Amerikanska och svenska myndigheter utreder en svensk medarbetare i ett amerikanskt företag för mutbrott. Han ska ha lovat hundratals miljoner kronor i gentjänst för att president Recep Tayyip Erdogans son, Bilal Erdogan, skulle hjälpa till att ge företaget en marknadsledande position i Turkiet. För hundratals miljoner kronor i lobbyavgifter skulle man får sälja alkolås exklusivt under tio års tid.

Reuters har tagit del av dokument, med kommunikation och affärshandlingar, och talat med en källa. Inga mutor blev i praktiken utbetalda, enligt en anmälan som skickats in till myndigheterna.

Det svenska företaget Digntia Systems AB drog sig hastigt ur projektet förra året. Enligt det amerikanska moderbolaget hade man fått reda på vad man såg som potentiellt dåligt uppförande i Turkiet, och flera personer involverade blev uppsagda.

Enligt anmälan var företagets plan att förmå Erdogans regering att driva igenom regleringar som skulle ge en skjuts åt Dignitas produkt. Det handlar om alkolås för fordon, som låser ute föraren om han är berusad.

För att få exklusivitet för produkten under 10 år skulle Dignita i sin tur betala hundratals miljoner kronor i lobbyingavgifter, via ett skalbolag, till två institutioner som Bilal Erdogan är styrelseledamot i. Även om affären avbröts i september 2022 ger den en insyn i hur Bilal Erdogan är en nyckelperson för att få tillgång till pappa, president Erdogan. Erdogan blev nyligen omvald till en ny femårsperiod som president i Turkiet.

Vd på Dignita är Anders Eriksson. Han kan dock inte kommentera ärendet, då han ska lämna företaget och är bunden av tystnadsplikt.

Bilal Erdogan säger via sina advokater att uppgifterna om avtalet är felaktiga. Det är ett ”nät av lögner”, enligt advokaterna. President Erdogans kommunikationsavdelning av avböjt att kommentera frågan till Reuters.

När USA:s justitiedepartement fick uppgifter om fallet tillsattes en specialagent och en huvudutredare, tillsammans med åklagare i Sverige. De utförde sedan preliminära granskningar för att se om det brutits mot amerikanska och svenska mutbrottslagar. Det är inte nödvändigtvis så att det sedan leder till ett åtal.

I båda länderna är det brottsligt under vissa omständigheter att betala provision på det sättet. I USA kan det leda till åtal även om inga pengar bytt hand, i enlighet med lagar om korruption i utlandet. Dock måste man kunna bevisa att det funnits ett avtal och att det skett någon form av handling, som att man öppnat ett bankkonto.

Varken justitiedepartementet i USA eller svenska åklagarkammaren har velat kommentera ärendet till Reuters. Att USA kan utreda svenska Dignitas affärer beror på att ägarna 1A Smart Start LLC är baserade i delstaten Texas och tillhör Apollo Global Management, en av världens största kapitalförvaltare.

Bilal Erdogan har varit misstänkt för oegentligheter förut. Italien startade en utredning då man menade att han fört in kontakter i landet olovligen. Men den utredningen lades ned i brist på bevis.

Även Ryssland har fört upp anklagelser, om att han skulle tjänat pengar på oljeimport från IS-terroristerna i Turkiets grannland Syrien. Något Bilal Erdogan förnekade å det bestämdaste.

Överläkaren Adel Shalabi misstänks för mutbrott, tog emot 4,1 miljoner kronor till både privat- och företagskonton från företag Akademiska sjukhuset i Uppsala gjorde affärer med.

Adel Shalabi är överläkare och verksamhetschef på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Under lördagen 27 maj greps han på Arlanda flygplats och är nu häktad misstänkt för fyra fall av mutbrott, varav två grova, skriver Aftonbladet. När han greps var han på väg till Norge. Enligt polisen var det inte ett flyktförsök.

Misstankarna härrör från när sjukhuset 2019 köpte in en röntgenapparat för 6,5 miljoner kronor, som används vid neurologiska ingrepp. Säljaren Canon Medical Systems betalade i samma veva ut 200 000 kronor till Shalabi, vilket sedan ledde till en mutbrottsutredning hos Riksenheten mot korruption.

Detta uppmärksammades i en granskning av SVT Uppdrag granskning, som visade att Shalabi flyttat e-post från sitt arbetskonto till sitt privata. I konversationen han hade med Canon Medical Systems vd Ann-Charlotte Nylander skickade han sitt privata bankkontonummer.

Pengarna fick han dock genom ett konsultavtal, där han fick 200 000 kronor som en förskottsbetalning till sitt företagskonto. Enligt avtalet skulle Shalabi hålla föreläsningar hos Canon Medical Systems, dessa genomfördes dock aldrig då pandemin kom emellan.

Dessutom innehöll inköpet av röntgenapparat flera bjudmiddagar i samband med mässor utanför Sverige. Andra från Akademiska sjukhuset deltog på dessa, utöver Shalabi.

Fyra företag är inblandade i muthärvan, förutom Canon Medical Systems också Siemens. Totalt ska Shalabi ha tagit emot 4,1 miljoner kronor via sitt privata konto och företagskonto.

En företagare Aftonbladet pratat med känner sig lurad av Shalabi. I slutet av affären mellan dem ändrades avtalet, fem procent av summan skulle sättas in på Shalabis företagskonto, för att sedan användas för utbildning av personal. Ett gott ändamål, trodde företagaren, som kände sig pressad att få till stånd det han ansåg vara ett prestigeuppdrag.

Shalabi nekar till alla anklagelser. Han ska ha betalat tillbaka de 200 000 kronorna till Canon Medical Systems. Hans advokat Hampus Wikerstål säger att Shalabi välkomnar utredningen mot honom.

Ericsson får böter 2,2 miljarder kronor efter att ha brutit mot ett avtal med det amerikanska justitiedepartementet, DOJ. Det handlar om omfattande korruption i Irak, som man själva skrev om i en internrapport 2019. 2022 publicerade Uppdrag granskning ett reportage om affären, vilket gjorde att den blev offentligt känd.

Böterna kommer sig av att man hemlighållit informationen från DOJ. Man hade utretts för korroptionsbrott i flera länder och man erkände sig skyldiga på flera punkter. Man hade redan i bokslutet i januari avsatt 2,3 miljarder för de väntade böterna, skriver HBL. Affären i Irak utreds dock fortfarande.

Bakgrunden till härvan

Vi rapporterade om skandalen när den briserade i februari i fjol. I internrapporten står det att man bedrivit utredningar om mutbrott i tio olika länder. 2019 uppgav man att det bara var sex olika länder med oegentligheter i, bland annat Kina och Saudiarabien. Andra länder som nämns i rapporten är USA, Brasilien, Marocko, Angola.

Man har förmodligen hjälpt azerbajdzjanska staten att avlyssna människor. 2015 kom Libanons telekommunikationsminister till Stockholm med sin familj, där bjöds de på middag och limousinfärd, bland annat, till en kostnad av 400 000 kronor.

Fallet med USA löstes 2019 då Ericsson gick med på att betala tio miljarder kronor i böter till amerikanska justitiedepartementet, DOJ. DOJ utredde företaget för korruption enligt en lag från 1977 som behandlar korruption med utländsk inblandning.

Dotterbolaget Ericsson Egypt Limited erkände sig skyldiga till korruptionsbrott. Man ska ha arbetat i länder och använt tredjepartsaktörer och konsulter för att muta statsanställda.

Genom mutfonder, mutor, gåvor och annan politisk korruption har man enligt åklagare Geoffrey Berman gjort sina affärer.

Korruptionen ska ha pågått så länge som mellan år 2000 och 2016, anställda på Ericsson ska ha sett mellan fingrarna. Utredningen involverade också US Securities and Exchange Commission, SEC, som granskat transaktioner från 1990-talet och framåt. Man slog fast att denna korrupta verksamhet pågått i 17 år och i minst fem länder.

IS-terroristerna i Irak

Uppdrag granskning visade att Ericsson ska ha pressat anställda att söka upp IS-terroristerna i Irak för att förhandla. En person blev då kidnappad och en lösensumma på 20 miljoner kronor sattes för att släppa honom. Granskningen har skett i samarbete med journalistförbundet ICIJ.

För att få den kidnappade personen fri ordnades en överenskommelse där Ericsson skulle få fortsätta verka i regionen. Detta gjordes via mellanhanden Asiacell. Pengar har således gått från Ericsson till IS-terroristerna. Man har köpt transportvägar som kontrolleras av IS men kan ändå inte säga exakt vem som är mottagaren av pengarna.

Uppdrag granskning har sökt Ericssons vd Börje Ekholm sedan hösten 2021 med frågor från en hemlig internrapport, som beskriver företagets affärer med IS-terroristerna. Ericsson valde i stället att skicka ut ett pressmeddelande, varpå aktien föll med 14 procent.

Stora uppsägningar väntar

Förutom dryga böter från USA kommer man också göra sig av med 8 500 anställda globalt. 1 400 får gå från företaget i Sverige.

”Sättet på vilket personalminskningar kommer att hanteras varierar beroende på lokal praxis i landet”, skrev Börje Ekholm, Ericssons vd sedan 2017, i meddelandet till personalen. ”I flera länder har personalminskningarna redan kommunicerats denna vecka.”

Efterfrågan på Ericssons produkter och tjänster avtar på vissa marknader, och företaget har som mål att minska kostnaderna med nio miljarder kronor innan årets slut. 1 400 tjänster ska bort från Ericsson i Sverige, brett över alla enheter, efter avslutade förhandlingar med fackliga företrädare. Tanken är att nedskärningen ska genomföras med frivilliga avgångar, samt avslutade kontrakt med en mängd konsulter.

Enligt det senaste bokslutet har Ericsson 14 500 anställda i Sverige, och 105 000 anställda globalt.

Men skam den som ger sig, tänkte kanske kvinnan när hon plockade fram en bunt med 500-lappar, och försökte ge dem till inspektören. Han vägrade ta emot dem, bad henne sluta och hoppade sedan ur bilen. Då följde kvinnan efter honom med sedelbunten, enligt hans vittnesmål till polisen.

Kvinnan förnekar brott. När polisen förhörde henne uppgav hon att hon trots allt har ett körkort från ett annat land, även om det inte är giltigt i Sverige. Sedan hon kom till Sverige har hon övningskört i tre år, både privat och i körskola.

Hon menar att hon bara ville visa inspektören hur mycket hon övningskört, och att hon därför tog fram papper ur väskan. När hon tog ut dem föll några sedlar ner på marken, enligt kvinnan. Hon menar att hon inte hade för avsikt att muta inspektören.

Men det rullade aldrig in några pengar på Shalabis konto, enligt SVT:s Uppdrag granskning, men till slut löste det sig. Shalabi fick istället en förskottsbetalning på 200 000 kronor utbetalt från Canon till hans företagskonto, för ett ”konsultuppdrag”.

Trots enträgna försök under flera månaders tid vägrade Shalabi och Nylander svara på några som helst frågor. Först strax innan reportaget var klart mejlade de, och sa samstämmigt att ersättningen handlade om föreläsningar som Shalabi skulle hålla på uppdrag av Canon. Ingen vill visa upp avtalet.

Region Uppsala har nu gått vidare och gjort en polisanmälan. ”Ni har gjort det troligt att det finns ett mutbrott i den här affären”, säger Anne Nilsson, chefsjurist på Region Uppsala, till SVT Nyheter.

Chefsåklagare Nicklas Englund vid Särskilda åklagarkammaren åtalar advokaten Björn Hurtig, hans biträdande jurist och två poliser. Brotten ska ha begåtts i samband med en mordutredning. Grovt tjänstefel och mutbrott finns bland åtalspunkterna.

I november 2020 sköts en man till döds nära Högskolan i Borås. Polisutredningen pågår fortfarande. Det nya åtalet från Särskilda åklagarkammaren kretsar kring ett polisförhör som hölls drygt ett år senare, runt den 1 december 2021, under märkliga omständigheter.

En man, som vi kan kalla Ali, avskrevs som misstänkt redan efter ett par veckor, enligt Andreas Ekengren, åklagare i mordärendet. Ett drygt år senare kallades Ali till det märkliga polisförhöret, som hölls på advokaten Björn Hurtigs kontor. Advokatfirman Hurtig representerade då en man som var misstänkt för mordet vid Högskolan.

En manlig och en kvinnlig polis står åtalade. Den manliga polisen har en lång historia med advokaten Björn Hurtig. 2013 hoppade han av polisjobbet och började arbeta som utredare för Hurtig. Han uppmärksammades i media som polisen som bytte sida. Sedan kom han tillbaka till Boråspolisen, samtidigt som han hade tillgång till ett arbetsrum på advokatbyrån. I detta arbetsrum hölls förhöret med Ali.

I stämningsansökan kan man läsa att ingen hade gett direktiv till den manliga polisen att hålla förhöret med Ali eller att de alls skulle träffas, allra minst hos en av de misstänktas försvarare.

Ali ifrågasatte varför han skulle förhöras på ett advokatkontor som representerade en misstänkt och den manliga polisen ska då ha ljugit och sagt att han arbetade med polisens underrättelseverksamhet och att det var därför som att han ville prata med Ali.

Den kvinnliga polisen ska ha förmått sin manliga kollega att hålla förhöret. Han åtalas för grovt tjänstefel och hon för anstiftan av det. Båda greps och förhördes mellan den 15 och 17 februari i år. De stängdes sedan av.

Hur uppdagades detta?

– Det kom fram i samband med förhör som hölls med personer i mordutredningen, berättar chefsåklagare Nicklas Englund.

I sin stämningsansökan menar han att det allmänna har lidit allvarligt förfång eftersom åklagarens beslutsunderlag och möjligheter utreda mordet begränsades. Utredningen blev också mindre robust inför åklagarens beslut i åtalsfrågan.

Englund menar att Ali lidit av att polisen medvetet ljugit vid förhöret, och av att han på nytt tvingades prata om vad han iakttog när en nära vän plötsligt sköts ihjäl på öppen gata. Nu är Ali målsägande i det nya målet.

Englund menar att brottet är grovt eftersom den manliga polisen allvarligt missbrukat sin ställning som polis och inte följt ett tidigare beslut från sin arbetsgivare om att han inte ens som tjänstledig fick ha som bisyssla att arbeta för advokaten Hurtig. Förhöret gav försvaret möjlighet att förskjuta fokus i målet vid ett eventuellt åtal, menar Nicklas Englund.

Fler åtalspunkter

Den biträdande juristen på Hurtigs advokatbyrå åtalas för medhjälp till grovt tjänstefel för att hon hjälpt till att anordna förhöret. Hon delar efternamn med Ali.

Juristen och den förhörde delar samma efternamn, men du skriver inget om eventuellt släktskap. Finns det ett sådant och hur ser det i så fall ut?

– Målsägande (Ali) och biträdande juristen är avlägsna släktningar. Som jag minns det inte riktigt lika nära som kusiner, svarar Nicklas Englund.

Björn Hurtig tar avstånd från förhöret och säger i en kommentar i dag till Expressen att han inte känt till det.

De båda poliserna fick under utredningen en mobiltelefon av den mördades far. De sökte igenom telefonen med hjälp av en IT-forensiker och lämnade sedan tillbaka den till fadern utan att registrera beslaget och utan att underrätta åklagaren. För denna hantering åtalas de för grovt tjänstefel.

Den manliga polisen åtalas för tagande av muta för att han disponerat ett arbetsrum på Hurtigs advokatkontor, för att han mottagit swishbetalningar på cirka 2 500 kronor och för att han och Hurtig planerat föreläsningar tillsammans. Björn Hurtig åtalas för givande av muta av samma anledningar.

Är mutbrott av det här slaget vanliga?

– Nej, de är ovanliga. Det är ovanligt att advokater åtalas och det är ännu ovanligare att advokater fälls för mutbrott, förklarar Nicklas Englund.

Och när det gäller poliser och mutbrott?

– Det är inte lika ovanligt, säger han och ger som exempel ett rättsfall som handlade om en smörgåstårta.

Vad brukar storleken på ersättningarna ligga på i sådana här mutbrott?

– Menar du belopp och så?

Ja, eller värde. Smörgåstårtor är kanske inget man riskerar karriären för?

– Föremålen för mutbrotten behöver inte vara pengar eller ett ekonomiskt värde, utan det kan vara andra saker också. Förmån är ett begrepp som lever sitt eget liv. Det kan vara ett löfte om något den andre gillar att göra, eller så.

Kan det ha med andra lojaliteter att göra?

– Om man kommer fram till att det är en förmån och sedan ska bedöma om den har varit otillbörlig, så är lojaliteter jätteviktiga i den bedömningen. Där spelar det roll. Tacksamhetsskuld kan spela roll, om det blir en tacksamhetsskuld eller inte efter att man fått en förmån. Det finns en massa olika delar i det där. Men absolut, lojaliteter spelar roll.

En marknadsföringsvideo från Björn Hurtigs advokatbyrås hemsida. Lite oklart vad budskapet är – men det verkar fungera för att dra till sig en del klienter. 

Frågan är väl också om han kan kommer att uppträda likadant i rätten.