Bazrafkan, som även tidigare använt koranen i sin konst, menar att kravet på respekt ska ses som dubbelmoral. Regimen själv visar enligt konstnären inte någon ”respekt för kvinnors rättigheter, och hävdar att koranen rättfärdigar deras förtryck av miljontals kvinnor”, meddelar Hufvudstadsbladet.

Den iranska ambassaden publicerade under söndagen ett pressmeddelande där man starkt fördömer ”den ständiga hatiska handlingen att skända den heliga koranen i Danmark.” De skriver vidare att man är ”förbryllad över de danska myndigheternas passivitet när det gäller att stoppa den oupphörliga spridningen av hat” i form av bland annat främlingsfientliga tal och förolämpningar mot koranen.

Ambassaden uppmanar också den danska regeringen att ”sätta stopp för denna cirkus av pretentioner" i yttrandefrihetens namn.

https://twitter.com/adrianjalali/status/1688127514235777024

Tsaghati ansvarade för ett kulturcentrum fokuserat på fromhet. Videon, som har delats flitigt på sociala medier, har väckt vrede på nätet, samtidigt som regeringen förnekat all tidigare kunskap om hans påstådda aktiviteter, meddelar BBC News. Många menar att det belyser skillnaden i hur personer på höga poster behandlas när de anklagas för brott, jämfört med HBTQ+-gemenskapen, eller kvinnor som inte följer islamiska regler.

Enligt den iranska sharialagen ska samkönade relationer straffas med döden, även om det sällan blir verklighet. Det kulturella och islamiska vägledningsdepartementet i Gilan utfärdade så småningom ett uttalande den 22 juli, där de hänvisade till ett ”misstänkt misstag av chefen för islamisk vägledning i Gilan”.

Finpapperstillverkningen vid Gransholms pappersbruk i Gemla, utanför Växjö, stängde ner 1978. Här arbetade för övrigt en av Sveriges första tågrånare, men nu har paret Shahram Soltani och Rabea Holzfurtner startat Drood Winery, en kommersiell tillverkning av vin på druvor från de karga bergssluttningarna i Zagros, sydvästra Iran.

Soltani är uppväxt med familjens gamla vinodlingar, säger han i en intervju med Sveriges Radio. Han har länge drömt om att kunna tillverka äkta persiskt vin, för att låta världen smaka. Vingårdarna är flera hundra år gamla, och släktingar beskär sedan lång tid tillbaka de knotiga vinrankorna som växer 2 000 meter över havet, i ett torrt och svalt klimat.

”Det här var mänsklighetens första vinkultur”, säger Michel Jamais, en välkänd vinskribent och utbildare inom vin. ”Det var ett högtstående folk, vin var lyx och man drack vin vid kungafamiljer och i de nobla familjerna. Vinet hade ett starkt kulturellt fäste i det gamla Persien.”

Med hjälp av vänner och expertis har Soltani hittat en metod där man fryser ner druvorna direkt när de har skördats. Druvsorterna är okända också för en vinkännare som Jamais. ”De finns bara [i Iran], och man odlar dem inte i någon kommersiell skala någon annanstans.” I USA finns vinodlare med iransk bakgrund som gör persiskt vin på de druvor de odlar där, men vinkännare har aldrig tidigare hört talas om någon som tar druvorna direkt från Iran för kommersiell vintillverkning. ”Jag vågar nog påstå att detta är unikt. Jag tycker att det är kul, jag gillar människor som gör det ingen annan gör. Det är bara då världen tar sig vidare,” avslutar Jamais.

Ashk Dahlén, docent i iranska språk vid Uppsala universitet, har forskat i iransk kultur och berättar om vinkännarna som fanns vid hoven i det gamla persiska riket. Vinet besjöngs, och var centralt i nationalskalden Hafez poesi som ofta innehåller kärlek, vin och tavernor. Men 1979, efter den islamiska revolutionen, tystades vinkulturen. ”Man kan säga att den lever kvar i människors hem, och i människors hjärtan”, säger Dahlén. ”Ute på landsbygden är det kanske vanligare att folk tillverkar vin för eget bruk. Mycket tyder på att iranierna verkligen kämpar för att bevara och återuppliva de gamla vintraditionerna.”

”Allt stoppades under den islamiska revolutionen, vi har inte haft chansen att dricka vårt vin under de senaste 44 åren”, säger Soltani till SVT Nyheter. ”Vi skördar druvorna, och för dem hit till Småland från Zagrosbergen i Shiraz-regionen. Vi gör hela tillverkningen här, lagringen också. Processen är dock inte helt lätt, med exporten från Iran. Däremot utsätter jag mig inte för några allvarliga risker, eftersom det jag producerar i Sverige är helt lagligt.”

Soltani säger vidare att mycket handlar om nostalgi. ”Många har försökt introducera persiskt vin till sina vänner i många år, men det har inte funnits något äkta persiskt vin utanför Iran.” Tills nu.

Systembolaget har sedan juni ett rött (The Merchant Irdabama) och ett vitt vin (The Warrior Ariobarzanes) i sortimentet, och i augusti kan du testa ytterligare ett rött vin (The Poet Hafez), samt en brandgul variant (The Unique Youtab). Vinerna har fått namn från en synnerligen driven affärskvinna, en framgångsrik prins som bland annat slogs mot Alexander den store, poeten Hafez samt en kvinnlig krigare som tog stora marknadsandelar i regionen.

Och enligt sägen är staden Shiraz, som grundades under den förislamiska epoken, ursprunget till den medeltida Syrah-druvan som förknippas med det franska distriktet Rhône. Det skriver Dahlén i Dragomanen, en årsskrift utgiven av Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul och Svenska Istanbulinstitutets Vänner, 2014. Enligt en omtalad anekdot fördes en vinranka från Shiraz till Avignon på 1200-talet av den svårt skadade korstågsriddaren Gaspard de Stérimberg, som planterade vin på en kulle vid floden Rhône. (Mer troligt är att fenicier eller etrusker introducerade vinrankan på 600-talet innan vår tideräkning, i samband med att de idkade handel längs norra Medelhavskusten.)

Den persiska vintillverkningen går dock tillbaka till den yngre stenåldern; under 70-talet hittades flera lerkärl som använts till jäsning och förvaring av retsinavin. De 7 400 år gamla lerkrukorna rymde nio liter, och är de äldsta bevisen på att människor lyckats framställa och sedan roa sig med vin.

Rusdrycker var också ett centralt inslag i den iranska religionen zoroastrism – att dricka vin uppfattades av zoroastrier som en religiös handling. (Nu är vi inne på 1 500 år innan vår tideräknings början.) Eftersom det var en källa till njutning ansågs vinet motverka Ahrimans mörka krafter; en elak version av ondskan. För övrigt den världskraft som i människan skapar ångest, depression, cynism och uppgivenhet. Obra. Botas bäst med vin, särskilt om du identifierar dig som zoroastrier.

Tusen år senare lyxkrökade den persiska överklassen med goda viner, och var antagligen världens första riktiga vinkännare. Den samtida grekiske historikern Herodotos berättar att kungarna söp sig redlösa med sina ministrar dagen innan de skulle fatta kritiska beslut. Det är nämligen så att människor bara säger sanningen när de är onyktra. Sant!

Kilskriftstavlor som hittats i Persepolis skattkammare visar också att vintillverkningen blev en ekonomisk faktor att räkna med. Det finns till och med prislistor som vittnar om att man redan då skilde på vardagsviner, finviner och ”du har inte råd om du måste fråga om priset”-viner.

När sedan romarna gjorde entré och träffade på den iranska stormakten på östfronten blev man mäkta imponerad av både de persiska vintraditionerna och folkets dryckesseder. De följde sedan med tillbaka hem – vindistrikt som Bordeaux, Bourgogne och Rhône anlades för att föra traditionen vidare.

I något mer modern tid, med början av 900-talet, hittar vi otaliga poeter som besjunger vinets egenskaper. I diktningen liknas vinbägaren vid solen som stiger upp i själens mörka natt, och skänker inre upplysning och värme. Nationalskalden Hafez är en av de största diktarna, och föredrog att njuta av vinet tillsammans med sin älskade i någon av Shiraz trädgårdar:

Nu blåser brisen från paradisets ljuva lundar!
Här vilar jag, vinet och den mörkögda vännen!

Hafez (som fått ge namn till ett av Soltanis viner) sägs för övrigt ha vakat utan mat i 40 dagar för att uppnå klarhet i tankarna, och fick då en mugg vin. Det var där och då han uppnådde ”kosmiskt vetande”. Det kanske är överkurs att vaka i 40 dagar, men gläd dig istället åt den persiske diktarens släktskap med Bellmans dryckessånger, och Atterboms förandligade stämningslyrik.

Läs gärna hans bok Dikter. (Ashk Dahlén står för övrigt för översättningen till svenska.) Dikterna var också en av Goethes favoriter, bara en sån sak. Komplettera poesin med vin från Persien, så kan det kosmiska vetandet också bli ditt.

Sadrollah Fazeli Zarei och Youssef Mehrdad hängdes på morgonen, efter att tidigare ha dömts för att ”förolämpa profeten Muhammed och ha bränt koranen.” I mars 2021 ska en av de anklagade ha erkänt att han publicerat innehåll om händelsen på sina sociala medier, och senare ha erkänt de förolämpningar som begåtts, tillade Mizan Online. Sådana bekännelser fördöms ofta av rättighetsgrupper utanför Iran som ”påtvingade”, med argumentet att de ofta erhålls under tvång.

Iran avrättar fler människor årligen än någon annan nation, förutom Kina, enligt rättighetsorganisationer, inklusive Amnesty International. Vidare hängde Iran 75 procent fler människor 2022 än föregående år, enligt två rättighetsgrupper. Under 2022 avrättades minst 582 personer, det högsta antalet avrättningar i landet sedan 2015 och långt över de 333 som registrerades 2021. Det meddelade den norska gruppen Iran Human Rights och Paris-baserade Together Against the Death Penalty i en gemensam rapport.

Han försvann i Turkiet 2020, och den turkiska regeringen anklagar Iran för att ha kidnappat honom. I mars i år fastställde Irans högsta domstol dödsstraffet mot Chaab. Brottet han dömts för är ”kamp mot den islamiska regimen”, ett religiöst och allvarligt brott som ofta straffas med döden.

Enligt domstolshandlingar anklagades Chaab för att ha agerat som ledare för separatistgruppen ASMLA, en arabisk nationalistisk och separatistisk upprorsgrupp som förespråkar Khuzestan-provinsens utbrytning från Iran, och upprättandet av en arabisk stat. Domstolen anklagade honom också för att ha planerat och utfört bombdåd i Khuzestan.

”Han anklagas för inblandning i ett bombdåd som dödade revolutionsgardister, och regimen vill med detta ta revansch för att visa hur man skyddar sina egna”, menar Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt vid Stockholms universitet.

Irans statliga nyhetsbyrå IRNA bekräftade beslaget men gav inga ytterligare detaljer. Åklagaren i Teheran uppgav att beslaget var resultatet av ett domstolsbeslut efter att ett klagomål hade lämnats in. IRGC har inte bekräftat fartygets namn eller orsaken till att det kvarhållits.

Denna incident följer på beslaget av en annan oljetanker i Omanbukten i torsdags. Iran hävdade att den turkiskt drivna, kinesiskägda tankern Advantage Sweet kolliderade med ett iranskt fartyg, vilket orsakade skador och saknade besättningsmän. Västliga medier rapporterade dock att beslaget var ett svar på att USA konfiskerat en oljetanker i ett försök att genomdriva ensidiga sanktioner mot Teheran.

USA och Iran har en historia av "tit-for-tat"-åtgärder, där USA försökte konfiskera iransk oljelast förra året, vilket ledde till att Iran beslagtog två grekiska tankfartyg. Den pågående konflikten kommer samtidigt som Irans president Ebrahim Raisi besöker Damaskus och träffar Syriens president Bashar al-Assad i vad Teheran kallar en "strategisk seger" i samband med USA:s politiska misslyckanden.

https://twitter.com/US5thFleet/status/1653683480235057152

Slöjan beskrivs som ”en av grunderna till den iranska nationens civilisation”, och polisen uppmanar landets butiksägare att upprätthålla reglerna genom ”frekventa inspektioner”.

Offentliga attacker mot kvinnor utan slöjor är inte ovanliga. I förra veckan hällde en man upprepade gånger yoghurt på två kvinnor som inte täckte håret inne i en butik, och Irans rättsväsende sa senare att de två kvinnorna gripits för att de visat sitt hår.

Och protesterna efter Mahsa Aminis död, som fängslades och misshandlades svårt för att hon bar sin hijab på fel sätt, fortsätter. Tusentals har gripits, och sedan december har fyra demonstranter avrättats. Myndigheterna visar inga tecken på att ge efter.

Irans rättschef Gholamhossein Mohseni-Ejei varnade dock på fredagen för att en omfattande övervakning kanske inte är det bästa sättet att uppmuntra kvinnor att följa reglerna. ”Kulturella problem måste lösas med kulturella medel.”

Chefen för Irans räddningstjänst, Jafar Miadfar, säger till reportrar att 4 095 människor har brännskadats, varav 278 personer förts till sjukhus. 222 festivalfirare har förlorat sina ögon eller fingrar.

Under festivalen hoppar deltagarna över eldar på gator och torg för att rena sig och avvärja onda andar, samtidigt som de skanderar ”Jag ger dig min gula färg” (tecken på sjukdom) och ”Jag tar din röda färg” (symbol för livet).

Under de senaste decennierna har de ursprungliga ritualerna i samband med Chaharshanbe Suri förändrats. Festen, som är en del av Irans förislamiska arv, är särskilt populär bland unga människor. Många tillverkar gärna sina egna fyrverkerier, en sedvana som ibland leder till skada eller till och med dödsfall. Andra köper sina fyrverkerier på plats.

”Inledande undersökningar visar att ett antal av dessa människor har använt ofarliga och illaluktande ämnen”, stod det i ett uttalande från Irans inrikesministerium. Personerna ska ha varit påverkade av den ”psykologiska atmosfären”, och hade som mål att stänga skolorna.

I februari fördes 100 elever från 13 skolor till sjukhus efter vad iranska statliga nyhetsbyråer beskrev som ”serieförgiftningar”, med symptom som illamående, andnöd, domningar och svårigheter att gå. De säger vidare att antalet fall med förgiftningar på flickskolor över hela landet minskat under de senaste dagarna.

Många skolflickor har varit aktiva i protesterna efter Mahsa Aminis död 2022. De har tagit av sig sina obligatoriska huvuddukar i klassrummen, slitit sönder bilder på den högsta ledaren Ayatollah Ali Khamenei och uppmanat till hans död.

https://twitter.com/SkyNews/status/1632847342058586121

Enligt Rouhis far lider Rouhi av en svår psykisk sjukdom. Revolutionsgardet torterade honom så svårt att han förlorade sin förmåga att tala och gå, och blev inkontinent, enligt en människorättsgrupp. De säger också att han tvingades erkänna, och att inga andra bevis finns för hans inblandning i protesterna. De två andra männen, 18 respektive 19 år, har också dömts till döden.

Den Oslo-baserade organisationen Iran Human Rights sa enligt The Guardian att ”Minst 109 demonstranter riskerar för närvarande avrättning, dödsstraff eller domar. Den verkliga siffran tros vara mycket högre.”

Rättighetsgrupper säger vidare att Rouhi-fallet belyser de många inbyggda bristerna i Irans rättssystem, inklusive det faktum att mer än 40 människorättsadvokater har arresterats sedan december.

Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak kallade det en ”feg handling, utförd av en barbarisk regim utan respekt för det egna folkets mänskliga rättigheter”, rapporterar The Guardian. I onsdags sa Akbari i en ljudinspelning som sändes av BBC Persian att han efter omfattande tortyr erkänt brott han inte begått. Storbritannien beskrev dödsdomen som politiskt motiverad, och krävde hans omedelbara frigivning.

Dagen efter sände iranska statliga medier en video där de påstod att Akbari var delaktig i mordet på Irans främste kärnkraftsforskare, Mohsen Fakhrizadeh. Han dödades i en attack 2020, som myndigheterna då skyllde på Israel.

Akbari, tidigare iransk biträdande försvarsminister som bott i Storbritannien i mer än ett decennium, greps för mer än tre år sedan. Hans fru, Maryam Akbari, sa att hennes man var offer för iransk maktpolitik.

Instagram och Whatsapp går sedan tidigare inte att komma åt via landets eget internet, inte heller Google Play eller några VPN-tjänster går att använda. Samtidigt har regeringstjänstemän, inklusive utrikesministern, aktiva Twitter-konton.

Men de landbaserade terminalerna skapar små lokala wifi-nät, varifrån man kopplar upp sig mot Space X-satelliterna. Flera tusen satelliter kretsar på låg höjd över jorden, och ger internetåtkomst till användare som ansluter till en Starlink-terminal.

Tidigare i år fick den kontroversiella miljardären Musk hjältestatus i Ukraina, efter att ha skickat tusentals Starlink-terminaler till landet, dagarna efter Rysslands invasion. Ukraina har nu 20 000 terminaler, som används till kommunikation såväl som i krigföringen.

Anklagelserna mot Rahnavard ses mest som ett sätt av myndigheterna att rättfärdiga sitt handlande, skriver The Guardian. Han fick inte välja advokat, ifrågasätta bevisen eller begära en offentlig rättegång.

Iranska medier har kungjort namnen på 25 andra som dömts till döden, efter protesterna som utlöstes av Mahsa Aminis död; hon arresterades av moralpolisen för att ha brutit mot landets strikta klädkod. Protesterna, som myndigheterna beskriver som ”upplopp”, ses som den största utmaningen för regimen sedan shahen avsattes 1979.

# More images available in the Full Article

EU och västmakterna inför sanktioner som reseförbud och frysta tillgångar mot de som är ansvariga för vågen av förtryck, men i verkligheten har det liten praktisk effekt. De som utsätts för sanktionerna kommer sannolikt inte att resa till väst, eller förfoga över några tillgångar utanför Iran.

Efter öppningsmatchen mot England i förra veckan vägrade de iranska spelarna att sjunga nationalsången, och de fick sedan träffa medlemmar från det islamiska revolutionsgardet, skriver CNN. Spelarna fick veta att om det händer igen, så skulle deras familjer utsättas för ”våld och tortyr”. När laget vann mot Wales i fredags sjöng man hymnen.

En anonym källa sa till CNN att i matchen mot Wales ”skickade regimen över hundratals med skådespelarsupportrar för att skapa en falsk känsla av stöd och gunst bland fansen. För nästa match mot USA planerar regimen att avsevärt öka antalet skådespelare till tusentals.”

I söndags krävde statliga iranska medier att USA skulle sparkas ut ur fotbolls-VM 2022, efter att USA:s fotbollsförbund ändrade Irans flagga på sina sociala medieplattformar för att visa stöd för demonstranterna i Iran. Nu är originalflaggan på plats.

Vad händer i en shiamuslimsk församling i Sverige när demonstranter mot regimen dödas av polisen i ett Iran som styrs av shiamuslimska ayatollor?

Det händer ingenting verkar det som, enligt vårt samtal med en shiamuslimsk ledare i Sverige.

I alla fall inte på ytan.

I natt dödade de iranska säkerhetsstyrkorna ytterligare minst 15 demonstranter som deltog i de demonstrationer som skakat landets städer sedan Masha Aminis död för två månader sedan. Det totala antalet dödade demonstranter är dock osäkert. De lägsta uppgifterna kommer från Amnesty som talar om cirka 300 döda, en organisation för oppositionella iranier i exil talar om 326, av dem ska 43 ha varit barn. Den högsta siffran som hävdats från organisationer som deltar i demonstrationerna är 1515 döda.

Från regimens sida är man mest intresserad av låta pressen beskriva hur våldsamma demonstranterna är och därifrån uppges att sammanlagt 40 poliser och medlemmar av säkerhetsstyrkorna dödats av demonstranter.

Hittills har två personer dömts till döden av regimens domstolar.

Men det lär bli fler som dömds till döden och avrättas – för starka krafter i den iranska ledningen vill se varnande exempel dingla från de lyftkranar som brukar användas när en dödsdom verkställs. Irans president har uttalat att han gärna ser att de som döms till döden avrättas under fredagsbönen så att alla verkligen kan studera vad som händer om man protesterar mot slöjtvång.

Hur har de omfattande demonstrationerna i det shiamuslimska Iran påverkat de omkring 100 000 aktivt troende shiamuslimer som finns i Sverige?

Islamiska shiasamfunden i Sverige är med sina 35 000 medlemmar den största shiamuslimska organisationen i landet, och dess ordförande Haider Ibrahim bedyrar att det är lugnt i församlingarna, inget bråk om det som sker i Iran.

Så ni tar inte ställning som organisation, var sig för regimen i Iran eller för demonstranterna?

Om vi skulle ta ställning i alla konflikter i Mellanöstern skulle jag få sitta och skriva pressmeddelanden hela dagarna. Vi kan inte ta ställning till allt. Det händer saker hela tiden. Inte bara i Iran. I dagarna har det till exempel varit två terrordåd i Turkiet. Det sker hela tiden saker i Irak.

Men det som händer i Iran är ju något stort, inte ett enskilt terrordåd – och det borde väl direkt beröra er som shiamuslimer?

Vi förenas av vår tro, inte av våra politiska uppfattningar. Och vi lever i Sverige. Vi kan inte låta politik splittra oss. Jag har till exempel varit aktiv moderat kommunalpolitiker, men jag gissar att de flesta av våra medlemmar röstar på socialdemokraterna. Det spelar ingen roll för oss.

Men det här är väl inte enbart en fråga om politik? Det är väl också en religiös fråga? Irans ledare hänvisar till Koranen när de slår ner demonstrationer. Då måste ni väl ta ställning?

Nej, det är inte vår uppgift.

Men era imamer är väl tvingade att ta ställning? Många av dem är skolade i Iran och förväntas väl därför av regimen ha samma hårda hållning som ayatollorna när det gäller demonstrationerna?

Att vi har många iranska imamer beror på att det under Saddam Husseins tid var svårt för shiamuslimska imamer därifrånatt komma till Sverige. Då blev det så att de kom från Iran istället.

Haider Ibrahim beskriver hur Saddam Hussein-tiden och förtrycket av shia i Irak betydde att shia-mulimernas högsäte än mer förflyttades från den irakiska staden Najaf till den iranska Qom. Men han förnekar att inflödet och dominansen i organisationen av iranska imamer skulle ha någon påverkan:

Våra imamer håller sig strikt till religiösa frågor.

Men återigen, då måste de väl ta ställning när det gäller tolkningen av koranen och olika påbud. Ska de gå på den iranska regimens linje eller på demonstranternas?

Man får inte tro att Iran har något inflytande över vår organisation. Visst finns det iranska imamer och medlemmar bland oss. Men de flesta medlemmarna kommer från Irak, och många är från Afghanistan och Irak.

Men Iran har ju en stark ställning bland shia i Afghanistan och Libanon? Och Iran har ju alltsedan Khomeini tog makten i Iran försökt dominera Irak. Är det inte rimligt att anta att både era imamer och medlemmar därför är välvilligt inställda till regimen i Iran, och mot demonstrationerna?

Det finns många olika politiska uppfattningar och det här får inte skilja oss åt, vi förenas i tron.

Men säg så här. Om det fanns ett kristet land där ledarna med hänvisning till Bibeln fick för sig att börja hänga och skjuta folk för att hade fel klädkod, då skulle jag fördöma det och kräva att min församling i Sverige gjorde detsamma. När regimen dödar människor i Iran gör de ju det i shiaislams namn – måste ni inte ta ställning mot ayatollorna då – eller ryms deras inställning i er organisation?

Men vi har ju tagit ställning. Vi gjorde det redan när organisationen bildades.

Hur då?

Vi har dokument som visar att vi är för mänskliga rättigheter, och mot alla former av religiöst tvång. Vi har slagit fast det en gång och ska inte behöva upprepa det hela tiden.

Kan ju vara bra att upprepa det någon gång kanske? Nu till exempel.

Ja, men vi är och har alltid varit för mänskliga rättigheter och mot tvång.

Men då så, då är ni mot regimen i Iran?

Vi är mot alla former av tvång och förtryck.

Så där fortsätter det några varv – och jag lyckas inte få Haider Ibrahim att säga att han eller organisationen fördömer Irans ledare, däremot alla former av brott mot mänskliga rättigheter, och han förklarar än en gång att ett uttalande mot regimen i Iran skulle innebära att han och organisationen tog ställning i en politisk fråga som kan skapa splittring i organisationen eftersom alla har rätt till sina egna politiska åsikter, och därmed måste vissa frågor betecknas som ”politik”, även om Irans ledare hävdar att deras åtgärder inte beror på en politisk linje utan på att de följer koranen.

Frågan är om Haider Ibrahim och den organisation han leder verkligen lyckas hantera gränsdragningen mellan politik och religion. Frågan är om det ens är möjligt när det gäller inställningen till Iran – ett land som är en teokrati och där politiken är underordnad religionen.

Den största shiamuslimska moskén i Sverige – Imam Ali-moskén i Järfälla – har en hemsida som försöker undvika politiska ställningstaganden. Vid sidan av meddelanden om pingisturneringar och utläggningar om olika muslimska högtiders betydelse finns tre texter som har med politik att göra. Den första är en uppmaning till läsaren att gå och rösta 11 september. Den andra handlar om kvinnors bärande av slöjor. Där slås det fast att kvinnor måste bära slöjor – annars blir hela samhället en bordell. Så här förklaras det:

”Slöjan innebär inte endast en huvudbonad som kvinnan bär, snarare innebär det ett anständigt förhållande och tydliga gränser som både män och kvinnor är ansvariga att skydda. Den raka motsatsen är fri sensuell njutning i alla dess nivåer vilken, med facit i handen, resulterar i ständigt upplösta förhållanden och likvidering av sammanhållna familjer.”

Vad händer med kvinnor som inte bär slöjor? Jo:

”Förtrycket är kvinnan som nästan kläs av i vissa reklamfilmer eller affischer. Hon är förtryckt, kränkt och förstörd när hon nästan står naken i vitriner i specifika gator i Holland och försöker locka kunder att hyra hennes kropp. Det symboliserar kulmen av kvinnoförtryck.”

Budskapet är entydigt; om kvinnor inte bär slöja får vi ett samhälle där de alla blir horor som bjuder ut sig. Några andra alternativ finns inte.

Det är svårt att skilja den uppfattningen från den som ledningen i Iran ger uttryck för de säger att demonstrerande kvinnor som tar av sig slöjan är ”prostituerade som bjuder ut sig”.

Möjligen kan man tycka att Imam Ali-moskéns motstånd mot ”fri sensuell njutning” framstår som tveksam. Uppdrag granskning avslöjade i programmet ”Sexköp i Allahs namn” i maj i år hur shiamuslimska imamer i Sverige viger kvinnor som köps för sex. Av 26 shiamuslimska församlingsföreträdare erbjöd 15 sin hjälp att ordna så kallade ”njutningsäktenskap”, ett tillstånd som är synnerligen tillfälligt.

Prostitution är uppenbarligen tillåtet enligt dessa imamer, bara kvinnan är beslöjad och proceduren välsignats av en imam.

De imamer som avslöjades i programmet stängdes av från Islamiska shiasamfunden i Sverige, och bidrag från organisationen till en del lokala verksamheter frystes i väntan på utredning. En organisation som uppbär fyra miljoner kronor om året i statliga bidrag måste vara försiktig, och att låta församlingsledare välsigna sexhandel kan nog sägas strida mot värdegrunden.

Samtidigt innebär det att man måste undra hur det är ställt med organisationens vilja och förmåga att kontrollera imamerna. Under intervjun förklarade Heider Ibrahim när jag pressar honom om iranskt inflytande i organisationen och i moskéerna:

– När det kommer imamer från utlandet till oss förklarar vi mycket noga för dem vad som gäller i Sverige.

Om så är fallet verkar inte imamerna bry sig speciellt mycket om det.

Tusentals har fängslats av moralpolisen, och många står anklagade för brott som kan leda till att de riskerar dödsstraff. Enligt Amnesty International avrättar Iran fler människor årligen än någon annan nation, förutom Kina.

Mahmood Amiry-Moghaddam, chef för den norskbaserade icke-statliga organisationen Iran Human Rights, sa att minst 20 personer nu enligt officiell information står inför anklagelser med avrättning som straff. ”Vi är mycket oroade över att dödsdomarna kan verkställas snabbt”, säger han till AFP.

Enligt siffror från Irans rättsväsende har mer än 2 000 människor redan åtalats sedan demonstrationerna började, nästan hälften av dem i huvudstaden Teheran. Bland dem finns dussintals aktivister, journalister och advokater vars fortsatta internering orsakat ramaskri utomlands.

”Säkerhetspolisen har under en längre tid bedrivit en förundersökning mot en misstänkt spion – en insider, en mullvad inom Säkerhetspolisen och Försvarsmakten. Misstanken har varit att den okända personen har gått främmande makt till handa”, säger Mats Ljungqvist, åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål.

Den äldre brodern var högt uppsatt chef inom en statlig myndighet när han greps, och arbetade tidigare på Säpo samt Försvarsmaktens underättelse- och säkerhetstjänst, Must. Enligt uppgifter till DN har han även tjänstgjort vid KSI, Kontoret för särskild inhämtning; Sveriges kanske hemligaste underättelseorgan.

Den yngre mannen deltog i planeringen, och skötte kontakterna med Ryssland och GRU, och har tagit emot stora kontanta belopp i dollar för de levererade uppgifterna. Även han ska ha arbetat på Säpo. Båda männen nekar till brott.

”Denna hypersoniska ballistiska missil har utvecklats för att ta sig igenom luftvärnsskydd”, sa Hajizadeh, citerad av Irans nyhetsbyrå Fars. ”Den kommer att kunna undvika alla system som normalt oskadliggör missiler”, sa generalen, och tillade att det skulle ta decennier innan ett system som kan upptäcka och stoppa dem utvecklats.

Tillkännagivandet kommer dagar efter att Iran erkänt att de tidigare skickat drönare till Ryssland, men förnekar att de gjort det sedan Ryssland invaderade Ukraina. Washington Post rapporterade i oktober att Iran förberedde sig för att skicka missiler till Ryssland, men Teheran avvisade rapporten som ”fullständigt falsk”.

En hypersonisk robot rör sig i mycket hög hastighet och är manövrerbar, vilket gör den svårare att spåra och försvara sig mot.

Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock har meddelat att hon kommer att be EU klassificera Islamiska revolutionsgardet som en terroristorganisation, rapporterar The Guardian. Kanada offentliggjorde en fjärde omgång av sanktioner mot höga iranska tjänstemän, men det som kan svida mest är om Iran inte får delta i fotbolls-VM.

Ukraina har formellt begärt att Irans fotbollslag ska stängas ute från fotbolls-VM, med anledning av att iransktillverkade drönare används av Ryssland för att träffa civila mål och infrastruktur inne i Ukraina. Det skulle vara ett förödande slag för ett land som älskar fotboll.

Ukraina sa att Iran, som ska spela mot England den 21 november, ”gör sig skyldiga till systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter, vilket troligen bryter mot Fifa-stadgan”.

I slagsmålet som följde slogs en av demonstranterna med en käpp, en annan knuffades omkull och en tredje knivhöggs. En fjärde demonstrant berättade för polisen att han blev hotad med en pistol. ”När jag försökte skriva ner registreringsskylten öppnades bakdörrarna, och en pistol riktades mot mitt ansikte”, sa 34-åringen till Bild.

Det har varit många skärmytslingar nära iranska ambassader runt om i Europa sedan starten av protesterna, utlösta av 22-åriga Mahsa Aminis död. Hon arresterades i Teheran för att ha burit en ”olämplig” hijab.

Minst tolv personer greps i London i september, efter bråk med poliser utanför den iranska ambassaden. Fransk polis tvingades sätta in tårgas för att förhindra hundratals demonstranter från att marschera utanför landets ambassad i Paris.

https://twitter.com/ISefati/status/1586650049563529217

Sörjande begav sig till Aminis gravplats i går morse, trots att säkerhetstjänsten varnat familjen för att hålla ceremonin, rapporterar The Guardian. Enligt aktivister hotade de med att ”de borde oroa sig för sin sons liv”. Så många som 10 000 sörjande deltog i manifestationen.

”Säkerhetsstyrkor har skjutit tårgas och öppnat eld mot människor”, twittrade Hengaw, en norskbaserad grupp som övervakar rättighetskränkningar i Irans kurdiska regioner. Det finns ännu inte några specifika uppgifter om antalet döda, mer än att minst 50 civila skottskadats i regionen.

Den 40:e dagen efter ett dödsfall markerar traditionellt sett slutet på sorgen. Många demonstranter samlades därför på gatorna i Teheran och flera andra städer för att hedra Mahsa Aminis död. Regeringen hoppas nu på att demonstrationerna ska stilla sig, samtidigt som flera strejker pågår.

https://twitter.com/AlinejadMasih/status/1585336485251010560

https://twitter.com/maikelsoltanpo1/status/1585371608977641473

https://twitter.com/FridaGhitis/status/1585399157862400007

För några månader sedan övertalade byborna honom om att trots allt ta en dusch; det blev sista gången han blaskade av sig. Han bodde i en hydda av betongblock – enligt Tehran Times åt mannen gärna överkörda djur, och stoppade pipan med djurspillning.

Nu går det inofficiella smutsrekordet till en indisk man som inte heller lögat sig under en stor del av sitt liv. 2009 rapporterade Hindustan Times att Kailash ”Kalau” Singh inte hade tvagat sig på mer än 30 år, i ett försök att hjälpa till att få slut på ”alla problem som nationen står inför.”

Han avvisar vatten till förmån för vad han kallar ett ”eldbad”. Kalau tänder varje kväll en brasa och röker marijuana, samtidigt som han står på ett ben och ber till Shiva. ”Det är precis som att använda vatten för att ta ett bad. Eldbad hjälper till att döda alla bakterier och infektioner i kroppen.”

De senaste veckorna har Ukraina och dess allierade i väst beskyllt Ryssland för att använda drönare man fått från Iran. Anklagelserna förnekas av Kreml och regimen i Iran säger det vara anklagelser utan grund, rapporterar AFP. Drönarna bedöms vara äkta, och har ett karaktäristiskt mopedljud. De sprängs när de träffar sitt mål, och har använts mot elkraftverk och annan viktig infrastruktur i Kiev.

Ukrainas president Zelenskiy kommenterar med att Ryssland är ”politiskt bankrutt” som använder iranska drönare, men att det inte kommer hjälpa dem strategiskt ändå. Han menar att detta bara är ännu ett bevis på att Ryssland är på väg att förlora. Utrikesminister Dmytro Kuleba ville bryta de diplomatiska förbindelserna med Iran, men det har inte Zelenskiy gått med på.

https://twitter.com/WarMonitors/status/1581902024727498752

https://twitter.com/LogKa11/status/1581989168481468416

Kuleba vill också att EU inför sanktioner mot Iran för att ha försett Ryssland med drönare. Irans utrikesministerium säger via talespersonen Nasser Kanani att Iran är redo att samtala med Ukraina och reda ut anklagelserna. Enligt uppgifter från militära källor till Washington Post kommer Iran förse Ryssland med fler drönare, och även andra låg- och mellandistansrobotar.

Drönarna kallas Shahed-136 och ska ha använts mot Kiev senaste dagarna. 28 ska ha flugits in över staden i måndags. Israel har reagerat kraftigt på detta, rapporterar SR. Man för nu diskussioner om att förse Ukraina med luftförsvar, något som skulle bryta den linje man hittills hållit. Då man inte tidigare hjälpt Ukraina med vapen och liknande.

Zelenskiy har sedan kriget bröt ut i februari upprepade gånger kritiserat Israel för att inte hjälpa Ukraina med vapen. Vilket det nu kan bli ändring på.

Syrienkonflikten i bakgrunden

Anledningen till Israels förmodade ändrade inställning är att Iran är huvudfienden i mellanöstern. Iran är den centrala maktfaktorn för shiamuslimer och nära kopplade till styrena i Irak och Syrien.

Iran och Ryssland är inte officiellt allierade men har vissa geopolitiska mål gemensamt. Man är båda belagda med ekonomiska sanktioner av USA och EU till exempel. Man har också utvecklat sitt ekonomiska samarbete senaste tiden.

Iran har brett ut sitt inflytande i Syrien och Libanon genom shia-miliser där. I Irak sitter nu en pro-iransk shialedd regering.

För Ryssland har Syrien en stor betydelse då det finns en rysk flottbas i Latakia. Syrienregimen har dessutom stöttats av Ryssland och tidigare Sovjet sedan 1960-talet. Ryssland gick mer aktivt in i inbördeskriget i Syrien för ett par år sedan och gav till exempel hjälp med militärt flyg. Israel är en motståndare till president Assad i Syrien men har fått dra sig tillbaka och acceptera att han kommer sitta kvar.

Israel slår fortfarande till mot mål i Syrien men är alltid vaksamma på att inte stöta sig med ryska intressen. Det har skapat problem då man inte kan motverka nyss nämna pro-iranska miliser på det sätt man vill.

Det finns också en stor rysktalande minoritet i Israel. 15 procent av väljarna inför kommande val beräknas tillhöra den gruppen. Landet är geopolitiskt nära allierat med USA men har likväl relativt starka band till både Ryssland och Ukraina, främst genom de judiska minoriteterna där.

Flera prominenta ryska judar med stark koppling till Israel har också nära band till Putin och Kreml. Det för allmänheten mest kända exemplet är oligarken Roman Abramovitj, som själv försökte få till stånd fredsförhandlingar i inledningen av kriget. Han är sedan i våras belagd med sanktioner av USA och EU.

Situationen kompliceras ytterligare av förhandlingarna mellan USA och Iran om Iranavtalet, som vi rapporterat om tidigare. Avtalet skulle ge Iran möjlighet att utveckla kärnkraft och kanske slippa vissa ekonomiska sanktioner och få sälja olja. Israel är helt emot avtalet och har som huvudmål att få det stoppat.

Med drönarattackerna skärps linjerna ytterligare i kriget. Fler aktörer kan nu tvingas bekänna färg. Ett aktivt israeliskt stöd till Ukraina gör också att konflikten i mellanöstern kan skärpas igen.

https://twitter.com/Osinttechnical/status/1581492211450978304

Branden, vars orsak fortfarande är oklar, började efter en månad av protester mot den 22-åriga Mahsa Aminis död, som greps för att ha brutit mot landets strikta klädkod för kvinnor. ”Evin-fängelset i Teheran brinner och skott kan tydligt höras. Varje politisk och vanlig fånges liv är i stor fara", sa den Oslo-baserade icke-statliga gruppen Iran Human Rights.

Evin, som rymmer tusentals interner, är ökänt för att misshandla de politiska fångarna. Myndigheterna har tvingats stänga av vägarna till fängelset, i ett försök att stoppa protesterna som äger rum utanför anstalten. Tidigt i morse kom uppgifter om att branden släckts.

Unga kvinnor har stått i spetsen för vågen av gatuprotester, och de omfattande demonstrationerna i Iran har utvecklats till en rörelse mot den islamiska republiken. Prästerskapet står inför en av dess största utmaningar sedan shahen avsattes 1979.

Efter ett par sekunder ersätts masken med en stillbild på Khamenei som står i lågor, och ett hårkors mitt i pannan. Bilder på Mahsa Amini, som moralpolisen slog ihjäl för att hon bar huvudduken på fel sätt, samt tre andra unga kvinnor som dött under protesterna i Iran visades också, rapporterar CNN.

Bredvid bilderna fanns meddelanden som ”Gå med oss, ​​och res dig upp” och ”Vår ungdoms blod droppar ur ditt grepp”. Hacktivist-gruppen Edalat-e Ali (Alis rättvisa) står bakom den virala protesten; de har tidigare i år släppt hackade filmer och dokument från Irans fängelser.

Demonstrationer mot den högsta ledaren, som utövar nästan fullständig makt inom Iran, är historiskt sällsynta. Men efter de omfattande protesterna efter Aminis död kan man börja skönja en viss oenighet bland de styrande i landet.

Stora protester började den 16 september. 22-åriga Mahsa Amini greps och misshandlades av moralpolisen och skadades så allvarligt att hon avled. Orsaken till gripandet var att hon bar sin hijab på fel sätt och bröt mot sedlighetslagarna. Omvärldens fördömanden lät inte vänta på sig. Samtdigt har flera västerländska medborgare gripits. Ett franskt par tvingas i en video erkänna sig medskyldiga till att starta revolution.

Protesterna startade vid sjukhuset där Amini vårdades i Teheran men, spred sig till andra provinser i landet. Regeringen har svarat med restriktioner på sociala medier och tillfälliga nedstängningar av internet.

I sammandrabbningar mellan ordningsmakt och demonstranter har minst 900 personer skadats. Enligt Iran Human Rights har 154 människor dött, enligt statlig media ligger siffran på 41.

Men i Iran är inte protester av olika slag något nytt, det har varit ett stående inslag sedan drygt tio år.

Tidigare i år startade protester mot stigande priser på basvaror som bröd och pasta. Det har även varit brist på vatten, speciellt i provinsen Khuzestan. Till exempel steg priset på vete med 500 procent efter att regeringen slutat subventionera importen av spannmålet. Inflationen i år ligger på runt 50 procent.

Sedan 2017 har en bredare rörelse med olika inslag av demokratifrämjande politisk aktivitet och civil olydnad. Fokuset har främst varit den religiösa politiska dogmen och det islamiska styret av landet.

Det som nu skett efter Mahsa Aminis död är dock den största protesten sedan islamisterna tog över landet 1979.

Iran påstår att demonstrationerna är skapade av påtryckningar från USA och Israel. I ett tv-sänt tall menar han att frågan i grunden handlar om Iran ska vara självständigt, eller inte. Även ett icke-islamistiskt självständigt Iran skulle inte accepteras av USA. En mjölkko, som han benämner Iran under Shah Reza Pahlavi, är deras vision.

https://twitter.com/Khamenei_m/status/1577321651909304324

Frågan om kvinnors klädsel är återkommande i nyhetsrapporteringen om Iran. När frågan blossar upp dyker det upp bilder från före den islamiska revolutionen 1979. Där ser man kvinnor klädda på västerländskt vis, med håret fritt.

Reaktionerna har på sina håll varit starka i väst, där många regimkritiska iranier bor sedan decennier. Det finns också organisationer och feminister i allmänhet som ser ett starkt symboliskt värde i att motverka slöjtvång.

Mycket av demonstrationerna utgår från universitet i större städer, där det också placerats ut poliser för att hålla kontrollen.

Nio utländska medborgare har gripits under upploppen, från bland andra Storbritannien, Frankrike och Nederländerna.

Ett franskt par som anlände till Iran i maj har gripits och regeringen har släppt en video från deras "erkännande". Kvinnan, Cecile Kohler, säger sig i videon vara en agent för fransk underrättelsetjänst. Och att parets syfte med vistelsen i Iran är att medverka till upplopp, och planera för revolution mot regimen i Tehran.

https://twitter.com/HostageAid/status/1575822612088750080

Hon sade också att man planerat finansiera strejker, demonstrationer och vapen som skulle användas mot polisen.

Frankrikes utrikesministerium fördömer videon å det grövsta, och säger att paret gripits utan laglig grund. Paret hålls som gisslan menar man, och utnyttjas av regimen.

Enligt Internation Federation for Human Rights, baserade i Paris, har över 350 liknande erkännanden publicerats i Iran senaste decenniet.

En aktivist visade på sitt Twitter-konto i går hur Sharif-universitetet i Teheran, känd för fritänkande studenter, omringats av kravallpoliser, rapporterar Reuters. De sköt tårgas för att driva bort studenterna; i bakgrunden hördes ljudet av skottlossning. En annan video visade hur säkerhetsstyrkor jagade dussintals studenter instängda i universitetets underjordiska parkering.

https://twitter.com/AlinejadMasih/status/1576605083365609472

Studenter protesterade vid ett flertal universitet under söndagen, och demonstrationer hölls i flera städer där deltagare skanderade ”självständighet, frihet, död till Khamenei”; Irans högsta ledare Ayatollah Ali Khamenei. Irans härskare anklagar USA och vissa europeiska länder för att utnyttja oroligheterna för att försöka destabilisera den islamiska republiken.

https://twitter.com/Omid_M/status/1576800953185206274

Moralpolisen i Teheran grep den 13 september Amini för ”olämplig klädsel”. Hon dog tre dagar senare på sjukhus.

Attackerna mot kurdiska baser kommer att fortsätta tills ”hotet på ett avgörande sätt är avlägsnat”, deklarerade revolutonsgardet.

Enligt kurdiska och irakiska källor ska 13 personer dödats vid attackerna, bland annat en gravid kvinna.

I Iran fortsätter de protester och demonstrationer mot slöjtvånget som utlöstes av Mahsa Aminis död. Myndigheterna hävdar att 41 personer hittills dödats under de våldsamma sammanstötningarna mellan polis och demonstranter, medan grupper som stöder protesterna uppger att antalet döda är 76, antalet skadade 876 – samt att fler än 1000 personer fängslats.

"Islamiska republiken Iran är beredd att göra sitt för att världen ska bli bättre. En värld fylld till brädden med rationalitet, rättvisa, frihet, moral och andlighet." Så avslutade president Ebrahim Raisi sitt anförande i FN:s generalförsamling på onsdagen.

Han inledde anförandet med att hälsa till hela världen i Allahs namn, den barmhärtige och nådige, och världarnas härskare, och han önskade att Allahs välsingnelse ska skina på profeten Muhammed, hans avkommor och hans efterföljare.

Det var hans första framträdande i FN sedan han blev Irans president i augusti förra året. Under sin vistelse i New York har han förklarat för representanter för den samlade mänskligheten att alla omfattas av mänskliga rättigheter, men att de tyvärr trampas på av många regeringar. Han gav som exempel Israel som trampar på statslösa palestinier och USA som trampar på de migrantbarn som separeras från sina föräldrar.

Slöjprotester i Iran

Det demonstreras just nu runt om i Iran mot tvånget för kvinnor att bära slöja. Det tog fart efter 22-åriga iransk-kurdiskan Mahsa Aminis död.

Mahsa och hennes familj var på besök i huvudstaden Teheran den 13 september när de stoppades på en motorvägspåfart av regeringens moralpolis. Hon hade valt att inte följa Allahs påbud och bära sin slöja på rätt sätt, så hon fick följa med till polisstationen. Därifrån skulle hon sedan skickas till ett omskolningscenter för att få lära sig hur man klär sig ordentligt, men i stället fick hon köras till sjukhus. Något hade hänt.

https://twitter.com/AlinejadMasih/status/1570710223308062720

Hon anlände till Kasra-sjukhuset i koma och dog på intensivavdelningen den 16 september. Resan tillbaka till hemstaden Saqqez får ske i en kista. Regeringen har förklarat att hon aldrig hann skickas på omskolning för hon drabbades av en hjärtattack. Mahsa Aminis familj bedyrar att hon var vid god hälsa och inte hade några hjärtproblem.

Efter hennes död bröt det ut protester i Saqqez och på andra ställen. Folkmassor på upp till tusen personer har demonstrerat i minst 15 städer runt om i landet.

https://twitter.com/FridaGhitis/status/1572350814882267137

https://twitter.com/AlinejadMasih/status/1572670677072711684

Oroande, säger Ann Linde

Polisen har fått tillgripa tårgas och skarp ammunition. Enligt Reuters har minst åtta personer dött i demonstrationerna. Avgående utrikesminister Ann Linde säger till TT att uppgifterna om döda är oroväckande, och fortsätter:

– De mänskliga rättigheterna, yttrande- och demonstrationsfriheten är otroligt kraftigt begränsade i Iran och det tar vi alltid upp i våra samtal med dem på alla nivåer, säger hon.

Ann Linde valde att bära slöja vid sitt besök i Iran 2017. Då uttryckte hon stolthet över att hon rest dit med en svensk delegation bestående av en majoritet kvinnor, som alla bar slöja.

– Det är lag i Iran på att kvinnor måste bära slöja. Man kan knappast komma hit och bryta mot lagarna, försvarade hon sig då.

Nyligen reste Lesley Stahl, journalistikon och mångårig programledare för amerikanska CBS nyhetsmagasin 60 minutes, till Teheran och fick tillåtelse att intervjua president Ebrahim Raisi. Hon satte också på sig en slöja.

Linde och Stahl satte på sig slöjan utan den iranska regimen behövde hota med tårgas och kulor. Linde behövde sina handelsavtal och Stahl behövde sin intervju.

Malmö lyder modet

Malmöpolisen använder inte tårgas och kulor. Slöjan tar över ändå. Staden visar stolt upp sin nya look i utställningen Modest fashion på Slottsholmen.

– Det är en väldigt tydlig trend, som spänner från allt från street-mode till haute couture. Det här är en modetrend som verkligen finns på Malmös gator, sa Malmö Muséers utställningschef Josefine Floberg till Morgonposten i juli.

Regimen förnekar

Iransk polis säger att Mahsa Aminis död var olycklig men att de inte gjort något fel. Till stöd för detta har landets statstelevision visat vad som påstås vara en övervakningsvideo där Mahsa Amini till synes spontant kollapsar i ett väntrum.

https://twitter.com/najahmalii/status/1570806658418479104

Vittnen rapporterade att Amini misshandlades redan i polisbilen, en anklagelse som polisen något oväntat förnekar. De tar med henne till häktet, och påbörjar processen med ”omskolning”. Några timmar efter gripandet underrättades Aminis familj om att hon medvetslös förts till en intensivvårdsavdelning på närmaste sjukhus. ”Hjärtattack”, säger religionspolisen. ”Hjärndöd”, säger sjukhuset.

Hennes sjukhusvistelse och död väckte fördömanden från iranska kändisar och politiker. Mahmoud Sadeghi, en reformistisk politiker och tidigare parlamentsledamot, uppmanade den högsta ledaren, ayatolla Ali Khamenei, att säga något.

Iranska myndigheter planerar att använda ansiktsigenkänning för att upprätthålla den nya hijablagen. Det underlättar för religionspolisen att ”omskola” fler olydiga kvinnor.