Ett förslag från Irlands jordbruksdepartement är att köpa ut gamla jordbrukare och slakta deras kor. 200 000 på tre år skulle minska beståndet med 10 procent och hjälpa landet att nå klimatmålen för 2030. Men många ställer sig kritiska.

27 europeiska länder har gemensamt kommit överens om att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser med 55 procent till 2030. Målet är att skifta till en klimatneutral ekonomi, under projektet European Green Deal (europeiska gröna avtalet). Men det kan bli svårt för vissa länder att lyckas med, skriver irländska Agweb.

Irlands jordbruksminister Charlige McConalogue har tittat på olika sätt att reducera metanutsläppen, och där ingår att slakta 200 000 kor de närmaste tre åren. Det skulle enligt regeringen kosta 6,4 miljarder kronor att hjälpa jordbruksnäringen att minska utsläppen av växthusgaser med 25 procent de kommande sju åren.

Jordbruksdepartementet skulle iscensätta slakten av 65 000 kor årligen under tre år, och minska beståndet av mjölkkor i landet med tio procent. Möjligheten skulle ges till mjölkbönder som är äldre, likt ett pensionsavtal.

Enligt Pat McCormack, ordförande för landets mejeriorganisation, så har hans industri en tydlig väg framåt. Jordarna är inte större nu än för 25 till 30 år sedan, menar han, men pekar på transportsektorn och flyget. Kan samma sak sägas där?

Många inom jordbruksindustrin är mycket upprörda, och även vissa politiker. Total galenskap menar vissa. Att publicera sådana rapporter stödjer bara personer som tror att regeringen arbetar bakom kulisserna med att förstöra mejeri- och köttindustrin, säger Tim Cullinan, ordförande för jordbrukarnas riksförbund på ön. Han vill i stället se en bättre väg för den nya generationen jordbrukare att bli framgångsrika, än att bara fokusera på sådana som vill lämna yrket.

Nyheten har fått stor uppmärksamhet i världen. Elon Musk, som äger Twitter och Tesla, säger till exempel att ”det här behöver få ett slut. Att döda några kor spelar ingen roll för klimatförändringarna.”

https://twitter.com/elonmusk/status/1665094880165769216

Irlands jordbruksdepartement har svarat på kritiken och säger att rapporten bygger på ett dokument med en modell, som inkluderar en process som ännu inte är fastlagd eller helt överenskommen.

Liknande agenda i Nederländerna

Vi har tidigare rapporterat om en liknande utveckling i Nederländerna. Där vill regeringen minska utsläppen av kväve, och har också planer på att köpa ut och lägga ned stora delar av landets jordbruk. Det ledde till stora protester från bönderna, och även seger för jordbrukspartiet BBB i regionvalen i mars.

”Under 2022 kunde vi rapportera om hur nederländska bönder protesterade över hela landet. Man blockerade vägar och tömde gödsel utanför politikers hus. Då visade mätningar att en majoritet av invånarna stödde bönderna i deras kamp. Solidariska protester skedde även i Tyskland och Italien.”

Bönderna är förtvivlade. Gäss och tranor förstör för miljonbelopp när de äter sig mätta på sådden.

Fåglarna bekämpas med hagelbössa eller olika skrämselmetoder. För att skrämmas används bland annat laserpekare, inspelade fågelskrik, gasolkanoner och stora uppblåsbara figurer.

Skrämsel fungerar en kort tid tills fåglarna inser att det är ofarligt. Även när det fungerar är det inte helt optimalt:

– De flyttar sig bara och så får grannen dem i stället, säger Örjan Bertilsson, spannmåls- och grisbonde i Blixtorp utanför Varberg.

Bertilsson har problem med gäss och tranor på sina marker. För några år sedan förstörde vitkindad gäss en hel åker med åkerbönor för honom.

Han försöker försvara sig mot fåglarnas härjningar med stora vajande flaggor och gasolkanon. Flaggorna bryr sig fåglarna inte så mycket om längre.

– Den ger ifrån sig en smäll, säger han om gasolkanonen.

– Den har ett tidur så man kan ställa in den att starta klockan sju på morgonen och sen smäller den en gång i kvarten eller vad man väljer.

Tar gässproblemet mycket tid från annat?

– Jo. man måste passa det hela tiden. När de tog åkerbönorna så kom de femtusen och jag hann aldrig reagera.

Han har satt upp en viltkamera så han kan se på sin telefon när fåglarna kommer.

De tre största bovarna är tranan, grågåsen och den vitkindade gåsen. Tillsammans står de för 89 procent av skadorna för de svenska jordbrukarna.

Sångsvanen orsakar bara fyra procent av all skada men ser man bara till dess favoritföda raps är den ett stort problem.

Ett växande problem

Enligt forskarna på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har de stora betande fågarna vuxit i antal. Vissa arter har varit fridlysta och kunnat växa sig livskraftiga. Det kanske största skälet är att jordbrukets utveckling har givit tillgång till säker föda året om.

Nu sår bönderna också på hösten för att kunna skörda i början av sommaren. Många fåglar som förut flyttade söderut väljer i stället att stanna i Sverige.

Fram till 90-talet uppskattades antalet gäss i Sverige i januari månad till under 50 000. 2019 hade antalet stigit till över 250 000.

– Det är jättefint med fåglar, men flera tusen gäss som slår rätt ner är inte lika roligt. Likadant tranorna. Stora fötter har de. De är hemska. De ska vara i Hornborgasjön och inte här, tycker Örjan Bertilsson.

Den vitkindade gåsen är ett exempel på en fågelart som vuxit sig stark. Den har varit fridlyst länge, men sedan ett par år tillbaka är det tillåtet med skyddsjakt på den. Samma med trana och sångsvan.

Grågåsen, Sveriges vanligaste gås, är inte fridlyst.

Enligt SLU står Tranor står för 34 procent av skadorna i landet, vitkindade gäss för 28 procent och grågäss för 27 procent.

Tranor är särskilt förtjusta i korn och potatis. De vitkindade gässen gör störst skada på vallar och betesmarker men äter också gärna korn och foderspannmål. Grågässen uppskattar korn, vete och vallväxter.

Större budget

I år har anslaget till länsstyrelserna ökat med 15 miljoner kronor. Nu finns det 67,8 miljoner kronor som lantbrukarna i Sverige kan få i ersättning. Om deras ansökningar godkänns. Örjan Bertilsson berättar om när han försökte:

– När de åt upp åkerbönorna för tre år sedan så ringde jag och anmälde det.

Länsstyrelsen ville komma ut och se själva att gåsen åt av grödorna, annars skulle det inte godkännas.

– De skulle hyra en bil först så de kunde inte komma på 2–3 dar. Då hade gässen redan stuckit.

– Det funkar ju inte. Byråkrati, du vet. Är det helt uppätet och alla plantor ligger helt utslagna på backen så finns det ingen annan förklaring, tycker man.

Blir du trött på det ibland?

– Nej, jag är så jävla envis så jag kommer aldrig ge mig. Som egenföretagare så ... Nej.

Men det kan ju inte vara därför du vill vara bonde, för att behöva jaga gäss?

– Men alltså, vi lägger ner så mycket tid och det är så jäkla fint när våren kommer, och man sår och ser det växa. Sen är det totalförstört på en dag, när man lagt ner så mycket jobb och pengar. Så ja, det gör att man blir lite trött på det.

Den som vill ha svenska hasselnötter får gå ut i skogen och leta. Annars är det mest turkiska nötter som gäller. Undantaget en och annan buske i trädgårdar odlas inget i Sverige.

Nu vill Hushållningssällskapet i Halland att den inhemska odlingen ska ta ny fart.

– Jag vet att det finns några initiativ på gång till att starta yrkesmässig odling, säger hortonomen Anna-Carin Almqvist.

Förutom de inititiven är den kommersiella odlingen är nästan obefintlig, konstaterar Almqvist. Hon har genomfört ett EU-projekt som beskriver hasselnötens roll i den svenska kulturhistorien, och introducerar modern nötodling för den som vill göra ett försök här hemma.

Finns det tillräckligt mycket kunskap där för att den som är intresserad ska kunna dra igång en odling och börja testa?

– Ja, för att påbörja, skulle jag vilja säga. Men sen skulle vi behöva bygga på med mer kunskap kring yrkesmässig nötodling i Sverige.

Varför behöver vi odla hasselnötter i Sverige?

– För att öka självförsörjningsgraden på en gröda som vi i dag importerar, men som är fullt möjlig att odla i Sverige. Det är också viktigt för att öka diversifieringen i odlingslandskapet, och på så sätt öka biologisk mångfald.

Det var alltid bättre förr

Under 1600-talet skördades det till och med så mycket hasselnötter att Sverige exporterade avsevärda mängder till Tyskland och Nederländerna. När vi kom fram till 1900-talet hade svenska odlare börjat få problem med att hävda sig mot den billigare importen, särskilt från Italien.

I sin kulturhistoriska exposé förklarar Almqvist att nötter odlade på öar ansågs hålla särskilt god kvalitet, och som exempel räknar hon upp Öland, Gotland, Gotska Sandön, Koster och Åland. Allra störst och bäst ansågs de från Öland vara.

Även Båstad var känt för sina fina hasselnötter, och där utspelades en av hasselnötodlingens sista stora strider i Sverige. Pomologen Rudolf Abelin planterade fler än 10 000 buskar i sin fruktträdgård, med ett så gynnsamt klimat och jordmån man kan hitta på denna sidan Öresund. Han lyckades till och med få till en viss export till Tyskland under 1900-talets första årtionden. Men sedan kom de kalla krigsvintrarna och skörden frös inne. Importerade nötter tog sedan över helt, och Turkiet passerade Italien som det stora exportlandet.

Under 1940- och 1950-talen gjordes försök att få fram konkurrenskraftiga hasselsorter – med stora nötter anpassade för svenskt klimat. Man utgick från buskar som hade klarat 40-talets svåra vintrar. Resultaten uteblev och till slut skrotades försöken.

Nytt försök med svensk hassel

Anna-Carin Almqvist och Hushållningssällskapet vill alltså göra ett nytt försök att ta fram en köldtålig hassel. Till det kommer problem som att få den att blomma vid rätt tidpunkt på året, och att han- och honblommor blommar samtidigt. EU-pengarna är slut men man tänker begära nya för att kunna fortsätta projektet.

I bästa fall kan hon se en större svensk produktion om 20 år.

Var kan man diversifiera odlingslandskapet i framtiden? Är det i södra Sverige där den har sitt naturliga habitat?

– Ja, främst, skulle jag säga. Sen kanske det i framtiden kommer sorter som går att odla med bra resultat längre norrut.

Och på kort sikt – Skåne, Halland ...?

– Ja, och Blekinge, Öland, Gotland, Västra Götaland, Småland ... Det skulle jag gissa. Där hasseln växer vilt i dag.

Varför är detta en viktig fråga för Hushållningssällskapet?

– Det ligger inom ramen för det vi arbetar med: att hitta nya grödor att odla, förklarar Anna-Carin Almqvist.

– I Halland har vi mycket fältförsök, och vi har växtodlingsrådgivning och miljörådgivning. Vi jobbar också med rådgivning och utveckling kopplat till företagande och innovation.

I syfte att ...?

– ... att jobba för den halländska landsbygden. För en framgångsrik landsbygd i Halland. Den ska vara konkurrenskraftig, hållbar och levande.

Godisimport

I dag heter världens överlägset största hasselnötsproducent Turkiet, som odlar omkring 70 procent av världens nötter. Italien kommer på andra plats, följt av Azerbajdzjan och USA.

Med jämna mellanrum rapporteras det om barnarbete i de turkiska odlingarna.

Enligt Anna-Carin Almqvist används en fjärdedel av världsproduktionen till att göra Nutella. Över huvud taget hamnar de flesta nötterna i bakverk och godis, till exempel i Hässleholmsföretaget Printzells klassiska "Nöt-Créme".

Den redovisade svenska importen av hasselnötter ligger ett normalt år på mellan 1 100 och 1 200 ton per år, enligt SCB:s statistik. Utöver det tillkommer de företag som importerar mindre mängder. Bara de som importerar för mer än 9 miljoner kronor måste redovisa sin import.

Regeringen har lovat att minska utsläppen av växthusgaser, och göra landet koldioxidneutralt till 2050. En del av den planen innehåller ett löfte om att man ska minska metanutsläppen från lantbruksdjur med tio procent till 2030, och med upp till 47 procent till 2050. Enligt regeringens föreslagna plan skulle bönderna börja betala för utsläppen 2025, rapporterar New York Post.

Regeringen sa att gårdsavgiften skulle vara en världsnyhet, och att lantbrukarna borde kunna få tillbaka kostnaden genom att ta mer betalt för klimatvänliga produkter. Något oväntat är bönderna, som har ett betydande politiskt inflytande, inte särskilt trakterade av förslaget.

Det konservativa ACT-partiet sa att planen skulle öka de globala utsläppen genom att jordbruket flyttar till länder som är mindre effektiva på att tillverka mat.

Forskare i Japan säger att det går att genmodifiera växter så att vattnet inte avdunstar från bladen, men det är både dyrt och tidskrävande. Länder med störst behov skulle nog inte heller råd med dessa modifierade grödor. Men genom att förvattna med sprit ser det ut som att vattnet inte avdunstar lika fort.

”Vi finner att behandling av vanliga grödor, som vete och ris, med tillförsel av etanol kan öka växtproduktionen under torka” säger den ledande forskaren Motoaki Seki till Independent. ”Detta ger oss ett billigt och enkelt sätt att öka skörden även när vattnet är begränsat, utan behov av genetisk modifiering”, skriver forskarna i en artikel i den japanska vetenskapliga tidskriften Plant & Cell Physiology.

Det är ännu osäkert om dina torra pelargoner blir glada en skvätt sherry, eller om de föredrar vodka.

Kaffeministern ska inte ansvara för bra fikastunder i förvaltningen och vid regeringssammanträden utan arbeta för att utveckla och säkra landets kaffeproduktion. Kaffe står för 27 procent av landets jordbruksexport och för sex procent av BNP.

Att även palmoljeproduktion fick en egen minister är därför logiskt eftersom palmolja står för 40 procent av jordbruksexporten.

85 procent av kaffebönorna odlas och skördas på små jordbruk, och kaffe från öriket har de senaste åren haft framgångar i USA, Australien och Japan.

Men det finns mycket obrukad mark i landet, där finns också gamla stora plantager som ligger i träda – och en av kaffeministerns uppgifter är att se till att det börjar odlas kaffe där.

Kaiowá-folket tvingades bort från sin mark för mer än ett halvt sekel sedan, men de har fortsatt göra anspråk på sitt territorium. Området avskogades för att ge plats åt boskap och gigantiska sojaplantager. En medlem av Kaiowá, den 75-årige hövdingen Marcos Verón, misshandlades till döds i våldsamma sammandrabbningar 2003 när han ledde en grupp människor som försökte ta tillbaka marken.

Earthsights rapport säger att en leverantör till Bunge och Cargill, som står för mer än 30 procent av sojaexporten till EU och Storbritannien, inte drar sig för våld för att få produktionskedjan att fungera. Företagen ursprungsmärker inte förpackningarna; ingen vet alltså om sojabönorna i din butik odlats på mark stulen från urfolk i Brasilien.

”Det finns inga olagligheter då marken där sojan odlas inte officiellt tillhör Kaiowá-folket”, säger Cargill.

Genom att börja med en av de svåraste mjuka frukterna kan Stoelen finjustera tekniken så att roboten kan plocka andra bär, frukt och grönsaker. Försök i Kina har visat att roboten kan plocka tomater, och den har även släppts loss på blomkål.

Brittiska odlare visar redan intresse, då många EU-medborgare som tidigare har plockat bär håller sig borta då inkomsterna urholkats av den kraftiga nedgången i värdet på pundet sedan brexit.

Samtidigt sker en befolkningsförskjutning från landsbygden till städerna, och det är svårt för många länder att locka tillräckligt många säsongsarbetare för att skörda grödor, så robotar kan vara svaret i det långa loppet.

Även om en robot hinner med 25 000 hallon under en dag, mot 15 000 för en människa, så behövs en mängd högutbildade arbetare för att underhålla och felsöka maskinerna.