Antalet nyfödda från januari till och med september minskade 7,7 procent jämfört med samma period 2021. Minskningen har skett i 207 av 290 kommuner och barnafödandet är på den lägsta nivån sedan 2005. Men en bekräftad förklaring till minskningen finns ännu inte.

Två faktorer som spelar in är fruktsamheten i olika åldrar och hur många kvinnor det finns i barnafödande ålder, säger SCB:s Rasmus Andersson till SVT. Fruktsamheten har minskat de senaste åren, tillägger han.

Någon koppling till konjunkturen ser han inte. Under högkonjunktur har fruktsamheten nämligen sjunkit också.

I 30 kommuner är antalet nyfödda lägst på hela 2000-talet. Och det är en blandning av stora och små kommuner. I ytterligare 42 kommuner är det den lägsta siffran på 15 år.

Bland de 30 med lägst siffror på hela 2000-talet hittar vi bland andra stora kommuner som Lund, Luleå och Täby. Men också småkommuner som Skara, Lysekil och Öckerö.

Förklaringar utan svar

Enligt Martin Kolk, demografiforskare på Stockholms Universitet, är trenden med sjunkande barnafödande ett globalt kulturellt mönster. Han säger till Aftonbladet att det finns en förklaring, klass, enligt forskning på svenskar födda 1940 till 1970.

Hög inkomst är mer och mer associerat med högst barnafödande, menar han. De mest barnrika är förmögna män, och han menar att kraven på att vara en bra förälder höjs hela tiden. Mer resurser krävs för att bilda familj.

Vitor Miranda på SCB menar att forskningen just nu inte har några klara svar på varför minskningen sker, men att en nedgång brukar följas av en uppgång. När den börjar vet han inte. Att det skett en kraftig dipp mellan 2021 och 2022 tror han kan bero på konjunkturen, att folk väljer att plugga vidare eller jobba några år till innan man skaffar barn.

Samtidigt diskvalificerar han sin teori genom att också säga att det inte var någon kris i fjol. På Aftonbladets fråga om detta är ett mysterium svarar han jakande.

I vår första artikel på ämnet från 10 augusti citerade vi Gunnar Anderssons teori att dippen startade när massvaccinationerna kom igång, våren 2021. Restriktionerna startade och människor återgick till ett normalt liv, menade Andersson som är professor i demografi på Stockholm Universitet.

Samtidigt så har befolkningen i Sverige ökat med 1,5 miljoner sedan 2005. Och ungefär två miljoner sedan år 2000. Majoriteten av detta är via invandring.

Och invandrarkvinnor har en högre fruktsamhet än svenska. Då rapporterade vi också om det minskande barnafödandet, men statistik för januari till april. Precis som nu saknas säkra förklaringsmodeller.

Där framgår att en utrikesfödd kvinna födde 1,9 barn i snitt 2021, jämfört med en inrikes född kvinnas 1,62. Här finns ett problem som SCB och forskare inte gett svar på, nämligen att invandrare generellt har lägre inkomst än svenskar men får fler barn.

Tittar man på vilka som får barnbidrag och flerbarnstillägg blir detta väldigt tydligt. Av föräldrar som får barnbidrag är 30,7 procent utrikes födda. 39,4 procent av dem som får flerbarnstillägget var 2019 också utrikes födda, cirka tio procentenheter fler än 2010.

Till forskarna gör en djupare analys av det minskande barnafödandet kan man ändå peka på att det finns olika kulturer i Sverige. Och att vissa invandrarkulturer har ett högre barnafödande än genomsnittet oavsett konjunkturläge.

Nästa runda av statistik har publicerats av myndigheten Office for National Statistics (ONS) i England och Wales. Nu kan man se befolkningssammansättningen baserat på etnicitet, och hur den förändrats sedan 2011. Dessutom kan man se vilken religion folk bekänner sig till. De stora skillnaderna är främst att andelen etniska britter fortsätter minska i snabb takt. Och att kristendom inte längre har en majoritetsstatus i riket.

Städer som Manchester, London och Luton är vita nu i minoritet i. Även Birmingham är en mångkulturell stad, där hela 51 procent av invånarna kommer från en icke-vit minoritetsgrupp.

Lokalpolitikern John Cotton i Birmingham ser inga problem med det, utan hyllar mångkulturen som en styrka. Han säger att staden är stolt över att bli ett hem för alla som kommer dit. Han menar också att statistiken är viktig för att kunna rikta politiska insatser rätt, skriver The Guardian. Alla ska ha rätt till rätt form av bidrag och resurser, enligt Cotton.

Att vita britter nu bara är 74,4 procent av befolkningen i England och Wales har väckt reaktioner. År 2001 var siffran 87,5 procent. Men vad det blir 2031 lär vi inte få veta.

Nigel Farage, främst känd från Ukip och Brexit Party, säger att det är en ”massiv förändring” i landets identitet. Men han kritiserar också ONS som i kommande undersökningar inte kommer fråga efter folks etnicitet eller födelseland. Vilket han tror är för att dölja den fortsatta demografiska förändringen.

https://twitter.com/sajidjavid/status/1597696442801741826

Sajid Javid, toppolitiker i Torys och hälsominister under Boris Johnson, säger bara ”och?” i ett svar till Farage. Som namnet antyder är Javid själv en person med minoritetsbakgrund från Pakistan.

Den förre Labourledaren Jeremy Corbyn hyllar utvecklingen. I ett inlägg på Twitter skriver han:

Storbritanniens växande etniska och religiösa mångfald är något att fira. Det borde motivera oss alla att bygga ett samhälle i vilket alla kan leva komfortabelt oavsett födelseplats, bakgrund eller tro.

https://twitter.com/jeremycorbyn/status/1597873192378695680

6,5 procent av befolkningen är nu muslimer. Men, av muslimerna bor hela 39 procent i områdena med lägst levnadsstandard. Bara fem procent bor i den femtedel av områdena med högst standard. Flest muslimer i ett område hittar man i Tower Hamlets med 39,9 procent.

Samtidigt minskar kristendomen till under 50 procent. Enligt Vernon Bogdanor, professor i statsvetenskap på Kings College London, är det nu tveksamt om Church of Englands representanter bör få fortsätta sitta i överhuset, House of Lords. Och om kyrkan som sådan bör fortsätta vara just en statskyrka.

Etniskt vita minskar fortsatt

Andelen etniskt vita i England och Wales minskar från 86 procent 2011 till 81,7 2021. Gruppen innefattar alla vita, även invandrare. Nedbrutet på land är siffran 81 procent i England och 93,8 procent i Wales.

Gruppen asiater ökar från 7,5 procent till 9,3 procent. I kategorin ingår tre grupper: asiater, brittiska asiater och walesiska asiater. I absoluta tal är gruppen nu 5,5 miljoner personer, jämfört med 4,2 miljoner 2011.

Gruppen svarta ökar från 3,3 procent till fyra procent. Där ingår svarta, svarta britter, svarta walesare och kariber eller afrikaner. Där är ökningen från 2011 en halv miljon personer, nu 2,4 miljoner totalt.

Nästa kategori är blandade eller flera etniska grupper. Personer som har angett mer än en etnisk grupp i undersökningen. Den kategorin har ökat från 2,2 procent till 2,9. 1,7 miljoner personer uppger sig tillhöra kategorin.

Till sist har vi ”annan etnisk grupp” vilket utgör 2,1 procent. Även det en ökning från 2011 då den låg på en procent.

Förutom vita är den enda kategorin som också minskat sedan förra mätningen svarta kariber.

Vita britter

Underkategorin av vita är ”vita britter”. Personer som tillhör folken engelsmän, walesare, skottar, nordirländare eller britter. Den kategorin har också minskat, från 80,5 procent 2011 till 74,4 procent 2021.

Jämför man ytterligare tio år tillbaka, med 2001 så är nedgången 13,1 procentenheter, från 87,5.

Det har också skett en rejäl förändring i självdeklarerad identitet, från engelsk till brittisk.  2011 var det 19,1 procent som beskrev sig som endast britter, 2021 54,8 procent. Motsvarande siffra för enbart engelsk har sjunkit från 57,8 procent till 14,9 procent.

Städerna som tagits över

I huvudstaden London är 36,8 procent vita britter, vilket är en minskning från 2011 då 44,9 procent tillhörde kategorin.

I fyra städer är vita britter i minoritet: London, Birmingham, Manchester, Leicester och Luton. De tre förstnämnda är också delar av de metropolerna med störst befolkning i Storbritannien.

I Leicester tillhör 59 procent kategorierna svarta och övriga minoritetsgrupper som inte är vita. Siffran i Luton är 54 procent och storstaden Birmingham 54 procent.

Religion

Kristendom är inte längre majoritetens religion. 46,1 procent beskriver sig som kristna, ned från 59,3 procent 2011.

Andelen muslimer har ökat från 4,9 procent till 6,5 procent. Även buddister, hinduer och sikher har ökat, men marginellt.

Andelen som inte identifierar sig med någon religion har ökat från 25,2 till 37,2 procent, den överlägset näst största gruppen således. Sex procent valde att inte svara.

Gruppen shamaner växter starkt, från 650 till 8 000. Det finns nu 74 000 hedningar och 13 000 wicca i riket.

Här finns ONS rapport med statistik över etnicitet. Läs också vår artikel om invandringsstatistik från ONS.

Enligt polisens statistik har det till och med 15 augusti förekommit 253 rapporterade skjutningar i Sverige. 66 personer har skadats, och 44 människor miste livet.

”Vi har haft en del politiska beslut som har tagits, och det kan handla om beslut för årtionden sedan kombinerat med globala förändringar, flyktingströmmar och en politisk oförmåga att hantera utvecklingen när det väl har börjat explodera.”

En åtgärd vore att låsa in och lagföra de som står för skjutningarna, för då kanske man kan stoppa spiralen av ständig hämnd. ”På lång sikt behöver vi minska inflödet till gängen.” Barn som klarar skolan behöver inte vända sig till gängen för att se en framtid.

Sverige har flest dödskjutningar per capita i Europa. Polisen har larmat i 20 år. Inget händer.

Skottlossningen ägde rum på en innergård mellan några flerfamiljshus; den skjutne mannen träffades av flera skott. En handfull personer som uppehöll sig i området kring brottsplatsen togs in till förhör; i morse meddelade polisen att man anhållit fyra av dem för medhjälp till mord.

”Vi tog in dem på förhör och nu är de anhållna. Det kommer att genomföras ytterligare förhör med dem under dagen”, säger polisens presstalesperson Anders Bryngelsson till Aftonbladet. ”Vi har fortfarande avspärrningar på platsen och tekniker som fortsätter att jobba.”

Ingenstans i Europa finns en så tydlig ökning som i Sverige vad gäller dödligt våld med skjutvapen, enligt Brottsförebyggande rådet. Risken att en ung man skjuts till döds är mer än tio gånger större här i Sverige än i Tyskland.

Antal dödskjutningar i Stockholm 2022

• Januari: 7
• Februari: 7
• Mars: 4
• April: 8
• Maj: 5
• Juni: 3
• Juli: 6
• Augusti: 2

”Antalet konkurser inom hotell- och restaurangbranschen är fortfarande inte nere på de nivåer som vi såg innan pandemin. Samtidigt är problemet med personalbrist ständigt närvarande och fortsätter att ställa till det för krögare och hotellägare landet runt”, säger Johanna Blomé i ett pressmeddelande från UC.

Det totala antalet konkurser januari–maj i år är det lägsta för motsvarande period på tio år. I jämförelse med 2013 är antalet 24 procent lägre.

Trots en kraftig minskning av det totala antalet konkurser kommer de att öka i sex av tio branscher, framför allt inom handel med motorfordon, transport samt bevakning och fastighetsservice. Inom åkeribranschen, med många mindre företag som dras med låga marginaler, har investeringar lagts på is bland annat på grund av ökade bränslepriser.

I den nya rapporten framgår att Latinamerika är världens oroscentrum för brott med 62 av de 100 mest riskfyllda städerna. Regionens roll i den internationella handeln med narkotika, och den fortsatta styrkan hos sofistikerade gäng, är nyckelfaktorn för Latinamerikas riskprofil.

Mellanöstern och Nordafrika står inför den största ökningen av civila oroligheter. Kabul är föga förvånande den mest riskfyllda staden totalt sett, med väl förankrade konflikter och terrorism, allvarliga brottsrisker och utbredda civila oroligheter.

Områden med låga risker domineras av länderna i Östasien. Vietnam framstår som ett starkt alternativ för företag som värdesätter lägre omkostnader.

Europa och USA ses fortfarande som ”relativt säkra”, men det är inte så enkelt som att bara välja en region. Flera europeiska och nordamerikanska städer har sett en markant ökad risk under det senaste året, med civila oroligheter som den främsta anledningen.

Däremot har andelen vuxna som identifierar sig som heterosexuella sett en minskande trend sedan 2014 då den var 95,3 procent, och ligger nu på 93,6 procent.

Uppgifterna kommer från Storbritanniens statistikmyndighet, som med hjälp av data från den årliga befolkningsundersökningen samlat in information om sexuell identitet från invånare 16 år och äldre. Den aktuella undersökningen fokuserade uteslutande på sexuell identitet, och inga data samlades in för de som identifierar sig som transpersoner eller icke-binära.

En liknande amerikansk undersökning 2020, som inkluderade de som identifierar sig som transpersoner, fann att 5,6 procent befolkningen, 18 miljoner människor, var HBT+. Ökningen med 24 procent från 2017 märks mest i åldern 18–23, där 15,9 procent sa att de var HBT+.

Antalet gängmord i Sverige ökar. Sedan 1990 har antalet döda i skjutningar i kriminella miljöer ökat med 1000 procent. I dessa siffror döljer sig också att minst 15 helt oskyldiga fått sätta livet till i gängens uppgörelser.

Siffrorna kommer från kriminologen Mikael Rying på Polisens nationella operativa avdelning (Noa). Han har sammanställt statistik över det dödliga våldet från 1990 till i dag. Det handlar om över 3 000 fall.

Den nedåtgående trend i dödligt våld man kunde se fram till 2012 har brutits, och från att det då dog färre än 80 personer ligger siffran nu stadigt på över 110 om året. Anledningen till trendbrottet stavas gängskjutningar.

Det är inte nog med att dessa skjutningar ökar kraftigt. Polisen lyckas inte heller lösa dem i någon större utsträckning. Det finns en tystnadskultur bland gängen som gör att utredarna inte kommer någon vart, och enligt Rying saknas det resurser. Det krävs fler utredare för att utreda gängmord än andra mord. Sedan 2015 ligger uppklarningssiffrorna bara på 25 procent.

Det är till och med så att siffran 25 procent är missvisande. Den avser fall där någon gärningsman dömts, men ofta har då ytterligare gärningsmän eller anstiftare sluppit undan.

Mellan 2000 och 2010 låg antalet döda i gängrelaterade skjutningar på knappt tio stycken om året. Sedan har siffran ökat stadigt. Åren 2020 och 2021 dödades 43 respektive 44 personer. Till största delen med illegala vapen.

Stockholms län har dominerat stort i dödsskjutningar de senaste åren. Bara förra året sköts där 24 personer till döds och året före var siffran 25. På sensommaren small det flera gånger i Tensta och Hjulsta. Natten mellan den 29 och 30 augusti sköts två unga män i huvudet på en innergård i Hjulsta, och en av dem dog.

De är lättkränkta, de har dålig impulskontroll, de är unga och de är ovana. Det kan vara småsaker som en mindre skuld eller kränkning eller individuell konflikt, sa Robert Karlsson, tillförordnad regionpolischef i Stockholm, till TT då.

Han fyllde i med att det nog skulle ta 15–20 år att få bukt med gängkriminaliteten – om samhället kraftsamlar.

För en vecka sedan åtalades tre män för dådet i Hjulsta, och enligt åklagaren Carl Mellberg handlar det om en konflikt mellan två grupperingar från Järvaområdet.

De skjutna eller några i deras gruppering hade blivit beskjutna i Tensta tidigare under kvällen, och begav sig till Hjulsta för att ge igen. Det misslyckades bevisligen, och nu återstår att se om de åtalade kommer att straffas och om polisen kan bättra på uppklarningsprocenten.

Oskyldiga drabbas

Enligt Rying har 15–20 oskyldiga personer dödats i gängskjutningar sedan 2009. Han pratar alltså specifikt om skjutningar; inte om bombdåd, handgranatsdåd och andra typer av våldsbrott.

2015 sköts 20-årige Petar Petrovic ihjäl när han skulle hämta en pizza på Vårväderstorget i Biskopsgården i Göteborg, men tyvärr hamnade han mitt i en hämndaktion med automatvapen.

Sommaren 2020 dödades en tolvårig flicka, som hamnade i gängens skottlinje när hon var ute och rastade sin hund i Norsborg.

Annat dödligt våld minskar

Skjutningar i kriminella miljöer, det som ovan har kallats gängskjutningar, står i dag för 36 procent av alla dödsfall orsakade av våld. Den siffran har stigit stadigt sedan 2010 när den låg på 10 procent.

En tröst är att det delvis beror på att annat dödligt våld minskar. Enligt Mikael Rying har dödligt våld mot barn halverats sedan 90-talet och alkoholmissbruksrelaterade mord har också minskat kraftigt. Det dödliga våldet mot kvinnor har legat still över tid.

Otrygghet

Rying konstaterar att det stora antalet döda i gängskjutningar tillsammans med den låga uppklarningen skapar en otrygghet i samhället. Det gör också att de kriminella tappar respekten för polisen.

Även om polisen inte lyckas med uppgiften att utreda gängskjutningarna så går det bättre när det handlar om andra typer av dödligt våld. Där löser man regelbundet över 85 procent av fallen.

https://www.youtube.com/watch?v=dxViace1DgA