Bahnhofs vd Jon Karlung säger till SVT att han vill bygga en ny kärnreaktor i Norra Djurgårdsstaden. Bahnhof bygger just nu ett nytt datacenter i området. På platsen är det nära till ett fjärrvärmeverk som kan ta hand om spillvärmen. Dessutom finns redan elnät på plats. Många storföretag är med på noterna, men vissa är också totala motståndare. Stolfabrikanten H2 Greensteels kunder kräver helt kärnkraftsfri el.

Även om Bahnhof inte är en storförbrukare av el jämfört med tung industri är man ändå del av en stor och växande bransch. Serverhallar förbrukar tre terawattimmar per år, men det väntas öka till sex inom ett par år. På tio års sikt är den här formen av investering möjlig, tror Karlung, men man måste ta sig förbli vissa politiska hinder.

Jag har ett helhetsperspektiv. Det vore fint att komma fram till en lösning där man återanvänder energi och producerar el med en mindre reaktor, säger han.

https://twitter.com/JonKarlung/status/1632363189030510593

Det är inte bara Bahnhof som vill göra liknande satsningar. SVT har gjort en enkät som visar att gasföretaget Linde (tidigare AGA) och gruvföretaget Boliden är inne på samma spår.

Att vi ska vara en kärnkraftoperatör, det tror jag inte. Vi är ett metallföretag. Men att däremot i vissa lägen investera för att komma åt elen, det kan man nog tänka sig, säger Mikael Staffas, vd Boliden till SVT.

Till SVT säger nio av elva storföretag att det är ganska eller mycket viktigt med ny kärnkraft. Dessa vill dock främst ha vindkraft, men den räcker inte till. Det handlar främst om stora företag inom skogs, gruv- och metallindustrin. Utan satsningar på energiförsörjningen är tusentals arbetstillfällen hotade.

Gruvbolaget LKAB väntas öka sin energiförbrukning mellan 60 och 70 TWh till 2045. De flesta som svarat på enkäten vill ha utbyggnad av samtliga energislag, som sol, vind och liknande.

Ett undantag från den positiva synen på kärnkraft är H2 Greensteel som bygger en ny stålfabrik i Boden. De kommer bli en av landets största elförbrukare, men vill inte köpa el från kärnkraft. Deras kunder är nämligen väldigt medvetna i sina val och kräver att stålet är både fossilfritt och kärnkraftsfritt.

Man valde att lägga sin fabrik nära kraftledningarna i Boden, ett medvetet val. Och man har avtal med norska Statkraft som äger vattenkraftverk även i Sverige. Man har gjort allt man kan för att inte köpa el från kärnkraft. Man räknar också med att produkten fossilfritt stål säljs till ett premiumpris.

Den elfte februari kom ett förslag från regeringen om att möjliggöra för byggandet av nya kärnkraftsreaktor. Just nu får reaktorer bara finnas på tre platser i landet. Man har också inspirerats av andra länder, där man bygger mindre reaktorer.

Lagstiftningen ska anpassas efter ny teknik och ny utveckling, enligt miljöminister Romina Pourmokhtari (L). Regeringen tittar också på att återstarta Ringhals 1 och 2.

Länder som planerar bygga små kärnreaktorer är bland andra Polen, Kina, Storbritannien, Kanada och USA. I Kina väntas man driftsätta reaktorer 2026 och i Polen 2029.

Enligt Riksrevisionen är sänkt energiskatt för serverhallar en dålig satsning. Det finns inga villkor för energieffektivisering för att ta del av stöden. Regeringen har också felbedömt de näringspolitiska och energipolitiska målen, då effekterna av de statliga insatserna inte är effektiva. Krav på energieffektivisering saknas och incitament för klimatsmarta insatser minskas. Som att ta hand om spillvärme, göra reservkapacitet tillgänglig eller ingå avtal med dellevarantörer om att avlasta toppar.

1,3 miljarder kronor har bolagen sparat i skatt, 60 procent har gått till de tre största företagen. Vilka det är namnges inte, men Facebook, Amazon och Microsoft har stora datahallar i landet. Endast 80 av tilltänkta 235 bolag tog del av skatterabatten. Utredaren Dimitrios Ioannidis menar att Regeringen inte hade klart för sig vilka datacenter som behövdes, efter som analysen av marknaden inte var tillräckligt djup.

Dessa bolag betalar 0,6 öre per kilowattimme, jämfört med hushållens 36 öre. I år har man hittills sparat 420 miljoner på skattesubventionen. Datahallarna förväntas förbruka tre terawattimmar i år, vilket motsvarar hela Uppsala läns förbrukning.

Det kan också påverka orten serverhallen finns i, till exempelvis i Katrineholmstrakten där Amazon Web Services finns. Enligt Tommy Olofsson, ordförande på Villaägarnas riksförbund, påverkar serverhallen förbrukningen för övriga i kommunen. Han ger heller inte mycket för argumentet om nya arbetstillfällen, just nu har Amazon 79 anställda.

Jättarna tar mycket plats

Det är sedan tidigare känt att det finns problem för företag som vill etablera sig på svenska orter, då elnätet inte räcker till. Amazon gick först i kön, andra företag fick stå i kö eller rikta blickarna mot andra länder. Detta skapar också andra negativa effekter, som att arbetstillfällen går om intet när företag inte etablerar sig.

Enligt en studie av Boston Consulting Group från 2016 var det möjligt att skapa 30 000 arbetstillfällen i Sverige till 2025. Och 50 miljarder kronor i positiv ekonomisk påverkan. Men tittar man närmare är det långt ifrån så många som arbetar med datahallar i Sverige. 2020 hade Microsofts hallar 130 anställda i Sverige. Amazon hade 75 anställda och Facebooks hallar 76 anställda.

Oftast är den mer högkvalificerade personalen bosatt i USA och Indien, det är billiga råvaror och mar man främst vill åt i Sverige. Hur man ska nå till 30 000 jobb på tre år är mycket svårt att föreställa sig.

Det finns dessutom problem med elnätets utbyggnad, som kommer lösas först 2030. Men det räknar inte in eventuella nya, stora energikrävande projekt med nya serverhallar och liknande. Exempelvis satsar SSAB på projektet Hybrit för fossilfri ståltillverkning, vid sjösättning 2025 skulle man ta tio procent av Sveriges energiproduktion i anspråk.

Vad vi ser i dag är att regeringen inte ens sett till att serverhallarna maximerar sin energiförbrukning, trots stora konkurrensfördelar. Dessutom har man under dessa två mandatperioder stängt ned delar av svensk kärnkraft, något Miljöpartiet har haft inflytande över. Den stora omställningen till fossilfria energikällor kräver i sig väldigt mycket energi – något Sverige fått allt större problem med.

Microsoft har för närvarande ansökningar om tre nya serverhallar inne hos myndigheterna. Man vill att elen till dessa ska komma från klimatneutrala källor som vatten och vind.

Den gröna omställningen är alltså tänkt att ske parallellt med att amerikanska teknikjättar sätter käppar i hjulet för övrigt näringsliv, samtidigt som de utlovade jobben inte syns till.

Häromdagen hade jag ett samtal med en person angående elbilar. Han verkade ha laddat upp för att föra en debatt med mig. Detta på grund av de miljövidriga fordon jag har förlustat mig i under årens lopp som tävlingsförare. ”Vi måste ställa om till eldrift NU, fossildrivna fordon förstör planeten!”, sa han bestämt och med bruten, upprörd röst.

Jag höll med honom om att vi behöver hitta en lösning på de höga fossila utsläppen, och att miljöföroreningar utgör ett stort hälsoproblem. Men jag hävdade vidare att det är viktigt att se till hela bilden för att skapa sig en försvarbar åsikt; såsom problemet med elproduktionen, brytning och raffinering av jordartsmetaller, arbetsförhållanden i gruvor, brandsäkerhet med mera. Detta är ämnen som det tar lång tid att sätta sig in i, men som ger en viktig helhetsbild för att kunna väga för- och nackdelar mot varandra. Det är lätt att plocka körsbär och att gapa högt, men jag tycker bilden ser mer komplex ut än så.

Men vem hinner efterforska och analysera alla ämnen som diskuteras? Samhället är inte uppbyggt för att vi ska hinna förkovra oss. Klockan ringer tidigt, barnen ska krånglas iväg till skola vilket gör att mamma och pappa varken hinner känna eller tänka. Barnet gråter, sen till mötet, måste dra. Fan att jag tog det där billånet. Mer jobb, mer slit. Och mindre tid att tänka. Bilen kör iväg med en rivstart. Kaffemuggen i ena handen och telefonen i den andra, vad smidigt det går att styra ratten med knäna ändå. I periferin ser jag en löpsedel; ”Din dieselbil är en miljöbov”. Skit också, nu får det bli spårvagnen.

Vi rusar fram emot omställningen till fossilfritt. Kapprustningen bland bilfabrikanterna är i full gång. År 2030 ser det ut att bli stopp för försäljningen av fossildrivna bilar i många länder, och hela fordonsflottan ska fasas över till eldrift. Har vi verkligen tänkt igenom det tillräckligt, och ser vi hela den komplexa bilden framför oss? Eller springer vi fartblinda med klimatångesten flåsandes i hasorna, och den enda information vi hinner ta till oss är alarmerande löpsedlar?

Om vi inte hinner skapa oss en egen, klar bild, kan vi åtminstone lära oss av historien – som ju har en tendens att upprepa sig. Alla minns till exempel den stora flugan med etanol. Under det förra decenniet skulle etanol rädda miljön, och alla skulle ha etanolbilar. Sedan upptäckte vi att etanol inte var så bra för miljön som vi först trodde – när hela bilden var tydlig. Bakgrunden till detta var bland annat framtagningen av etanol samt förbrukningen och slitaget i motorn. Hur kommer vi att se tillbaka på övergången från fossilt till el om 10 år?

Utvecklingen av elbilar har gått blixtsnabbt, och de har kommit att bli mycket effektiva. Men är vi för tidiga med implementeringen av batteriteknik? Hänger elproduktion och infrastruktur verkligen med (hittills ser det minst sagt dystert ut), och hur mycket kommer miljöpåverkan i produktionsleden förbättras i framtiden? Då och då läser man rapporter som ifrågasätter elbilars miljöfördelar, men dessa får sällan ett större medialt utrymme utan försvinner långt ner i nyhetsflödet. Säkerheten i elbilar är dessutom tveksam, och man har fortfarande inte någon bra lösning på brinnande elfordon. Släckningen av en brinnande elbil kräver i princip att hela fordonet doppas i en balja med vatten, men hur ska man lösa det i praktiken?

Nyligen läste jag dessutom en forskningsrapport som visar att partikelutsläpp från bildäck är 1850 gånger värre än utsläppen från avgaser. Elbilar står för de allra största däckutsläppen, på grund av deras tyngd och vridmoment. En rapport som är väl värd att lyftas fram och benas ut.

Till Davos och World Economic Forum flyger(!) varje år politiska ledare, oligarker och diverse kändisambassadörer för att diskutera geopolitiska lösningar. Lite som en global regering, fast utan demokrati. Folkvalda politiker smetas ihop med företagsledare och mångmiljardärer som med några musklick och en hög med pengar kan styra opinionen för den goda sakens skull, som det så fint heter. De flyger dit med ett par tusen privatjets för att slå larm om det växande klimathotet, och redan här kan man börja ifrågasätta genuiniteten i deras ståndpunkt. Det krävs inte en så avancerad research för att se att inflytelserika människor i dessa NGO:er (non-governmental organizations – icke-statliga organisationer) också äger stora multinationella bolag med egenintressen – för att inte tala om mediebolag, som kan användas för att sprida informationen de vill ha ut. Medierna leder in människor i en trång åsiktskorridor och gör debatten ensidig. I en stressig livssituation tar man oftast den enklast möjliga vägen: man slår på tv:n och blir matad med ett narrativ – men det man ser är oftast inte en debatt mellan meningsmotståndare, utan mellan aktörer med mer eller mindre samma åsikter. Okunskap är makt, eller hur var det nu igen?

Och på tal om makt. I dag kan elförsörjningen i våra bostäder skötas centralt, så varför skulle inte även elbilar kunna göra det? Vips så får du ett sms om att du har förbrukat ditt emmissions-saldo denna månaden, och nu stängs din elbil av i en vecka. Ledsen, du skulle inte käkat den där hamburgaren… Det låter kanske dystopiskt, men tekniken lär inte vara långt bort – om den inte redan finns. Fast detta kan väl bara hända i Kina? Nepp, i höst kommer Italien, som första EU-land, att införa ett regeringsstyrt socialt kreditsystem i Bologna. Kreditsystemet är baserat på invånarnas CO2-utsläpp och miljövänliga vanor. Storebror ser dig nu även i västvärlden. Snart även i din egen bil?

Så hur slutade den lilla debatten med elbilsmannen? Den gick ganska lugnt tillväga. Hans argument tog slut. Vi kom nog båda fram till att allt inte är svart eller vitt, och att det krävs en stor vågskål med för- och motargument för att kunna ta en väl grundad ställning. Det är faktiskt helt okej att säga ”jag vet inte”. Att fundera en stund, att samla information från olika håll och skapa sig en bredare bild. Att andas litegrann och ta ett steg tillbaka innan man gapar för högt.

Risken är annars att man gör en etanolare.

Den exekutiva ordern är ett vallöfte och innefattar även byggnader och andra faciliteter. Ett sätt att påskynda bytet till elbilar är genom skattelättnader. I en budgetpost från november avsattes 7,5 miljarder USD till laddstolpar som del av en stor infrastruktursatsning.

Bidens reformer kommer samtidigt som flera stora biltillverkare utlovat stora satsningar på att ta fram nya elbilsmodeller. Genom satsningarna vill man från politiskt håll driva på den privata bilmarknaden.

Elbilsföretaget Tesla skulle tjäna på skattelättnaderna men ägaren Elon Musk är ändå kritisk mot Bidens infrastruktursatsning som helhet betraktad. De statliga utgifterna måste minskas radikalt enligt Musk, som påstår att man inte kan ha tre biljoner USD mer i utgifter än man har i intäkter utan att något hemskt inträffar.