Ghislaine Maxwell avtjänar ett 20 år långt fängelsestraff i Florida. Nu har hon gett en intervju till brittiska tv-kanalen TalkTV, där hon bjuder på ett antal uppseendeväckande uttalanden. Om sin relation till Jeffrey Epstein, hans dödsfall och den där bilden med Virginia Guiffre och prins Andrew. Hon passar också på att rikta en känga till matbespisningen på fängelset.

Jag tror inte en sekund på att den är äkta, faktum är att jag är säker på att den inte är det. Det har aldrig funnits ett original. Jag tror inte det hände, och speciellt inte på det sätt som det beskrivs, som hade varit omöjligt. Jag har inget minne av att besökt (nattklubben) Tramp, säger Maxwell i intervjun.

Det hon syftar på är bilden där prins Andrew, Virginia Giuffre och hon själv är med. Den sägs vara tagen 2002 och 17-åriga Giuffre var en av kvinnorna som anklagade Jeffrey Epstein för sexuella övergrepp. Nattklubben Tramp ska hon ha besökt med prinsen, Epstein och Giuffre.

Giuffre stämde även prins Andrew i en civil process. Hon och prinsen nådde en förlikning innan saken hade hunnit gå till åtal. Prinsen betalade runt 120 miljoner kronor till Giuffre. Prinsens rykte är dock förstört och han slutade med officiella uppdrag åt kungahuset 2019. Han har också fått sina militära titlar indragna.

Vad gäller hennes relation till prins Andrew kallar hon honom fortfarande för ”en kär vän”. Under intervjun skröt hon också om att hon träffat drottningen, och president Bill Clinton.

En som försvarar prinsen är hans tidigare flickvän, Lady Victorya Hervey. I en intervju i ITV:s program Lorraine today säger hon att han blev tvingad av Buckingham palace (det brittiska hovet) att göra upp med Giuffre. Han "tilläts inte kämpa", menar Hervey, som också tror att den kända bilden från 2002 är falsk.

Maxwell ifrågasatte också Giuffres trovärdighet som vittne, baserat på att hon nyligen dragit tillbaka en stämning mot Alan Dershowitz. Där menade Giuffre att hon mindes fel, vilket Maxwell menar kan gälla även i fallet där hon vittnade mot henne.

I intervjun ger Maxwell inget sken av att känna ånger för Epsteins offer, skriver CNN. Hon uppmanar dem i stället att rikta sin besvikelse mot myndigheterna som lät Epstein dö i fängelset. Dessutom tror hon att Epstein blev mördad, på tvärs med den officiella versionen där han tog livet av sig genom hängning.

Någon förklaring till sitt påstående gav hon inte, mer än att hon trodde han skulle överklaga.

https://twitter.com/NuanceBro/status/1617657761608904706

Hon passade också på att klaga på fängelsematen. Den är ”bortom smaklös” enligt Maxwell, dessutom gillar hon inte att man där får tofu i stället för hummus eller keso. Hon äter inte kött och förväntar sig då att få något av alternativen ovan, men i 95 procent av fallen blir det tofu eller bönor. Och att kryddor är förbjudet, därför blir maten smaklös.

Angående sin tidigare pojkvän och affärspartner Jeffrey Epstein beklagar hon sig över att hon träffade honom från början.

Hon säger att hon önskar att hon stannat i England. Och att hon försökte bryta upp och börja på ett annat jobb kring 1998–1999. Och att hon önskar hon lyckats genomföra det. Då hade hon fått ett jobb på en bank.

I fängelset går hon upp klockan sex på morgonen för att äta frukost. Sedan arbetar hon i fängelsets juridikbibliotek där hon hjälper medfångar med deras rättsfall. Om man har tur, säger hon, får man gå ut en stund under dagen. Om man arbetar missar man den chansen, skriver Newsweek.

Maxwell blev fälld för att vara hjärnan bakom en traffickingverksamhet där hon försåg Epstein med skolflickor han förgrep sig på. Att hon hade kopplingar till många inom världseliten är känt, två presidenter, en påve och andra mycket kända personer fanns som snabb-alternativ i hennes mobiltelefon.

Hon avtjänar sitt straff på FCI Tallahassee, ett lågsäkerhetsfängelse för kvinnor i Florida. På rasterna kan hon ta en löprunda eller delta i yogaklasser med andra intagna. Om hon sitter tiden ut släpps hon 2027 vid 76 års ålder.

https://www.youtube.com/watch?v=ViuHxX0krC4

Åtalspunkterna gällde brott mot fyra kvinnor mellan åren 1994 och 2004, där två av kvinnorna vittnade om att de bara var 14 och 15 år gamla när de utsattes för sexuella övergrepp. Maxwell sa i rätten att hon var ”ledsen” för den smärta som offren upplevt och att hon förstod att hennes umgänge med Epstein skulle följa och ”färga” henne för alltid.

Domaren dömde Maxwell till 20 års fängelse med fem års övervakad frigivning, och sa till domstolen: ”Skadan som åsamkats dessa flickor var oöverskådlig. Oavsett om du är rik eller mäktig så står ingen över lagen”, skriver Sky News.

Domaren sa att Maxwell inte verkade uttrycka ånger eller ta ansvar.

”Den här händelsen återspeglar den brutala verkligheten”, skrev försvarsadvokaterna till Manhattans federala domare. ”Det finns många fångar som inte skulle tveka att döda Maxwell om de fick möjligheten – vare sig det är för pengar, berömmelse eller respekt på gatan”.

Maxwell, 60 år, befanns i december 2021 vara skyldig till fem av de sex punkter hon åtalades för. Den tyngsta anklagelsen var för sexhandel med minderåriga, vilket ger ett maximalt fängelsestraff på 40 år. I sin skrivelse ber hennes advokater om en mildare dom än de 20 år som domstolen tidigare har rekommenderat. De hävdade vidare att Maxwell tillbringat en stor del av sitt liv som offer av två män, pojkvännen Epstein och hennes far, som båda nu är döda. ”Hon hade en svår, traumatisk barndom med en överlägsen, narcissistisk och krävande far”, skriver de.

Domen kommer den 28 juni.

Under rättegången mot den alltid mycket mobila bordellmamman Ghislaine Maxwell talades det mest om hennes person, och om offren för hennes traffickingverksamhet i Jeffrey Epsteins tjänst.

Kan man kalla någon för "mobil bordellmamma"? Varför inte? Varhelst än Maxwell dök upp lyckades hon organisera vilsna unga flickor till rika mäns förnöjelse. Hennes tillvaro som en vandrande spridare av prostitutionspest beskrevs noga även i svenska tidningar. Offrens tillvaro beskrevs också.

Men vad fick vi egentligen veta om alla de rika, mäktiga männen med smak för flickor som kunde var väsentligt yngre än deras egna döttrar?

Det sägs ofta att media har behov av enkla sanningar. Allt måste vara svart eller vitt för att vi ska förstå. Kanske är det så.

Men har vi verkligen behov av att media gör svart till vitt? Då är det inte fråga om dramaturgi, då är det verklighetsförfalskning.

Efter det att Jeffrey Epsteins partner Ghislaine Maxwell 29 december 2021 fälldes för trafficking verkar analyserna i svensk press mest handla om att det är uppenbart att även kvinnor kan begå vidriga brott. Det behandlas som en nyhet, som en upptäckt.

I DN skriver Maria Andersson Vogel: ”Invanda tankar gör det svårt att se kvinnor som förövare”.

I AB förklarar Thomas Engström: ”Även en vit, rik kvinna kan vara en hallick”.

I SvD slår Jenny Nordberg fast: Vem misstänker en kvinna? […] var kvinnorna själva de verkliga manipulatörerna?”.

Det är lite svårt att förstå varför just detta skulle vara det viktigaste att diskutera efter den fällande domen mot Ghislaine Maxwell. Vem har väl någonsin tvivlat på att kvinnor kan mörda och skända? Exemplen är många. Från grevinnan Elisabet Báthory som dömdes till livstid 1608. Straffet skulle avtjänas i ett igenmurat rum. Brottet? Torterat och mördat 80 unga flickor. Men hon antas ha dödat omkring 600. Låt oss heller inte glömma "La Mataviejitas" – ungefär ”Den som mördar små tanter” – Juana Barraza, en kvinnlig mexikansk fribrottare som 2008 dömdes för att ha strypmördat och rånat elva åldringar.

Listan skulle kunna bli mycket lång.

Så frågan är varför fokuserar svenska media nu på att även kvinnor kan visa sig vara brottslingar? Varför denna vinkling? Ingen har väl någonsin betvivlat att kvinnor är kapabla till allt från gift- till styckmord?

Vad vi ser är till viss del mediadramaturgi. Vi ska tro att vi står inför ett unikt monster. På samma sätt skapades bilden av Ghislaine Maxwells partner Jeffrey Epstein. Ett säreget exempel på ren ondska. Något onormalt.

Men tänk om de inte alls var unika? Tänk om det i deras mycket stora krets av mäktiga vänner och bekanta fanns personer som delade deras perversa böjelser? Tänk om det var just Epsteins och Maxwells böjelser som gjorde att de kunde bygga upp sitt stora kontaktnät?

Men de journalister som vill skildra och utreda de mäktiga personerna i Epsteins och Maxwells nätverk, och berätta om deras aktiviteter på Epsteins egen ö Little Saint James Island – eller Pedofilön – som dess invånare kom att kalla den – de måste gå på tvärs mot hur personerna i detta nätverk skildrats i media de senaste årtiondena. Den offentliga bilden av Bill Clinton är att vi har att göra med en av mänsklighetens välgörare, en man som bekämpar svält och sjukdomar.

Journalister som vill behålla jobbet gör i väldigt många fall bäst i att inte driva frågor om Clintons privatliv. Han har en uppenbarligen skyddad ställning – i USA såväl som i Sverige.

Förnekanden

De gånger det skrivs om de riktigt kända personerna i Epsteins och Maxwells krets är skribenten i princip alltid noga med att notera att de kända personerna förnekar allt deltagande i orgier med minderåriga flickor eller att de skulle varit mottagare av helkroppsmassage; också den förstås utförd av minderåriga flickor eller mycket unga kvinnor.

Redaktörer verkar vara programmerade att föra in formuleringar om att Clinton, Gates eller någon annan mäktig man bestrider närmare bekantskap med Epstein.

Men hur mycket är dessa förnekanden värda? Antag att en person om och om igen ljuger om sin närvaro på platsen för ett brott. Han avslöjas, men förklarar då att: "Jo, jag var där men inget speciellt hände". Då kommer ett rimligt journalistiskt antagande vara att han fortsatt ljuger och att man står inför ännu en lögn som ska avslöjas.

Olika måttstockar

Dock verkar inte den journalistiska principen gälla i fallet Bill Clinton.

Det kan låta märkligt, men låt oss jämföra med behandlingen av Chris Noth som spelade Mr Big i Sex and the City. Två kvinnor anklagade honom nyligen för sexuella övergrepp. Noth förnekade allt. Spelade ingen roll. På två dagar hade han förlorat kontrakt på filmroller, reklamuppdrag och ett distributionsavtal för sitt eget tequilamärke. Hans forna skådespelarkollegor gjorde offentliga uttalanden mot honom. Mediarapporteringen utgick från att Noth var skyldig.

Vi befinner oss långt ifrån medias förhållningssätt till Bill Clinton.

När Jeffrey Epstein befann sig i häkte juli 2019 levererade Bill Clintons talesman ett uttalande där det hävdades att Clinton inte hade kännedom om Epsteins pedofila aktiviteter och att Clinton endast hade använt Epsteins privatjet fyra gånger under åren 2002 och 2003. Det ska ha varit i samband med Clintons välgörenhetsarbete. I uttalandet förnekades också att Clinton någonsin skulle ha besökt Epsteins ö.

Efterhand läckte dock uppgifter ut från de flygloggar som förts på Epsteins privatjet.

Clinton hade flugit med planet 26 gånger. Minst.

Han hade också varit på ön ett antal gånger. Det kunde bevisas bland annat genom foton där Clinton fick nackmassage av en ung kvinna – som under rättegången mot Ghislaine Maxwell kunde berätta hur hon våldtagits av Jeffrey Epstein och sedan tvingats ha sex med andra män.

Ett antal kvinnor vittnade i den nyss avklarade rättegången mot Maxwell om att Clinton var en av besökarna på ön. Även piloten på Epsteins jet bekräftade detta.

Alltså; Clintons ursprungliga lögner har avslöjats ett antal gånger de senaste två åren, och för tre veckor sedan avslöjades de än en gång grundligt. Borde det inte en gång för alla räcka för att förvisa Bill Clinton ut ur offentligheten? Att hoppas på fängelse är väl för mycket.

Lång historia av övergrepp

Vi ska också komma ihåg att långt innan Epstein-affären hade flera kvinnor anklagat Clinton för övergrepp. Juanita Broaddrick anklagade Bill Clinton för våldtäkt som skulle ägt rum 1978. Han anklagas för sexuellt övergrepp två år senare av Leslie Millwee. Paula Jones avslöjade 1991 att Clinton blottat sig för henne och utsatt henne för sexuella trakasserier. 1993 anklagades han av Kathleen Willey för sexuella trakasserier.

1998 kommer Lewinsky-affären.

Men under 1990-talet inleds också kontakterna mellan Bill Clinton och Jeffrey Epstein. För en månad sedan avslöjades det att Epstein – ibland tillsammans med Ghislaine Maxwell – besökte Vita huset 17 gånger de två första åren av Clintons presidentperiod.

Tidigare har den offentliga, och accepterade berättelsen, varit att Clinton och Epstein stött på varandra i förbigående på 1990-talet, och att det var först i och med att Clinton lämnat Vita huset som kontakterna blev tätare från och med 2002 och framåt.

Vi har alltså att göra med en person som anklagats av ett flertal kvinnor för sexuella övergrepp. En person som om och om igen ljugit om sina mycket långvariga och djupa kontakter med sexförbrytarna Jeffrey Epstein och Ghislaine Maxwell.

Borde det inte räcka för att alla skulle undvika honom som om han hade ebola?

Borde det inte räcka för att media skulle betrakta honom som en i alla avseenden tvivelaktig person som man aldrig bör omnämna positivt – och som man helst ska gräva fram sanningen om?

Inte alls.

CNN slår 17 december 2021 – mitt under avslöjandena om Clinton under Maxwell-rättegången – på med nyheten om att nu släpper Bill Clinton 14 föreläsningar om hur man utvecklas som ledare, fattar snabba och riktiga beslut och hur man bygger upp ett inkluderande ledarskapsteam. Låt oss anta att det inte sägs något om att man ska ha kickoff på Epsteins ö när man ska svetsa ihop ledningsgruppen.

Föreläsningsserien presenteras med formuleringar om att Clinton utgått från sina årtionden i allmänhetens tjänst.

Paret Clinton släppte varsin deckare 2021 – som de skrivit tillsammans med erfarna, bästsäljande deckarförfattare. De stora förlagen hade inga problem med att ge ut en författare som Bill Clinton.

Därefter har vi i början på januari fått läsa om hur demokraterna satt in Bill Clinton för att övertala den demokratiske senatorn Joe Manchin att han ska sluta krångla när det gäller Bidens budget. 

Med självklarhet har Bill Clinton citerats i ett antal svenska tidningar när den demokratiske politikern Harry Reid dog 28 december.

Vanlig samvaro

Men tog då inte svenska media upp någonting om hur Clinton än en gång avslöjats som lögnare under rättegången mot Maxwell?

Aftonbladets formulering 29 december – när domen mot Maxwell avkunnas – är typisk för hur svenska media hanterat den frågan:

”Under rättegången har både städpersonal och piloter vittnat. Jeffrey Epstein umgicks med personer som Bill Clinton och brittiske prins Andrew – som flög i hans privata jetplan.”

”Umgicks med”? Det gör vi med grannarna i huset när vi har vårstädning. Vi ska nog inte tro att Clintons samvaro med Epstein var riktigt av det slaget.

Vi står inför ett märkligt problem i svensk mediebevakning av USA.

Å ena sidan är det en självklarhet att man där utgår från att Bill – och Hillary – Clinton är föredömliga politiker. Det gäller även svenska politiker; Fredrik Reinfeldt brukar säga han förde samma politik i Sverige som Clinton gjorde i USA. De flesta svenska partiledare stödde Hillary mot Trump i presidentvalet 2016.

Å andra sidan förklarar samma journalister att alla som tror att det finns mäktiga pedofilringar bland amerikanska politiker är tokiga konspirationsteoretiker som har fått för sig att de där politikerna ägnar sig åt satanistisk kannibalism, där småbarn utgör huvudföda.

Äta små barn

På så sätt slipper man behandla frågorna om Bill Clintons karriär och vad han verkligen gjorde på Epsteins ö, man behöver inte diskutera vad som menas med ”umgicks”. Frågan om pedofila böjelser bland mäktiga män likställs med tanken på att man tror på att de äter småbarn som mellanmål.

Media väljer att inte diskutera det vi faktiskt vet – istället diskuterar de QAnon och pekar på märkligheter i de teorierna, påståenden som inte stämmer. Därmed kan de avföra frågan om pedofilernas makt från tidningssidorna och nyhetssändningarna.

Men om vi säger så här; Bill Clinton är bevisligen en aggressiv sexniding som ger sig på kvinnor, en person som utnyttjat sin maktställning och han har en långvarig och nära relation med en pedofilringledare.

Allt detta har han om och om igen ljugit om. Det är fakta, inte en konspirationsteori.

Ändå behandlas Clinton fortfarande som en statsman – i USA såväl som i Sverige:

Vad tyder det på?

Och vilken slutsats har svenska medias kommentatorer dragit av rättegången mot Ghislaine Maxwell?

Jo, att kvinnor också kan vara onda.

(I första artikeln i serien om Epstein-affären började vi utreda kopplingarna till Israels underrättelsetjänster.)

Den mycket stora mannen ramlar över relingen. Hans 140 kilo klyver vattenytan. Vi vet inte om han kämpar för att hålla sig flytande eller om han medvetet dyker neråt för att dränka sig själv.

Men vi vet att mannen är Robert Maxwell och vi vet att båten var lyxyachten Lady Ghislaine. Vi vet att han dör där i vattnen utanför Kanarieöarna.

Men vi vet inte om det var en olycka eller ett självmord.

Eller ett mord.

Och så vet vi att året var 1991. 5 november.

28 år senare. 10 augusti 2019. Jeffrey Epstein hittas död i sin fängelsecell på Metropolitan Correctional Center på nedre Manhattan i New York. Han befinner sig där i väntan på att ställas inför rätta bland annat anklagad för trafficking med minderåriga. Epstein är satt under speciell övervakning för att han inte ska begå självmord. Det ska alltid finnas en fånge till i hans cell, och vakterna ska kontrollera Epstein varje halvtimme. Men på kvällen 9 augusti förflyttas Epsteins medfånge. Han får ingen ny. Under natten somnar de två vakterna som ska kontrollera Epstein. 06.30 hittas Epstein död.

Han verkade ha strypt sig själv genom att lägga en snara om sin hals och sedan ha kastat sig ut från översängen i cellen.

Vad som egentligen hände vet ingen. De två övervakningskamerorna utanför Epsteins cell råkade just den här natten vara ur funktion.

Var det självmord eller mord?

Robert Maxwell och Jeffrey Epstein förenades av att de både dog under omständigheter som många finner märkliga. De var båda också rika, mäktiga och umgicks med andra män som genom sina tillgångar eller sitt ämbete kontrollerade många andra människors liv och öden.

Men det fanns en sak till som förenade dem. Eller snarare var det väl en person; Ghislaine Maxwell, dotter till Robert Maxwell och långvarig partner till Jeffrey Epstein. Vi får väl använda ordet partner i brist på bättre benämning. En partner kan vara någon som har ett förhållande med en annan person, men det kan också vara en person som står i en affärsmässig relation till någon annan. Ghislaine Maxwells förhållande till Jeffrey Epstein var av båda slagen, lite flytande. Men en sak verkade vara konstant, hon var den stora organisatören av hans vidlyftiga sexliv. Det var hon som såg till att det alltid fanns unga flickor till hands som kunde tillfredsställa Epsteins böjelser, ibland tre gånger om dagen. 

29 december 2021 fällde en federal domstol i USA Ghislaine Maxwell, hon befanns vara skyldig till bland annat organiserandet av trafficking. Hon kan räkna med några årtionden i amerikanskt fängelse.

Samtidigt lades åtalet ner mot två personer; Tova Noel och Michael Thomas, de två vakter som sade sig ha somnat natten Epstein dog – och som därefter försökte förfalska arbetsjournalerna så att det skulle se ut som om de gjort sitt jobb – kommer inte att ställas inför rätta. Åklagaren har förklarat sig nöjd med att de går med på 100 timmars samhällstjänst samt att samarbeta med dem som fortsätter undersöka omständigheterna kring Epsteins död. Mycket är fortfarande oklart, flera rättsläkare har till exempel förklarat att Epsteins skador mer påminner om dem hos offer för strypmord, än de skador som uppstår vid självmord genom hängning.

Så vilka krafter låg bakom mordet? Skickade Bill Clinton en torped för att Epstein inte under den kommande rättegången skulle berätta om hur många gånger Bill besökt den karibiska ö där Epstein organiserade orgier med unga flickor?

Det är mycket lätt att förirra sig in i att skildra de orgier, excesser, och sexuella övningar som Maxwell och Epstein ägnade sig åt. Det finns något samtidigt motbjudande och fascinerande i att läsa om deras storhetsvansinne som även tog sig uttryck i en mycket märkligt lust att visa upp eller tala om den egna kroppen.

Maxwells fru kallade honom en ”[…] alltid otrogen, ofta frånvarande översittare och mobbare”. När han besökte toaletten lämnade han gärna dörren öppen, även när han hade besökare på sitt kontor. Han brukade urinera naken från relingen på sin yacht; även inför besättningen och gästerna. Han hade också ett rullande bestraffningsschema för sina barn, där var och en av dem i tur och ordning var den som under en vecka fick skäll och åthutningar och vem vet vad mer. Detta oavsett om de gjort något eller inte. Tur för barnen att han var frånvarande så ofta.

Skapa ny ras

Epstein talade ofta om hur han ville skapa en ny ras genom att befrukta utvalda kvinnor. Han planerade för att låta sig frysas ner när han kände döden närma sig, så att han kunde återuppväckas i framtiden. Men han tänkte nöja sig med att låta frysa ner de delar han såg som mest viktiga; det egna huvudet och penisen.

Men vi måste gå förbi denna sörja av kroppsvätskor, sprit och sex. Både Maxwell och Epstein var intelligenta, sluga och brutalt praktiskt lagda. Lika mycket som de strävade efter att tillfredsställa sina personliga böjelser strävade de efter att få makt. De två målen behöver inte alls stå i motsättning till varandra.

Historien om spionage och underrättelsetjänst är en katalog över hur sex används som metod för att snärja personer man vill kontrollera, eller locka i en fälla. 

Östtysklands underrättelsetjänst under Markus Wolf var länge de skickligaste på området. De använde sig bland annat av ”Romeo-spioner”. Unga, på alla sätt välbyggda män som förförde kvinnor som hade tillgång till viktig information. Sexfällor hör till standarverktygen för spionagenturer, det är deras polygrip; användbar vid de flesta tillfällen. 

Israels Mossad har de senaste årtiondena visat att de är mästare på området. Israelernas spionagenturer har till och med fått en rabbis välsignelse. 2011 deklarerade rabbinen Ari Shvat, expert på mosaisk lag och politik, att israeliska kvinnor kunde gå till sängs med män om det tjänade nationens intressen. Det bröt inte mot några religiösa föreskrifter.

Men helst skulle de vara ogifta, förklarade rabbinen. Enklast så, annars dyker frågan om äktenskapsbrott upp. Om kvinnan ändå är gift föreslog rabbinen att det skulle lösas genom att det upprättades ett formulär för snabbskilsmässa inför varje uppdrag, sedan kunde kvinnan gå tillbaka till sin man och gifta sig igen. Nu talar vi om en rationell inställning till både religion och spioneri.

Men sexfällor behöver inte bara betyda att man lockar hemligheter ur någon genom att gå till sängs med dem. Utpressning är det vanligaste sättet att få kontroll över en person. Man filmar och fotograferar offret i en situation som skulle göra att det blev skandal och deras position omöjlig. Inte ens sophämtaren skulle vilja komma och tömma tunnorna.

Och vad har då Maxwell och Epstein att göra med Israel och Mossad? Väldigt mycket, är svaret.

Vatikanstaten också?

Dessutom kan man se det så här. Om det fanns två judiska män i världen som hade byggt upp en stark position och stora nätverk bland mäktiga män – hade det inte varit tjänstefel av Mossad om de inte närmat sig de två männen? Det vore en fullt begriplig handling att kontakta dem och diskret harkla sig och sedan förklara: ”Jo, men du Robert, vi behöver din hjälp" (alternativt: "Hej, Jeffrey, skulle du kunna…").

Det finns ingen större anledning att moraliskt fördöma sådana handlingar. De flesta länder ägnar sig åt sådant, möjligen inte San Marino och Vatikanstaten (fast det senare ska man inte vara så säker på. Nunnor och präster i celibat borde vara utmärkta lockbeten i en sexfälla).

Som världen ser ut är spioneri nödvändigt för länder som vill värja sig och säkra sitt oberoende. Sexfällor tillhör som sagt hantverket. Syftet med att klargöra om det var Mossads ärenden Maxwell och Epstein gick bör därför vara att bättre förstå vilka krafter som är i spel i tillvaron, och som också kan påverka Sverige.

När det gäller Maxwells kopplingar till Israel behöver man inte leta efter dem. Det räcker med att studera hans begravning. Han fick en statsbegravning som bevistades av en president, en premiärminister och ett tiotal dåvarande och tidigare chefer för Israels underrättelsetjänster.

Att rekrytera Maxwell en gång i tiden kan inte ha varit alltför svårt. Han föddes 1923 i fattiga förhållanden i det dåvarande Tjeckoslovakien, och förlorade sin familj i Förintelsen. Deltog i andra världskriget, fick medalj och under 1950-talet inledde han en politisk karriär som slutade med att han blev parlamentsledamot för Labour. Under 1960-talet rör Maxwell sig alltmer mot affärsverksamhet, men lyckas först inte riktigt. Han köper förlag och förlorar dem, lyckas ta kontrollen igen. Han försöker köpa tidningar, blir avvisad, men kan i början på 1980-talet lägga händerna på en tidningskoncern där Daily Mirror är slagskeppet, och nu börjar han bygga sin position som tidningsmogul.

Vilken underrättelsetjänst vill inte kunna använda sig av en man som kontrollerar vad tiotals miljoner människor läser? Dessutom – vilken källa till informationsinhämtning är inte en sådan person. 1986 får Maxwell veta att den israeliske kärnfysikern Mordechai Vanunu vill överlämna hemligheter om Israels kärnvapenprogram till Daily Mirror.

18 år i fängelse

Mossad riggar en kärleksfälla som Vanunu trampar rätt in i. Han kommer att få tillbringa 18 år i israeliskt fängelse. Brittiska parlamentet inleder en undersökning om huruvida Maxwell och medarbetare på Daily Mirror tipsat israelerna. 

Den leder ingen vart.

Men det gjorde heller inte utredningarna om Epsteins orgier där han tillhandahöll unga flickor åt mäktiga och rika män. Det enda som kunnat fastställas är att Epstein själv var pervers. Andra kända gäster på Epsteins karibiska ö eller hans näste i Miami har aldrig granskats eller ifrågasatts.

Undantaget är prins Andrew. Men han har ju å andra sidan inte speciellt mycket makt. Frågan är om han ens får bestämma vilken sylt man ska ha till morgongröten på Balmoral. 

De gånger personer ställts inför frågor om sin vänskap med Epstein har de förnekat allt. Även när de motbevisats har de envist hävdat sin oskuld och att de knappt kände Epstein.

När Maxwell ramlade ner i vattnet den där natten 1991 befann sig hans tidningsimperium på konkursens rand. Han var skyldig banker och andra långivare enorma belopp. Efter hans död visade det sig bland annat att han plundrat de pensionsfonder hans företag hade för de anställdas räkning för att kunna hålla konkursen borta.

En rättegång för svindleri kunde ha inneburit att Maxwell för att lindra straffet erbjudit sig att berätta det han visste om bland annat Israels spionage. Ett skäl så gott som något att röja Maxwell ur vägen. Kanske hade de dåligt samvete för det, därav statsbegravningen.

När Epstein dör har han kännedom om hundratals mäktiga personers sexuella aktiviteter. Med största säkerhet också filmer och fotografier.

Skälen att låta honom leva var nog ganska begränsade.

I kommande artiklar ska vi se på banden mellan Robert Maxwell, Ghislaine Maxwell och Jeffrey Epstein. Vi ska gräva i kopplingar till Israel. Vi ska också ta en titt på några av de mest kända besökarna på Epsteins ö, och vi ska se på de spår som har att göra med Sverige.