Mark Zuckerbergs Meta ska också ha kontaktat talangbyråer och kändisar för att känna av deras intresse för att prova en tidig version av appen, som kommer att integreras med Instagram. Det säger en reporter på The Verge i ett nyhetsbrev.

Enligt The Verge kan användare logga in med sitt Instagram-användarnamn och lösenord, och följare samt information från Instagram-kontot följer då med. Man ska kunna göra textinlägg upp till 500 tecken långa, med bifogade länkar, foton och videor. Den nya appen har än så länge inte något officiellt namn.

”Den decentraliserade appen är byggd på Instagram, men kommer att vara kompatibel med vissa andra appar, som Mastodon", enligt Lia Haberman, som undervisar i sociala media och influencer marketing vid University of California. Mastodon är en mjukvara med fri och öppen källkod som används för driva mikrobloggar, och har funktioner som liknar Twitters.

En ny lag antogs i december 2021 för att stänga kryphålet för en fraktkostnad på låga tio öre för böcker köpta från till exempel Amazon, Fnac och Leclerc. Lagen kunde inte träda i kraft förrän regeringen hade beslutat om storleken på den nya avgiften, men nu är det gjort.

”Detta kommer att anpassa bokbranschen till den digitala eran genom att återställa en jämvikt mellan stora e-handelsplattformar, som erbjuder praktiskt taget gratis leverans för böcker oavsett beställningsstorlek, och bokhandlare som inte kan matcha dessa leveranspriser”, sa Frankrikes kultur- och finansministrar enligt The Guardian.

Franska boklådor har överlevt Amazons konkurrensfördelar tack vare förbud mot rabatterade priser på nya böcker. Minimileveransavgiften på 30 kronor kan inte kringgås genom kundlojalitetsprogram eller gemensamma köp av böcker med andra föremål.

Det finns också ett kollektivt anspråk på ersättning till företag i EU, skriver Daily Mail. ”Många har lidit ekonomiska skador som ett resultat av Googles felaktiga handlingar”, säger Jan Bart van de Hel från advokatbyrån Stek. ”Det är viktigt att vidta åtgärder mot detta, inte bara för att se till att mediahusens skador kompenseras fullt ut, utan också för att se till att Googles konkurrensbegränsande beteende förhindras i framtiden.”

EU-kommissionen och Storbritanniens konkurrens- och marknadsmyndighet undersöker Googles beteende vad gäller tekniken bakom annonserna – ”ad tech stack”. Det är en uppsättning tjänster som underlättar försäljningen av annonsutrymme mellan säljare och köpare.

Google säger att påståendena om sviktande konkurrens är spekulativa och fördomsfulla.

Enligt Riksrevisionen är sänkt energiskatt för serverhallar en dålig satsning. Det finns inga villkor för energieffektivisering för att ta del av stöden. Regeringen har också felbedömt de näringspolitiska och energipolitiska målen, då effekterna av de statliga insatserna inte är effektiva. Krav på energieffektivisering saknas och incitament för klimatsmarta insatser minskas. Som att ta hand om spillvärme, göra reservkapacitet tillgänglig eller ingå avtal med dellevarantörer om att avlasta toppar.

1,3 miljarder kronor har bolagen sparat i skatt, 60 procent har gått till de tre största företagen. Vilka det är namnges inte, men Facebook, Amazon och Microsoft har stora datahallar i landet. Endast 80 av tilltänkta 235 bolag tog del av skatterabatten. Utredaren Dimitrios Ioannidis menar att Regeringen inte hade klart för sig vilka datacenter som behövdes, efter som analysen av marknaden inte var tillräckligt djup.

Dessa bolag betalar 0,6 öre per kilowattimme, jämfört med hushållens 36 öre. I år har man hittills sparat 420 miljoner på skattesubventionen. Datahallarna förväntas förbruka tre terawattimmar i år, vilket motsvarar hela Uppsala läns förbrukning.

Det kan också påverka orten serverhallen finns i, till exempelvis i Katrineholmstrakten där Amazon Web Services finns. Enligt Tommy Olofsson, ordförande på Villaägarnas riksförbund, påverkar serverhallen förbrukningen för övriga i kommunen. Han ger heller inte mycket för argumentet om nya arbetstillfällen, just nu har Amazon 79 anställda.

Jättarna tar mycket plats

Det är sedan tidigare känt att det finns problem för företag som vill etablera sig på svenska orter, då elnätet inte räcker till. Amazon gick först i kön, andra företag fick stå i kö eller rikta blickarna mot andra länder. Detta skapar också andra negativa effekter, som att arbetstillfällen går om intet när företag inte etablerar sig.

Enligt en studie av Boston Consulting Group från 2016 var det möjligt att skapa 30 000 arbetstillfällen i Sverige till 2025. Och 50 miljarder kronor i positiv ekonomisk påverkan. Men tittar man närmare är det långt ifrån så många som arbetar med datahallar i Sverige. 2020 hade Microsofts hallar 130 anställda i Sverige. Amazon hade 75 anställda och Facebooks hallar 76 anställda.

Oftast är den mer högkvalificerade personalen bosatt i USA och Indien, det är billiga råvaror och mar man främst vill åt i Sverige. Hur man ska nå till 30 000 jobb på tre år är mycket svårt att föreställa sig.

Det finns dessutom problem med elnätets utbyggnad, som kommer lösas först 2030. Men det räknar inte in eventuella nya, stora energikrävande projekt med nya serverhallar och liknande. Exempelvis satsar SSAB på projektet Hybrit för fossilfri ståltillverkning, vid sjösättning 2025 skulle man ta tio procent av Sveriges energiproduktion i anspråk.

Vad vi ser i dag är att regeringen inte ens sett till att serverhallarna maximerar sin energiförbrukning, trots stora konkurrensfördelar. Dessutom har man under dessa två mandatperioder stängt ned delar av svensk kärnkraft, något Miljöpartiet har haft inflytande över. Den stora omställningen till fossilfria energikällor kräver i sig väldigt mycket energi – något Sverige fått allt större problem med.

Microsoft har för närvarande ansökningar om tre nya serverhallar inne hos myndigheterna. Man vill att elen till dessa ska komma från klimatneutrala källor som vatten och vind.

Den gröna omställningen är alltså tänkt att ske parallellt med att amerikanska teknikjättar sätter käppar i hjulet för övrigt näringsliv, samtidigt som de utlovade jobben inte syns till.

Nu kritiseras de för sin betalningslösning, Apple Pay, som tillåter användarna att ersätta kort och kontanter med sin iPhone. Enligt EU-kommissionen missbrukar Apple NFC-tekniken, en trådlös betalningsfunktion, och begränsar konkurrensen på marknaden för mobila plånböcker.

Vestager: ”Konkurrerande plånboksutvecklare behöver tillgång till NFC på Apple-enheter för att nå Apple-användare.”

Apple har angett säkerhet som skäl för att inte tillåta tredje parts tillgång till NFC. EU:s tillsynsmyndighet har dock inte hittat några bevis för det.

I Sverige väntar vi för övrigt på att SEB, efter flera års väntan, ska införa Apple Pay-systemet. ”Kommer i sommar”, säger banken.