För andra gången på en månad tar hundratusentals fransmän till gatorna för att demonstrera mot förslaget om höjd pensionsålder. Fackföreningar har mobiliserat över en miljon människor till strejk. Missnöjet är en prövning både för president Macrons regering, men även för oppositionen. Enligt vänsterveteranen Mélenchon kommer president Macron garanterat förlora den här striden. Men premiärminister Elisabeth Borne säger att det är slutförhandlat.

Regeringen är dock fast besluten, att genomföra reformen som skulle innebära höjd pensionsålder, från 62 till 64 år. Vänsterpartierna i parlamentet kämpa precis som fackföreningarna mot lagförslaget, skriver France24.

Enligt Jean-Luc Mélenchon, partiledare för Det okuvliga Frankrike, är detta en historisk dag av protester och en förlust för Macron. Vänsterveteranen menar att det inte är ofta man får se en liknande massmobilisering. Det är en slags medborgaruppror, tillade han i sitt tal i Marseille under dagen. Och lovade att Macron garanterat kommer förlora.

Detta handlar om mer än pensioner, det handlar om vilket slags samhälle vi vill ha, säger 59-åriga universitetsprofessorn Martine Beugnet.

Demonstrationerna sker över allt, från storstaden Paris till småorter i Bretagne. På den lilla ön Ouessant samlades 100 demonstranter utanför borgmästaren Denis Palluels kontor.

Palluel säger själv till AFP att fiskarna i bygden är mycket upprörda över att behöva arbeta längre. Han pekar på att en respektabel pensionsålder är viktig eftersom förväntad livslängd i sig inte är speciellt hög.

Totalt siktar man på 250 demonstrationer över hela landet, från fackförbundens sida. Staten har delegerat 11 000 poliser att hålla koll på demonstranterna, varav 4 000 i Paris. Macron står dock fast och kallar lagförslaget för essentiellt, premiärminister Elisabeth Borne säger att det inte längre är förhandlingsbart.

Stora förseningar väntar i tågtrafiken under dagen, enligt järnvägsbolaget SNCF. Man uppmanar folk att arbeta hemifrån, om möjligt. Även skolor är stängda på grund av strejken, plus andra sektorer.

Public service-radiostationen France Inter spelar bara musik under dagen, då de anställda strejkar.

Enligt beräkningar kommer 1,2 miljoner demonstrera, vilket slår den tidigare siffran från 19 januari. Vilket då var den största strejken sedan 2010.

Det gick bitvis våldsamt till vid den förra strejkdagen. En spansk journalist blev slagen i skrevet av en polis, vilket ledde till att han fick amputera en testikel.

https://twitter.com/DeeDeeWeeks/status/1617164362849959936?ref_src=twsrc%5Etfw%7Ctwcamp%5Etweetembed%7Ctwterm%5E1617164362849959936%7Ctwgr%5E1ad88062594f1129797f48f39b25538da402090f%7Ctwcon%5Es1_&ref_url=https%3A%2F%2Fmorgonposten.se%2F2023%2F01%2F24%2Fman-forlorar-testikel-efter-polisvald-demonstration-i-frankrike%2F

Då rapporterade polisen att man grep 44 personer misstänkta för innehav av vapen eller för våldsbrott. Dessa kom främst från ”Svarta Block”, radikala grupperingar som oftast är maskerade, bär hjälm och svarta kläder. I Lyon greps sjutton personer, av de drygt 23 000 som demonstrerade.

Opinionsundersökningar visade då att två tredjedelar av fransmännen motsatte sig höjd pensionsålder. En reform som dessutom kommer samtidigt som inflationen stiger och landet fortfarande återhämtar sig från den ekonomiska nedgången i spåren av pandemin.

Över en miljon människor demonstrerade i torsdags för att protestera mot pensionsreformerna. Vissa hamnade i bråk med polisen i Paris, då demonstrationen orsakade avbrott i kommunaltrafiken, skolor och annan offentlig verksamhet. 80 000 marscherade i Paris, i hela Frankrike över 1,2 miljoner personer, bedömer landets inrikesministerium. Enligt fackförbundet CGT rör det sig om två miljoner människor, varav 400 000 i Paris.

Protesterna riktar sig mot president Macrons förslag att höja pensionsåldern. Nästa stora demonstration är planerad till 31 januari, rapporterar AFP.

Vissa demonstranter kastade flaskor, soptunnor och rökgranater, vid området kring Bastiljen i Paris. Polisen svarade med tårgas och gjorde utfall för att skingra demonstranterna. På andra håll i staden har unga demonstranter satt eld på cyklar och slagit sönder busskurer.

https://twitter.com/WithyGrove/status/1616222570193342470

Enligt polisen greps 44 personer misstänkta för innehav av vapen eller för våldsbrott. Dessa kom främst från ”Svara Block”, radikala grupperingar som oftast är maskerade, bär hjälm och svarta kläder. I Lyon greps sjutton personer, av de drygt 23 000 som demonstrerade.

Pensionsåldern planeras höjas från nuvarande 62 till 64. Antal år som krävs för att få ut en full pension ökar också. Det har lett till att fackföreningarna uppmanat till massprotester, de första på tolv år.

Enligt president Macron är reformen rättvis och ansvarsfull. Detta håller oväntat nog inte demonstranterna med om.

Macron vill att vi ska dö på jobbet. Vi går upp väldigt tidigt. Vissa kollegor vaknar vid tre på morgonen. Arbeta till 64 är för mycket, säger 43-årige demonstranten Hamidou.

Som sakerna utvecklas, kommer vi bli oförmögna att gå eller leva vid den tidpunkten vi ges rätt att gå i pension, sade 15-åriga Charlie Perrin.

Laurant Quere är 42 år och matt- och takläggare från Bretagne. Han ifrågasätter starkt att behöva arbeta längre än 62. Han ställer frågan vem som kommer anställa folk i den åldern på byggarbetsplatser.

https://www.youtube.com/watch?v=TAvSkqPLgNU

Runt 40 procent av grundskolelärarna och 30 procent av motsvarande gymnasielärare gick ut i strejk. Enligt fackförbunden själva är siffrorna dock upp emot 70 procent. Därför tvingades många föräldrar stanna hemma med sina barn. Strejker lamslog också delar av tunnelbanetrafiken i Paris, en linje stängdes helt.

Det strejkades även på statligt ägda energibolaget EDF, som minskade sin elkapacitet med 7 000 megawatt. Tillräckligt för att försörja en hel stad i storlek som Paris. Enligt CGT:s ordförande Philippe Martinez har pensionsreformen haft effekten av att konsolidera människors missnöje med regeringen.

Alla tycker vi att reformen är orättvis, menar Martinez.

Opinionsundersökningar visar att två tredjedelar av fransmännen motsätter sig pensionsåldern. En reform som kommer samtidigt som inflationen stiger och landet fortfarande återhämtar sig från den ekonomiska nedgången i spåren av pandemin.

Macron gjorde ett försök att genomföra en pensionsreform redan 2019, men det tog stopp året efter när pandemin lamslog landet. Det hann dock orsaka den längsta stejken bland transportarbetare på decennier.

Macron menar att reformen är nödvändig, och pratade om den under sin återvalsturné i fjol. Den krävs för att motverka stora ekonomiska problem i slutet av decenniet.

Förslaget har lagts fram för flera månader sedan, och godkänts via den demokratiska processen, menar presidenten.

Från fackens sida menar man att man måste skydda arbetare som börjat sin yrkesbana i unga år, eller som har fysiskt krävande jobb.

Enligt Frankrikes inrikesminister Bruno Le Maire kommer landet inte ta någon större ekonomisk skada av strejkerna. Han instämmer med Macron att reformen är nödvändig och det bästa sättet att säkerställa högre välstånd för det franska folket.

Foxconn, den viktigaste tillverkaren av Iphones, beskrev händelsen som ”liten”, och hävdade att produktionen mellan oktober och december ska vara opåverkad. Verksamheten var ”relativt stabil” och de anställdas behov, inklusive ”försörjning och psykologisk komfort”, uppfylls, rapporterar New York Times.

När västvärlden rullar ut effektiva vaccinationsprogram, väljer istället Kina total nedstängning vid minsta fall av covid. Enligt uppgifter som The Sun fått från det ekonomiska analysföretaget Nomura, lever för närvarande 208 miljoner kineser under en viss nivå av inlåsning.

Poliser som bär skyddsdräkter och skarpladdade gevär upprätthåller brutalt de stränga reglerna. Kinas president lovade nyligen att alla åtgärder fortsätter under överskådlig framtid.

https://twitter.com/StephenMcDonell/status/1586633671150211072

https://twitter.com/ChuYang_Journ/status/1586689244545818626

https://twitter.com/songpinganq/status/1584883885082492928

Peta Tyskland uppmärksammar en studie publicerad av den vetenskapliga onlinetidskriften Plos One, som fann att män orsakade 41 procent mer utsläpp av växthusgaser än kvinnor, till stor del för att de konsumerade mer kött.

”Vem känner inte någon av förortspapporna som är flinka med ölflaskor och grilltång, som fräser sjukronorskorv på sin 7 000-kronorsgrill? Zucchinin som gästen kommer med betraktas med misstänksamhet, och tolereras endast motvilligt”, säger Daniel Cox från Peta Tyskland i ett pressmeddelande. Giftig maskulinitet skadar klimatet. ”Ett förbud mot sex eller reproduktion för alla köttätande män vore ändamålsenligt i detta sammanhang.”

Enligt Tysklands statistikkontor har de senaste 50 åren fler människor gått bort än barn har fötts, och är det enda landet i världen med en så långvarig naturlig befolkningsminskning. Det kanske är för att många sexstrejkar.

”Alla avgångar som är planerade att avgå i dag kommer att lyfta”, säger SAS kommunikationschef Karin Nyman till SVT Nyheter. Det är alltså de resenärer vars resa ännu inte blivit inställd som kan räkna med att komma iväg i dag.

Apollo är ett av många charterbolag som drabbats av strejken; de har ställt in 8 000 resor i veckan. ”Det är både resenärer som inte kommit iväg men också tusentals som fastnat och svävat i ovisshet om när de får komma hem”, säger Apollos kommunikationschef Sandra Miller Kinge till DN.

Efter en lång och uppmärksammad konflikt förstärks SAS image av att vara ett strejkdrabbat företag. Återstår att se hur investerarna ser på det krisdrabbade företaget.

Nu återgår köerna på Arlanda snabbt till sitt nya normaltillstånd; SAS står för 60 procent av alla flyg.

Strejkvarsel och personalbrist orsakar inställda avgångar, trängsel, köer och extra väntetid på svenska och europeiska flygplatser i sommar. För resenärer gäller det att vara uppmärksam och planera sin resa väl.

Efter intensiva förhandlingar mellan SAS ledning och facket står det klart, det blir strejk.

Anledningen är att det nordiska flygbolaget kringgår ingångna avtal genom att använda bemanningsföretag, säger Svensk pilotförening. 560 piloter varslades under pandemin och har inte blivit återanställda. Flygbolaget använder i stället personal från SAS Link och SAS Connect, i praktiken bemanningsföretag.

Nu går 900 piloter ut i strejk. Upp till 30 000 passagerare drabbas, med närmare 250 inställda flygningar varje dag. Strejkens längd beror på fackets stridsvilja. Beskedet kom klockan 12 idag, omedelbart föll SAS aktie med sju procent.

Nu kommer tusentals svenskar behöva boka om, eller i värsta fall avboka, sina planerade semesterresor.

Dessutom har det varit bagagekaos på Arlanda, på grund av personalbrist. I stället för en halvtimme kan resenärer får vänta flera timmar på sitt bagage efter landning. Ibland kan det uppstå långa köer till bagageuthämtningen.

Utländska flygbolag

Svenskar har i åratal rest billigt till varma platser med det irländska flygbolaget Ryanair. Efter pandemin har man dessutom flyttat från Skavsta i Nyköping till Arlanda. Men missnöjet pyr inom delar av personalen.

Kabinpersonal i Spanien kräver ändrade arbetsvillkor, och har redan strejkat en vända i juni. Tre nya vändor är planerade, 12–15, 18–21 och 25–28 juli på spanska flygplatser. Över 1000 flygningar berörs.

Strejken sammanfaller till viss del med Easyjets planerade strejk i Spanien, under sammanlagt nio dagar under juli. Även här är det facket som kräver nytt kollektivavtal för 450 anställda. Strejkdatum är 1–3, 15–17 och 29–31 juli.

Lufthansa har ställt in 3 100 avgångar i sommar på grund av personalbrist och sjukfrånvaro. Bolaget och personal förhandlar om löneökningar, nästa möte är 12 juli.

Vill man resa till Paris, eller bara som mellanlandning, får man se upp med en kommande strejk. Det är personal på storflygplatsen Charles de Gaulle som varslat om strejk 8–9 och 13–17 juli. När man strejkade nyligen ställdes 17 procent av flygen in.

Det kan även bli strejk på flygplatsen Heathrow utanför London. Exakt när är oklart men högst sannolikt under juli eller augusti, de två stora resemånaderna.

Även Londonflygplatsen Gatwick har problem, man har sedan några veckor dragit ned på antalet flygningar per dag. Detta på grund av personalbrist. Samma problem har man även på Amsterdams flygplats Schiphol, där man minskat med 16 procent färre resenärer per dag.

Mycket av personalbristen kommer ur uppsägningar under pandemiåren. Detta har man inte lyckats komma i kapp med nu när resandet närmar sig tidigare nivåer.

Även i USA har man dragits med kapacitetsproblem. Piloter från flygbolaget Delta har demonstrerat på många större flygplatser i landet. Men bara utanför sin ordinarie arbetstid, inga störningar har därför orsakats av protesterna.

Vad kan man göra?

Ska man ut och resa internationellt bör man planera sin resa noga. Man bör helst undvika flygbolag och flygplatser som riskerar drabbas av strejk. Man bör också tänka på att det kan innebära problem när man ska mellanlanda. Vilket ofta sker på de riktigt stora europeiska flygplatserna, som Paris och London.

”Regeringen har beslutat att det inte är aktuellt för oss att gå in med mer eget kapital i SAS”, sa Norges näringsminister Jan Christian Vestre på en pressträff i morse. Däremot kan man på vissa villkor komma överens om att konvertera skulder till aktier. ”Det betyder att den norska staten indirekt återigen kan bli delägare i flygbolaget.”

Vestre betonade att norska staten inte ser sig som en långsiktig ägare i SAS. Regeringens huvudsakliga uppdrag är att tillvarata skattebetalarnas intressen. ”De måste stå på egna ben, och det är viktigt att de som alla andra gör en omställning för att vara konkurrenskraftiga.”

Sverige kommer inte heller tillföra kapital. Men det är inte bara det trängande behovet av pengar som SAS brottas med. Det finns ett fortsatt hot om en pilotstrejk som kan bryta ut natten mot onsdag. SAS har varslat om en lockout.

SAS anställda är för övrigt organiserade i 37 fackföreningar i Sverige, Danmark och Norge.

Järnvägsstrejken ska enligt uppgift pågå fram till den kommande helgen, men RMT:s chef, Mick Lynch, sa att strejkerna skulle fortsätta ”så länge den behöver pågå”. Samtidigt säger Andrew Haines, vd för brittiska Network Rail, att han inte kommer att inleda några förhandlingar med RMT.

Strejken är den värsta på 30 år, med krav på löneförhöjningar på elva procent istället för föreslagna tre procent. Anledningen är den galopperande inflationen i landet: 7,8 procent de senaste tolv månaderna.

Transportministern Grant Shapps sa till Sky News att regeringen vill ändra lagen så att företagen kan ta in bemanningsanställda. Samtidigt är strejkviljan hög, och strejkvakter finns utposterade på strategiska platser.