot framförallt internetföretag från USA. Man kräver att de ska ha lokala bolag i landet innan 1 januari 2022, annars riskerar de att deras verksamhet förbjuds.

Aleksandr Plyushchev, journalist på radiostationen Moskvas Eko, säger på sin Telegramkanal att de senaste rekordböterna kan tyda på att ”det fattats ett politiskt beslut om att slänga ut de västliga bolagen från Ryssland”.