Mamman måste betala 100 000 kronor, annars skulle sonen dö. Hon låtsades gå med på kraven, samtidigt som polisen inledde en insats. Till slut släpptes mannen, och hittades av polis vid Varbergs järnvägsstation. Kort därefter greps flera av de misstänkta.

De åtta personer som åtalades för bland annat människorov, medhjälp till människorov, grov utpressning och grov misshandel har nu fått sin dom av Göteborgs tingsrätt, meddelar SVT Nyheter. Alla får fängelse. Straffet varierar mellan ett års fängelse och sju år och sex månaders fängelse. Samtliga åtalade har trots gott bevisläge nekat till brott.

De ska också betala stora skadestånd.

”Det är ovanligt att det sker så här frekvent”, säger Patrik Chi, Västtrafiks presstalesperson, till SVT Nyheter. Prognosen är att tågtrafiken ska börja rulla som vanligt under förmiddagen.

”Vi hägnar in så stor del av järnvägen vi kan, men det är många mil järnväg och mycket av den ligger långt från bebyggelse”, säger Trafikverkets underhållsingenjör Håkan Nilsson i område väst till tidningen Entreprenad. I den mån det är möjligt byter man också ut kopparen mot aluminium, men det är något man helst vill slippa. Det krävs dubbelt så stor area på aluminium för att täcka upp för kopparens ledningsförmåga.

”Koppar är även mer beständig mot korrosion, samt att koppar har bättre värmeledningsförmåga, att den står emot den värme som bildas i ledningen bättre. Slutsatsen är att koppar bättre för oss, men den är även bättre för tjuvarna”, avslutar Nilsson.

2014 gjordes försök med att DNA-märka koppar, men det har haft begränsad framgång.

Det var vid fyratiden under onsdagsmorgonen som Västtrafik meddelade att flera avgångar ställts in, enligt Göteborgs-Posten. Till en början hoppades Västtrafik att trafiken kunde börja gå som vanligt igen till klockan nio, men nu har den prognosen senarelagts. ”Vi har en prognos till klockan ett”, säger Patrik Chi på Västtrafik. Även vissa avgångar mellan Göteborg och Strömstad påverkas.

För några veckor sedan stoppades trafiken mellan Karlstad och Göteborg efter ett liknande sabotage, och koppar stjäls även från kyrkogårdar. Det har pågått det senaste decenniet, och kopparstölderna på landets järnvägar skenar, framför allt i södra Sverige, meddelade Helsingborgs Dagblad tidigare. Trafikverket tror att tjuvarna klär ut sig till banarbetare när de stjäl tusentals meter kabel. ”Det är väldigt fräckt, säger Ola Malmberg”, enhetschef Distrikt syd Järnväg, Trafikverket.

En 14-årig pojke har förts till sjukhus meddelar polisen. Det är oklart om pojken var tilltänkt offer eller förbipasserande. ”Vi är inte helt säkra”, säger Per Bjurström, vakthavande befäl på polisen Region Mitt, till SVT Nyheter. En linjebuss med passagerare träffades också av flera skott, liksom en lägenhet 400 meter bort. Ingen har gripits.

I Göteborg fick polisen flera samtal om misstänkta skottlossningar i Angered. Totalt misstänker man att det handlar om fyra skottlossningar vid olika platser, och alla ska ha skett vid tvåtiden på natten. Enligt uppgifter från polisen tror man att någon har skjutit rakt upp i luften från en bil på tre olika ställen.

”Vi har kunnat bekräfta en skottlossning, och de andra tre jobbar vi med för fullt”, sa Martin Hallberg, polisens vakthavande befäl vid polisen i Väst till Göteborgs-Posten.

Under kvällen gjordes en teknisk undersökning av lägenheten. Den man som greps misstänkt för delaktighet i brottet var då fortfarande under vård, och kunde inte inte delges misstanke. Strax efter midnatt avled den skadade mannen som först hittades på platsen. Två personer anhölls under kvällen av jouråklagare.

Strax innan elva på kvällen fick polisen i Malmö larm om misstänkt skottlossning i Ica Maxis parkeringshus i Malmö, och flera hade sett en skjuten man i en bil, meddelar SVT Nyheter.

23.22 kunde polisen meddela att mannen är avliden. Polisen vill enligt Dagens Nyheter inte uppge om mannen avled på platsen eller senare. En eller flera gärningspersoner ska ha flytt från parkeringshuset. Tidigt på onsdagsmorgonen hade polisen ännu inte gripit någon.

En man greps av på plats av polis, kort efter händelsen. ”Gärningsmannen som attackerade var fasthållen av andra personer på plats när de ringde oss. De höll fast honom tills vi kom”, säger Hägg. Den gripne mannen fick lindriga skador; polisen rubricerar händelsen som försök till mord.

Polisen i Göteborg har inlett en förundersökning om försök till mord, efter det att skott avlossats mot ett flerfamiljshus i Kärra sent på måndagskvällen. Larmet kom till polisen vid tiotiden på kvällen. ”En skjutning har skett mot fasaden på en lägenhet i ett flerfamiljshus”, säger Helena Clase, vakthavande befäl vid polisen, till Göteborgs-Posten.

Platsen spärrades av, och polisen genomförde hundsök samt dörrknackning. Ingen person ska ha skadats av skotten, ingen person är ännu frihetsberövad.

Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, riktar kritik mot Göteborg stad. Personalen inom äldreomsorgen är för dålig på svenska och saknar tillräcklig kompetens. Granskningen skedde under perioden 2020 till 2021 och staden måste åtgärda problemen uppmärksammat. Nu har staden klubbat igenom att införa språktest vid nyanställningar.

Det gäller dels att medicinska bedömningar för av personal som inte har tillräcklig kompetens för det. Och som inte talar svenska i den omfattning som krävs. Att inte kunna kommunicera ordentligt hotar patientsäkerheten, menar Ivo. Information mellan olika yrkesgrupper riskerar förvanskas eller missuppfattas, skriver GP.

Man har genomfört en enkätundersökning som visar att hela 92 procent av sjuksköterskorna uppger att risker i patientsäkerheten uppstår på grund av personalens kunskaper i svenska, i hög eller måttlig grad. En majoritet av personalen har bra kunskaper i svenska, men ”vem som helst” kan få jobb, framgår det också i undersökningen.

Men vissa kan bara säga uttryck som ”kom nu” när de ringer till en sjuksköterska. Patienter som också deltagit i undersökningen är lite mer positiva, vikarierna är ändå snälla och ”vill väl” även när de inte förstår.

Förvaltningschefen på kommunen Babbs Edberg tycker att Ivo drar för stora växlar på ett litet underlag. 24 hyresgäster och 16 sjuksköterskor och enkäten som hade låg svarsfrekvens. Alla kommuner får samma kritik i Ivo:s granskning, säger hon.

Men förändringar är på gång. Stadens äldrenämnd har redan beslutat om språktest vid nyanställning. Redan anställd personal kan få läsa upp sin svenska, vid behov. Edberg menar dock att det stora problemet är att man har för lite resurser till det uppdrag man ålagts utföra, ”125 procent välfärd med 75 procent av resurserna.”

Just språkfrågan var en het potatis under den förra mandatperioden. Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna drev var för sig frågan om språktest vid nyanställning. På andra sidan fanns allianspartierna å ena sidan och V och MP å andra sidan. De sistnämnda menade att Socialdemokraterna bara ville flörta med Sverigedemokraternas väljare.

Dyrt, onödigt och ren symbolpolitik enligt kommunalrådet Daniel Bernmar (V). Det nytillträdda styret består av S, V och MP. Nu är partierna överens om att språktestet är viktigt. Man arbetar nu fram ett konkret test, som kommer ske både muntligt och skriftligt.

Marina Johansson (S) är ordförande i äldrenämnden och säger att man idag har många anställda som inte håller tillräckligt god nivå. Det måste man hantera mer systematiskt än tidigare.

Kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) ser inte språktest som ett problem för att locka nyanställda. Där är det snarare lönen, där var sjunde inom Kommunal tjänar under 23 000 i grundlön, som är ett problem.

Ivo gör nedslag på andra kommuner i landet. I Lund får kommunens särskilda boenden kritik. Där är det också låg kompetens och bristande kunskaper i svenska som är i huvudproblemen. Och även där är den en patientsäkerhetsrisk.

Liseberg har dragit in guldpasset för rekordmånga 50 barn sedan öppningen 23 april. Anledningen är en ny generation som inte gillar att köa och har svårt med värmen.

Den populära nöjesparken Liseberg i Göteborg öppnade för säsongen 23 april. Efter en månad har 50 årskort eller guldpass blivit indragna. Vilket är mer än tidigare år, berättar nöjesparkens PR- och kommunikationschef Mårten Westlund för SVT Nyheter. Ordningsstörningarna som förorsakat indragna årskort är att folk stört andra besökare, stått upp i attraktionerna och trängt sig före i köer.

Enligt Westlund har man nolltolerans mot dåligt beteende på Liseberg. Hans egen tes är att problemen ökat eftersom en ny generation kommit in som besökare. Främst tonåringar får sina årskort och guldpass indragna, och dessa har inte lärt sig köa. Dessutom kan värmen skapa en frustration att stå i kö, menar Westlund.

Några av de som fått årskorten indragna har också anmälts till polisen. Vakterna i parken har också fått förändrade arbetsrutiner. Man punktbevakar nu platser där ordningsstörningar är som vanligast. Man vill också arbeta preventivt med att hitta mönster, så att problem kan avvärjas innan de sker.

Föräldrar vars barn har fått sina barn portade har också lovats tid för möte med parken. Men det har inte skett, på grund av lång handläggningstid, säger PR-koordinatorn Sofia Wikstedt till Göteborgs Posten. Man håller just nu på att se över sin bemanning.

Säkerhetschefen Hans Skeppstedt säger att man haft gäng som varit inne och stökat med sig själva eller andra. Ingen från parken vill kommentera några särskilda incidenter.

Göteborg har haft andra problem med stökiga ungdomar, speciellt i köpcentrumet Nordstans parkeringshus. Där införde man för några år sedan speciella ljudskrämmor för att få bort ungdomarna. Köpcentrumet är inte allmän plats, och man ser risk att det sker gängrekrytering när ungdomarna samlas. Dessutom stör det vanliga besökare.

På frågan om det inte stör andra kunder säger Kenneth Lexell till SR att det tar upp till 20 minuter innan ljudet kommer. Vanligt folk som använder bil riskerar inte påverkas.

Under natten pågick en stor polisinsats i området för att säkra bevis och söka efter gärningspersoner, meddelar SVT Nyheter. I nuläget är ingen gripen, men fem personer har hämtats in till förhör, och ett fordon har beslagtagits. ”Det är ett stort radhusområde som är avspärrat”, säger SVT:s reporter. Händelsen rubriceras som försök till mord i två fall. Torsdagens skjutning blir den tolfte i ordningen för Göteborg i år.

Enligt uppgifter till Göteborgs-Posten har händelsen tydliga kopplingar till gängkonflikter i södra Göteborg. Männen som blivit beskjutna i Askim är starkt knutna till den så kallade G-falangen från Västra Frölunda.

Den yngre av de båda männen var målsägande i en stor rättegång i fjol. Där stod medlemmar i den konkurrerande M-falangen inför rätta för att ha planerat att döda honom, och tre andra unga män ur hans grupp. Merparten fälldes för grova brott. Den unge mannen har efter domstolsprocessen levt med en hotbild.

30 juli 2022 mördades fembarnsmamman Nadja Blom. Hon blev påkörd när hon gick tillsammans med sin pojkvän Jurek ”Lolo” Kwiek. Pojkvännen blev svårt skadad men överlevde. Nadja Bloms familj var missnöjd med att hon lämnat sin tidigare partner och blivit tillsammans med Kwiek.

Polisen har haft många bevis från sociala medier, där hot mot Blom har förekommit. Bröderna Blom har själva också spelat in filmer, bland annat en där de erkände mordet. Även brödernas farfar Alexander Taikumer döms för olaga hot. Han frias från grovt skyddande av brottsling, försök till grov utpressning och uppmaning till självmord.

Under rättegången har man använt sig av tolkar för att översätta från romani till svenska vad som sagts i olika filmer där hot uttryckts. Vissa tolkar har fruktat för sitt liv under processen.

”Vi fick in uppgifter om att man sett en livlös man sitta i en bil, och vi var snabbt på plats och kunde konstatera att mannen blivit skjuten i bakhuvudet med någon form av kulvapen”, säger Jon Franzén, vakthavande befäl vid polisregion Väst, till SVT Nyheter. Mannen satt böjd över växelspaken.

En stor polisinsats har pågått i området. ”Vi har i nuläget en massiv insats med flera patruller där vi pratar med vittnen, knackar dörr och utför en teknisk undersökning. Platsen är avspärrad och vi har inlett en förundersökning gällande mord”, fortsätter Franzén. Mannen är identifierad, och anhöriga är underrättade.

Ingen är frihetsberövad eller misstänkt för mordet. ”Vi har inga tecken på att han tillhör något kriminellt nätverk, och mordet skedde mitt i ett bostadsområde”, avslutar Franzén.

Ett tidigare mord i Guldheden skedde i maj 2018, då en 32-årig man sköts ihjäl med automatvapen i en bil.

I veckans sportskvaller kan vi läsa om rattfyllerister, Hålands förkärlek för pyjamas och en man med bra balanssinne. Dessutom säljs Zlatans näsa och undertecknad bjuder på en anekdot om Göteborg.

Melonmannen på Friends Arena

AIK mötte Hammarby inför 41 000 åskådare och vann med 2–0. Efter matchen cirkulerade ett klipp på en fyndig man i publiken. På ett klassiskt afrikanskt vis balanserade han en stor melon på huvudet, till synes helt utan problem.

https://twitter.com/UNTMeisels/status/1647597565339226112

Ciro Immobile klarar sig i bilolycka

Ciro Immobile är lagkapten i SS Lazio i Rom och klubbens främsta målskytt genom tiderna. I söndags krockade han med en spårvagn när han och familjen var ute och körde. Spårvagnen körde mot rött ljus vilket enligt uppgifter ska ha orsakat olyckan.

Immobile själv säger sig ha ont i armen men i övrigt må bra. Hans döttrar var med i bilen men ska ha klarat sig oskadda. Sju personer totalt fick föras till sjukhus, även andra bilar var inblandade i olyckan.

https://twitter.com/tancredipalmeri/status/1647512684261154818

https://twitter.com/MCriscitiello/status/1647514948958838784

Rattfylla exempel 1

Den förre Premier League-anfallaren Danny Graham drack tio öl och satte sig bakom ratten. Det hela slutade med att han körde rakt in genom Wynyards butiksfönster i County Durham. Som tur var befann sig ingen vid ingången till butiken när fylletratten Graham körde rakt in.

Graham har spelat för bland andra Swansea City, Hull och Middlesborough och detta var sannerligen inte hans stoltaste ögonblick i livet.

https://twitter.com/SkyNews/status/1648402264145494020

Rattfylla exempel 2

Har ni hört talas om Kalmar FF:s klubbchef Markus Roslund? Kanske inte, de flesta tjänstemän i klubbarna brukar vara relativt anonyma. Roslund blev dock känd för att ha åkt fast för rattfylla i januari. Dagen efter han krökat till rejält tog han bilen för att köpa frallor, något han inte borde gjort.

Totalt drack han fyra DIPA (Double IPA, en starkare variant av India Pale Ale) och 15 centiliter rom. Väl värt att tänka på, dagen efter blöt kväll kan kroppen fortfarande i praktiken vara alkoholpåverkad. Roslund slutar nu som klubbchef i Kalmar, efter tre år.

Rattfylla exempel 3

En spelare i Malmö FF har stoppats av polis i sin bil. 1,3 promille hade han i blodet. Han är nu misstänkt för grov rattfylla vilket kan ge upp till två års fängelse.

Håland och hans pyjamas

Förra veckan berättade vi om vikingabjässen Erling Hålands frisyr. Nu berättar vi om hans kärlek till pyjamasar. Han använder dem nästan hela tiden, på restauranger, på stranden, hemma och utomhus.

https://twitter.com/UKAndNIasOne/status/1648602514348974080

https://twitter.com/katiehind/status/1648359516457562112

https://twitter.com/ErlingHaaland/status/1404490476082843655

https://twitter.com/ErlingHaaland/status/1606679572132626432

Alla är inte goa gubbar i Göteborg

Den här anekdoten är baserad på verkliga händelser och utspelade sig någon gång runt år 2008.

Jag och en vän gick en lördagskväll till Debaser på Medborgarplatsen i Stockholm. Vi var där ganska tidigt på kvällen, det var inte mycket folk i lokalen. Vi slog oss ned vid ett bord precis bredvid DJ-båset.

Där stod en tatuerad man och plockade upp LP-skivor och ordnade till inför kvällen. Uppenbarligen var han DJ, och han började prata med oss eftersom vi satt så nära. Han frågade oss om vi gillade punk, vi svarade jakande. Men vi kände inte till något av alla band han visade upp skivor med. Egentligen kände vi nog mest till Ebba Grön och liknande, mer main stream artister.

Eftersom han pratade göteborgska frågade jag om han kom från Göteborg. Jo, det gjorde han. Jaha, goa gubbar alltså, klämde jag ur mig. Det är trots allt något man förknippar med Göteborg. Blicken jag fick från DJ:n var dock inte nådig, det var som om helvetets portar öppnat sig.

Jag är Gaisare, jag hatar goa gubbar, sade han.

Stämningen blev något tryckt. Vi pratade visserligen litet mer under kvällen, samtidigt som han några gånger sade ”jävla stockholmare alltså” och bjöd oss på sprit. Lärdomen är tydlig, tro aldrig att någon är en ”go gubbe” bara för att han kommer ifrån Göteborg.

Det är allmänt känt att Gais är en klubb med en mer alternativ profil, med starkt stöd bland vänsterfolk i Göteborg. Alltså personer som står till vänster om Socialdemokraterna. En klassisk ramsa är ”IFK är disco, Gais är rock and roll”.

Zlatans näsa till salu

Förra veckan skrev vi om Zlatanstatyn, som kostat hundratusentals kronor att renovera. Men som politikerna i Malmö gömt undan. Nu uppdagas det att den avbrutna näsan från statyn är till salu. Några som kallar sig The Noze Club säger till Sydsvenskan att ”Ibland är det rätt att bryta mot lagen”.

Man försvarar vandaliseringen av statyn:

Det var nödvändigt och rätt sak att göra. Och inte i närheten av den förnedring som själva statyn eller personen den föreställer orsakade staden eller MFF:s supportrar. Statyer uppförs av antingen respekt eller fruktan. Det verkar inte som att folk känner något av detta för personen, eller hur? [...] Och vad gäller fler ”kriminella handlingar” som du kallar det. Ibland är det rätta att bryta mot lagen. Det är normalt.

Händelsen rubriceras som mordförsök. Under kvällen har polisen förhört flera personer, men man har inte lyckats gripa någon misstänkt gärningsman. ”Flera personer är hämtade till förhör. Vi arbetar på platsen med förundersökningsåtgärder, och det är avspärrat”, säger vakthavande polisbefäl Pernilla Henry till TT.

Under natten har polisen arbetat med dörrknackning i området, tekniker har undersökt platsen och flera förhör har hållits, meddelar SVT Nyheter. ”Vi kommer fortsätta med eventuella fler förhör, och utredningen kommer fortgå”, sa Caroline Karlsson, polisens presstalesperson i region Väst nu på morgonen.

En skottlossning i samma område skedde i september förra året, enligt uppgifter från Göteborgs-Posten.

En torsdag i oktober förra året försvinner den trettonåriga flickan N. från sin skola i Värmland. Polisen misstänker att hon rymt och tagit tåget till Göteborg, dit hon lockats av en man som är tio år äldre än hon.

Nu inleds rättegången i Göteborg. Två män står åtalade för våldtäkt.

Men finns det inte många medskyldiga i det här fallet? Det är frågan jag ställer mig efter att ha läst förundersökningen.

Flickans försvinnande väcker stor uppmärksamhet, polispatruller i västra Sverige letar frenetiskt, liksom Missing People, på sociala media publiceras bilder och filmer som sägs visa flickan i sällskap med olika män på tåg och bussar.

Efter sex dagar återförenas hon med sin mor – det sker i Borås.

Innan dess har polisen slagit till mot en lägenhet i Biskopsgården i Göteborg och senare häktat en av dem som bor där – den 24-årige Latif Süleymanov. Han står nu åtalad för två fall av våldtäkt av barn. När polisen genomsöker lägenheten hittar de inte flickan. Det finns dock vittnesmål om att Latif och N. tidigare setts springa från lägenheten. Senare har Latif återvänt till lägenheten. Ensam.

Vad har hänt i lägenheten mellan torsdagen och lördagen?

Latif bor tillsammans med sin pappa och yngre bror i lägenheten.

Pappan säger i polisförhör att N. varit där på dagen. Men eftersom pappan säger sig inte tillåta att den tidigare våldtäktsdömde Latif låter flickor sova över – därför lämnar flickan lägenheten efter en dag.

Brodern säger däremot att flickan sov över två nätter i Latifs säng – brodern sover i samma rum.

Eftersom Latifs bror fyller år just då vandrar ett antal manspersoner, mer eller mindre berusade ut och in ur lägenheten de här två dagarna, de har alla sett flickan i lägenheten, alla utom den mest berusade (enligt egen utsago) – den 26-årige Ibrahim Fahmwai.

Pappan säger sig först inte ens minnas att Latifs bror fyllde år – och att det var fest.

Latif själv förnekar i det första förhöret N:s närvaro i lägenheten på följande sätt:

Jag förnekar helt, jag har inte träffat någon tjej. Jag har varit med mina vänner, varit ute och festat. Pappa sa att polisen hade varit hemma. Min vän körde mig hem, sen lämna han mig. När jag kom hem så hade polisen gått. Jag muckade i maj, jag är färdigbehandlad, jag skulle aldrig träffa ett barn. Hade jag gjort det hade jag erkänt. Det finns inget att säga mer, jag har varit bakom galler, jag vet hur tufft det är. Hade jag de, hade ni tagit mig med någon. gjorde ni det, nej. Jag träffa bara mina vänner, bara killar. Jag har inget mer att säga.

Men allteftersom han i förhör efter förhör konfronteras med konversationer med N. via sms och i chattforum ändrar han sin historia. Han har bara ställt upp för att ge husrum åt en flicka som är olycklig eftersom hon är omhändertagen av socialen.

N. bekräftar själv den bilden i förhör. Det tar bara två dagar av kontakter på ett chattforum innan hon rymmer till Göteborg och träffar Latif. Vi står inte inför ett långvarigt listigt groomande, men resultat blir som det brukar bli i värsta fall i sådana sammanhang.

I sitt första förhör berättar N.:

Mmm, först träffa jag han på en onlinesida, som man pratar med random folk, sen hitta jag honom där, vi pratade lite, jag sa att jag bodde på soc, sen att jag hade jobbigt och så, sen fick jag hans snabb, så börja vi skriva där, och då sa han, han kunde hjälpa mig, ute därifrån, då liksom lita jag på honom, så han köpte tågbiljett till mig, jag åkte till Göteborg och träffa honom där

Mmm ... okej, och du åkte till Göteborg och träffa honom där, vad hände när ni kommer till Göteborg?

Då så gick vi på hans gamla jobbställe till en restaurang, vi gick och käka ... sen så gick vi, eller vi åkte buss, hem till hans lägenhet, så packa jag upp mina saker där, sen kolla vi på tv och sånt ...

... och sen? Vad händer sen?

... sen börja han va' på mig.

Latifs rykte som en person som våldtar barn är inte på något sätt okänt i delar av Göteborg. En av Latifs vänner förklarar i ett förhör:

Alla vet liksom, Latif, alla vet vad han gör och så.

Okej, och hur är stämningen kring det då?

Inte så bra.

Nä. Vad säger folk i Biskop?

Folk säger pedofil, våldtäktsmän, du vet såna massa grejer, du vet.

(Man kan ju undra varför den förhörde forsätter upprätthålla vänskapen med Latif?)

Alla vet, men ingen ingriper.

När Latif i senare förhör vikt ner sig i frågan om att han träffat flickan, bekräftar han bitvis hennes bild av vad de gjort tillsammans; de rör sig staden, träffar vänner, släktingar och bekanta till Latif.

Hoppade av vid Backaplan. Vid Hjalmar Brantingsplatsen och promenerade mot Sannegårdens pizzeria. Höger sida vid gymmet. Dom som jobbar där känner mig. Jag har jobbat där innan. Jag berättade för henne. Jag presenterade henne för dom som jobbar där.

Ingen reagerar på att den kände pedofilen Latif dyker upp med en ung flicka i sällskap.

Men på en punkt skiljer sig Latifs berättelse från N:s. Latif förnekar våldtäkt, han förnekar överhuvudtaget någon form av sexuell kontakt med N:

Jag skulle inte, jag har varit bakom två lås och programmerat om mig. Jag skulle aldrig ens ligga med ett barn efter två år som jag har suttit inne. Och jag är ärlig som person.

I flera förhör räknar Latif upp alla de kurser för ”omprogrammering" som han genomgått i fängelset som SAFE, Puls, Prism.

I omprogrammeringen ingick tydligen inte att lära honom av med att söka kontakt med unga flickor på internet och locka dem till möten.

Eller så ingick det i omrprogrammeringen – men terapin bet inte på Latif.

Mot hans förnekande av våldtäkt och vaginala samlag talar DNA-spår och N:s berättelse.

Men var befann sig N. dagarna efter att hon lämnat lägenheten springande?

Genom rekonstruktioner av mobilkonversationer, mobilpositioner och samtal mellan N:s mamma och en person – den person som överlämnar N. i Borås – har polisen kunnat fastställa att hon befann sig i Svenljunga i sällskap med Ibrahim Fahmwai.

Ja, just den person som förnekade att han träffat N. i Latifs lägenhet.

Latif överlämnar N. till Ibrahim efter det att Latif och N. lämnat lägenheten när Latif insett att polisen, Missing People och N:s mamma förstått att det är där N. finns.

Under tiden i Svenljunga blir N. våldtagen  av Ibrahim – för detta talar hennes egen berättelse och DNA-spår.

Ibrahim nekar.

Han har å andra sidan lämnat sex olika beskrivningar av händelseförloppet och i det längsta förnekat att han överhuvudtaget varit i N:s närhet – något som motbevisas av sms-konversationer och av telefonsamtal mellan Ibrahim och N:s mamma.

Vad vi står inför är två olika miljöer.

Dels en miljö befolkad unga olyckliga flickor som på ett rent livsfarligt sätt söker bekräftelse på internet.

Dels en miljö befolkad människor som lever tillsammans med eller umgås på vänskaplig fot med pedofiler – och som inte ens lyfter på ett ögonbryn när pedofilen dyker upp med ett okänt barn.

Den första miljön kan man bara känna sorg inför.

Den andra miljön kan man bara känna vrede och förakt inför. Och jag fruktar att den miljön är mycket större än vad vi vill föreställa oss.

”Vi har gripit en person i anslutning till brottet. Barnet är fört till sjukhus tillsammans med anhöriga, och läget bedöms som kritiskt”, sa polisens presstalesperson Thomas Fuxborg till SVT Nyheter.

Mannen, i 35-årsåldern, kunde snabbt gripas på plats, misstänkt för försök till mord. ”Det är i nuläget inget som tyder på att mannen och flickan kände varandra”, enligt Peter Adlersson, presstalesperson vid polisen. ”Vi vet inte varför det här har skett, och har inget motiv om det här i nuläget.” Mannen är inte känd av polisen sedan tidigare.

Det finns många vittnen till händelsen, och ett föremål fördes från den misstänkta brottsplatsen i en av de bruna papperspåsar polisen använder för bevismaterial, rapporterar DN.

Polisens senaste uppgifter om flickans tillstånd (14.05) är att hennes skadeläge är allvarligt men stabilt.

Bandidosledaren Mehdi Seyyed är gripen av polis. Han sitter häktad, anhållen för grovt bedrägeri och penningtvätt.

Polisen slog till mot två adresser i Göteborg i går med koppling till Seyyed. Enligt uppgift fann man en betydande summa pengar i kontanter.

Åklagare Eva Wintzell arbetar på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet (RIO). Hon har sagt till media att det finns flera brottsmisstankar, mot Seyyed och en annan person som också är anhållen.

Wintzell säger att det handlar om förmögenhetsbrott men hänvisar i övrigt till förundersökningssekretess. Men polisen har uppgivit till Expressen att det handlar om grovt bedrägeri och penningtvätt.

Den tidigare ledaren för Bandidos Göteborg jobbar numera dubbla skift. Han driver en exklusiv pizzeria samtidigt som han arbetat med säkerhet på Europanivå inom Bandidos MC.

Karriär inom Bandidos

Mehdi Seyyed kom till Sverige och Göteborg som fjortonåring från Iran 1989. Samma år som motorcykelklubben Bandidos startade sin första avdelning i Europa – i Frankrike.

Seyyed hamnade i förorten Gårdsten. I slutet av 90-talet dömdes han till fängelse ett par gånger för brott som olaga frihetsberövande, dopingbrott, vapenbrott och misshandel.

Tidigt 00-tal dömdes han också till fängelse ett par gånger för bland annat grovt vapenbrott och misshandel

Han var med och grundade Bandidosavdelningen i Göteborg 2002 och blev ganska snart ledare för den, med titeln president. Motorcykelklubben etablerade sig i Sverige 1995, då i Helsingborg.

Han dömdes till sju års fängelse 2009 för att beordrat bilsprängningar i Hisings Backa och på Storgatan i centrala Göteborg tre år tidigare. På Storgatan placerades en handgranat under en bil som tillhörde vaktchefen på den populära Avenykrogen Nivå.

När den så kallade superbunkern i Kumla öppnade 2009 placerades Mehdi Seyyed i den.

Senare samma år var Seyyed målsägande i en rättegång. Då dömdes ledaren för fängelsegänget Asir till fem års fängelse för att ha förberett ett mord på honom.

Han släpptes ut från fängelset 2014. Då var han inte längre president för Bandidos i Göteborg. Enligt polisen har han på senare år avancerat i klubbens internationella organisation. Han har bland annat varit en del av säkerheten i Europa med titeln "Sargento de armas".

Goda pizzor

Pizzeria Buono ligger på Teatergatan, alldeles bakom Avenyn i Göteborg.

Seyyed och hans personal bakar goda pizzor, så mycket står klart om man läser recensionerna. På Google har 587 personer givit ett sammanvägt betyg på 4,8. På restaurangsajten Thatsup har den fått betyget 4,7. De flesta som skrivit kommentarer på Google kallar pizzorna riktigt goda, fantastiskt goda eller supergoda. Flera säger att Buono har Göteborgs bästa pizzor, och några sträcker sig så långt som till att det är den bästa pizzan de ätit.

På sajten Pizzatoppen tronar Buono på förstaplatsen över de bästa pizzeriorna i Göteborg.

På Margharitan har de San Marzano-tomater, parmesan, buffelmozzarella, basilika, olivolja och svartpeppar. Denna pizzeriornas stapelvara kostar 209 kronor.

Du får förmodligen rikligt med buffelmozzarella på din Margharita, för det är inte den billigaste pizzan på menyn. Funghi kostar bara 169 kronor. Då får du en billigare mozzarella, parmesan, ricotta och kort och gott "svamp".

För 259 kronor får du en Parma con Bufala, med fyra sorters ost, parmaskinka, valnötter och fikonsylt.

Gästerna får betala lite extra för en pizza på Buono men intäkterna räcker inte till vinst. 2021 omsatte ägarbolaget AB Metti 2,4 miljoner kronor och resultatet var en förlust på en miljon. Bolaget har inte gått med vinst något år sedan starten 2019.

Restaurangen bekräftar att de har öppet i dag fram till klockan 22 för den som vill serveras en napoletansk pizza i riktig maffiastil.

De väcktes av en smäll på morgonen den 28 september 2021. Bombdådet skakade om de boende i Annedal i centrala Göteborg.

75-åriga Elisabeth Bovin avled av skadorna hon fick. Hon bodde inte ens i huset utan var på besök för att hjälpa sin sjuka kusin. Många av de boende har fått bo i tillfälliga lägenheter i nästan ett och ett halvt år. 140 lägenheter med adress Övre Husargatan behövde repareras och renoveras.

Nu börjar de värst drabbade flytta hem igen och då får många av dem höjd hyra. För vissa så mycket som med 27 procent.

De renoverade lägenheterna har fått höjd standard och hyresvärden Ernst Rosén menar att priset då måste höjas enligt bruksvärdessystemet.

Ernst Rosén menar att försäkringspengarna inte täcker en renovering till den högre standard som råder i dag och därför måste de höja hyran. Dessutom är det inte alla lägenheter som gått igenom omfattande renoveringar. De flesta får en höjning som är lite lägre. I Dagens Nyheter kan man läsa att hyresgäster hunnit flytta in i 13 lägenheter. I dessa varierar höjningarna mellan 10 och 27 procent.

De sista hyresgästerna beräknas flytta tillbaka i april.

Svårt för alla

Hyresgästerna har fått bo i kappsäck sedan bombdådet men hyresvärden menar att det kunde varit värre.

Louise Samuelsson är affärschef för bostad och lokal på fastighetsbolaget Ernst Rosén. Hon säger till DN att hyresgästerna lidit en ännu större ekonomisk skada om de varit bostadsrättsinnehavare. Många är drabbade, menar hon:

– Det här är ju en situation som är svår både för en hyresvärd och hyresgäst att hantera.

Hon säger också att Ernst Rosén måste förlita sig till reglerna:

– Hela den här situationen är beklaglig men det är också en väldigt ovanlig situation, och då har vi det regelverket som finns.

Mark Lorentzon

En man misstänktes för bombdådet – 55-årige Mark Lorentzon, som hette Maciej Gumkowski när han kom till Sverige från Polen som liten pojke.

Lorentzon försvann efter bombdådet och hittades död i Göta Älv den 6 oktober. Polisen fann bensin på Lorentzons skor. Han hade före dådet inhandlat butangas, propangas, dunkar med bensin och tändare och tändstickor.

Samma dag som sprängningen skulle en äldre anhörig till Lorentzon vräkas från fastigheten. Han hade försökt få hyresvärden att låta bli, och hade bland annat skickat ett mail med budskapet "Det blir döden för henne och mig om hela hennes liv och mitt förstörs så här".

När Mark Lorentzon hittades död lade åklagaren ned utredningen. Inget brott misstänktes i samband med hans drunkning.

Lägenhetshusen i Annedal ligger centralt i Göteborg, ett stenkast från Linnegatan. Det är ett relativt attraktivt miljonprogramsområde, där dragiga arbetarbostäder revs för att ge plats åt framtiden.

Efter kritik publicerade Ibn Rushd en åtgärdsplan som Folkbildningsrådet ansåg var tillräcklig för att bevilja fortsatta statsbidrag. Däremot fortsatte de styrande i Göteborg diskutera förbundets ekonomiska redovisning, och ”demokratiskt tvivelaktiga” samarbetspartners.

Nu ska man se över bidragsmodellen. Partierna till höger avvisade förslaget, men blev nedröstade. ”För mig är det uppenbart att S nu lämnat walkover till Vänsterpartiet, och vill öppna den dörr för Ibn Rushd de var med och stängde”, säger Moderaternas Nina Miskovsky till DN.

”Det är viktigt att alla studieförbund behandlas och granskas likvärdigt”, säger Vänsterpartiets Jenny Broman. Ibn Rushd ska skicka in en uppdaterad ansökan, men man tar först ställning till riskerna och bördan med ytterligare granskningar.

Eleven ville inte stänga av sin surfplatta. Han mordhotade i stället lärarvikarien. Nu får inte vikarien några fler uppdrag på Göteborgs skolor.

Instruktionen var tydlig – eleverna i sjundeklassen skulle stänga av sina surfplattor. Alla utom en lydde uppmaningen och lärarvikarien Hans Olofsborg ställdes inför ett problem som behövde lösas.

– Först och främst talade jag om för hela klassen att vi skulle ha genomgång på tavlan i några minuter. Alla stängde av utom den här killen. Han satt dessutom inte på sin plats.

Hans gick fram till eleven och bad honom stänga av sin platta, men utan resultat.

– Jag sa till honom igen, jag tror jag gav honom två–tre chanser. Sen sa jag till slut att om han inte stänger av surfplattan så beslagtar jag den.

Eleven lyssnade ändå inte på Hans, som i stället försökte ta plattan.

– Då kom hotet: "Om du tar min platta så kommer min pappa och klipper dig".

– Men då tog jag honom i armen. Jag tog till det här fysiska ingreppet i sista hand. Det får jag göra både enligt den gamla och den nya justeringen av Skollagen, menar Hans.

Det där greppet i armen ledde efteråt till att han anmäldes för misshandel av elevens föräldrar. Hans anmälde eleven för olaga hot.

Är det rätt att beskriva det som att du förde ut honom ur klassrummet?

– Nej, han ryckte sig ur mitt grepp och gick ut frivilligt

Så hur länge höll du i honom?

– Nja, det var bara någon sekund. Föräldrarna framställer det som misshandel, men det är rent absurt att kalla det för misshandel.

Att klippa någon betyder på ungdomens språk att döda någon, skjuta någon eller "ta" någon med avsikt att skada eller döda. Det bekräftas också av polisens egen slangordlista.

Enligt Hans Olofsborg ligger skolan i ett "ytterområde" som inte är utpekat som ett utsatt område av polisen.

– 99 procent är andra generationens invandrare, eller första. Mestadels andra generationen.

Han är legitimerad lärare och har arbetat som det i 10 år. Fram till händelsen i maj arbetade han som vikarie på 80–90 procent. Han har erfarenhet från 25 skolor i Göteborgs kommun, säger han, och nu ser han sig själv som en visselblåsare.

– Det är också en viktig princip att man inte tar till såna ord i ett klassrum. Om det inte blir några konsekvenser, vad sänder det för signaler i en skola där elever går in för att sabotera, skrämma och hota? Där de använder ett sexistiskt språk, och så vidare?

– Jag är inte ute efter att trycka till vare sig skolledningen eller den berörda familjen. Jag vill bara prata klarspråk om att vi har en extremt dålig skolpolitik i det här landet.

Han lägger till att mer än en tredjedel av landets lärare är rädda för att kritisera verksamheten på sin skola, av rädsla för repressalier. En siffra han fått från en färsk undersökning från Sveriges Lärare.

Inga fler jobb

Båda polisanmälningarna lades ned, men Hans fick inte jobba vidare som lärarvikarie. Det är Grundskoleförvaltningens bemanningsenhet som delar ut vikariaten i Göteborg. Enligt den skulle han löst situationen med ett lågaffektivt bemötande av eleven – inte genom att ta honom i armen och fösöka ta surfplattan.

Chefen på bemanningsenheten, Larisa Muslijovic, förklarade i en intrevju med SVT att vikarier måste klara av de situationer som uppstår. Hon säger också att samarbetet med Hans Olofsborg avslutats efter en samlad bedömning.

Han fick beskedet i ett mail från bemanningsenheten. Han fick veta att "I situationer där du behövde agera lågaffektivt så agerade du istället själv impulsivt".

I mailet står att du borde agerat lågaffektivt, men i stället agerade du impulsivt. Vad vill du svara på den anklagelsen?

– Det har inget stöd i fakta. Total brist på fakta, svarar Hans Olofsborg.

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande har vunnit mark det senaste decenniet, med den danske psykologen Bo Hejlskov som främsta auktoritet. Det ska användas visavi personer med problemskapande beteenden för att undvika konfrontationer och upptrappning av konflikter.

Enligt metoden skulle Hans förhållit sig öppen och empatisk, och visat respekt och förståelse för elevens känslor och behov.

– Det hade inte fungerat. Den här klassen var väldigt stökig och jag blev given en elevassistent i början. Just den dagen var elevassistenten upptagen, så det fungerade bra utom just den lektionen. Då barkade det rätt åt skogen, menar han.

Knepet är att man ska vara försiktig med att ställa krav på en individ, undvika ögonkontakt och vidrörande, försöka avlägsna åskådare och undvika ett aggressivt kroppsspråk.

– Om eleven hade fått ett lågaffektivt bemötande hade han sett mig som väldigt rädd och svag, och börjat distrahera de andra eleverna. De hade börjat titta på hans skärm i stället för på mig.

Hans Olofsborg har inte fått någon utbildning i lågaffektivt bemötande. Till SVT sa Larisa Muslijovic att det finns några tips på lågaffektivt bemötande i vikariehandboken.

Hans menar i vilket fall att metoden inte fungerar:

– Skolan kan inte vara en lekstuga. Det är ett ofta återkommande intryck att undervisningen störs av surfplattor. Vuxna vågar inte gå in och bryta och så sätter de detta i system. Sen blir de förvånade att de får underkänt, och det blir påtryckningar mot lärarna från föräldrar och rektorer. Till slut blir det en slags häxjakt på lärare.

Fysiska ingripanden

Skollagen ändrades den 1 augusti för att fastställa vad som gäller för fysiska ingripanden. Händelsen i Göteborg inträffade visserligen i maj, men enligt förarbetena handlade lagändringen om att förtydliga vad som redan existerade i praxis.

En lärare får ingripa fysiskt för att avvärja våld och kränkningar, men också för att stoppa andra ordningsstörningar. Samtidigt måste ingripandet vara proportionerligt. Andra mindre ingripande åtgärder ska väljas i första hand.

När en entreprenör inte klarar av att leverera i enlighet med ingångna avtal är det vår plikt att agera för att värna våra gemensamma skattemedel. Vårt ansvar är att säkerställa ett effektivt, hållbart transportsystem och ställa höga krav på kostnadskontroll, konstaterar Patrick Guné, chef för Trafikverkets verksamhetsområde Stora projekt.

Trafikverket påbörjar nu en ny upphandling av arbetet. Man räknar ändå med att kunna öppna Västlänkens station Centralen, 2026.

Västlänken ska underlätta resandet i Göteborg och Västsverige. Byggnationen av Västlänken startade 2018. Trafikverket bygger en åtta kilometer lång järnväg för pendel- och regiontåg. 
Deletapp Haga som nu direkt påverkas omfattar 1 700 meter tunnel samt en ny underjordisk station i Haga. Entreprenaden är en av Västlänkens fyra byggentreprenader.

Två föräldrar skakade och drog i sitt tre veckor gamla barn. Det led flera benbrott och riskerar permanenta hjärnskador och synproblem. Straffen blir skyddstillsyn och villkorlig dom.

Pappan Wisam Youssef döms för grovt vållande till kroppsskada och misshandel. Mamman Sara Al-Saidan döms för misshandel.

Åklagaren Anna Damberg hade begärt att båda föräldrarna skulle dömas för brottet synnerligen grov misshandel. För det är stipulerat fängelse i lägst fem och högst tio år.

Efter domen säger Damberg att hon är nöjd med att de dömdes för ett uppsåtligt brott (misshandel). Hon ska läsa igenom domen och fundera på om hon ska överklaga.

Skadorna

I rättsintyget beskrivs den lilla pojkens skador enligt följande:

a. blödningar under den hårda hjärnhinnan samt vid lillhjärnan och skador i storhjärnan.
b. utbredda ögonbottenblödningar
c. fraktur på högra tarmbenet (i bäckenet)
d. frakturer på bägge skenbenens övre delar samt möjlig fraktur på vänstra lårbenets nedre del.

Blödningarna hade troligtvis uppkommit vid olika tillfällen. De och brotten på lårbenet och skenbenet är typiska för skakvåld. Brotten kan orsakas av accelerationer, decelerationer och rotationskrafter

Bäckenbrottet beror troligtvis på direktverkande trubbigt våld.

De omfattande kramperna gav pojken syrebrist i hjärnan. Han lider fortfarande av små kramper och huvudskakningar. Han får medicin mot epilepsi. Hans vänstra öga följer med dåligt när han flyttar blicken.

Första besöket på sjukhuset

Av vittnesuppgifterna framstår det första besöket på Östra Sjukhuset, den 28 april, som mycket märkligt.

Pojken mådde enligt alla i vårdpersonalen bra. Han såg frisk ut och andades lugnt och fint. Men föräldrarna var hysteriska. De menade att barnet slutade andas. Ledningsansvariga sjuksköterskan SS beskriver det så här i polisutredningen:

– Pappan var panikslagen. [Kollegan] sa att hon inte fick någon kontakt med honom; han var panikslagen och slutade inte ruska barnet. [Kollegan] förklarade att barnet mår jättebra. Hon visade att han andades, att han var en fin bebis.

Personalen sa till varandra att beteendet inte var normalt

– Även stressade föräldrar låter oss i vanliga fall ta hand om det barn de vill att vi skall rädda, men vi fick inte undersöka utan de blev hotfulla när vi skulle ta hand om barnet.

När personalen försökte undersöka pojken och kontrollera syresättningen lugnade han ned sig. Det klarade inte mamman av. Hon tog tag i huvudet på sitt barn och började skaka det för att väcka det.

– Hon håller med en hand om käkvinklarna och ruskar fram och tillbaka i sidled. Han blir då jätteledsen och börjar gallskrika igen, fortsätter SS.

Mamman var enligt personalen arg, hotfull och aggressiv, och pappan var panikslagen och hyperventilerade. De sa att pojken var blå om läpparna men personalen såg att han var fin i färgen.

Föräldrarna påstod att pojken "kollapsar". SS försökte förklarade för dem att han inte kollapsar utan somnar. Då började mamman klappa och knuffa på honom igen och ta honom i käken tills han började skrika.

Läkarna kom sedan och undersökte honom. Därefter skickades familjen hem mot sköterskornas vilja. Läkarna lyssnade inte när de sa att föräldrarna hade varit våldsamma. Senare på kvällen skrev sköterskorna en orosanmälan.

Andra besöket på sjukhuset

Den 30 april kom familjen in akut igen. Då var pojken i mycket dåligt skick, med svåra kramper. Sjuksköterskan SS var en av få som var på plats båda gångerna. När hon förstod att det var samma pojke berättade hon om skakningarna två dagar tidigare.

– Jag var ganska upprörd för jag kände att familjen hade släppts hem och så hade detta hänt, berättar SS.

Informationen nådde akutläkaren och barnet började behandlas som en misshandlad med misstänkta inre skador.

Pojken fick lugnande medicin men krampade ändå nästan konstant i två timmar. Med små korta uppehåll där han var lealös. Vårdpersonalen hade svårt att öppna ögonen för att se pupillerna.

Föräldrarna var inte lika uppjagade denna gång. En läkare beskriver dem som "adekvat upprörda".

Natten på medicinavdelningen

Läget stabiliserades, vilket skulle visa sig vara tillfälligt. Han lades in på medicinavdelningen och låg där natten till den 1 maj. Den kommande morgonen skulle han behöva flyttas till intensiven.

När han låg på på medicinavdelningen förföljde pappan personalen och ville veta allt som hände. Han fick också väldiga ångestattacker och svimmade nästan av flera gånger. Barnsköterskan SB märkte att något inte var som det skulle.

Föräldrarna påstod att han hade krampat sedan födseln. SB fann det konstigt att de sökte för det först nu.

I polisförhör ger SB en utförlig beskrivning av föröldrarnas beteende under natten. Två exempel:

– Det var inte riktiga känslor om oro för barnet. Det var mer en oro för sig själva, som att de hade gjort något. För att varje gång de reagerade var varje gång vi berättade om förändringar hos [pojken]. Man tänker att föräldrar, när de hör ny information, ska känna 'åh lilla vän, kämpa dig igenom det här nu', men de var mer oroliga över en orosanmälan som gjorts på dem."

– De första timmarna såg jag föräldrar enbart oroliga för sitt barn. Han var deras allt. De berättade hur de träffats unga och att deras dotter var deras allt. Sonen verkade vara deras ögonsten. Sen föll detta och de kunde inte hålla upp fasaden längre. Det kändes som att det var två olika familjer, från början av tiden till senare."

Greps av polisen

På morgonen den 1 maj togs beslut att flytta honom till barnintensiven och lägga honom i respirator. Föräldrarna följde med och pappan fortsatte ha ångest och panik. Han mådde också illa och hulkade. Sköterskorna hade fullt upp med att hålla honom lugn.

Till slut var det läkaren KK som lade ihop pusslet med de två besöken på akuten, pojkens skador och den skickade orosanmälan. Hon polisanmälde föräldrarna vid middagstid, strax efter klockan ett. Polisen kom och grep dem runt klockan två.

Han låg fem dygn i respirator. Efter föräldrarnas gripande omhändertogs han enligt LVU och är sedan dess placerad på ett jourhem.

Rättegången

Föräldrarna nekade till att ha skadat sin son. Pappan erkände ringa narkotikabrott.

Rätten tar fasta på skakningarna som bevittnades av personalen och säger att det säkerligen har hänt fler gånger. Men den konstaterar att föräldrarna nog inte insåg skadorna som skakningarna kunde orsaka. Därför döms de inte till grov eller synnerligen grov misshandel.

De måste däremot förstått att skakvåldet orsakade smärta. Därför döms de till misshandel av normalgraden.

Föräldrarna berättade att pappan haft vanan att sträcka ut barnets ben. Rätten säger angående bäckenbrottet:

– Det måste ha varit han som vid något sådant tillfälle eller på annat sätt orsakat frakturerna. Även om han inte haft uppsåt att skada sitt barn måste han ha av oaktsamhet ha orsakat frakturerna.

Han döms därför för vållande till kroppsskada. Med hänsyn till pojkens ålder och skyddslösa ställning bedöms det som grovt.

Straffmätningen

Rätten konstaterar att straffvärdet för pappans brott är fängelse i åtta månader. Med hänsyn till hans psykiska hälsa och narkotikamissbruk menar den dock att skyddstillsyn med samhällstjänst är lämpligare. Men eftersom han genomlidit en lång tid i häkte med restriktioner finns inte skäl till samhällstjänst. Därför blir det bara skyddstillsyn.

För mammans del säger rätten att straffvärdet är fängel i en månad. Men eftersom det inte finns skäl att anta att hon på nytt skulle begå brott så kan påföljden i stället bli villkorlig dom med samhällstjänst. Då hon varit frihetsberövad i en och en halv månad finns inte skäl till samhällstjänst så påföljden blir endast villkorlig dom.

En lång polisutredning gav ett 866 sidor långt förundersökningsprotokoll. 29 vittnen har hörts i utredningen. Pappan satt häktad under flera månader och mamman i en och en halv. Deras advokatkostnader uppgår till 370 000 respektive 270 000 kronor. Pojkens målsägarbiträde ersätts med 120 000 kronor.

Pappan döms även för ringa narkotikabrott. Han hade diazepam och nordazepam i blodet och mindre mängder narkotika på sig och i hemmet.

Nu väntar en nysatsning på integration i Göteborg. Nyanlända flyktingar får boende i stadens mer välmående områden, där de allra flesta är svenskar och arbetar. Om det hela misslyckas kommer de som bor där att få skulden, antagligen stämplas som rasister.

Låter det överdrivet? Men på något annat sätt kunde jag inte tolka det förslag som socialdemokraterna i staden nu genomdrivit. Men så illa kan det väl faktiskt inte vara tänkte jag, och bestämde mig för att försöka förstå hur de ledande socialdemokraterna i staden tänker, och vad de egentligen menar.

Det skulle bli en nyhetsartikel med intervjuer. Men det blev något annat. Ingen ledande socialdemokrat ville förklara hur socialdemokraterna tänkte när de ritade sin karta till ett mer integrerat samhälle. Vi kan väl börja med att beskriva en del av den den verklighet den där kartan ska beskriva.

En vanlig dag

Han tittar uppfordrande på sin fru, och säger: ”Vi måste!”

Hon tittar trött tillbaka på honom och svarar: ”Men vi kom ju nyss hem, och barnen var besvärliga när jag skulle hämta dem på dagis. Det hade bråkats. Och jag borde egentligen varit kvar på jobbet och gjort klart det där förbannade på projektet vi håller på med. Men jag får försöka fixa lite när ungarna gått och lagt sig., så jag orkar faktiskt inte.”

Han ser ännu mer uppfordrande på hustrun, och muttrar: ”Men vi måste! Jag är också trött, hur tror du jag har det på jobbet? Och i dag var det stopp på motorvägen hem. Men vi måste! Jonas vill det!”

Ett ganska vanligt samtal i en barnfamilj. Förutom det där med ”Jonas vill det”.

Arbete och barn kräver sitt. Tiden räcker aldrig riktigt till. Och så finns där alla dessa andra ”måsten”. Dessutom numera bekymren för ekonomin. Även om båda i paret arbetar ökar kostnader för boende, mat, el – ja, för allting. Pengarna räckte snart lika lite till som tiden i en barnfamilj – även om båda föräldrarna arbetar.

Nu undrar du förstås vilket ”måste” det handlar om i just det här fallet.

Och vem är denne Jonas som ställer krav som ”måste” uppfyllas?

När det gäller det där ”måste” innebär det att paret måste ut på kvällen och hitta personer som är nyanlända och flyttat in i området. Eller bjuda hem dem. De ”måste” knyta vänskapsband.

Låter det absurt?

Låt oss då presentera Jonas. Han finns i Göteborg. Han heter Attenius i efternamn, och efter årsskiftet blir socialdemokraten Jonas kommunstyrelsens ordförande i Göteborg. Hans parti gick framåt i valet, fyra kommunalråd blev fem, och socialdemokraterna kommer att styra staden tillsammans med vänsterpartiet och miljöpartiet.

Och en av de frågor socialdemokraterna tidigare drivit fick de igenom redan när budgeten för 2023 nyligen antogs. Nyanlända ska i första hand erbjudas boende i områden som påminner om det område som Jonas själv bor i – alltså Torslanda. Det är ett område med ”högre socioekonomisk status” än de områden som nyanlända brukar hamna i. De finns annars oftast samlade i något av Göteborgs åtta utsatta områden: Gårdsten, Hisings Backa, Tynnered/Grevegården/Opaltorget, Biskopsgården, Bergsjön, Lövgärdet, Hammarkullen och Hjällbo.

Alla politiker – oavsett parti – är överens om problemen i de här områdena: arbetslöshet, kriminalitet, droger, klankultur, hederskultur och de är eniga om att i allt högre grad växer det här fram samhällen skilda från det övriga Sverige. Platser med sina egna kulturer, värderingar och språk. För många som bor där är den enda verkliga förbindelsen med det övriga Sverige de bidrag man får för att klara hyra, mat och andra kostnader.

Det rör sig inte om få människor som bor i dessa områden. 84 000 i en stad vars invånarantal är 580 000. 15 procent bor i ett utsatt område.

Vad göra? Socialdemokraterna ser sitt förslag om anvisning av bostäder i ”bättre” områden som en del i lösningen.

Men vad innebär det egentligen och hur är det tänkt att fungera? När vi ställde frågan till socialdemokraterna i Göteborg ville inget av de fem kommunalråden ställa upp på en intervju. Kanske var Jonas och hans kollegor fullt upptagna med att knyta vänskapsband med nyinflyttade nyanlända?

Jag hänvisades till en Svt-intervju Jonas Attenius gjort i frågan och en debattartikel han skrivit.

Svt:s hovreportage

I intervjun ställs inga frågor till Jonas, utan han får hålla ett valtal (kanske är han inte informerad om att valet är över och att han vann?).

I Svt-intervjun förklarar han bland annat att:

– Det betyder ju oerhört mycket för barnen att bo i ett område där det pratas svenska.

– Sen ska vi jobba vidare med att föräldrarna ska bli självförsörjande och komma in i jobb.

Jag blev ärligt nyfiken, för jag förstod inget av Jonas svar. Jag antar att han och hans partikamrater tänkt igenom sitt förslag. Deras motion till kommunfullmäktige var väldigt lång. Där diskuteras det mesta, även vad borgerliga regeringar gjort och inte gjort när det gäller integration. Men inget sägs som gör att jag begriper hur deras förslag ska innebära någon förändring.

Så vad annat kan jag göra än redovisa de frågor jag skulle framfört om jag fått audiens hos Jonas, en del av frågorna är långa, men jag ville ha ett resonerande samtal:

1. Vilka studier finns det som pekar på att det betyder ”oerhört mycket” för nyanländas barn att bo i ett område där det pratas svenska? Finns det belägg för detta eller är det bara en känsla du har? Det finns studier om barn som bussats från utsatta skolor till skolor i områden där de flesta talar svenska. De studierna visar att barnen känner sig utanför och ”utpekade”. Resultaten blir sämre. Vilka studier finns det som visar att er lösning betyder ”oerhört mycket”?
2.  Finns det inte till och med en större risk än vid bussning att barnen känner sig ”utpekade”? Och beroende på vilka barnen är – finns det inte också också en risk att de reagerar med att vara stökiga och våldsamma?
3. De nyanlända får en bostad och den betalas med bidrag – och sen ska ”vi” se till att de kommer i arbete. Men är det inte individens ansvar att skaffa sig ett arbete?
4. Dina åtgärder gör ju inte att de utsatta områdena försvinner, och som jag förstår det verkar tanken mer vara att problemen åtminstone inte ska förvärras – men innebär inte er lösning att alla motsättningar i Göteborg förvärras, för …
5. …vad säger du till de invandrare som bor i ett utsatt område, och som är självförsörjande men som ändå inte har råd att flytta till ett bättre område, och som nu ser hur nyanlända invandrare får den bostad de själva drömt om och arbetat för?
6.  … vad säger du till de svenskar som arbetar och sliter hårt för att få en bättre bostad i ett område de tycker är rätt miljö för sig och sina barn, och som ser att nyanlända får det boendet?
7. … vad säger du till de barnfamiljer där båda föräldrarna arbetar hårt, men som kanske ändå måste överge bostadsrätt eller radhus när pengarna inte längre räcker och dyrtiden gör att de måsta skaffa sig ett billigare boende – alltmedan nyanlända får ett boende familjen själv inte längre har råd med? Socialdemokratin vill ju se ett rättvisare samhälle – är detta rättvist?
8. När du säger att ”sen ska vi se till att de blir självförsörjande” – vad är det tänkt att ”vi” ska göra då? Vilka metoder eller åtgärder tänker du på? Och om du vet att de metoderna fungerar – varför tillämpas de inte bland alla de arbetslösa som finns i de utsatta områdena? Är det verkligen en fin bostad i ett lugnt område som är avgörande för att man ska få en nyanländ att bli självförsörjande?
9. I Danmark river man nu delar av utanförskapsområdena och flyttar ut dem som bor där till områden där det bor mest danskar. De danska forskare som är involverade i projektet säger att det rör sig om ”ett enormt socialt experiment” och att man vet om det fungerar först ”om tio år”. Har ni studerat det som sker i Danmark? Du verkar tvärsäker på att det här är rätt väg. Vad vet du som inte danska forskare vet?
   11. ”Gör din plikt, kräv din rätt” är ju ett gammalt motto i arbetarrörelsen – hur motiverar du att ni i Göteborg minst sagt vänt på ordningen?
   12. I en debattartikel i Göteborgsposten säger du: ”Om vi däremot fördelar mottagandet på ett jämlikt sätt får de som kommer hit mycket bättre chanser till svenska vänner, svensktalande klasskamrater och jobb med svenska villkor.” Jag förstår inte varför det skulle bli så, och minst av allt förstår jag varför de lättare skulle få svenska vänner. Jag tror att de flesta upplever att de har svårt att hinna med sin familj, barnen, sin partner, sina vänner och sina föräldrar. Många känner inte ens sina grannar speciellt väl. Men nu ska människorna i ett område som har ”socioekonomiskt högre status” plötsligt ha tid att knyta vänskapsband med nyanlända. Hur realistiskt är det? Är det inte bara en fras?
   13. Röstmässigt har ni ju en stark ställning i utanförskapsområdena, tillsammans med vänsterpartiet har ni 55 till 65 procent av rösterna där. Är det här bara ett sätt för er att skaffa er fler väljare i områden där ni nu har en svag ställning?

Hör av dig Jonas! Nu är min stillsamma förhoppning att du ställer upp på ett samtal om de här frågorna. Det måste väl ändå kännas lite trist för en gammal byggjobbare att nöja sig med kommunikéer till trötta mediakanaler som Svt – längtar du inte efter ett mer ordentligt käftande om tidens viktiga frågor. Om så är fallet är det bara att höra av sig.

Läkaren Ali Naaran dömdes av hovrätten i oktober för våldtäkt mot barn. Straffet mildrades till två och ett halvt års fängelse för att han kommer att bli av med sin läkarlegitimation.

Hovrättens ledamöter var inte överens i frågan om det förekom något tvång. Däremot var de eniga i att det handlade om våldtäkt mot barn.

37-årige Ali Naaran bor i Nynäshamn och stämde i våras träff i Göteborg med en 14-årig pojke som han fått kontakt med på gaysidan Romeo. På Naraans förslag höll de sedan kontakt med hjälp av den krypterade appen Wickr. Han hyrde ett rum via Airbnb på Brunnsgatan i centrala Göteborg och reste dit för att träffa pojken.

Enligt läkaren Ali Naraan ska pojken ha sagt sig vara 16 år, men erkänner samtidigt att han blev chockad när pojken inte såg ut att vara mer än 14–15 år. Trots chocken sa Naaran inte adjö, utan visade vägen till airbnb-lägenheten där våldtäkten skulle komma att ske.

Hovrätten för västra Sverige konstaterar att Naaran måste förstått att pojken troligtvis var under 15 år, och därmed hade uppsåt i den delen. De stödjer sig på ett nytaget passfoto och på de inspelade förhören med pojken.

– Där kan jag egentligen bara säga att det är den bedömning som hovrätten gjorde utifrån att ha tagit del av barnförhören. Jag kan inte utveckla mer än vad som står där. Det ska jag inte göra när det står på det sättet i domen. Vi har sett inspelningar, säger hovrättens ordförande, hovrättsrådet Göran Nilsson.

Kan man säga att han beter sig som sin ålder?

– Det är de här två omständigheterna. Passfotot och vad man såg i barnförhören. Men jag kan inte utveckla det mer än det som står i domen, för då går jag in och säger mer än som står där.

När tingsrätten tog del av passfotot konstaterade den att pojken hade ett "påfallande gossaktigt utseende".

Träffen

Ali Naaran ville att pojken skulle agera på ett visst sätt när de träffades. Pojken skulle inte komma fram till Naaran utan följa efter honom på avstånd. Han skickade löpande, skriftliga instruktioner, som till exempel: "Now when I coming dont speak with me just follow med ok" och "Follow me".

Båda domstolarna har konstaterat att Ali Naaran och pojken haft sex med varandra. Ett starkt bevis är att läkarens sperma återfanns nedanför bakfickan på pojkens byxor. Naaran skyller på att han var tvungen att onanera före mötet med pojken och tyvärr hamnade sperman på sängen där pojken sedan råkade sätta sig.

Pojken berättade i rätten att han träffade Ali Naaran för att han var nyfiken på sin sexualitet, men blev överrumplad av att Naaran var betydligt äldre än han trott. Han sa att han kände en oro när Naaran låste lägenhetsdörren med en nyckel och kände nästan omgående att han inte ville delta i några fortsatta sexuella handlingar. Han upplevde samtidigt han att inte hade något val.

Romeo.com - sajten som förmedlade kontakten

1 av 4

Könssjukdomar

Läkaren Naaran förnekade att han haft samlag med 14-åringen. I hovrätten förde han fram som bevis att han hade både gonorré och syfilis, och om de haft sex så skulle pojken smittats. Domstolen gick på ett utlåtande från smittskyddsläkaren Jan Krut, som sa att sjukdomarna inte behöver smitta vid varje sexuell kontakt.

Här har Morgonposten försökt nå åklagaren Joanna Larsen för att fråga om det var aktuellt att utvidga åtalet i och med de nya uppgifterna om Naarans könssjukdomar.

Han tror att han blev smittad förra hösten, men hävdar att gonorrén och syfilisen konstaterades först när han satt i häktet. Å andra sidan säger han att han hade gulaktiga flytningar redan i januari.

Om man har oskyddat sex och vet att man har könssjukdomar, är det en försvårande omständighet?

– Det har ju bedömts så i andra fall. Jag kan inte prata utifrån hur det skulle blivit i detta fall, men det finns exempel där det har lett till ansvar för framkallande av fara för annan, eller till och med misshandelsbrott. Men det hade vi inte uppe till prövning i detta fall. Men det är sådant som i sig kan leda till ansvar för brott, att uppsåtligen sprida en smitta, förklarar Göran Nilsson.

Oenig hovrätt

Hovrätten var oense om hur trovärdig pojken är. Det gällde om man kan tro på pojkens påståenden att Naaran agerat våldsamt och bryskt under sexualakten, och att han "efter hand gett uttryck för att han inte längre ville delta".

Majoriteten säger sig tro på pojkens berättelse om hur han till slut lyckades få läkaren att sluta, och hur han kämpade med att bli av med läkarens kvardröjande lukter sedan de skiljts åt.

Minoriteten lägger stor vikt vid konstigheter kring pojkens anmälan, där han säger att Naaran våldtagit honom två gånger. Vid det senare tillfället kan Naaran visa att han inte var i Göteborg. Dessutom var signalementet som pojken gav helt fel. Han sa att Naaran hade både en tatuering och mycket förhud. En kroppsundersökning visade att så inte var fallet.

Ordföranden Göran Nilsson, var en av två som ville sänka straffet med två månader. Han ville också döma för våldtäkt mot barn men höll inte med majoriteten när det kom till om pojken utsatts för våld och tvång.

Ni som är skiljaktiga kom fram till att målsägandens uppgifter i sig måste värderas med stor försiktighet. Då antar jag att det är något i pojkens trovärdighet som är skakigt?

– Det finns en beskrivning av saker som målsåganden har berättat om andra saker. Det leder till den här slutsatsen. Att de här uppgifterna måste värderas med stor försiktighet. Det är en slutsats av det som står i det stycket, helt enkelt.

Till exempel att han påstod att det skett ett övergrepp vid ett senare tillfälle?

– Ja, just det.

Du vill inte ta ordet trovärdighet i din mun, låter det som?

– Så långt kommer vi fram till att det målsägaren har berättat i sig måste värderas med stor försiktighet. Sedan gör vi en värdering av uppgifterna angående den åtalade gärningen, och med vilken stödbevisning som finns.

Straffet för våldtäkt mot barn skärptes den 1 augusti till fängelse i 3–6 år. Ali Nareem dömdes enligt den gamla lagstifningen som gav fängelse i 2–6 år.

Förmildrande omständighet

Ali Naaran har dubbla medborgarskap, i Sverige och i Israel. Han fick under rättegångarna tolkhjälp på arabiska.

Hovrättens majoritet kom fram till att straffvärdet för våldtäkten var tre års fängelse. Sedan drog man av sex månader eftersom Ali Naaran kommer att förlora sin läkarlegitimation.

– Sedan tillkommer att den tilltalade blir av med en läkarlegitimation. Det är en omständighet som inte har med själva brottet att göra, utan det är en konsekvens av brottet. Det ska beaktas enligt lagstiftningen. Då, i förhållande till det man kallar straffvärde, blir det en nedsättning, säger Göran Nilsson.

Skulle du säga att praxis är tydlig, och att det för er är en enkel bedömning att komma fram till sex månader?

– Det är alltid bedömningar i varje enskilt fall, men när vi har jämfört med den praxis som finns, framför allt från Högsta domstolen, så är sex månader inget som sticker ut i det här fallet. Så kan jag säga.

Ägaren till den 40 kvadratmeter stora lägenheten hade under två, tre år inte gått att få tag på, och det var dags för Kronofogden att sälja den. I våras bedömde en värderingsman värdet, och den visades senare för presumtiva köpare. Ingen upptäckte att det låg en mumifierad kropp halvvägs in under en säng i vardagsrummet.

”Vi har sålt en lägenhet exekutivt som fått nya ägare. Vi söker alltid personen i fråga inför en avhysning, och får man inte tag på den hjälper vi de nya ägarna att komma på plats”, säger Fredrik Karlberg, sektionschef på Kronofogden, till Aftonbladet.

Hur många som tittat på lägenheten vill Karlberg inte uttala sig om, men han säger att rutinerna inte ska ändras; de är redan klara och tydliga. Köparna är medvetna om att mannen låg död i lägenheten.

En majoritet i Göteborgs stad vill utreda förekomsten av kusinäktenskap. Detta är vanligt förekommande bland vissa invandrargrupper och forskningsläget är starkt. Barn till kusiner löper stor risk att få genetiska defekter, visar inte minst undersökningar av pakistanier i Europa. Men byråkrater inom socialförvaltningar och kommunens stadsledningskontor har satt sig på tvären. Man tror att en utredning kan stigmatisera grupper i befolkningen.

Det finns en politisk majoritet för att genomföra en kampanj mot kusinäktenskap i Göteborg stad. Men den styrande Alliansen är inte ense internt och därför har beslutet skjutits fram. Göteborg styrs sedan 2018 av Alliansen i minoritetsstyre, ofta med hjälp av lokalpartiet Demokraterna.

Och det är just Demokraterna som lagt en motion om att ta fram en kommunal strategi för att motverka kusinäktenskap, genom upplysning och information. Den fick sedan en majoritet när den stöddes av Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna i fyra socialnämnder. Att den inte antagits än beror på att Moderaterna och Liberalerna avstått från att rösta i två socialnämnder, Liberalerna röstade nej i två nämnder och Centern röstade nej i en nämnd.

Moderaterna och Liberalerna motiverar sitt beslut med att man ännu inte är ense internt inom Alliansen.

Socialdemokraterna på riksplanet är av en annan åsikt

Socialdemokraterna i Göteborg väljer en annan väg än partiet i riksdagen. Där har regeringen sagt nej till en utredning om att förbjuda kusinäktenskap. Att tvinga någon att gifta sig mot sin vilja är redan kriminellt, menar justitieminister Morgan Johansson. Han menar att ett förbud i praktiken skulle inskränka vuxna människors rätt att välja partner själva.

Liberalerna på riksplanet vill se ett förbud och Kristdemokraterna vill utreda om att tillstånd ska krävas. Även Moderaterna vill utreda om ett förbud.

Politiker mot byråkrater

Exakt hur många som lever i kusinäktenskap i Göteborg är inte klarlagt. Men klart är att flera förorter har invånare från kulturer där det är vanligt. Ett problem som nämns i motionen är att det kan uppstå genetiska problem när barns föräldrar är för nära släkt. Kusingiften är också del av att upprätthålla hedersförtryck och klanstrukturer, enligt Jonas Attenius (S).

Att genetiska problem kan kopplas till sociala problem är kärnan i motionen och vad den föreslagna upplysningskampanjen ska informera människor om. Det finns dessutom redan en beskrivning av kusinäktenskap som ett problem inom hederskulturer, i ett tjänsteutlåtande som ligger till grund för Göteborgs stads plan mot hederskultur. Vilket man använder som argument för att utveckla detta till en större kampanj.

Man menar i motionen att om samhället tydligt säger nej till kusinäktenskap, kommer personer som pressas till detta av sin släkt lättare kunna säga nej. Man vill också att kommunstyrelsen ska säkerställa rutiner för stöd och hjälp till personer som tvingats in i kusinäktenskap.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet har i ett gemensamt yttrande till motionen sagt att en informationskampanj om medicinska risker i så fall ska genomföras inom vården. Vidare menar man att frågan redan fångas upp av befintliga strategier mot hedersförtryck inom Göteborgs stad, och menar i stället på att det behövs mer resurser till verksamheterna.

Detta är i stort samma argument som används av socialförvaltningarna i staden. Samtliga socialförvaltningar och stadsledningskontoret har föreslagit att motionen avvisas. Stadsledningskontoret är osäkra på vilken effekt en informationskampanj får. Men man ser också en risk att grupper i befolkningen blir stigmatiserade om staden vidtar sådana åtgärder.

På onsdag väntas beslut om motionen i kommunfullmäktige.

Internationellt

Kusinäktenskap är en het fråga i europeiska länder med invandring från kulturer där detta är vanligt.  Frågan har kommit upp där via forskning som visar riskerna.

Men det är även en het potatis i muslimska länder, där detta är normen. Men det är svårt att få gehör hos ledande imamer, som har stort inflytande på familjepolitiken.

I Pakistan är problemet med genetiska fel hos barn stort, på grund av kusinäktenskap. Försök har gjorts att belysa problemet genom information via imamer. Men många vägrar, på grund av islamisk lag. Kusinäktenskap sker i enlighet med sharialagar och traditionen efter profeten Mohamed. Skulle regeringen införa ett förbud skulle motståndet bli våldsamt.

I Storbritannien bor många pakistanier och hälften av dem lever i kusinäktenskap. I Birmingham har man konstaterat en dubbelt så hög frekvens av missfall, vilket man härleder till äktenskap mellan nära släktingar. 30 procent av alla barn med genetiska avvikelser i landet är pakistanier.

Kusinäktenskap är även vanligt i Iran och Turkiet, vilka har stora diasporor i Europa. En fjärdedel av alla äktenskap mellan turkiskättade var kusinäktenskap 2007.

Både Norge och Danmark ger ut broschyrer med information om medicinska risker, något Sverigedemokraterna nämner i sitt yttrande till motionen.

I Norge bor det närmare 40 000 personer av pakistansk härkomst. Inom gruppen finns det problem med islamism och det finns ett motstånd mot att anpassa sig till norska seder och bruk. 2020 förbjöd man syskonbarnäktenskap i Stortinget, efter förslag av Fremskrittspartiet och Arbeiderpartiet. Syftet med förbudet är att öka integrationen av invandrare i landet.

I Sverige är vi inte i närheten av ett förbud, men situationen i Göteborg kan skapa en öppning för att lyfta frågan i riksdagen igen.

Polisen säger på sin webbplats att en man i 60-årsåldern har gripits på Chapmans torg, misstänkt för försök till mord samt grovt vapenbrott. Uppgifter om signalement samt övervakningsfilm har varit till stor hjälp för att gripa mannen.

”Han riktade vapnet mot henne, men jag vet inte om hon var det påtänkta offret. Kvinnan har inte gett oss något namn eller liknande”, säger polisens presstalesperson Peter Adlersson till Expressen. ”Hon ska ha träffats i buken av ett skott. Enligt ambulanspersonalens första bedömning är läget stabilt.”

Spårvagnen har tagits i beslag för en teknisk undersökning, och en förundersökning om försök till mord har inletts. Det är oklart om fler passagerare befann sig på spårvagnen. Henrik Kjellberg, presskommunikatör på Västtrafik, säger att varken föraren eller annan personal är skadad.

Sent på eftermiddagen såg de mamman och pojkvännen när de sneddade över gatan. Föraren tryckte gasen i botten, och körde på paret så att de flög upp luften innan de kraschade ner i asfalten. Bröderna flydde, och en av dem lade upp en video på sociala medier riktad till den påkörda mannens pappa. I klippet syns en krossad bilruta.

”Vi körde över din son och vår mamma. Nu kan ni åka till sjukhuset och leta efter dem, de kanske är döda, vi vet inte. Din svärdotters huvud slog in i rutan. Hennes hårstrån är fortfarande kvar här. Så gör vi med horor bland oss.”

Bröderna gömde sig hos sin farfar och farmor, men alla fyra greps senare på kvällen. De anhölls på sannolika skäl; bröderna för mord och farföräldrarna för grovt skyddande av brottsling.

Mamman avled på sjukhuset, pojkvännen är svårt skadad.

I går kväll sköts en man i 25-årsåldern till döds på gymmet Nordic Wellness i Tuve. Den mördade mannen hade flera domar och fängelsestraff på kontot, bland annat för narkotikabrott och grovt narkotikabrott. Göteborg skakas av ännu ett mord.

Även om polisen inte på rak arm kan koppla händelsen till gängkriminalitet, är det låga odds på att så är fallet. Enligt forskning är narkotikaförsäljning det första tecknet på att ett gäng etablerat sig i ett område. Och sedan följer konflikterna.

I hela riket har antalet döda i gängskjutningar ökat med 1 000 procent sedan 1990. Bara 25 procent klaras upp. Vilket ändå är en något missvisande siffra då fallen ofta är komplexa och många är inblandade.

Totalt skedde det 35 skjutningar i polisområde Väst, där Göteborg ingår, under 2021. Tre personer avled och 13 skadades.

Gängkriminella värvar ofta nya talanger från invandrartäta områden, klassificerade som utsatta områden. En granskning från tidningen Läraren (4 april 2022) visar att 33,5 procent av eleverna i utsatta områden i Göteborg inte klarade gymnasiebehörighet våren 2021. På Gårdstensskolan är det sex av tio niondeklassare som misslyckas. Riksgenomsnittet är 13,8 procent.

Men Göteborg har ett ökande problem med kriminalitet av olika slag, inte bara gängrelaterade mord.

I januari startade en våg av rån mot äldre i Göteborgstrakten. Äldre personer, vissa närmare 100 år, rings upp av falska poliser. Med samma argument som ovan, att det pågår kriminalitet i närområdet, luras de äldre på pengar och värdesaker. Polisen kallar det "vishing", efter engelskans voice phishing, röstfiske. Offren luras ibland använda sitt bank-id för att föra över pengar eller lämnar ifrån sig kontokortet.

Det saknas inte problem att reda ut för stadens förtroendevalda.

Vad gör Göteborgs politiker?

I juli 2021 uppmärksammades det att det skjutits 400 gånger på tio år i Storgöteborg, 43 personer har avlidit. Göteborgs stad tittade då på projektet Sluta skjut som implementerats i Malmö, en annan stad med stora problem. Det infördes 2018 och var ett samarbete mellan Malmö stad, polisen, kriminalvården och civilsamhället.

Det har skett en minskning av skjutningar i Malmö, men det går inte att fastställa att Sluta skjut är den huvudsakliga orsaken till minskningen. När projektet startade i Malmö var antalet skjutningar där redan på väg ned. Malmö universitet gjorde den bedömningen i utvärdering av effekterna av projektet, vilket framgår i Göteborgs stads sammanfattning. Men i oktober 2021 beslutade kommunen att satsa på projektet Sluta skjut, med förhoppning att det oavsett den kortsiktiga effekten ska ge resultat över längre tid.

Men det finns andra satsningar i staden som man lägger betydligt mer resurser på. Och som kommer med en tydlig prestige för politikerna.

Staden planerar för ett nytt centralbad. Två 50-metersbassänger, läktare för 2 000 åskådare för att kunna arrangera SM. Priset, utan markförvärv inräknat, hamnar på minst 1,6 miljarder kronor. Badhus har en tendens att dra iväg i kostnad, trots att det ska gå att göra på mellan 200 och 600 miljoner kronor.

Det nya Centralbadet kommer ligga norr om det nuvarande Valhallabadet, som kommer rivas. Rivas kommer också Skandinavium, hemmaarena för stadens hockeylag Frölunda HC. Publikkapaciteten kommer ökas från 12 000 till 16 000 i den nya arenan. Prislappen på den nya arenan landar på minst tre miljarder kronor. Tolv år väntas hela byggprojektet ta.

Kritiska röster har höjts från Feministiskt Initiativ, Miljöpartiet och Kristdemokraterna. De menar att det går att renovera Valhallabadet och bygga till det som krävs. Byggnaden har dessutom ett kulturhistoriskt värde.

I staden pågår sedan 2017 också det stora byggprojektet Västlänken, en järnvägstunnel. Allmänhetens förtroende för 20-miljardersprojektet har sjunkit med åren och kritiker menar att det saknar samhällsnytta. Det har debatterats om tunneln verkligen löser kapacitetsproblemet vid centralstationen.

Det saknas således inte pengar för monumentala politiska projekt, när det handlar om skrytbyggen. Men de monumentala problemen med gängkriminalitet och en alltmer osäker levnadsmiljö för invånarna möts av en satsning utan påvisad effekt.

Kungsgaraget under berget Otterhällan är inte bara ett garage utan också Göteborgs största skyddsrum, med en yta stor som Gamla Ullevis gräsmatta – det finns gott om plats för tjugotvå man, men om kriget kommer ska det gå att trycka in 5 760 skyddsbehövande göteborgare. Knappast ens sillen, när silla går till, behöver trängas som en packad sardin, men det är vad du kan få göra om du flyr ner under Otterhällan när larmet går.

Men man ska inte misströsta, som man säger. Den med torgskräck, som väl vänder i dörren, joggar snabbt de 800 meterna till skyddsrummet under Kvarnberget. Där trängs på sin höjd 2 500 personer.

Dessa två skyddsrum är Göteborgs befolkningsskyddsrum. De tillkom med andra världskrigets stadsbombningar i färskt minne, och under 1950-talet hann det byggas 15 sådana i landets större städer. Sedan satte man stopp. Delvis för att man tvivlade på att skyddsrummen skulle hinna fyllas på de tre minuter man bedömde att folk skulle ha på sig, och delvis för att man i stället började planera för massevakuering av stadsbefolkningar vid händelse av krig.

Det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som har det övergripande ansvaret för landets skyddsrum, men varje fastighetsägare ansvarar för att deras skyddsrum ska vara funktionsdugliga och kunna tas i drift inom 48 timmar. Tor Kjellström är projektledare på Fastighetskontoret och den som har hand om de två stora skyddsrummen. Vad tror han? Går det att få ut alla bilar från Otterhällan och ha det klart på den tiden?

Få ut alla bilar, det tror jag är det minsta problemet. Det är nog andra saker. Tidigare har det varit två gubbar som har jobbat där, alltså nu pratar vi 80-talet. Då fanns det två heltidstjänster som jobbade bara med att hålla igång det här under fredstid. Ska man driftsätta det här till krissituationer eller krigsdrift, eller vad man nu ska kalla det för, så behövs det faktiskt personal som jobbar både med att iordningställa det och hålla driften i gång under tiden det är i bruk, så att säga. Den organisationen finns inte i dag.

MSB:s skyddrumskarta hittar du här

Finns det någon krisorganisation, som snabbt kan ställa upp med arbetskraft?

Nej, inte som jag känner till. Det är mycket möjligt att det är andra som kan svara på den frågan, men inte som jag känner till. Jag tror inte att det gör det, så det är faktiskt en berättigad fråga. Det är ju inte bara att det kommit upp nu, helt plötsligt. Det är ju en fråga som man har tänkt på i flera år, men nu kommer det här att forceras.

Med "forceras" menar han att MSB i dagarna begärt av regeringen att den satsar 50 miljoner i år på att rusta upp landets stora skyddsrum.

Åter till Otterhällan. Det finns med andra ord inte en chans att få skyddsrummet i drift på de stipulerade 48 timmarna. 

Om det inte går på två dagar, går det på två veckor?

Ja, jag skulle säga ... om viljan finns, och resurserna finns, så kan man nog säkert få det klart på två veckor. Kanske till och med på en vecka, men då ska det till resurser, förklarar Kjellström.

Är skyddsrummet i grunden funktionsdugligt?

Vi har ju betongpelare som måste renoveras. De är inte katastrofalt dåliga, men de är inte bra, och dem måste vi åtgärda snarast. Det är det jag håller på med, och försöker reda ut. Hur gör vi en sådan renovering utan att vi gör skyddsrummet obrukbart under en längre tid? Den måste vara effektiv och snabb.

Inga lugnande svar om kriget står för dörren och göteborgarna behöver sätta sig i skydd. Det har byggts väldigt få skyddsrum i det som nyproducerats i staden de senaste 20–30 åren. Det är fakta som också upprepas av många beredskapsdirektörer runt om i landet, och av den statliga utredaren Britt Bohlin, som just nu utreder skyddsrumsbehovet i landet. Ingen vet exakt hur många fler skyddsrumsplatser som skulle behövas, men att det finns för få kan vi vara säkra på.

Vad säger då politikerna? Tror de att göteborgarna vet var deras närmaste skyddsrum ligger?

Det är säkert olika. En del vet det, och en del vet nog inte det. Det är nog ganska blandat, säger Axel Darvik, 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen, och Göteborgs näst starkaste man.

Vet du var du ska ta skydd om det blir bråttom?

Ja, om det är så att man behöver gå till ett skyddsrum, så vet jag vilka skyddsrum som ligger i närheten av mig, ja.

Vad gör kommunstyrelsen just nu för att försäkra sig att hela Göteborgs befolkning kan få skydd, om det skulle hända något?

Ja, vi jobbar ju med de planer vi har för civil beredskap, och vi har ju även då bestämt oss för att vi snabbar på det arbetet som görs.

Vad pratar vi om för tidshorisont då?

Nu vet jag inte vad du menar, riktigt?

Ni ska snabba på arbetet som bedrivs där, sa du.

Ja, ja, nej det är ju ett långsiktigt, kontinuerligt arbete, och nu har man då gått in i en fas som kallas förstärkt samordning, och också en ökad prioritet för att säkerställa en ökad civil beredskap.

Vi frågar också Demokraternas Martin Wannholt om han kan berätta vilka åtgärder som sätts in för att ge göteborgaren plats i ett skyddsrum i händelse av krig. På väg in till ett möte ger han oss följande kommentar: "Men, det ska du väl inte prata med en politiker om? Det ska du väl prata med våra topptjänstemän om, som sitter och jobbar med frågan?".

En topptjänsteman, stadens säkerhetschef, Filip Lundgren säger om skyddsrumsbehovet:

Ja, vi är ju fastighetsägare, i flera fall, genom våra bostadsbolag och förvaltningar som fastighetskontoret och lokalförvaltningen. Det är det som är vårt ansvar, att se till att våra skyddsrum kan tas i drift om det skulle behövas.

Och informationen till göteborgarna, lägger ni den i händerna på MSB eller försöker ni själva få ut någon information, så att folk vet var skyddsrummen finns?

Ja, både och, skulle jag vilja säga. Vi ska ju informera om att vi har skyddsrum och var de finns i våra hyreshus, eller vad det nu kan vara. Det ska finnas skyltar uppsatta. Sen så har MSB en förteckning över var skyddsrummen finns i hela Sverige, där även våra skyddsrum finns med. Det finns en statlig utredning som ska redovisas i november, om just skyddsrum. Där kommer säkert många intressanta slutsatser. Det är ju en fråga som har legat i träda i många år. Utredningen kommer säkert med nya direktiv, och de måste vi ju följa då, så klart.

Känns det inte otillfredsställande att behöva vänta till november på den statliga utredningen?

Vi kommer att ta del av utredningen när den kommer.

Varför är skyddsrummen eftersatta? Vad har prioriterats i stället? Vi frågar åter Axel Darvik.

Man kan ju inte veta när det blir krig, så klart, men vad säger du om proportionerna mellan det som satsas på framtida miljökatastrofer som ligger 80 år in framtiden jämfört med det som har satsats på krigsberedskap och skydd?

Vi behöver stärka både den militära sidan av försvaret, och jag tycker också att man ska säkerställa att vi har en bra beredskap att hantera eventuella miljökatastrofer. Översvämningar eller liknande.

Hotet om översvämningar är inte bara ”eventuella”, de ligger enligt Göteborgs kommun en bra bit in i framtiden. På kommunens hemsida förklaras det att:

”Vi vet att havsnivån stiger. Vi vet också att extrema väderhändelser blir allt vanligare. Om vi inte gör någonting nu, hur skulle Gustav Adolfs torg se ut om cirka 80 år? Stormvindar piskar torget, himlen öppnar sig och regnet vräker ned. Vägar översvämmas, bilar, tåg- och spårvagnstrafik står still, byggnader, diken och dagvattenbrunnar översvämmas.”

I Göteborg diskuterar också politiker och tjänstemän stora portar i Göta och Nordre älv för att hindra att Göteborg översvämmas vid extremväder. De kommer att kosta minst tio miljarder kronor. Satsningarna på skydd mot framtida översvämningar beräknas kunna kosta 30 miljarder kronor.

Staden har producerat en skräckframkallande film som visar hur det kan se ut år 2100, när vattnet dränker innerstaden. Var finns filmen som visar när bomber ödelägger Avenyn i Göteborg?

Karin Pleijel är Miljöpartiets gruppledare i Göteborg, och nyligen placerad som ett av partiets toppnamn på valsedlarna. I en intervju i Göteborgs-Posten förklarar hon att klimat och kamp mot segregation ska bli partiets stora frågor lokalt. Speciellt bekymrad är hon över att hon ser skolorna som segregerade:

”En annan del rör skolvalet. I dag väljs tyvärr en del skolor bort av föräldrar med starkare socioekonomisk bakgrund. Det behöver vi komma åt.”

Problemet ska lösas genom att man aktivt börjar ”uppmuntra familjer med svenska som modersmål att placera sina barn i skolor i Göteborgs mer utsatta och segregerade områden”.

När vi talar med Madeleine Jonsson, som är ordförande i Miljöpartiet i Göteborg, förklarar hon att Göteborgs-Postens beskrivning inte ger en rättvisande bild av var partiet står.

Men är det inte så att ni vill bryta segregationen genom att övertala föräldrar i svenskspråkiga familjer att placera sina barn i skolor där de skulle vara i minoritet – och på så sätt bidra till att elever som inte talar svenska börjar prata svenska. Finns det några vetenskapliga belägg för att det fungerar?

Det här är ju inget som man ska tvinga föräldrar till. Det är en fråga om diskussioner.

Men var finns beläggen för att metoden fungerar?

I en motion som vi lämnat tar vi som exempel Mechelen, där man varit framgångsrik på det här området.

Så det exemplet väger tyngre än stora studier om att man inte kan säga att det hjälper att till exempel bussa elever till andra skolor där det finns elever med andra förutsättningar?

Vi vill att man ska titta på det här. Se om det går att utveckla metoder.

Kommer ni att uppmana era egna medlemmar och dem som röstar på er att sätta sina barn i skolor där de flesta inte har svenska som modersmål?

Jag tror att det är bäst att du talar med Karin själv. Det här är inte riktigt mitt område.

Men även om metoden skulle fungera. Varför ska föräldrar använda sina barn som verktyg för integration?

Som sagt, jag tror det är bäst du pratar med Karin.

Medan jag väntar på att Karin Pleijel ska ta kontakt med mig funderar jag på det här med den belgiska staden Mechelen. Den har tidigare använts av miljöpartister i Göteborg som ett föredöme.

2018 deltar Karin i ett studiebesök till staden och är lyrisk när hon intervjuas i lokalradion året därpå. Hon beskriver det som en stad där inställningen är att alla ska känna sig välkomna – det är därför man lyckats.

Om vi antar att hennes beskrivning är sann, ska vi kanske lägga märke till att hon säger att det tog 15 år. Så länge ska göteborgarna få vänta – i bästa fall – på att få en lugnare, mindre segregerad stad.

Men det Pleijel inte ger oss är siffrorna för Mechelen.

Hälften av alla barn har utrikes födda föräldrar. 20 procent av invånarna är muslimer. Det bor 90 000 människor i staden. En tredjedel av invånarna är av utländsk härkomst. Jämför man med många av Göteborgs stadsdelar är det en låg siffra. 

Eftersom det dröjer innan Karin Pleijel tar kontakt hinner jag också fundera på hennes boende.

Hon bor i Utby, ett område där andelen utrikesfödda är 14,3 procent. Det är hälften av genomsnittet för Göteborg. Samma förhållande gäller i Utby för gruppen utrikesfödda eller personer med två utrikes födda föräldrar. Där är andelen 19,9 procent. I resten av Göteborg är den 37 procent.

Arbetslösheten är bara 2,8 procent i Utby.

81,1 procent bor i småhus. Området började bebyggas i början av 1900-talet. Här finns radhus, egnahem och storståtliga paradvillor. Allmännyttan står för bara 7,8 procent av bostäderna, jämfört med hela Göteborg där siffran är 26,2 procent.

Karin Pleijel bor på Tornväktaregatan där andelen med utländsk bakgrund ligger kring sju procent – alltså till och med lägre än i övriga Utby.

Man kan jämföra det med Angered. Där är 76,2 procent utrikesfödda eller har två utrikesfödda föräldrar. Arbetslösheten är 12,8 procent. Medelinkomsten är 30 procent lägre än i övriga Göteborg. Andelen med eftergymnasial utbildning är 16,3 procent. I övriga Göteborg är den 36,6 procent.

Angered ligger inte bara i en annan del av Göteborg än Utby. Angered verkar ligga i en annan värld.

Hur många röster fick Miljöpartiet i Angered valet 2018? 

3,24 procent. I hela Göteborg fick de 6,9 procent.

Eftersom min telefonaudiens hos Karin Pleijel dröjer hinner jag också fundera på hur Madeleine Jonsson bor. Förutom att hon är ordförande i Miljöpartiet i Göteborg, är hon också ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra, och vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Hon bor i centrala Göteborg – på Karl Gustavsgatan i de trivsammare delarna av Landala, och hon bor i vad väl som kan betecknas som en tämligen ”svensk” trappuppgång – av de 29 personer som bor där förefaller fem att ha utländska rötter.

Till slut sms:ar Karin Pleijel att Miljöpartiets politiske sekreterare Klas Eriksson kan ta mina frågor, och han inleder med en undran:

Du hade frågor om det Göteborgs-Posten skrev i går.

Nej, egentligen undrar jag en helt annan sak.

Jaha.

Om nu ni i Miljöpartiet vill bryta segregationen – varför går ni inte själva i spetsen?

Men det gör vi.

Så er ledning kommer att flytta ut i segregerade och utsatta områden och föregå med gott exempel och visa hur man ordnar integrationen?

Jag känner inte riktigt att det är min uppgift att svara på den frågan.

Jag gissar att du kanske tycker att det är en väl personlig fråga – men var bor du själv?

Du har rätt, det är en alldeles för personlig fråga. Den vill jag inte svara på.

Vi har alltså ett parti som säger att segregationen måste brytas. Det ska ske genom att föräldrar i svenskspråkiga familjer lyckas övertala varandra att det är bra för integrationen att skicka barnen till skolor där få talar svenska.

Beviset för att det är värt att prova är att det anses ha fungerat i en liten stad i Belgien.

Själva bor de miljöpartister vi talat med i områden som på alla sätt skiljer sig från de områden dit de vill att andra ska skicka sina barn.

Klas Eriksson själv bor i Bullerbyliknande Ruddalen där han kan odla grönsaker i sin stora trädgård, och göra must när äppelskörden är bärgad.

Miljöpartiets tidigare starke man, kommunalrådet Ulf Kamne bor i Kungsladugård och arbetar numera som vd för A Beautiful Soup. Ett konsultföretag som ska hjälpa politiker att uppnå sina mål, eller som det beskrivs på företagets hemsida:

”Ska du utveckla och marknadsföra en ny stadsdel? Eller locka fler invånare till din kommun? Med en långsiktig strategi i ryggen bygger vi allianser och genomför kreativa aktiviteter för att skapa uppmärksamhet och aktivitet i rätt målgrupper.”

Ulf Kamne var under sin tid som kommunalråd bland annat drivande för att etablera en kamelpark i Angered. Det presenterades som ett integrationsprojekt.

Så även om miljöpartisterna inte är beredda att bosätta sig i Angered är de i alla fall beredda att flytta kameler dit.

Och i Ulf Kamnes del av staden är de med utländsk härkomst bara hälften så många som genomsnittet för hela Göteborg.