När SVT Nyheter begär ut fakturor som ställts till Örebro kommun hittar man ospecificerade räkningar med klumpsummor, och det saknas kvitton i kommunens ekonomisystem som visar vad företaget egentligen köpt. ”Det är inte bra, naturligtvis, för det är inte så det ska vara”, säger Johanna Larsson, kommunens ekonomidirektör.

Trainstations grundare, Johan Cedermark, tror inte att han gjort privata inköp som kommunen betalat för när SVT Nyheter frågar honom. Men det finns bevis för att Cedermark köpt spel till en släkting för Örebro kommuns pengar, samt en Apple-klocka för 4 800 kronor. ”Det är en miss.”

Företaget ska för övrigt utöka verksamheten till Haninge, med Trainstation i Jordbro, och söker nu efter personal för att väcka ett inre driv runt besökarnas egna informella lärande.

Enligt Riksrevisionen är sänkt energiskatt för serverhallar en dålig satsning. Det finns inga villkor för energieffektivisering för att ta del av stöden. Regeringen har också felbedömt de näringspolitiska och energipolitiska målen, då effekterna av de statliga insatserna inte är effektiva. Krav på energieffektivisering saknas och incitament för klimatsmarta insatser minskas. Som att ta hand om spillvärme, göra reservkapacitet tillgänglig eller ingå avtal med dellevarantörer om att avlasta toppar.

1,3 miljarder kronor har bolagen sparat i skatt, 60 procent har gått till de tre största företagen. Vilka det är namnges inte, men Facebook, Amazon och Microsoft har stora datahallar i landet. Endast 80 av tilltänkta 235 bolag tog del av skatterabatten. Utredaren Dimitrios Ioannidis menar att Regeringen inte hade klart för sig vilka datacenter som behövdes, efter som analysen av marknaden inte var tillräckligt djup.

Dessa bolag betalar 0,6 öre per kilowattimme, jämfört med hushållens 36 öre. I år har man hittills sparat 420 miljoner på skattesubventionen. Datahallarna förväntas förbruka tre terawattimmar i år, vilket motsvarar hela Uppsala läns förbrukning.

Det kan också påverka orten serverhallen finns i, till exempelvis i Katrineholmstrakten där Amazon Web Services finns. Enligt Tommy Olofsson, ordförande på Villaägarnas riksförbund, påverkar serverhallen förbrukningen för övriga i kommunen. Han ger heller inte mycket för argumentet om nya arbetstillfällen, just nu har Amazon 79 anställda.

Jättarna tar mycket plats

Det är sedan tidigare känt att det finns problem för företag som vill etablera sig på svenska orter, då elnätet inte räcker till. Amazon gick först i kön, andra företag fick stå i kö eller rikta blickarna mot andra länder. Detta skapar också andra negativa effekter, som att arbetstillfällen går om intet när företag inte etablerar sig.

Enligt en studie av Boston Consulting Group från 2016 var det möjligt att skapa 30 000 arbetstillfällen i Sverige till 2025. Och 50 miljarder kronor i positiv ekonomisk påverkan. Men tittar man närmare är det långt ifrån så många som arbetar med datahallar i Sverige. 2020 hade Microsofts hallar 130 anställda i Sverige. Amazon hade 75 anställda och Facebooks hallar 76 anställda.

Oftast är den mer högkvalificerade personalen bosatt i USA och Indien, det är billiga råvaror och mar man främst vill åt i Sverige. Hur man ska nå till 30 000 jobb på tre år är mycket svårt att föreställa sig.

Det finns dessutom problem med elnätets utbyggnad, som kommer lösas först 2030. Men det räknar inte in eventuella nya, stora energikrävande projekt med nya serverhallar och liknande. Exempelvis satsar SSAB på projektet Hybrit för fossilfri ståltillverkning, vid sjösättning 2025 skulle man ta tio procent av Sveriges energiproduktion i anspråk.

Vad vi ser i dag är att regeringen inte ens sett till att serverhallarna maximerar sin energiförbrukning, trots stora konkurrensfördelar. Dessutom har man under dessa två mandatperioder stängt ned delar av svensk kärnkraft, något Miljöpartiet har haft inflytande över. Den stora omställningen till fossilfria energikällor kräver i sig väldigt mycket energi – något Sverige fått allt större problem med.

Microsoft har för närvarande ansökningar om tre nya serverhallar inne hos myndigheterna. Man vill att elen till dessa ska komma från klimatneutrala källor som vatten och vind.

Den gröna omställningen är alltså tänkt att ske parallellt med att amerikanska teknikjättar sätter käppar i hjulet för övrigt näringsliv, samtidigt som de utlovade jobben inte syns till.

I september 2017 avslöjade TV4 att moderatledaren Ulf Kristersson åkt taxi för 113 000 kronor. Groteskt mycket pengar, tyckte Aftonbladets Karin Pettersson, och skrev en ledare där hon anklagade honom för att förslösa skattebetalarnas pengar.

Annika Strandhäll tweetade omgående gillande ut ledaren.

Men jämfört med Annika Strandhälls taxikostnader är Kristerssons ganska blygsamma. Förvisso gällde Kristerssons taxiresor för två år, de uppgifter Morgonposten inhämtat från riksdagens kansli för perioden oktober 2018 till augusti 2022. Ändå är det uppenbart att Strandhäll åker mycket mera taxi än den person hon kritiserar för att slösa bort skattemedel. De uppgifter vi inhämtat gäller hela riksdagen.

Extra märkligt blir Strandhälls taxiåkande eftersom hon är klimat- och miljöminister. När bilägare som behöver sitt fordon för att klara arbete och vardag upplevt att deras ekonomi inte klarar de stigande priserna på bensin och diesel har Strandhäll varit stenhård. När riksdagens majoritet i våras genomdrev en sänkning av bränslepriser och reduktionsplikt blev miljöministern rasande. I en intervju förklarade hon att det var ”hål i huvudet” att på det sättet underlätta för pressade bilägare. Hon förklarade att beslutet var ”orealistiskt”, ”okunnigt”, och ”populistiskt”.

Budskapet var entydigt, människor måste göra ekonomiska uppoffringar för att rädda klimat och miljö.

Men Strandhäll behöver inte bli deprimerad när hon tankar – eftersom hon inte kör bil, men hon låter gärna andra köra henne – och det är skattebetalarna som står för kostnaden.

Morgonposten har granskat regeringens och riksdagens kostnader för taxiresor.

En annan hård motståndare till lägre priser på bensin och diesel är civilminister Ida Karkiainen som förklarat att:

"Sänkt skatt på fossila bränslen är som att kissa i byxan.”

Hon själv kan hålla sig torr genom att ta taxi. Hon återfinns på fjärde plats i tio-i-topp-listan med 195 886 kronor när det gäller resande med taxi.

De tio som åker mest taxi

På Morgonpostens tio-i-topp-lista återfinns fyra socialdemokrater (varav två ministrar), fyra sverigedemokrater, en moderat och en kristdemokrat.

1. Strandhäll, Annika (S) 423 089 kronor

2. Söder, Björn (SD) 248 428 kronor

3. Skånberg von Beetzen, Tuve (KD) 210 700 kronor

4. Karkiainen, Ida (S), 195 886 kronor

5. Sjöstedt, Oscar (SD), 169 682 kronor

6. Ramhorn, Per (SD), 165 053 kronor

7. Sköld, Linus (S), 164 537 kronor

8. Fundahn, Marianne (S), 161 174 kronor

9. Cederfelt, Margareta (M), 141 575 kronor

10. Ståhl Herrstedt, Carina (SD), 131 859 kronor

Socialdemokraterna blir förstås extra intressanta eftersom deras parti driver på för att Sverige ska bli fossilfritt till 2030. En av metoderna är att ersätta bensin- och dieseldrivna personbilar med eldrivna, samt satsa på kollektivtrafik; mer bussar, och tåg.

Socialdemokraten Linus Sköld som finns på sjundeplatsen på tio-i-topplistan har också profilerat sig som klimatkämpe och motståndare till sänkta bränslepriser. 2019 skrev han apropå protester mot hur glesbygdsbor drabbas av höga bränslepriser:

”Att leva ett fullständigt liv i glesbygden handlar om så mycket mer än bränslepriser. Det handlar om infrastruktur som vägar, järnvägar och bredband. Det handlar om sjukvård, skolor och äldreomsorg. Det handlar om bostäder och arbetstillfällen.”

Men frågan om hur man enklast ska ta sig till arbete, bostad, och sjukvård besvaras inte. Men Sköld kanske antar att alla kan ta en taxi på någon annans bekostnad.

Men det mest märkliga med Strandhälls omfattande användande av taxi är kanske att någon taxichaufför vill köra henne.

När energi- och digitaliseringsministern Khashayar Farmanbar var i Vimmerby 23 augusti ville han besöka Bageri Guldkringlan, men bageriet var inte intresserade:

– Det är bättre de gör insatser så att företagen överlever, förklarade vd:n Joakim Hesselgård.

Elkostnaden för bageriet har ökat från 25 000 till 100 000 kronor i månaden.

– Då tycker vi att det är bättre att göra något åt det, än att stå och predika hos oss, deklarerade Hesselgård.

Det är det som gör det underligt att någon taxichaufför vill ha Strandhäll i baksätet.

Det är ju inte bara elpriserna som stiger – samma sak gäller bränslepriserna.

Kris för taxibranschen

Enligt Svenska taxiförbundet har åkarnas bränslekostnader ökat med över 70 procent.

Många företagare i branschen är personligt skuldsatta efter pandemin. Nu har bränslepriserna dramatiskt och det här rycker undan mattan för många fullständigt, förklarade Svenska taxiförbundet i våras i ett uttalande.

Men Strandhälls flitiga taxiåkande är kanske självklar för en person som anser att man inte behöver leva som man lär. Hon ser upp till personer som säger en sak och gör en annan.

I juni var Strandhäll värd för den globala miljökonferensen Stockholm 50+. Hon uttryckte under våren sin stora glädje över att John Kerry, president Bidens speciella sändebud för klimatfrågor, skulle medverka på konferensen och tala.

John Kerry har en egen privatjet. Sedan han blev Bidens klimatsändebud i januari 2021 har flygplanet avverkat 48 flygningar och släppt ut 325 ton koldioxid. Det motsvarar 325 flygresor tur och retur mellan Stockholm och Rom. Det motsvarar också att använda en hårfön i 6,5 miljoner timmar (en inte orimlig jämförelse med tanke på John Kerrys frisyr).

I oktober 2020 kritiserade Strandhäll Ebba Busch på Facebook för att Busch låtit Säpo skjutsa hem en berusad väninna efter en uppenbarligen blöt fest. Strandhäll förklarade att det var ”oseriöst” och ”helt häpnadsväckande” att Busch använde Säpo som taxi.

Men det är Facebookinläggets inledning som är mest intressant. Där skriver Strandhäll:

”Som ledande politiker har vi ett ansvar att försöka föregå med gott exempel. Inte minst i ett läge då vi kräver stora uppoffringar av resten av befolkningen.”

Vi får väl anta att det är ett tecken på uppoffring att Strandhäll åkt taxi för nästan en halv miljon kronor – hon kanske valde bort limousinservice.

Under veckan som kommer – från måndag till fredag – djupdyker vi i frågan om de taxiresor du betalar åt politikerna. Du får bland annat svar på följande  frågor (och många andra):

• Hur förklarar Strandhäll och andra sina resor?
• Hur är det med riksdagsmännen från ditt län? Vi publicerar hela listan.
• Vilka resor har varit dyrast? Och vem har suttit i baksätet?
• Vart åker Strandhäll oftast – och varför? Och hur är det med de andra på tio-i-topp-listan?
• Finns det resor som strider mot riksdagens regler?