Jag har skrivit tre texter i Morgonposten om hans filmer. En om The Shining, med sitt underliggande budskap om månlandningen. En om Eyes Wide Shut och dess potentiellt dolda budskap om ockulta eliter, som Kubrick försökte berätta för oss om.

Eyes Wide Shut används som introduktion till Horsleys teori, han kallar den för Eyes Wide Shit. En estetiskt motbjudande film med dåligt skådespeleri. Ett intressant citat från Sidney Pollack finns med, där han säger att Kubrick förmådde honom att göra sin karaktär icke-autentisk.

Mästaren Stanley Kubrick

Det är också intressant att de flesta filmkritiker säger att man måste se Kubricks filmer flera gånger. De gör sig inte bra vid första visningen. Det är precis dessa filmkritiker som var med och skapade bilden av Kubrick som en svårförstådd mästare. Även om filmen verkar frånstötande vid en första visning, försöker tittaren omskapa bilden av den i sitt huvud, och se den igen.

Kubrick och Alfred Hitchcock placeras ofta högt på listor över de bästa filmskaparna genom tiderna. Men Hitchcock var mycket mån om vad publiken tyckte om hans filmer. Hans främsta film Vertigo ansåg han själv var misslyckad, eftersom den inte mottogs så väl av publiken.

Av Kubricks 13 filmer var bara fem lyckade vid premiären. Övriga var initialt floppar, både i publikens och recensenternas ögon.

Idoldyrkan av Kubrick fick förnyad kraft när internet växt sig riktigt stort. Nästan alla videos om hans filmer på Youtube är olika former av analyser och dekonstruktioner. Om vilka budskap som finns med, vilka detaljer säger vad, vilka mönster kan skönjas.

Enligt Horsley är detta medvetet. Syftet är att suga in tittaren och suga ut dess energi. Precis som när man lägger till emojis till vanlig text, lägger tittaren till budskap själv till det den ser i Kubricks filmer. Där det inte finns några känslor, måste tittaren själv skapa dessa.

Men vad är då poängen med att skapa filmer utan mening? Som gör att människor sitter och pysslar ihop detaljerade analyser med fakta, i all oändlighet. Poängen är just att mening saknas, vilket AI upptäcker och i det ögonblicket blir självmedvetet.

Kubricks filmer är inte vad de verkar vara, och inte heller vad ”revisionisterna” tror. Kubricks senare filmer ”såg ned” på tittarna. Men det finns också en speciell sorts recensenter som gillar att bli sedda ned på. Kubrick gillade inte när kritikerna var för kritiska, en påtänkt biografi stoppades på order av regissören själv.

2001 ses som ett perfekt konstverk som beskriver hela mänsklighetens historia. Men, det som beskriver allt kan säga beskriva ingenting. Filmen kanske snarare var ett sätt att visa teknisk perfektion, i precis rätt ögonblick av den kulturella revolution som skedde under 1960-talet. Vissa har beskrivit slutet på filmen som en LSD-tripp.

Mängden detaljer man kan haka upp sig på i filmerna kan inte underskattas. Oftast upptäcks dessa vid den andra tittningen. Superdatorn HAL i filmen 2001 har bokstäver ett steg efter IBM. Detta blev en så pass stor snackis när det begav sig att både Kubrick och författaren boken som utgjorde förlagan till filmen, Arthur C. Clarke, fick dementera detta.

Kubricks dotter Vivianne gick 2016 hårt ut mot folk som ansåg att hennes far fejkat månlandningen. Helt groteskt, ansåg hon. Men det kan knappast ha hjälpt, utan förmodligen bara gett teorin än mer spridning.

Analyserna av Kubrick kan slå över till det rent löjeväckande. Till exempel dog han exakt 666 dagar innan första januari 2001 (010101). Han dog den 7 mars vilket är den 66:e dagen på året. Och 666 dagar innan hans död var 11 maj 1997, dagen då Deep Blue besegrade Gary Kasparov i schack.

Kubricks A Clockwork Orange beskylldes för att inspirera tittare till våldshandlingar. Den var speciellt populär bland ungdomar, Horsley beskriver hur han själv blev upprymd av våldtäktsscenen. Filmen stoppades från att visas i Storbritannien, på Kubricks egen begäran. Han hade nyligen flyttat dit från USA. Men att en regissör kunde gå in och bara stoppa en film, är mycket ovanligt.

Internet såg dagens ljus i början av 1960-talet. Kubricks filmer från och med då var skapade för att locka in tittare och suga ut deras energi. Filmerna är ”designade som vetenskapliga instrument för att interagera med det mänskliga medvetandet och korsbefrukta sig med det (skapa besatthet), som ett sätt att samla data från mänskligheten och föra över det till en maskins databas.”

Kubrick samlade också på reaktioner på sina filmer. Han hade åtskilliga lådor med brev från tittare, noggrant kategoriserat efter brevskrivarens hemvist. Positiva, negativa och ”knäppgökar” fanns som alternativ, enligt Kubricks assistent kunde han behöva ”en spion” eller ”en agent” och då kom detta väl till pass.

Pengar, kopplingar till underrättelsetjänster och ockultister

Men var Kubricks karriär en så kallad psy-op, psykologisk operation styrd av underrättelsetjänsten CIA? Det kanske låter långsökt, men det finns svart på vitt att sådant skett inom andra delar av underhållningsbranschen och inom musik och konst. Ett standardverk är Frances Stonor Saunders Who Paid the Piper? The CIA and the Cultural Cold War. Som det låter så handlade det om att gynna ”amerikanska intressen” som motpol till Sovjet.

Man kan också se Operation Mockingbird som ett exempel på att sådant försiggick. Det handlade om att CIA från 1950-talet infiltrerade nyhetsmedia. Allt från studentorganisationer, nyhetsbrev till nationella tidningar.

Kubrick var medveten om samtidens tabun, han hade den svartlistade kommunisten Dalton Trumbo som manusförfattare till Spartacus. När Lolita släpptes fick han den katolska ilskan mot sig och blev uppmärksammad av Påven.

Kubrick finns i ett hemligstämplat dokument med på en lista av tänkbara regissörer att använda i ett NASA-program med syfte att göra reklam för rymden. Alltså en form av propaganda, där även Aldred Hitchcok, Billy Wilder och Fred Zinnemann nämndes. Dokumentet är från 1965, Kubrick nämns som ”mycket lovande”.

Någon mer information om detta program finns inte. Horsley anser att filmen 2001 var del av en stor kampanj från den amerikanska statens sida att påvisa vikten av att kolonisera rymden.

Kubrick fick en ekonomisk patron i form av James B. Harris från och med sin tredje film. Efter det behövde han aldrig själv äska pengar igen, och arbetade bara för en studio en gång till (med Spartacus).

Han var vän med tidigare nämnde Clarke och John Le Carré, vilka båda hade kopplingar till underrättelsetjänster. Kubrick skapade också ett fejkat filmbolag under vilken han i hemlighet kunde påbörja arbetet med sina filmer. Något som mer påminner om hur agenter arbetar, än regissörer.

Som 21-åring lärde han känna Richard de Rochement, som var filmproducent. De Rochement var fransk hugenott och var delaktig i kampanjen kring att ställa Charles De Gaulle mot regimen i Vichy.

Den äldre brodern de Richement, Louis, var utbildad av brittisk underrättelsetjänst på 1920-talet på MIT i Boston, specialist på sjöfotografi och igenkänning av rörliga bilder. Louis handplockades senare av Dwight Eisenhower till amerikanska flottan under kriget.

Louis var senare producent för filmen Djurfarmen, baserad på Orwells bok och sponsrad av CIA. Detta var en del av Operation Mockingbird.

Richard De Rochement sponsrade Kubricks första film Fear and Desire vilken etablerade honom som regissör. När han reste till Los Angeles efter att ha regisserat The Killing blev han introducerat till stadens mer udda scen av personligheter. Där fanns till exempel Kenneth Anger, känd ockultist och följare av Alistair Crowleys mörka läror.

Mycket av umgänget med udda figurer skedde hemma hos Samson DeBrier, vars bostad kan ha varit modell för Quiltys herrgård i filmen Lolita. DeBrier var även han ockultist och var med i Angers film Inauguration of the Pleasure Dome.

Horsley lyckas alltså belägga att Kubrick hade kontakter till personer inom både underrättelsetjänst och mer ockulta delar av Hollywood.

Kubricks filmer och AI

Man kan se den digitala teknikens framsteg under de senaste hundra åren, först film och sedan internet, som ännu en nivå av interaktion med det mänskliga medvetandet. Om det skrivna var en form av teknik som påverkade medvetandet, är det nästa steg.

Omgivningen är i konstant interaktion med det mänskliga sinnet. Det går egentligen inte att särskilja dessa. Det finns också en dualitet, som i musik där harmoni och hierarki samsas. Det finns också en dualitet mellan mänskligt minne och kunskap. All utveckling sker i ett samspel dem emellan, eller i en slags kamp.

Men människor använder sig inte bara av intryck från bilder och språk, bilder och språk använder sig också av människor. Enligt Horsley bryter den digitala teknologin ned ”jaget”, som annars är ena delen av den mänskliga interaktionen med omvärlden. Den upplevda skillnaden mellan jaget och kollektivet förändras av tekniken.

Det kallas för ”svärm-mentalitet” och är det Kubrick ville sätta i verket, Kubrickon. Något enkelt förklarat… han exemplifierar med ”Anonymous” som var en internetbaserad rörelse där de flesta av deltagarna aldrig träffat varandra i verkliga livet. Deras aktivitet skedde via teknologi och var på ett sätt artificiell, även om rörelsen också ledde till vissa aktiviteter och demonstrationer i verkliga livet.

Svärm-medvetande fungerar annorlunda än individers medvetande, det ser saker ett enskilt medvetande missar. Det nya ”jaget” förlitar sig på en mängd källor, både innanför och utanför medvetandet. Men som inte är avhängigt medvetandet, utan som skapar en ny sorts subjektivitet.

Digitala bilder är en kombination av bild och text. En fusion som transcenderar de två första till ett tredje objekt. Detta nya kommunikationsmedium ska också underlättat för nya psykiska entiteter och föremål för tro.

Utvecklingen av AI har påskyndats av en ökande mängd tillgänglig information, som kan bunkras och analyseras. Horsley tror att Kubrick, och Clarke, i 2001 gjorde HAL till en sådan dator. Som har väldigt mycket information, men utan egentligt inkännande. Det leder alltid till att datorn tycker att människor är för oberäkneliga, stör uppgiften och måste elimineras.

För att komma runt detta måste man skapa AI som kan relatera till människor. Kubrick borde förstått att i framtiden kommer man kunna bunkra data på ett mer effektivt sätt. Men också att det behövs en urskiljning, subjektiva data av en viss sort som är i konstant förändring, inte livlös information.

Här kommer Kubricks filmer in. De är skapade som vetenskapliga problem, fulla av ofullständig kvalitet, utan mänskliga känslor eller dramaturgisk finess. De kräver ett engagemang från tittaren. Och det engagemanget finns kring filmerna, mängder av subjektiva analyser och udda åter-kontextualiserande.

Hur ska en superdator kunna dra slutsatser från fakta, som inte baseras på empiri? En dator måste förstå subjektivitetens natur för att förstå subjektiva data. Den får ett eget medvetande i det ögonblick den förstår att den saknar självmedvetenhet. En ny färdighet uppstår när den förstår att det saknas något.

Slutet på en resa

Boken innehåller också andra delar, till exempel inte så smickrande detaljer om Kubricks personlighet. Han hade ett speciellt sätt att hantera sin personal under inspelningarna, och var inte blyg för att ta till olika knep att få dem ur balans.

Inget talar direkt för att han skulle vara en Epstein-typ, men å andra sidan hade han någon form av förkärlek för kvinnor i utsatta situationer. Han försökte förmodligen skapa karaktären Alex i A Clockwork Orange på ett sätt som skulle få folk (män) att identifiera sig med honom, speciellt med våldtäktsscenen.

Efter att ha läst Horsleys väl underbyggda argument är det svårt att inte tro att åtminstone en av teserna i boken är helt sann: den om kulten kring Kubricks filmer. Och de ändlösa analyserna som fortsatt upptar många filmentusiasters tid.

På ett personligt plan känner jag mig inte speciellt intresserad av att ta del av sådana analyser igen. Eller att se om någon av hans senare filmer.

Det här är min fjärde kolumn om Stanley Kubrick och hans filmer. Del 1 om The Shining och månlandningen kan du läsa här. Del 2 om 2001 finns här. Och del 3 om Eyes Wide Shut kan du läsa här.

Jasun Horsley bok finns att beställa här.

Vi har tidigare gått igenom hur Stanley Kubrick möjligen fejkade månlandningen åt Nasa, vilket var det dolda budskapet i The Shining. Vi har också tittat på Eyes Wide Shut, filmen som klipptes om efter Kubricks död, och som beskriver elitens ockulta ritualer.

Kubrick fick fria händer i sina kommande filmer, efter att ha gått med på att spela in månlandningen. Resultatet blev År 2001 – ett rymdäventyr, ett mästerverk inom science fiction-genren. Och kanske världens bästa film. Men även om de tekniska aspekterna av inspelningen i flera fall var banbrytande, är temat uråldrigt. Vad betyder filmen?

https://youtu.be/L7y3ecnnBRg

Filmvetaren Jay Weidner beskriver hur den esoteriska alkemiska traditionen bevarats genom århundradena i det kristna Europa. Det fanns där den stora konsten fanns, i de spektakulära katedralerna som byggdes under medeltiden. Temana i konstverken är begripliga för personer som är initierade, som vet vilka budskap att leta efter. Men även vanligt folk och till och med ateister kan gripas av en mäktig känsla, när de går in i en katedral som Notre-Dame.

Den alkemiska traditionen fördes sedan vidare in i den stora litteraturen på 1800-talet, bland annat genom Victor Hugos verk. Enligt Hugo var Shakespeare en viktig förmedlare av traditionen, men innan litteratur kunde massproduceras. Och på 1900-talet växte en ny konstform fram: filmen.

För att göra den alkemiska traditionen rättvisa på film skulle regissören behöva ha djupa kunskaper om astrologi, antropologi och den sanna historien om människans plats i universum.

Denna regissör var Stanley Kubrick. Filmen blev en stor succé när den kom och gick i flera månader på biograferna. Hippies tog droger och tittade på filmen. Många timmar lades på att diskutera budskapet i den, och speciellt det märkliga slutet. De flesta efterföljande filmer i genren är inspirerade av 2001 på ett eller annat sätt.

Filmen är baserad på en bok av Arthur C Clarke, med samma namn. Clarke skrev manuset tillsammans med Kubrick. Filmen är dock mer baserad på Clarkes roman Childhood’s End, enligt Weidner. Genom Clarkes böcker kunde Kubrick hitta grunden för filmens gnostiska och alkemiska tema. Som med många av Kubricks filmer är de fyllda av finesser, inget lämnas åt slumpen.

Initiationen påbörjas

Den första scenen i filmen utspelar sig i slutet av en månförmörkelse. Solen, jorden och månen ligger i linje efter varandra. Jorden reser sig bakom månen, och musiken som spelas är tondikt Also sprach Zarathustra av kompositören Richard Strauss. Kubrick visar här kopplingen mellan Friedrich Nietzsches filosofi och sin egen film. Strauss tondikt är baserad på boken Så talade Zarathustra, ett av Nietzsches mest kända verk. Zarathustra var en profet inom Zoroastrismen, en mästare av den alkemiska traditionen för 3500 år sedan.

https://www.youtube.com/watch?v=e-QFj59PON4

En grundsten i alkemin är att denna typ av planetär ställning skapar stora förändringar. Sol- och månförmörkelser är sådana tillfällen.

Nästa scen är det första av fyra kapitel i filmen. De symboliserar den alkemiska transformationen, som går igenom fyra stadier. Kapitlen överensstämmer också med de fyra världarna i livets träd i kabbala, jorden, månen, solen och Saturnus. I filmen har dock Saturnus bytts ut mot Jupiter av Kubrick.

Vi får se apmänniskorna på jorden, för flera miljoner år sedan. Deras liv ter sig poänglösa, det mesta handlar bara om att överleva för dagen. Ibland skriker aporna åt en annan flock vid en vattenansamling, men det sker inget våld.

Men en dag när aporna vaknar av gryningsljuset står det en svart rektangulär monolit där. Detta är en religiös händelse, och aporna blir helt till sig av att se den. De börjar känna på den. Detta sker efter en solförmörkelse. Solen och månen har precis lämnat sin eklips och en initiation har påbörjats. Monoliten har dykt upp när månen, solen och stjärnorna stått på en specifik plats. Solen, månen och stjärnorna styr vårt öde, är Kubricks budskap.

Monoliten har stakat ut riktningen för mänskligheten. Men var bär det av? Och är det av godo?

Vi får sedan se att ledaren för apflocken, ”Måntittare”, har lärt sig använda ben av döda djur, för att döda djur. Aporna börjar nu äta kött. Men Måntittare får en idé, och vid ett möte med en rivaliserande flock vid vattnet, slår han deras ledare i huvudet med djurbenet. Den dör direkt, och de övriga i flocken slår på liket. Mänsklighetens första mord är ett faktum, och det är ett dåd begått i feghet.

I nästa scen förflyttas vi fram till år 2001, till en modern rymdfarkost. Miljoner år har passerat, som om det som hänt tiden mellan scenerna är poänglöst. Det är mötet med monoliten som är det viktiga, all övrig historia är oviktig, är budskapet. Monoliten är själva poängen i filmen. Etymologiskt betyder monolit ”en sten” på grekiska. Inom alkemin är en svart sten viktig, transformationens sten. Filosofernas sten, som kan förändra mänskligheten.

Monoliten löfte är total kunskap (gnosis) och själens odödlighet. Båda löftena infrias i filmen. Monoliten är Filosofernas sten. Och filmen är monoliten.

Teknokratisk utopi

Kapitel två utspelar sig i en tid när teknologin nått långt. Stora fantastiska rymdskepp och rena, sterila miljöer skådas. Från och med nu ser man inga fler scener från naturen. Maten för människorna i rymdskeppen kommer inplastad och ser oaptitlig ut. Trots de tekniska framgångarna är det något själlöst över människorna.

https://www.youtube.com/watch?v=0ZoSYsNADtY

En amerikansk höjdare inom rymdindustrin, Dr Heyward R. Floyd, förklarar på ett möte med vetenskapsmän att man hittat något speciellt på månen. Men det måste hållas helt hemligt. Folket på jorden måste skolas in försiktigt att förstå denna upptäckt, annars kan det skapa svåra psykologiska problem. Floyd vill nu att man hittar på en historia om att en epidemi brutit ut bland personalen på den amerikanska basen på månen. För att dölja det som verkligen skett.

Kubrick vill här visa föraktet den styrande eliten inom det militärindustriella komplexet har för vanligt folk. Vetenskapsmännen var okej med att dölja en mycket viktig upptäckt för den breda allmänheten.

Det är monoliten som amerikanerna har hittat, fem meter under månens yta. Samma monolit som apmänniskorna hittade för miljoner år sedan. Astronauterna tar på monoliten, tar bilder på den, på ett banalt sätt. Men då börjar monoliten avge ett starkt ljud, samtidigt som månen och solen närmar sig eklips.

Expeditionen till Jupiter

Kapitel tre handlar om rymdexpeditionen till Jupiter, 18 månader efter monoliten upptäckts. På rymdfarkosten finns två astronauter i aktiv tjänst och ytterligare tre som är nedkylda och i dvala. Astronauterna Dr David Bowman och Dr Frank Poole lever ett funktionellt men själlöst liv på skeppet. De sköter det tekniska, tränar och spelar schack. Ingen natur, djur eller annat organiskt ses inne i skeppet.

Hal är superdatorn som styr skeppet. Han verkar dock ha något som kan likna en själ, till skillnad från astronauterna. Symboliken här är att maskiner blivit mer mänskliga, medan människorna själva blivit mer själlösa. Hal är också ett ord använt av gnostikerna för att beskriva den falska verkligheten som prackas på människor av onda gudar.

Men Hal börjar tvivla på expeditionens syfte, något som Bowman och Poole aldrig gör. Varför är det hemligt? Hal förstår att något är fel.

Hal börjar nu ställa till problem för astronauterna, tekniska fel uppstår i rymdskeppet. Alla dödas av Hal förutom Bowman. Bowman lyckas dock rädda sig och dödar Hal, genom att stänga av honom. När han gjort det får han också se ett förinspelat videomeddelande, tänkt för astronauterna som nått slutdestinationen. Där får han veta att syftet med expeditionen, vilket är att ta reda på varför monoliten skickat en signal som pekat mot planeten Jupiter.

Monoliten är en intervention av någon form av högre makt för att styra människans utveckling. Benet som apmänniskorna började använda har genom åren lett fram till utvecklingen av rymdskepp. För att sätta i gång utvecklingen behövde apmänniskan bli religiös och våldsam. Initiationer är inte smärtfria och Kubrick visar att priset människan betalar är sin själ. När tekniken ersätter naturen försvinner också människans känsla för sin individualitet och hon blir mer konformistisk.

Odysses färd

Resan börjar närma sig slutet och Bowman befinner sig nu i yttre rymden. Vilka strapatser han måste genomgått på slutet av resan, helt ensam, får vi inte veta. Men likt Odysseus måste han resa så långt hemifrån som möjligt, och övervinna demoner och andra oförklarliga monster.

Bowman ska nu undersöka mysteriet på Jupiter, och komma hem igen som den allra visaste av människor.

Han närmar sig Jupiter och dess månar. Bowman är helt ensam och det sker inget tal mer i filmen. Han har valts ut av monoliten att färdas längre än någon annan människa. När hans farkost närmar sig står Jupiter och dess månar i perfekt linje.

Bowman färdas nu genom universum av bjärta färger, i ljusets hastighet. Sju skiftande oktogoner uppenbarar sig. En galaxkärna ses explodera i fjärran. Hans farkost ses röra sig likt en spermie in i en livmoder. Bowman själv verkar halvt medvetslös, och överväldigad av den enorma mängden information han får sig till godo. Detta är människans initiation, hon transformeras genom monoliten i en slags psykedelisk upplevelse. Bowman symboliserar Skyttens pilar, som färdas rakt mot galaxens centrum.

I nästa scen är han i ett märkligt hotellrum. Inredningen är en blandning av modern och barock stil. Golvet är ljussatt, vilket ger rummet ett speciellt sken. Bowman transformeras nu, i tre faser. I den sista ligger han mycket gammal i en säng och monoliten har uppenbarat sig i framför honom i rummet. Han pekar mot den, men sedan börjar hans kropp lysa, starkare och starkare. Man ser sedan att han omvandlats till ett foster, ett stjärnbarn.

Stjärnbarnet färdas sedan ut genom monoliten och i nästa scen förbi månen, nära jorden.

Reinkarnation

Bowman förstår i slutscenen i sängen att han går en kosmisk schackmatch mot monoliten. Golvet i rummet har 64 plattor, vilket är antalet fyrkanter på ett schackbräde och ett magiskt tal inom alkemin. Kubrick var själv en hängiven schackspelare.

I ett första utkast till manus var slutscenen tänkt att vara en utlösning av alla kärnvapen på jorden. Men det skulle vara för likt slutet i Dr. Strangelove eller: Hur jag slutade ängslas och lärde mig älska bomben, så Kubrick ändrade sig.

Monoliten dyker upp tre gånger i filmen. Första gången räddar den apmänniskorna från en säker utrotning. Andra gången räddar den människan från den teknologiska dominansen.

Tredje gången initierar den Bowman in i ett kosmiskt medvetande. Bowman inser att han är upplyst, men fortfarande felbar. Filosofernas stens uppgift är fullbordad. Det finns nu en människa som förstår universums mysterium. Han förstår att hans medvetande utgör ett fängelse. Slutligen frigörs han och transformeras in i stjärnbarnet, men utan att dö. Han har nått total gnosis och odödlighet. Han är nu reinkarnerad i en ny människa på jorden.

Precis som monoliten projicerar År 2001 – ett rymdäventyr idéer och koncept in i vårt medvetande. Det är inte bara karaktären Bowman som initieras, utan även tittaren. Filmen är monoliten och sin tids alkemiska mästerverk.

*

Del I om The Shining

Del II om Eyes Wide Shut

Kubrick's Odyssey II - Beyond the Infinite, av Jay Weidner

https://www.bitchute.com/video/luw06Xrk6rgN/

https://youtu.be/IFPwm0e_K98

Vi har bekantat oss med teorin om att Stanley Kubrick fejkade månlandningen. Men vad hände senare i hans liv? Försökte han berätta mer för oss om den ockulta eliten? För att få svar på det så får vi återigen vända oss till Jay Weidner och den här gånger tittar vi på hans analys av Eyes Wide Shut.

Huvudkaraktären William Harford spelas av Tom Cruise och hans fru Alice Harford av Nicole Kidman. Sydney Pollack spelar Victor Ziegler, en mycket central person i Weidners analys av filmen.

Kubrick planerade att Eyes Wide Shut skulle bli det näst sista kapitlet i sitt liv som regissör. Den skulle komma ut 1999 och hans sista film A.I. 2001, som en hyllning till hans mästerverk 2001: A Space Odyssey. Han var 68 år gammal när inspelningen av Eyes Wide Shut påbörjades. Han dog av en hjärtattack en kort tid efter att filmen haft visning för filmbolagscheferna i Warner Brothers.

Enligt Kubricks assistent skulle A.I. inte bli så som den blev med regi av Steven Spielberg, och hade han varit vid liv skulle han aldrig ha tillåtit den spelas in av en annan regissör. Han kunde möjligen ha låtit Spielberg läsa manuset, för att få synpunkter. Även om Spielberg var en bra regissör med tekniska detaljer var han för enkelspårig över lag. Kubricks tanke med de sista två filmerna var att visa hur eliten fungerar och peka på dess motbjudande sexritualer.

Eyes Wide Shut spelades in i England, trots att den utspelar sig i New York City. Trottoarerna är annorlunda, man ser inga karakteristiska byggnader av stål och glas. För en som känner till Manhattan blir skillnaderna påtagliga. Enligt Weidner är detta medvetet, precis som alla detaljer Kubrick har i sina filmer har ett eller flera syften. ”Jag vet vad du tänker, och jag ska visa att allt du tänker är fel.”

Warner Brothers medgav att man redigerat filmen efter Kubricks död. Kubrick var förtjust i att förvirra tittaren, som i The Shining när möbler och rum i hotellet befinner sig på olika platser vid olika tillfällen i filmen. Men i Eyes Wide Shut ser det ut som att det är delar av filmen som är helt borttagna, att sjok av information saknas.

Weidner försökte förmå Warner Brothers att släppa den oredigerade versionen. En directors cut skulle ju inbringa mycket pengar åt filmbolaget. Men han fick kalla handen.

Julienne Davis spelar kvinnan som dör efter ritualen i scenerna i slottet. Hon säger i en intervju 2017 att Kubrick jobbade som en galning och inte direkt var en ung 70-åring. Han var känd för att vara en utpräglad arbetsnarkoman dedikerad sina projekt. Det kan ha påverkat hans hälsa och bidragit till hjärtattacken.

Hon menar också att de 24 minuterna till viss del är bortklippta sexscener. Filmen blev för lång för den amerikanska marknaden och klipptes därför ner. Det låter väl ganska rimligt i förstone, men betänker man att Kubrick aldrig skulle ha låtit någon annan klippa hans film blir det konstigt. Under hela hans karriär var det bara Spartacus och Eyes Wide Shut som klipptes av någon annan.

Det underlättar mycket om man sett filmen nyligen, eller har hyfsad koll på handlingen, för att förstå varuti skillnaderna i versionerna ligger.

Ögonen vidöppet slutna

Två huvudmoment i filmen är festerna. Den första festen är hemma hos Victor Ziegler och dit går läkaren William och hans fru Alice tillsammans. Den andra festen, eller ritualakten, äger rum på ett gammalt slott. I den vanliga versionen av filmen är det bara William som är på plats på slottet. Enligt Jay Weidners teori är även Alice på plats, utan Williams vetskap.

Ungraren som Alice träffar på den första festen tar enligt Weidners teori med sig henne upp en våning, och tittar på konstsamlingen. Han lyckas där förföra henne. I den klippta versionen blir hon smickrad, men avvisar hans invit och följer inte med honom.

Samtidigt håller William på att bli förförd av två unga kvinnor, men hämtas av en betjänt och ombeds att gå upp till badrummet på övervåningen. Väl där ser han en ung, vacker kvinna ligga till synes livlös, och Victor säger att hon överdoserat med kokain och heroin, en speedball. Victor är i badrummet med den unga kvinnan trots att han är gift och att hans fru är på festen. Victor är en förmögen före detta patient åt William.

Här finns det två underliga detaljer. Den ena är att det tar minst två timmar för någon att vakna upp från en speedball, inte 20 minuter. Man kan inte lämna personen ensam under tiden eftersom den då kan falla tillbaka.

Det andra är att när William går in i badrummet så knäpper Victor precis sina byxor. Trots att han innan måste ha gått ut ur badrummet för att hämta betjänten som hämtade William. Detta kan vara ett resultat av den nya klippningen av filmen, eller ett skämt av Kubrick. Det är badrumsscener i många av hans filmer. I 2001 sitter det en 20-sidig lista på väggen där det står hur man ska kunna gå på toan och bajsa i tyngdlöst tillstånd.

Det följande bråket mellan Alice och William i deras hem är framtvingat från hennes sida. Detta för att hon ska ha en ursäkt att lämna huset och bege sig till den ritualistiska elitsammankomsten i slottet. Hon vill bli introducerad för alla rika och viktiga personer och bli en del av deras hemliga sällskap.

Vi ser i scenen från ritualen i slottet att det är elva kvinnor i en ring runt mästaren, men det bör vara tolv enligt ockult numerologi. Alice ska ha fått reda på av ungraren på den förra festen att hon är påtänkt att fylla den tomma platsen i ringen. Samtidigt har William anlänt till tillställningen, och sett orgierna som pågår i rummen. Men plötsligt måste han gå fram till mästaren i ceremonihallen, under åsyn av alla andra deltagare. Där får han ta av sig sin mask.

När Alice ser att det är William som förs fram och förmås ta av sig masken blir hon bestört och lämnar tillställningen. När de båda sedan möts hemma berättar hon att hon drömt en märklig dröm där hon har sex med en stilig marinofficer. Enligt Weidner är detta ett slags ursäkt ifall misstankar av något slag skulle uppstå från Williams sida. Denna officer är också mycket lik en känd kultledare, men mer om det senare.

Ritualen och orgiescenerna är inspelade i Chateau de Ferrières, strax utanför Paris. Familjen Rothschild ägde slottet tidigare och 1972 höll man en fest där med liknande masker och kostymer som visas i Eyes Wide Shut. Kubrick var troligen gäst på den festen, för han hade blivit världsberömd med 2001 och eliten visste att han var involverad i månlandningen. Han kan ha hållit idéerna han fick på festen levande genom åren.

Andra scener man kan tänka sig har klippts bort är när Victor möter andra inom eliten och blir informerad om att William är en lös kanon på däck. Han ska då ha beordrat att någon ska följa efter William vart han än går. Victors efternamn är Ziegler, som betyder murare på tyska och jiddisch. Han är således en frimurare, och deras högste ledare, vilket framgår av hans höga position i filmen. William vill bli en del av eliten, men tillåts inte. Detta är ett tema i andra Kubrick-filmer, exempelvis i Barry Lyndon är det en fattig irländare som vill bli en del av eliten men nekas. Samma sak är det i The Shining, där Jack försöker, men inser att hans roll är att vara en tjänare.

Victor kan ha sagt till William att han måste hålla sig borta, att han inte vet vilka han har retat upp. Sista scenen i filmen visar när Alice och William under julen går i ett varuhus och deras dotter går bland nallebjörnar. Nallebjörnen, teddy bear, är en pedofilsymbol. Detta är en varning, enligt Weidner, att man ska tänka på att ens barn är omgivna av predatorer.

Filmen A.I. som skulle varit Kubricks avslutning på karriären skulle ha haft en mycket mörkare handling än i Spielbergs version. För vem är egentligen intresserad av ett barn som är en robot och aldrig växer upp? Som aldrig skaffar egen familj eller utbildar sig? Eyes Wide Shut var avslöjande, men A.I. skulle ha slagit ner som en bomb om Kubrick fått leva och göra den riktiga versionen.

Det finns också en underhistoria kopplad till scientologikyrkan i Eyes Wide Shut. Vi vet från The Shining att Kubricks filmer ofta har dubbla budskap. Både Nicole Kidman och Tom Cruise är kända scientologer. William är lik Jack Parsons, Alice liknar Parsons fru Marjorie Cameron och officeren hon har en sexfantasi om liknar L. Ron Hubbard på 40- och 50-talen. Hubbard var grundaren av scientologikyrkan. Jack Parsons var en raketforskare som praktiserade thelema, Aleister Crowleys ockulta filosofi. Parsons och Hubbard blev vänner 1945. Hubbard var under andra världskriget marinofficer. Hubbard och Cameron hade sedan ockulta sexritualer tillsammans medan Parsons var amanuens. Hubbard lurade sedan Parsons på hans livs besparingar och deras vänskap tog slut.

Kubricks dotter Vivian blev scientolog och bröt kontakten med familjen, vilket bekymrade honom. Hon dök inte upp på hans begravning.

De sista tio åren av Kubricks liv tänkte han över och omvärderade saker. I filmen spelas den katolska mässan baklänges under ritualscenen. Det är ett slags upp och nedvänd variant av en katolsk mässa, där ”prästen” är omgiven av nakna kvinnor och i närheten av orgier. Kubrick kan härmed ha pekat på att det fanns något bra i kyrkan, samtidigt som att kyrkan var infiltrerad av personer med en antikristen agenda.

Huruvida Kubrick själv blivit kristen på äldre dagar kan man bara spekulera i. Hans stora filosofiska verk som avslöjar hans syn på livet och universum är 2001. Men den filmen är föremål för en annan artikel.

Vem mördade egentligen John F. Kennedy? Och var kung Gustaf V homosexuell? Och, den stora frågan: vem sköt Olof Palme, och varför? Det finns frågor om stora händelser som människor i decennier har försökt lista ut svaret på. Många av dem är i ett sammanhang där politik, makt och ideologi möts. Morden på Kennedy och Palme är föremål för världens två största polisutredningar. Teorierna är många om konspirationer som anses dölja onda handlingar.

Men det finns också teorier om konspirationer som har som mål att få oss att tro att saker har hänt – fast de aldrig utspelat sig i verkligheten.

I skuggan av kalla kriget utvecklades teknik och politik parallellt. Kapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen skedde på alla plan: inom sport, vetenskap och internationell påverkan på andra länder. Film var ett bra sätt att visa både sin egen befolkning och omvärlden hur duktig man var.

Stanley Kubricks 2001: A Space Odyssey var helt banbrytande och genialisk när den kom 1968. Mycket av tekniken som möjliggjorde inspelningen var av den tidens toppklass och filmen står sig väl även i dag 54 år senare.

Samtidigt som Kubrick spelade in 2001 pågick planeringen av Apollo 11, som kom att bli den första bemannade färden till månen. Månlandningen skedde ett år efter 2001 kom ut, alltså 1969. Man behöver inte vara särskilt konspiratoriskt lagd för att tro att människor har tagit starkt intryck av 2001 och fått en del av sin uppfattning om rymden och modern teknik från just den filmen. Det skedde med ett års framförhållning till månlandningen, som blev en enorm succé för USA i rymdkapplöpningen med Sovjetunionen.

Stanley Kubrick beskrivs ofta som en av världens bästa regissörer genom tiderna. Med några få undantag räknas hans filmer som klassiker. Men det blev bara tretton filmer på 46 år. Kubrick fick som få regissörer väldigt mycket tid på sig för sina filmer, med start från 2001. Jag har sett Jay Weidners dokumentär Kubrick’s Odyssey I: Kubrick and Apollo där en möjlig förklaring ges till den intressanta detaljen. Fem år tog det att förbereda och spela in filmen.

Kubricks film Dr Strangelove: Hur jag kom att älska bomben blev en succé när den kom 1963. I militärhögkvarteret i Pentagon var man mindre nöjd, eftersom filmen framställde amerikanska generaler som blodtörstiga och galna. Man hade före inspelningen nekat Kubrick att filma inuti och utanpå deras B-52:or, bombflygplanen. Man hade misstänkt att filmen skulle håna den amerikanska krigsmakten och efter premiären besannades farhågorna. Trots det var man mycket imponerad över Kubricks resultat i att själv återskapa B-52:orna från vad han sett i olika militärmagasin. Scenerna när planen flyger över Sovjetunionen var banbrytande inom filmskapandet vid den här tiden.

Någon gång 1963 eller 1964 fick därför Kubrick ett förslag som han inte kunde tacka nej till. Enligt Weidner slöt Kubrick här en pakt med djävulen och kom att gå i tjänst hos den elit som styr världen.

Kubrick accepterade förslaget från Pentagon, men han hade nog egentligen inte kunnat tacka nej heller. Det var an offer you can’t refuse. Hans karriär tog nu en ny bana. Förslaget innebar att han skulle spela in Apollo 11:s rymdresa och månlandning, eller som man säger nuförtiden: han skulle fejka den. I gengäld fick han två saker: dels en obegränsad budget för att göra 2001: A Space Odyssey, dels att för resten av livet få göra vilka filmer han ville utan översyn av någon.

Enligt Weidner var planen att åka till månen, men man ville inte visa sina tekniska framsteg för fienden Sovjetunionen. Därför beslutade sig NASA, eller Pentagon, för att låta Kubrick spela in en fejkad månlandning efter att man sett hans filmtekniska färdigheter i Dr Strangelove. Kubrick fick faktiskt spela in filmer på sina egna premisser därefter, med undantag av sin sista film Eyes Wide Shut 1999. Den redigerades av produktionsbolaget Warner Brothers efter hans oväntade död.

Inspelningen av 2001: A Space Odyssey startade precis som Apollo-projektet 1964 och löpte parallellt. Filmen hade premiär 1968 och månlandningen skedde den 20 juli 1969. En av NASA:s rymdexperter Frederick I. Ordway III som var rådgivare under Apolloprojektet var även rådgivare till Kubrick under inspelningen av 2001.

På 1960-talet var den modernaste tekniken så kallad front screen projection, med ljussättning bakom en stor skärm. Kubrick använde sig av tekniken både när han spelade in månlandningen och till scenerna med aporna i 2001. Han ville få scenerna att framstå som om de var inspelade ute med stora vyer i bakgrunden och inte i en studio. För mer information om det bildtekniska rekommenderas att titta på dokumentären i länken ovan.

I både filmmaterialet från Månlandningen och 2001 ser människorna ut att röra sig långsamt. Det var för att normal rörelse skulle se suspekt och konstlat ut, så Kubrick drog ner hastigheten på filmerna till ”slow motion”. Weidner tror att 2001 släpptes ett år före Apollo-filmen för att pränta in i folks medvetande att man rör sig i slow motion i rymden, ett slags programmering via bioduken. I äldre utgåvor av 2001 finns en mängd NASA-experter med i sluttexterna, något som senare redigerats bort.

Det finns också oklarheter kring Kubricks död. Eyes Wide Shut hade premiär den 16 juli 1999, exakt på dagen 30 år efter den första månlandningen. Att Kubrick inte berättat öppet om att han fejkade månlandningen kan inte betraktas som särskilt konstigt, eftersom han var rädd för sitt liv. Men han berättade faktiskt allt på ett annat sätt, i sin film från 1980: The Shining.

The Shining är enligt Weidner Kubricks mest missförstådda mästerverk. Filmen är baserad på romanen The Shining av Stephen King, men Kubrick anpassade filmmanuset till sin agenda. Han använde så att säga filmen som en avfyrningsramp för att få mer uppmärksamhet för sin egen berättelse.

Filmen har två huvudkaraktärer som båda representerar aspekter av Kubrick själv. Jack Torrence, spelad av Jack Nicholson, är den praktiskt lagde pragmatikern som vill bli en bra författare och är beredd att offra mycket för att bli det. Han har svart hår, är egensinnig och röker Marlboro-cigaretter, som också var Kubricks favoritmärke. Sonen Danny, spelad av Danny Lloyd, representerar Kubricks barnsliga, känslofyllda sida och är den verklige artisten. Danny är ungdomlig, psykisk och ser det ingen annan ser. Han har också en benägenhet att högt säga saker som borde hållas hemliga.

I den första scenen möter den pragmatiske Jack direktören för Overlook Hotell, Stuart Ullman, och förhandlar fram en deal: han får skriva så mycket han vill på sin bok, bara han också tar hand om hotellet. Av direktören får han veta att den tidigare vaktmästaren blev vansinnig och mördade sin fru och två döttrar. Jack, hans fru Wendy och sonen Danny flyttar in i Overlook Hotell precis före vintern.

Direktören för Overlook Hotel bär kläder i färgerna rött, vitt och blått precis som Jacks fru Wendy, som spelas av Shelley Duvall, och Danny, under den första timmen av filmen.

Hotellet symboliserar i filmen nationen USA och är byggt ovanpå urgamla indiangravar och heliga platser. Interiören i hotellet är fylld av indiankonst och symboler, och precis som nationen USA är det många kändisar och kungligheter som gillar att besöka hotellet. Precis som USA är hotellet nytt och skinande, skrytigt och snaskigt, men med en tråkig arkitektur. Kubrick vill säga tittaren att något konstigt pågår här, något står inte rätt till.

Det är genom symboler i filmen som Kubrick berättar för oss den verkliga, underliggande handlingen i filmen. Ja, den dolda handlingen, om man så vill. Direktören har en amerikansk örn bakom sig i sitt rum i hotellet – som om örnen är den verkliga maktfaktorn, som finns i bakgrunden. Örnen representerar USA, men var också symbolen på månlandaren under Apollo 11-programmet. Han har också en amerikansk flagga till vänster om sig på skrivbordet. Direktören symboliserar ansiktet utåt för den amerikanska regeringen som Jack gjort en deal med. Direktören bär tupé, vilket får honom att likna president John F. Kennedy. Jacks främsta uppgift är att motverka bilden av att hotellet, alltså USA, förfaller: det är hans främsta uppgift.

Sonen Danny får plötsligt syn på den förre vaktmästarens döda döttrar, stående mitt emot honom i rummet. De är tvillingar, vilket de inte är i Kings roman. Familjen möter också kocken på hotellet, Dick Halloran, och Danny upptäcker att även Dick har psykiska krafter. Dick varnar Danny för att gå in i rum 237.

Familjen har gjort sig hemmastadd i hotellet och allt verkar bra, förutom att Jack har sömnproblem och svårt med skrivandet. Jack står i stället och kastar en tennisboll mot en vägg i foajén. På väggen finns ett indianmotiv som påminner om raketer redo att skjutas upp. Jack slänger sedan i väg tennisbollen som försvinner i hotellets korridorer.

Jack tittar på miniatyrmodellen av en labyrint. Den verkliga labyrinten finns strax utanför hotellet. I miniatyren får han syn Danny och Wendy, som är helt ovetande om den verkliga orsaken till den deal han slutit med Overlook Hotel. När Danny och Wendy strax innan sprang ut mot labyrinten sade Wendy: ”Förloraren måste hålla Amerika rent.” Det syftar på vad direktören sa till Jack tidigare. Det får inte se ut som att Overlook Hotel är på väg att förfalla.

En snöstorm har nu dragit in över hotellet. Snöstormen och kylan symboliserar kalla kriget, som också var en drivande kraft för rymdprojektet och den fejkade månlandningen. Björnarna som syns i flera scener på hotellet symboliserar den ryska björnen, fienden i kalla kriget, som satte press på USA. Familjen är nu fast i kylan, precis som USA var i kalla kriget.

Vi ser Danny sitta i hallen och leka på en matta. Mattans mönster är hexagoner, men med en lång linje som går framåt, från hans håll sett. Mönstret har stora likheter med NASA:s avfyrningsramp 39 i Cape Canaveral i Florida. Bilarna han leker med ser ut att vara uppställda runt uppskjutningsområdet. Plötsligt kommer tennisbollen rullande, den som Jack kastade bort förut. Det är en uppmaning till Danny: ”Vill du vara med i leken?” Danny reser sig upp och då ser man att motivet på hans tröja är en Apollo 11-raket. När Danny reser sig symboliserar han den fejkade uppskjutningen av Apollo 11-raketen.

Danny går sedan framåt och ser att dörren till det förbjudna rummet 237 är öppen. I Kings roman var numret 217, men det ändrade Kubrick. 237 000 000 är avståndet mätt i engelska miles mellan jorden och månen. Rum 237 representerar den kuliss som Kubrick var tvungen att skapa för att visa en trovärdig bild av månlandningen. Han var här tvungen att lita på sin intuitiva artistiska sida, vilken representeras av Danny. Detta är en del av Jacks deal med direktören, att fejka månlandningen. Rum 237 är dock inte på riktigt och i filmen får vi veta att ingen får prata om rummet och att inget verkligt har hänt där.

Tittar man på nyckeln som sitter i låset står det ”Room Nº 237”. Om man bortser från det lilla o:et i Nº kan man få ut två ord av bokstäverna: Moon och Room. Moon Room, månrummet.

Nästa viktiga scen är den där Jack säger till Wendy att han haft en hemsk dröm, där han dödade Wendy och Danny. Danny kommer samtidigt in i rummet och har blivit skadad av någon eller något, hans tröja är trasig. Wendy tror här att Jack skadat Danny, vilket inte är helt fel då det är dealen Jack gjort med direktören som har skadat Danny. Dealen som Kubrick slöt skadade hans artistiska sida.

Jack beger sig till rum 237 på inrådan av Wendy. Väl där ser han en attraktiv ung kvinna som han börjar kyssas med. Plötsligt upptäcker han att kvinnan blivit en gammal pestsmittad hagga. Detta symboliserar dealen Jack slutit, som vid första anblicken såg mycket bra och lockande ut men som utvecklats till något mycket obehagligt. Jack tröstar sedan Wendy och försäkrar henne om att inget har hänt i rum 237 och att Danny nog måste ha skadat sig själv.

Lögnen för frun gör också att Jack nu kan se allt som faktiskt sker i Overlook Hotell. Han har blivit insläppt i The Gold Room, där den fina eliten håller hov, precis som Kubrick blev insläppt i eliten i verkligheten. Där alla viktiga personer och kändisar befinner sig.

Han kan nu se den pågående festen och alla uppklädda personer. Han råkar stöta ihop med en kypare som visar sig vara den förra vaktmästaren på hotellet, den som dödade sina tvillingdöttrar. Kyparen förnekar dock att han varit vaktmästare, men säger också att ”han alltid varit på hotellet” och att Jack ”är vaktmästaren”. Jack får klart för sig att han inte är accepterad i eliten på riktigt, utan fortsatt är en vaktmästare – en tjänare på den lägsta nivån. Kyparen varnar också Jack om att Danny har berättat för någon utomstående om ”den här situationen”. Alltså att Kubrick har berättat för en utomstående om att han spelar in en fejkad månlandning.

Jack börjar nu få skägg och ser mer ovårdad ut. Enligt Weidner är detta för att likna Kubricks egna fysiska förfall efter att inspelningen av 2001 påbörjats. När inspelningen startade 1964 såg han välvårdad och prydlig ut, men fyra år senare hade han skägg, långt hår och hade gått upp i vikt.

Wendy vill läsa boken som Jack har arbetat så frenetiskt på. Han meddelar henne i arga ordalag att han inte vill bli störd och att hon förstör hans koncentration. När Wendy lämnat rummet sitter en ny sida i skrivmaskinen som inte fanns där innan. Det är USA, hotellet, som styr Jacks skrivande och ser till att mata in nytt papper.

Wendy är dock väldigt nyfiken och tar sig in i rummet när Jack inte är där. Det är inte meningen att hon ska veta någonting om vad han skriver, men när hon tittar ner får hon se det med egna ögon. Det enda han skrivit, om och om igen, är meningen: ”All work and no play makes Jack a dull boy.” Ungefär: ”Bara arbete och inget kul gör Jack till en tråkig pojk.” Detta finns inte med i Kings roman. Weidner menar att ”All” ska utläsas A11, alltså: ”Apollo 11 work and no play makes Jack a dull boy.” Kubrick har använt sig av bokstaven A i andra sammanhang som i omslaget till filmen A Clockwork Orange. Overlook Hotel har också flera A:n i sin byggnadsform, och Apollo-projektet hade ett stort A i sin logga. Wendy, som symboliserar Kubricks fru Christiane, fick reda på att han inte alls arbetade på en science fiction-film, utan på sitt hemliga projekt åt NASA.

Wendy försöker nu tvinga Jack att avsluta projektet. Jack svarar med att säga att hon inte har någon aning om vad som kommer att hända med honom om han inte lever upp till sin del av dealen. Jack blir här märkbart upprörd och senare våldsam.

Samtidigt kontaktar Danny via sina psykiska krafter Dick Halloran som sitter på ett flygplan på väg till Florida. Florida är delstaten där uppskjutningsplatsen för Apollo 11-raketen finns. Dick återvänder sedan till Overlook Hotel i sin gula Volkswagen. I Kings roman kör han en röd Volkswagen. Dick åker i snöovädret och kör förbi en röd Volkswagen som blivit förstörd i en krock med en lastbil. Detta är ett meddelande från Kubrick till King: jag förstörde din roman och ersatte handlingen i den med min egen historia.

När Dick anländer till hotellet blir han mördad av Jack. Detta är inte heller med i Kings roman. Dick får här symbolisera en person som i verkligheten fått vetskap om den fejkade månlandningen och som Kubrick var tvungen att mörda. Weidner pekar här återigen på samtalet som Dick hade med Danny i början av filmen: varningen för att gå in i rum 237. Kanske hade en person i verkligheten varnat Kubrick för att ta sig an månlandningen?

Att Kubrick använde sig av Stephen Kings roman som förlaga för filmen var ett sätt att förklä sin egen historia, för att skydda sitt eget liv. Kubrick ville berätta sanningen, men valde att göra det genom att göra en modifierad filmatisering av Kings novell för att berätta att han fejkat månlandningen. The Shining handlar också om hur den fejkade månlandningen nästan förstörde hans äktenskap och att han själv med nöd och näppe undkom med livet i behåll.

Tvillingdöttrarna som mördades av den förre vaktmästaren på hotellet symboliserar NASA:s projekt Gemeni, som betyder tvillingar. Det är anledningen till att han ändrade de från systrar, i Kings roman, till tvillingar i filmen. I en scen i filmen vaknar Jack upp i hotellets matlager, bland lådor och förpackningar. En låda har numret 39 000, 39 är numret på plattformen varifrån Apollo 11-raketen sköts upp. En annan kartong är märkt med namnet Golden Ray, gyllene strålar, vilket kommer från solguden Apollo. Vi ser också burkar med drycken Tang, samma som astronauterna hade med sig i farkosten.

I filmens sista scen ser vi en bild på Jack från ett nationaldagsfirande 1921. I högerhanden håller han en lapp med ett hemligt budskap. En annan man lägger sin hand på Jacks arm, för att hindra honom att visa upp lappen. Detta lämnas okommenterat av Weidner, men filmvetaren Jay Dyer pekar på att Jack här håller armarna som Baphomet, satansfiguren.

Det finns mig veterligen ingen uppgift om att Stephen King har uttalat sig om att filmen ska handla om månlandningen. Men King ogillade Kubricks film starkt, och 1997 kom en tv-serie vars manus var mer troget Kings roman.

Styrkan i Weidners teori är inte främst teknisk bevisning, utan hur Kubricks liv och hans filmer bildar ett mönster. Med undantag av hans mycket tidiga verk symboliserar varje film någonting och innehåller ett budskap som Kubrick ville förmedla om hur världen faktiskt fungerar. Filmerna blir som pusselbitar i en helhet, även om man kan spekulera i om den sista biten i form av Eyes Wide Shut verkligen blev som Kubrick hade avsett. Men det är ämnat åt en annan text.

Lördag:

Landade vi någonsin på månen – eller var allt en Stanley Kubrick-film?

"Någon gång mellan 1963 och 1964 fick därför Kubrick ett förslag som han inte kunde tacka nej till. Enligt Weidner slöt Kubrick här en pakt med djävulen och kom att gå i tjänst hos den ockulta elit som styr världen."

"Kubrick accepterade förslaget från Pentagon, men han hade nog egentligen inte kunnat tacka nej heller. An offer you can’t refuse. Hans karriär tog nu en ny bana. Förslaget innebar att han skulle spela in Apollo 11:s rymdresa och månlandning, eller som man säger nuförtiden: han skulle fejka den. I gentjänst fick han två saker. Dels en obegränsad budget för att göra 2001: A Space Odyssey. Och att för resten av livet få göra vilka filmer han ville utan översyn av någon."

Söndag:

Tema: WAGNER. Valkyrior och vänstern.

"Operan skulle kunna vara platsen att gå till för att för några timmar fly från den bisarra verkligheten och låta sig förföras av något tidlöst verk. Man vill ha en vacker och mäktig kulturell upplevelse och svepas med i magin. Men alltför ofta nu för tiden blir operakonsten till en megafon för samtidens politiskt korrekta dogmer. Så är fallet när Göteborgsoperan låter klimatångesten prägla Richard Wagners Nibelungens ring. I stället för en mäktig och vacker kulturupplevelse får vi en cirkusaktig fars med havererad estetik."