Natten mot den 14 juni förra året tog en 65-årig man i Nykvarn, utanför Södertälje, fram en filékniv och gick sedan till attack mot sin fru i parets gemensamma sovrum, meddelar Länstidningen. Han högg henne mer än tio gånger innan hon till sist lyckades fly till grannen, som larmade polisen. Parets dotter bevittnade händelsen.

Kvinnan överlevde attacken men fick allvarliga skador, och mannen greps som misstänkt för mordförsök. ”Han har jobbat som polis, men har varit sjukskriven under längre tid”, sa Nicklas Englund, chefsåklagare, till SVT Nyheter. Mannen åtalades även för barnfridsbrott, och frihetsberövades fram till 5 oktober. ”Han har drabbats av en tillfällig sinnesförvirring”, sa försvarsadvokaten Peter Ataseven till Telgenytt.

När familjen samlades i Södertälje tingsrätt för rättegången var alla överens om att sjukvårdens svek är förklaringen till det våld kvinnan utsattes för i deras relation, meddelade Expressen i augusti förra året. Han hade under de senaste åren varit sjukskriven, efter att ha insjuknat i Parkinsons. Kvinnans make blev snabbt sämre under försommaren, och han drabbades av paranoida vanföreställningar – medicineringen mot hallucinationerna fungerade inte. ”Det blev värre väldigt snabbt”, sa kvinnan i rättegången.

Mannen trodde att ryska soldater var på väg att anfalla familjens hus, och beordrade familjen att söka skydd. Han fick också för sig att det fanns massgravar i trädgården – för att skydda familjen patrullerade han runt huset. Till slut fick polismannen för sig att hans fru var en rysk spetsnaz-soldat som tagit sig in i deras hem, och sa i rätten att knivhuggen var självförsvar.

Södertälje tingsrätt bedömde att mannen begått gärningarna under en läkemedelsutlöst psykos, och friade honom den 24 oktober. Då parets dotter bevittnat händelsen åtalades mannen även för grovt barnfridsbrott, men han friades även på den punkten, meddelar Telgenytt. Tingsrätten skrev i domen att mannens medvetande under psykosen varit ”avsevärt grumlat”, och att hans verklighetsuppfattning varit ”snedvriden” på grund av psykos, vilket innebar att uppsåt till gärningen saknades. Hustrun begärda ersättning på 212 000 kronor för sveda och värk nekades därför.

Istället beviljas nu mannen 193 099 kronor från Justitiekanslern. Ersättningen är dels för lidande, dels för förlorad inkomst under den tid han suttit frihetsberövad. ”Med hänsyn till att sökanden har varit misstänkt för särskilt allvarlig brottslighet bör ersättningen bestämmas till ett högre belopp än det som normalt lämnas vid frihetsberövanden av motsvarande längd” skriver justitiekanslern Mari Heidenborg i beslutet, daterat 18 juli.

Inget skadestånd för 500 personer som drabbades av narkolepsi av vaccinet mot svininfluensan. Enligt EU-lagar kan inte stater hållas skyldiga för biverkningar som på förhand är okända. Men lagarna säger också att stater har rätt att genomföra massvaccineringar utan att känna till exakt hur det kommer påverka människor. När det gäller kriminella som suttit felaktigt häktade är det desto enklare att få skadestånd. Bara i ett fall av tio sänks skadeståndet. Men utlåtandet gör också att man kan fråga sig om hur det blir med covidvaccinen, där närmare 100 000 biverkningar rapporterats.

Justitiekanslern slår fast att svenska staten inte är skyldiga att betala skadestånd till personer som drabbats av narkolepsi av vaccinet mot svininfluensan 2009. 500 drabbade och cirka 1 600 anhöriga hade begärt totalt 363 miljoner kronor i skadestånd av staten.

Men man får nu avslag, Justitiekanslern anser att det inte funnits skyldighet från statens sida att informera om den okända, förhöjda risken för narkolepsi, skriver SVT Nyheter.

Svininfluensan kom 2009 och är ett influensavirus typ A av subtypen H1N1. Det beräknas ha skördat 284 000 offer och spreds över hela världen. Den var den första influensan att klassas som pandemin sedan Hongkonginfluensan 1968.

I Sverige avled 26 personer av influensan, av totalt 89 personer totalt som dog av någon typ av influensa 2009. Ungefär 60 procent av befolkningen vaccinerade sig med pandemrix, alltså det vaccin som sedan visade sig ge förhöjd risk för narkolepsi. Det motsvarar 6,1 miljoner doser. 4 380 misstänkta biverkningar rapporterades.

Stämningen utgick ifrån att staten brustit i sina förpliktelser vad gällde att informera om hälsorisker med vaccinen, skriver Dagens Juridik. Justitiekanslern menar också att man inte heller varit skyldiga att informera om den testprocedur man använde inom EU, som föregick godkännandet av vaccinet.

Justitiekanslern dömer även ut skadestånd till personer som exempelvis suttit häktade, men sedan frias. Vi har rapporterat om det, som med den utländske lastbilschauffören som fick 560 000 kronor efter suttit felaktigt häktad för narkotikabrott i sex veckor. Han fick ett högre belopp på grund av bristande sanitära funktioner i cellen.

Gängkriminella har också satt i system att maximera skadeståndet från Justitiekanslern. En gängkriminell från Satudarah satt häktad i nio månader. Han dömdes till 12 års fängelse, men friades helt i hovrätten. Genom att tiga under utredningen blev häktningstiden så pass lång, och på så sätt fick han också ut mer pengar. Det är satt i system, kostar skattebetalarna och gör brottsutredningarna svårare.

Att sätta ned ersättningen händer väldigt sällan. En granskning av Dagens Nyheter visar att det bara händer i ett fall av tio, på grund av lagstiftningens utformning och praxis från Högsta domstolen.

Snabbspår med slopat ansvar

Men i Justitiekanslerns utlåtande framgår också att det finns ett snabbspår för att godkänna vaccin vid pandemisituationer. Det togs fram 2003 i samband med fågelinfluensan, och gäller vaccin inom EU.

Det gör att vissa ”icke-kliniska och kliniska uppgifter” kan saknas. Man tar fram ett prototypvaccin som sedan kompletteras med data från det pandemivaccin som tas fram. Producenten får sedan följa upp med vidare tester och undersökningar.

Vidare skriver man att ”storskaliga säkerhetsdata för pandemivaccinet genereras slutligen genom användning av vaccinet under en pandemi.” I praktiken får man veta mer exakt hur vaccinet fungerar först efter att det använts på människor. Det gäller även vid säsongsinfluensan, där ett prototypvaccin modifieras.

Vid svininfluensans utbrott hade således statens stora befogenheter enligt Europadomstolen, där massvaccineringar var ett sätt att skydda befolkningen. Staten kunde inte vänta tills att kunskapsläget om svininfluensan och vaccinet var bättre. Vad gäller okända risker skriver man:

”Staten kan exempelvis inte lämna information om något som den inte har känt till eller inte borde ha känt till och kan inte heller se till att någon annan aktör lämnar sådan okänd information. Informationsplikten ska alltså inte uppfattas som att det i fråga om t.ex. läkemedel finns en skyldighet att informera om risker som ännu inte är eller inte borde ha varit kända. Det vore att lägga en orimlig börda på staten.”

Vägledande för andra fall?

Vi har under 2021 och 2022 haft en omfattande massvaccinering mot covid 19 i Sverige, och övriga världen för den delen. Frågan är om Justitiekanslerns utlåtande om narkolepsi blir vägledande för eventuella kommande stämningar mot staten, från personer som drabbats av biverkningar av covid-vaccinen.

I Sverige är vaccineringsgraden för personer över 18 år, som tagit minst en dos vaccin, 88,1 procent. För två doser är den 86,3 procent och för tre doser 66,6 procent. Antalet doser är alltså betydligt högre än för pandemrix, där en dos var standard.

Antalet rapporterade biverkningar är till och med 31 maj 99 585, enligt Läkemedelsverket. Den absoluta majoriteten handlar om huvudvärk, feber, trötthet, skakningar, frossa, smärta i armen där vaccinet injicerades, och liknande.

I 431 fall har biverkning av vaccin rapporterats som orsak till dödsfall. Läkemedelsverket skriver att man inte kan ge en exakt siffra för hur många som avlidit, utan bara skriva ut antal anmälda dödsfall. Dödsfallen i fråga kan också bero på andra faktorer hos den avlidne, som sjukdomar och andra läkemedel.

Det är i skrivande stund oklart om det påbörjats liknande processer, likt den tidigare nämnda med narkolepsidrabbade och deras anhöriga. Det blir i så fall intressant att se om Justitiekanslerns utlåtande i det fallet gäller även i fall som rör covidvaccinen.

Mannen, en utländsk lastbilschaufför, var misstänkt för narkotikasmuggling och satt häktad i en och en halv månad sommaren 2021. Toaletten i cellen hade ingen sits och inget lock, och det kunde dröja innan den spolades eftersom den intagne inte kunde göra det själv.

Brist på häktesplatser var orsaken till att flera häktade placerades i ombyggda arrestlokaler, som inte fungerade som det var tänkt. Mannen friades, och har därmed rätt till ekonomisk ersättning för sin tid som frihetsberövad. På grund av den avvikande sanitära standarden får mannen mer pengar än vad han själv begärt, i unikt beslut från Justitiekanslern. Summan landar på 560 000 kronor.

Fler krav på högre ersättning kan komma från andra som frihetsberövats under samma förhållanden, och sedan friats från brottsmisstankar. ”Det krävs en bedömning av varje enskilt fall, eftersom standarden på de provisoriska lokalerna varierar”, meddelar justitiekanslern Mari Heidenborg.

För en månad sedan fritogs den 20-åriga Milad Safi vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Han var dömd till ett tioårigt fängelsestraff för mord, men vid ett planerat läkarbesök dök två personer upp och hjälpte honom att fly. Både han och medhjälparna söks nu av polisen. Men, nu har han ansökt om ersättning från Justitiekanslern för att ha suttit häktad för ett brott han sedan friades för. Det är något gängkriminella satt i system, som en form av inkomst. Det försvårar också arbetet för polis och åklagare.

Var Safi befinner sig är okänt för polisen, han kan befinna sig utomlands. Ersättningen från Justitiekanslern, JK, handlar om sju månaders häktning under 2021. Han var då misstänkt för rån, olaga frihetsberövande och försök till grov utpressning, skriver DN. Misstänkta i samma fall var även ledaren för kriminella mc-gänget Saturdarah assasins och hans bror.

De blev dömda i tingsrätten men helt friade i hovrätten. Safi har efteråt blivit gripen och dömd för mord, de övriga två har själva mördats. Safi skulle kunna få 160 000 kronor, om JK beviljar honom ersättning, det är standardbeloppet. Vid särskilt allvarligt brott eller om den misstänkte är under 18 kan ersättningen bli högre. Safi var dock över 18 när han greps 2021. Övriga domar påverkar inte beslutet i det enskilda fallet.

I en granskning från februari framgick det att staten betalar ut miljontals kronor varje år till gängmedlemmar som suttit frihetsberövade och friats. Dessutom är det i Malmö ett sätt att motarbeta polis och åklagare, utöver att vara en form av intäkt, visar DN:s granskning. Totalt handlar det om 97 miljoner kronor som betalades ut av JK till personer som häktats, men inte dömts för brott, under 2022.

I Malmö fick 30 gängkriminella 1,7 miljoner utbetalade av JK 2022. Flera var häktade för skjutningar och sprängdåd. Flera har dessutom upprepade gånger fått ut pengar. En person har fått ut pengar hela fem gånger och har ansökt en sjätte gång. Under 2023 är man uppe i 600 000 kronor utbetalade till gängkriminella Malmöbor.

Detta gör att personer som egentligen inte har legitima inkomster får legala tillgångar, menar åklagare Magnus Persson. När man sedan söker efter brottsbyte uppstår problem. Den kriminella kan då säga att han köpt sin nya klocka eller liknande för pengar han fått från JK.

Ett exempel är tidigare nämnda ledaren för Satudarah, som sköts ihjäl på köpcentrumet Emporia i fjol. Han häktades gång på gång, men hans våldskapital gjorde att få vågade vittna mot honom. Han kunde därför plocka ut skadestånd upprepade gånger. Han fick sammanlagt 748 235 kronor under sina tre sista levnadsår.

En 21-årig gängkriminell, även han från Satudarah, satt häktad i nio månader och dömdes till 12 års fängelse för en skjutning i en bil. Men han friades i hovrätten, det gick inte att bevisa att det var just han som sköt. Att han själv vägrade säga annat än ”inga kommentarer” bidrog till att häktningstiden blev så lång, enligt åklagaren Pär Andersson.

Munlädret lättas sedan i själva rättegången. Förmodligen en taktik, eftersom de då kan kvittera ut ännu mer pengar från JK, vid firande dom. Dessutom finns det bevis för att gängkriminella planerar för att få skadestånd, som en slags inkomst. I brev, avlyssnade samtal och sms skriver de om hur mycket pengar man får per dag och vad det blir i slutändan.

Att JK skulle jämka, sätta ned ersättningen, händer väldigt sällan. I ett fall av tio, enligt DN:s granskning. Det beror på den stränga lagstiftningen och praxis från Högsta domstolen.